Militära källor

New York Times

I The New York Times används i många fall representanter från militärkoalitionen NATO som källor.103 Många av artiklarna behandlar diskussionen om tillbakadragandet av trupper från Afghanistan som ett huvudtema och NATO konstrueras som den bestämmande,

avgörande parten i diskussionen.104 I den tematiska struktur kan sägas att NATO som källa får ta en stor plats i artiklarna och placeras redan i rubriken105 eller tidigt i artiklarna106. De blir på så vis en del av uppbyggandet av huvudtemat. Som exempel kan ges en artikel i vilken huvudtemat är en diskussion mellan USA och NATO angående tillbakadragandet av trupper. Artikelns första paragraf efter ingressen är ett uttalande av NATO:s generalsekreterare Fogh Rasmussen och även då det handlar om en konflikt mellan två parter så ges citat från NATO genom Fogh Rasmussen en övervägande stor plats. I denna artikel blir NATO framställd som en aktör med stor tyngd, t.ex. uttrycker generalsekreteraren att ”alliansen inte kommer överge Afghanistan efter 2014 eftersom landet kan komma glida tillbaka till kaos utan assistans ”.107

Genom att använda ett ord som överge konstrueras således bilden av att NATO har övertaget och det faktum som utrycks om att landet återgår till kaos utan NATO:s hjälp förstärker framställningen om att militäralliansen är den part som har kontroll. I denna artikel framgår heller ingen opponent mot NATO och därmed finns inget som motsätter NATO:s information som korrekt och trovärdig. Genom dylika konstruktioner framstår NATO som en aktör att lita på, vilkens uttalanden är informativa och korrekta.

På liknande vis används Pentagon som en prioriterad källa, placerad i rubrik och ingress och är därmed en del av konstruktionen av artikelns huvudtema: att USA ställer sig tveksamma till Karzais vilja att överta säkerhetsarbetet från NATO 2014. Pentagon citeras som en institution och framställs, i likhet med ovan nämnda exempel om NATO, som en överlägsen part. Konstruktionen av Pentagon är som en dominerande källa som tycks kunna fastställa om Karzais mål att överta NATO:s sysslor är rimligt eller ej då de säger att detta mål enbart kan ses som ett önskemål. På artikelns lokala koherensnivå samspelar Pentagons uttalande med ett uttalande från NATO-representanten Mark Sedwill som understryker riskerna med att överlämna säkerhetsarbetet till Afghanistan. Därmed underbyggs konstruktionen av Pentagon som en källa med en hegemonisk ställning då denne får stor tyngd, med rätt att dra korrekta 103 _{NYT:1,2,5,6,8.} 104 _NYT:2,5,6,8. 105 _NYT:1. 106 NYT.2,5,6,8. 107 _NYT:8.

29

slutsatser och med vetskap om situationen. Genom detta samspel på lokal koherensnivå uppbyggs inte enbart huvudtemat utan även den globala koherensens meningsskapande om att NATO och USA har ett övertag över Afghanistan.108

Dagens Nyheter

Militära källor är överhuvudtaget inte speciellt förekommande i artiklarna från Dagens Nyheter. I endast en artikel kommer en representant från NATO till tals och då är det generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen som citeras. Han ges stor tyngd och uttalar sig i förhållande till artikelns huvudtema, att säkerheten i Afghanistan ska överlämnas till afghanerna själva. Hans citat utgör, en aning förkortat, också artikelns rubrik. Fogh Rasmussen har haft ett möte med Afghanistans president Hamid Karzai och bekräftar att de ”påbörjat en process genom vilken det afghanska folket åter kommer att bli herrar i sitt eget hus”. Även om målet för denna process önskas vara uppnått i slutet av 2014 så säger Fogh Rasmussen vidare att ”För att uttrycka det enkelt - om talibanerna eller någon annan tänker vänta ut oss, så kan de glömma det. Vi stannar så länge det behövs för att avsluta vårt jobb”.109

Detta i kombination av information som ”[…] inte tal om att lämna Afghanistan på länge än” och […] NATO blir kvar långt efter 2014 […] gör att artikelns globala koherens blir att Afghanerna är och kommer för en lång framtid att vara beroende av NATO.

I övrigt refereras det endast kort till statistik och information från NATO i några artiklar, men detta ges inget nämnvärt utrymme utan är snarare en del i den lokala koherensen.110 En artikel handlar om att ”NATO-länder vänder kriget i Afghanistan ryggen”,111

men inte heller här finns någon från organisationen representerad som källa.

I en av artiklarna finns journalisten på plats i Afghanistan tillsammans med en av de svenska trupperna. Detta är den enda artikeln där soldaterna på marken kommer till tals.112 Deras uttalanden utgör explicit ingen tung information. En av dem får svara på frågan om han tycker att soldaterna gör ett meningsfullt jobb och hans svar, ”Ja, mycket. Annars hade jag inte varit här”, bidrar till artikelns globala koherens om att de svenska soldaterna gör ett meningsfullt och bra arbete som gör skillnad för lokalbefolkningen. Samma sak gäller för den 108 _NYT:3. 109 _DN:1. 110 _{DN: 4,2,8.} 111 DN:7. 112 _DN:8.

30

andra soldaten, båda namnges vid förnamn, som menar att han tänker mycket på närvaron i landet och genom hans uttalande ”Jag vet inte vad som är bäst […] Det finns ingen militär lösning på landets problem. Men det finns heller ingen lösning utan militär närvaro.” impliceras också att soldaterna reflekterar över hur problemen ska lösas. De är inte i Afghanistan för att strida, utan för att hjälpa landet och det är en svår uppgift som de tar på fullt allvar. Något som även impliceras när truppenhetens chef kommer till tals i brödtextens andra stycke där han uttalar att ”Det är hela tiden en svår avvägning mellan vår egen säkerhet och att få kontakt med lokalbefolkningen” och genom detta uttalande utelämnas andra

möjliga uppgifter för soldaterna, som skulle kunna ha varit mer anknutna till stridigheter. Källorna utgör i den här artikeln en viktig roll i förhållande till huvudtemat som handlar om alla de svåra avvägningar som den svenska insatsen i Afghanistan innebär, både på

hemmaplan och bland dem som befinner sig i landet. Huvudtemat konstrueras genom

artikelns rubrik ”Känslornas krig – hemma och borta” samt inledningen av ingressen: ”Stanna - eller lämna. Truppernas närvaro i Afghanistan är höstens politiska fråga och i den

kommande veckan ska soldaternas framtid avgöras. Ständigt på spänn.” I sista meningen är det underförstått att det är soldaterna det handlar om genom att ingressen fortsätter att förklara att ”DN har följt Fortsättningsstyrka 19 […].113