Örebro Universitet
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
HT 2010
East Side Story, a West Side Story?
En Kritisk Diskursanalys av Afghanistankriget i Västerländsk Nyhetspress
C-Uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap Internationell inriktning Handledare: Leonor Camauër Författare: Brita Lundkvist Jennie Wadén
Abstract
The purpose of the study is to expose how the US newspaper New York Times and the Swedish newspaper Dagens Nyheter mediate the war in Afghanistan. Furthermore a comparison is done to map out possible differences and similarities. To fulfill the purpose of the study a critical discourse analysis has been used. The results have shown both differences and similarities between the newspapers. The main conclusions are tendencies of correspondence with previous research and theoretical base, such as the furtherance of elite sources, the promotion of the national political agenda and the national identity and an obvious construction of us and them.
Keywords: critical discourse analysis, war in Afghanistan, war journalism, ideology,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Bakgrund ... 3
1.1.1. Afghanistan ... 3
1.1.2. Tidningarna: Dagens Nyheter och New York Times ... 4
1.2. Syfte ... 5
1.3. Avgränsningar ... 5
1.4. Disposition ... 5
2. Teori och tidigare forskning ... 6
2.1. Tidigare Forskning ... 6
2.1.1. Jämförande mellan nationer ... 8
2.1.2. Rapporteringens påverkan av kontext ... 8
2.2. Teori ... 10
2.2.1. Propaganda i krig ... 11
2.2.2. Kontext och Källor ... 12
2.2.3. Proamerikanism & Vi och Dom... 14
2.2.4. Ideologi ... 15
2.2.5. Diskurs ... 16
2.2.6. Sammanfattning och diskussion av teorier ... 16
3. Material och Metod ... 19
3.1. Material och urvalsmetod... 19
3.1.2. Material från internet ... 20
3.2. Metod ... 21
3.2.2. Studiens praktiska genomförande ... 21
3.2.3. Mikro- och Makrotema ... 22
3.2.4. Implicita - och Explicita nivåer ... 24
3.3. Metodproblem ... 24
3.4. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 25
4. Analys... 27
4.1. Källor ... 27
4.1.1. Militära källor ... 28
New York Times ... 28
Dagens Nyheter ... 29
4.1.2. Politiker som källor ... 30
New York Times ... 30
Dagens Nyheter ... 32
4.1.3. Experter som källor ... 33
Dagens Nyheter ... 33
4.1.4. Drabbade/civila som källor ... 35
New York Times ... 35
Dagens Nyheter ... 36
4.1.5. Jämförelse tidningarna: Källor ... 36
4.2. Konstruktionen av trupper ... 37
4.2.1. Nato ... 37
New York Times ... 37
Dagens Nyheter ... 38
4.2.2. Amerikansk militär ... 39
New York Times ... 39
Dagens Nyheter ... 40
4.2.3. De Svenska Trupperna ... 40
Dagens Nyheter ... 40
4.2.4. Den afghanska armén ... 42
New York Times ... 42
Dagens Nyheter ... 43
4.2.5. Jämförelse mellan tidningarna: Trupper ... 43
4.3. Vi och Dom ... 44
4.3.1. Nationell identitet ... 44
New York Times ... 44
Dagens Nyheter ... 45
4.3.2. Västerländsk gemenskap ... 46
New York Times ... 46
Dagens Nyheter ... 47
4.3.3. Gott mot ont ... 47
New York Times ... 47
Dagens Nyheter ... 49
4.3.4. Jämförelse mellan tidningarna: Vi och Dom ... 50
5. Slutsatser och diskussion ... 51
5.1. Vem för talan? ... 51
5.2. Truppers funktion som aktörer i nyheter ... 54
5.3. Motsatsförhållande och dess konsekvenser ... 56
Sammanfattning ... 58
Källförteckning ... 60
Bilageförteckning ... 64
1
1. Inledning
Terroristattackerna den 11 september 2001 var upptakten till det krig i Afghanistan som nu pågått i närmare ett decennium. Talibanregimen som då styrde Afghanistan vägrade att överlämna terroristgruppen al- Qaidas ledare Usama bin Laden till USA, som misstänkte honom för att vara hjärnan bakom 9/11- attackerna. USA invaderade då Afghanistan och kriget mot terrorismen började.
Under de år som konflikten i Afghanistan pågått, har omvärlden, genom medias rapportering, kontinuerligt blivit försedd med information om bl.a. krigsförloppet, den politiska diskussion som hör konflikten till, truppernas situation i Afghanistan och den afghanska befolkningens situation.
Eftersom media är allmänhetens primära källa för sådan information följer det logiskt att media även har makt över hur människor kognitivt kommer att uppfatta dessa företeelser. Detta innebär att medias framställning av konfliktens olika aktörer (aktörer i denna studie syftar till dem som på något vis har en agerande roll i artiklarna) och händelser formar allmänhetens åsikt angående t.ex. politiska beslut eller vilken sida i konflikten som är den onda eller den goda. Det kan handla om att media av olika orsaker ger utrymme åt vissa källor och därigenom främjar vissa intressen, ideologier och parter medan andra
marginaliseras. Media har därmed makt att styra den allmänna opinionen och framställa vissa ideologier som mer rätt an andra. Som en följd av detta blir inblandade parter beroende av den mediala framställningen av dem, då det kan påverka huruvida allmänheten ställer sig bakom just deras ideologi. Därmed är det inte enbart av vikt vilka källor som får komma till uttryck i artikeln utan även hur dessa källor framställs och hur övertygande deras argument verkar. Utifrån att media har en dylik påverkanskraft blir det intressant att undersöka rapporteringen kring kriget i Afghanistan och hur detta framställs. Detta då det alltså kan tänkas reflekteras i människors uppfattning av den sociala verkligheten, inte bara av konflikten i sig utan även av de händelser, kontexter och människor som genom media framställs som relaterade till konflikten.
Vidare innebär detta att värderingar, ideologiska och hegemoniska strukturer som finns inbäddade i texten kommer att avspegla sig i samhället genom t.ex. hur människor ser på och ställer sig till olika nationaliteter, kulturer och politiska beslut.
2
debatten om tillbakadragandet av de internationella trupperna. Det är, vad som bör anses vara en kritisk fas för länderna som är inblandade och det finns delade åsikter i debatten. Media som en institution kan inte skydda sig från förändringar i världen och nyhetsrapporteringen bör därmed beräknas påverkas av dessa förändringar. Utifrån detta blir det intressant att undersöka hur media förhåller sig till situationen och den specifika fas som konflikten befinner sig i.
I studien jämförs svensk och amerikansk nyhetsrapportering i tidningarna New York Times (förkortat NYT) och Dagens Nyheter (förkortat DN). Denna jämförelse är relevant då både USA och Sverige har aktiva militära trupper i Afghanistan, men deras mål med närvaron har skilt sig väsentligt. Sveriges utrikesminister Carl Bildt uttryckte den 29 juli 2010: Vi är inte i Afghanistan för att hjälpa till att vinna ett krig – vi är i Afghanistan för att hjälpa att bygga en fred.1 medan den amerikanske presidenten Barack Obama i ett tv-sänt tal den andra december 2009 betonade att målet i Afghanistan är att besegra och bryta upp al-Qaida.2 Vidare innehar USA en dominerande ställning på den globala mediemarknaden bl.a. då det finns stora amerikanskt ägda mediekonglomerater. Det kan diskuteras vad denna dominans i informationsflödet skulle kunna innebära för nyhetsrapporteringen. Kan denna makt över opinionsbildningen innebära en dominans även ideologiskt och politiskt? Skulle det i så fall kunna resultera i en kulturimperialism och homogenisering av media?
I denna studie vill vi3 alltså undersöka vilken bild av kriget i Afghanistan som förmedlas genom nyhetsrapportering från Sverige och USA, två länder som är inblandade i konflikten men har olika ideologiska och politiska ståndpunkter. Det kan, dels mellan länderna och dels inom länderna, tänkas finnas olika intressen som kämpar om uppmärksamheten i media för att påverka allmänhetens uppfattning om konflikten. Vad som förmedlas i media bör därför kritiskt blottläggas för att se vilka intressen och ideologier som skapar vår uppfattning om den sociala verkligheten.
I denna studie analyseras nyheternas konstruktion av vi och dom, framställningen av trupper och vilka källor som prioriteras och vilka som marginaliseras och genom detta, vilka
ideologiska intressen och maktstrukturer som kommer till uttryck.
1
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-ar-i-afghanistan-for-att-hjalpa-att-bygga-fred_5014215.svd (Hämtad den
2010-07-20)
2 http://www.dn.se/nyheter/varlden/obama-presenterade-strategi-for-afghanistan-1.1006133 (Hämtad den 2009-12-02)
3 1.1. Bakgrund
I detta avsnitt redogörs för fakta och historisk bakgrund om landet Afghanistan, kriget som pågått i nio år och om de två tidningarna, NYT och DN, från vilka analysmaterialet för studien är hämtat. Det är information som vi anser vara relevant för förståelsen av studien.
1.1.1. Afghanistan
Afghanistan är ett land beläget i södra Asien med en lång konfliktfylld historia. Landet var länge splittrat inrikes med många olika självstyrande klaner men många gånger har konflikter också berott på yttre faktorer och landets geografiska läge. På 1800-talet hamnade landet i kläm mellan brittiska Indien och Sovjetunionen men under de två sista decennierna av det 19:e seklet lyckades den dåvarande kungen ena landet. Under denna tid fastställdes även gränserna mot det brittiska Indien och det ryska imperiet. Efter att landet fått utvecklingshjälp av Sovjet under 1950- talet försökte Sovjet att modernisera det afghanska klansamhället enligt ett sovjetiskt statssocialistiskt system genom en invasion i landet. Det nya politiska systemet ledde till missnöje och uppror bland de lokala
klansamhällena.4 Med hjälp av FN lyckades man dock i slutet av 1980-talet förhandla fram ett tillbakadragande av de sovjetiska trupperna. Konkurrensen om vem som skulle ta över den nationella ledningen resulterade i en inbördes konflikt om vem som skulle ta över makten. Det stod mellan tre olika grupper däribland talibanerna, en grupp radikala islamister. Talibanerna vann makten 1992 då de invaderade Kabul och tog kontroll över nästan hela landet.5 Till en början var USA välvilligt inställt till den stabilitet som genom regimen kunde frammanas i landet. Områdets rika tillgångar på gas och olja var viktiga faktorer som
påverkade relationen mellan länderna. FN höll sig dock kritiska till regimen som inte följde de mänskliga fri- och rättigheterna och som visade stöd för olika terroristgrupper. Under sena 1990-talet försvårades relationerna till USA och övriga västvärlden då talibanerna låg bakom terrordåd så som sprängattentatet mot USA:s ambassad i Kenya 1998.6 2001 störtades talibanregimen under USA:s invasion av Afghanistan, vilken var en följd på terrorattacken 9/11. Då eftersöktes ledaren för den utförda attacken, Usama bin Laden, som talibanerna skyddade.
USA har lett invasionen av Afghanistan med FN:s stöd och med NATO som huvudsaklig
4 http://www.sak.se/afghanistan/Historia/index.html (Hämtad den 2010-12-08). 5
http://www.fn.se/roj-en-mina/global-situation/landsfakta/afghanistan/historik/ (Hämtad den 2010-12-08) 6 http://www.sak.se/afghanistan/Historia/index.html (Hämtad den 2010-12-08)
4
armé har fler länder bidragit med sina militära krafter i konflikten.7 Under NATO skapades 2001 ISAF, International Security Assistance Force, en säkerhetsstyrka som upprättades med uppgift att stötta den afghanska regeringen genom att upprätthålla säkerhet och utföra insatser med återuppbyggnadsmål.8
Den 18- 20 november 2010 hölls ett ISAF- toppmöte i Lissabon under vilket diskussionen handlade om truppnärvaron i Afghanistan och NATO:s framtid. I den brittiska tidningen The Guardian rapporterar man om att NATO-toppmöte i Lissabon har resulterat i
överenskommelsen att internationella trupper ska börja dra sig tillbaka. Målet är att överlämna säkerhetsarbetet helt till den afghanska militären och polisen 2014.9
1.1.2. Tidningarna: Dagens Nyheter och New York Times
DN är en svensk dagstidning som utkommer i tryckt form sju dagar i veckan. Tidningens hemsida, DN.se utvecklades 1996 och är numera en av de svenska dagstidningarna med flest antal besökare per vecka: ca 1,6 miljoner unika läsare under v. 48 2010.10 Tidningen ingår i den nordiska mediekoncernen Bonnierkoncernen.11 DN grundades av Rudolf Wall och gav ut sina första tidningar 1864. Tidningen blev självständig 1973 från den politiska bundenheten och den liberala ställningen framkommer numera enbart under ledaren.12
The New York Times är en amerikansk tidning som ingår i The New York Times Company tillsammans med 17 andra stora tidningar.13 NYT startades 1852 av Henry Jarvis Raymond och George Jones.14 Tidningens webbplats nytimes.com publicerades första gången 1996 och har numera den största publiken av alla rikstäckande amerikanska dagstidningar. Tidningen själv menar att siten, under februari månad 2010, hade nästan 20 miljoner unika besökare.15
7 Fokus 2010:47:8.
8 http://www.sweden.gov.se/sb/d/5619/a/45002 (Hämtad den 2010-12-08)
9
http://www.telegraph.co.uk/news/newstopics/politics/defence/8148560/Lisbon-Nato-leaders-endorse-Afghanistan-2014-withdrawal-date.html (Hämtad den 2010-12-08) 10 http://www.kiaindex.net/l/y:2010/w:48/c:3 (Hämtad den 2010-12-08)
11 http://www.dn.se/2.738/om-dagens-nyheter-1.796705 (Hämtad den 2010-12-08) 12 http://www.ne.se/dagens-nyheter (Hämtad den 2010-12-08)
13 http://www.nytco.com/company/index.html (Hämtad den 2010-12-22) 14
http://www.nytco.com/company/milestones/timeline_1851.html (Hämtad den 2010-12-08) 15 http://www.nytco.com/pdf/DidYouKnow_March2010_FINAL.pdf (Hämtad den 2010-12-08)
5 1.2. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapportering konstruerar kriget i Afghanistan. Analysmaterialet väljs från den svenska dagstidningen Dagens Nyheter och den amerikanska tidningen New York Times. Vidare ämnar vi även jämföra rapporteringen mellan dessa två tidningar.
Med detta syfte som utgångspunkt har vi preciserat följande tre frågor utifrån vilka analysen utförs:
Vilka typer av källor använder man i rapporteringen?
Hur konstrueras trupperna i nyheterna med avseende på deras insats i Afghanistan?
Finns det konstruktioner av vi och dom och i så fall hur?
1.3. Avgränsningar
Studien behandlar ämnet krigsjournalistik och avgränsas utifrån detta till dagspress. Analysmaterialet är hämtat från dagstidningar i Sverige och USA för Sverige, DN och för USA, NYT och åtta artiklar väljs från vardera tidning.
Rapporteringen om kriget i Afghanistan har definierats som en god ram för vad vi önskar studera eftersom detta är en aktuell konflikt runt vilken det nu råder stor medial
uppmärksamhet.
1.4. Disposition
Första kapitlet börjar med ett inledningsavsnitt där vi presenterar vårt uppsatsämne och redogör för problemet som ligger till grund för studien. Därefter följer ett avsnitt med bakgrund där vi talar dels om Afghanistan och landets konfliktfyllda historia dels ger vi en kort redogörelse för de tidningar som är föremål för analysen. Detta följs av en presentation av syfte och frågeställningar.
Kapitel två är uppdelat i avsnitten teori och tidigare forskning och här presenteras tematiskt de teoretiska utgångspunkter samt de tidigare studier som ligger till grund för vår analys.
6
I kapitel tre redogör vi först för analysmaterialet och motiverar och redogör för avgränsningar gällande vårt urval, som direkt följs av en diskussion kring studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. I samma kapitel ingår också avsnittet för metod där studiens metod presenteras och motiveras. Vidare redogörs för hur vi praktiskt genomför analysen med hjälp av de verktyg som metoden erbjuder.
Kapitel fyra utgörs av själva analysen som presenteras tematiskt utifrån källor, trupper och vi och dom men här separerar vi tidningarna och redogör för respektive tidning i egna avsnitt. Kapitel fem inrymmer det avsnitt där vi diskuterar studiens slutsatser.
Uppsatsen avslutas med en sammanfattning.
2. Teori och tidigare forskning
I detta kapitel redovisas de teorier som undersökningen tar utgångspunkt i och som används i analysen. Vi utgår från teorier om krigsjournalistik och redogör för dessa utifrån olika teman. Slutligen redogörs för teorier om ideologi och diskurs som är analytiskt relevanta i sammanhanget för denna studie. Avsnittet om teori avslutas med en sammanfattning och diskussion av teoriernas centrala utgångspunkter och hur dessa används i studien.
Tidigare forskning redogörs för sist i detta kapitel. Avsnittet sammanfattar tre studier som anses ge en relevant bakgrund till forskningsläget på området för studier om krigsjournalistik.
2.1. Tidigare Forskning
Den litteratursökning vi har genomfört har gett en mängd träffar, men av dessa har vi tittat närmare på ungefär 15 studier som vi ansåg vara mer relevanta. Det är dessa vi här använder för att karakterisera forskningsläget. Av dessa artiklar behandlar flera Irakkriget och den amerikanska regeringens rättfärdigande av en attack mot Irak. Den amerikanske presidentens rättfärdigande av kriget och medias okritiska rapportering av detta 16 blir också föremål för
16 Kumar 2006:abstract.
7
analys utifrån en Just war theory17, teorin om det rättfärdiga kriget. Förutom textanalyser förekommer ett antal intervjustudier och surveyundersökningar t.ex. en publikstudie om medias påverkan på publiken och en intervjustudie med journalister från BBC. Andra exempel vi har funnit är en studie av två amerikanska TV-stationers nyhetsrapportering av krigen i Irak och Afghanistan under 200518, en analys av två norska tidningars rapportering under starten av Afghanistankriget med speciellt fokus på hur den militära närvaron framställdes19 samt en svensk studie av både tidnings- och TV-nyhetsrapporteringen av Afghanistankrigets inledande dagar.20
Metodologiskt förekommer både kvantitativa och kvalitativa innehållsanalyser, där vi bland de kvalitativa studierna funnit en kritisk diskursanalys och i övrigt använder sig forskarna i flera fall av framing metoder.
Vi har funnit studier som jämför krigsrapportering mellan nationer, men som på olika sätt skilt sig från den studie som vi gör. Vi ser relevans i att göra vår studie i detta senare skede av kriget då tidigare studier i samtliga fall gjorts i ett tidigt skede av den aktuella konflikten, men även den metod som forskarna använt sig av har varit en annan än den kritiska diskursanalys som används i denna studie. De tre utvalda studier som vi redogör för nedan bygger alla på jämförelse mellan nationer och behandlar krigsjournalistik efter 9/11. De är uppbyggda runt analyser av hur rapportering från olika länder skiljer sig och hur dessa skillnader bl.a. kan kopplas till ländernas politiska system och inställning till kriget. Artiklarna behandlar på något vis krigsjournalistik i olika nationer, vad som skiljer sig och vad det kan tänkas bero på. Således är ett huvudtema för studierna hur nyhetstexter påverkas av den kontext i vilken de är producerade; samhälle, kultur, rådande politik och påverkan av historia.
Artiklarna redogörs för tematiskt enligt följande: jämförande mellan nationer, påverkan av kontexten, USA och kriget.
17 Calabrese 2005:153. 18 Aday 2010. 19 Ottosen 2005. 20 Nord & Strömbäck 2002.
8
2.1.1. Jämförande mellan nationer
Ravi jämför i sin studie ”Looking Beyond Flawed Journalism” rapporteringen av Irakkriget i USA, Storbritannien, Pakistan och Indien för att se om det finns skillnader i rapporteringen som kan kopplas till den lokala politiken, kulturen och samhället.
Resultaten visade på att USA hade den mest övertygande framställning av kriget som lyckat medan rapporteringen i Storbritannien, åtminstone till en början, var kritisk med en mer diversifierad framställning av kriget. Dock använde sig journalistiken i de två ovan nämnda länderna av det som Ravi refererar till som the American war frame och som i detta fall innebär övervägande fokus på militära insatser och strategier.21 Hur USA förhåller sig till kriget kan vara intressant redogöra närmare för då Nohrstedt menar att detta lands informationsströmmar är en av de ledande rösterna i ett globalt nyhetsflöde.22 I studien av Dimitrova och Strömbäck jämförs svensk och amerikansk rapportering av Irakkriget och det visar sig även där, i likhet med Ravis studie, att den amerikanska tidningen hade en mer positiv framställning av kriget jämfört med hur den svenska konstruerade det.23 De asiatiska tidningarna i Ravis studie visade även de på en mer negativ framställning av kriget jämfört med USA då dessa anammade the Iraqi warframe vilket innebär större fokus på civila krigsoffer snarare än den militära insatsen.24
2.1.2. Rapporteringens påverkan av kontext
Precis som språket är med och skapar samhället, så är samhället med och skapar språket. På samma sätt blir nyhetstexterna en produkt av kontexten. Nohrstedt reflekterar över hur vår historia finns kvar som en kontext i vilken nyhetstexter konstrueras utifrån vissa normer och regler. Han fokuserar i sin studie framförallt på konstruktionen av vi och dom i media och pekar på hur man under kolonialtiden konstruerade en homogen vit gemenskap i motsats till det underlägsna andra. Det andra betraktades som kulturer upprättade av primitiva, blodtörstiga barbarer för vilka fred och utveckling var omöjlig. Detta menar han går att urskilja även i dagens media genom diskurser som syftar till att de andra bör underkasta sig västvärldens överlägsna civilisation.25 Som exempel kan mediebevakningen av terrorattacken 9/11 och rapporteringen av kriget i Afghanistan ges, i vilka det visar sig att ”Den vanligaste 21 Ravi 2005:45. 22 Nohrstedt 2006:289. 23 Dimitrova & Strömbäck 2005:409. 24 Ravi 2005:59. 25 Nohrstedt 2006:262ff.
9
figuren är den som framställer “Muslimer som fanatiker” och den näst vanligaste “USA som världspolis”26
. På så vis rättfärdigas att USA ska tillrättavisa de som inte följer efter världspolisens regler och normer. Den politiska retoriken använder sig även av diskurser som syftar till att konstruera en polariserad värld. I denna värld borde dom andra underkasta sig västvärldens överlägsna civilisation med USA i spetsen. Kriget kan ur denna aspekt bli till en nobel handling då man anspelar på myter om patriotism och hur det goda vinner över det onda.27
Nohrstedt menar alltså att man kan se en koppling mellan föreställningarna om vi och dom och mytologiska föreställningar om det goda mot det onda vilket kan leda till att vi omedvetet övertalas om att ta ställning i en konflikt. Detta visar på hur media konstruerar diskurser om vi och dom för att läsaren ska kunna ta ställning när denne omedvetet identifiera sig med vi:et.28 I rapporteringen av terrorattacken 9/11 och kriget i Afghanistan menar journalisten och författaren Jan Guillou att svenska journalister till och med gått så långt som att prioritera det kollektiva västerländska vi:et framför sanningen. Detta sker framförallt i visuellt material där det finns en tydlig konstruktion av ett kollektivt andra, muslimerna, som irrationella och aggressiva mot USA.29
Dimitrova och Strömbäck relaterar i sin studie av Irakkriget till hur skillnaderna mellan den svenska och amerikanska rapporteringen kan bero på dessa länders politiska förhållningssätt till kriget. USA hade i sin rapportering en mer positiv inställning till Irakkriget medan den svenska rapporteringen var relativt negativ.30 Detta skulle inte vara en orimlig slutsats menar Nohrstedt då det är vanligt att nyhetsjournalistiken hamnar i en beroendeställning till olika källor för att få effektiv tillgång till information. Nyhetsrapportering blir därmed ett forum för politiker och andra beslutsfattare för att förmedla sina idéer och budskap.
Ravi redogör i sin studie för fler aspekter än enbart den politiska som kan relateras till hur kriget konstruerats i olika nationers tidningsrapportering. Bl.a. tror han att paralleller även kan dras till länders kultur och samhällssyn även om han inte bortser från att den politiska inställningen som en påverkansfaktor i nyhetsrapportering. Indien och Afghanistan visar sig i Ravis studie ha en negativ framställning av kriget, med fokus på civila offer. Det menar Ravi reflekterar ländernas politiska ståndpunkter och dessa samhällens syn på kriget som grymt 26 Ibid., sid. 280. 27 Nohrstedt 2006:262ff. 28 Ibid., sid. 265. 29 Ibid., sid. 285. 30 Dimitrova & Strömbäck 2005:411
10
och orättvist. Kulturella och sociala värderingar menar han lyser igenom då rapporteringens fokus snarare låg på samhällelig och kollektiv nivå än på enskilda individer vilket speglar just dessa länders syn på vikten av kollektivism snarare än individualism. I brittisk och amerikansk press tycks fokus istället vara på enskilda individer i enlighet med den mer individualistiska samhällssynen.31
Aspekten av att vi lever i en mer och mer globaliserad värld gör att man inte enbart kan se till den lokala eller nationella kontexten utan även måste se till det vidare globaliserade samhället. I detta avseende talar Nohrstedt om hur vissa länders mediebevakning kan påverka andra länders media. Framförallt handlar det om USA:s informationsresurser som i många avseenden är överlägsna på den internationella mediemarknaden. Därmed bör man fundera på i vilken utsträckning USA även påverkar och homogeniserar andra länders rapportering med en proamerikansk prägel.32
Slutligen talar de olika forskningarna även om hur mediebevakningen påverkas av i vilket stadium som konflikten befinner sig . Ravi33 och Cottle34 menar att det finns tendenser som visar på mediebevakning i upptakten till konflikter visar på mer kritisk rapportering och utrymme ges till olika opinioner i diskussionen kring konflikten. Ju längre ett krig pågår verkar dock mediebevakningen bli mer enad till fördel för landets egna utrikespolitiska inställning.35 Pågår det däremot en konflikt hos den politiska eliten om vilket förhållningssätt som bör antas eller en diskussion med många delade åsikter om en konflikt tenderar bevakningen av konflikten bli mer kritisk och tvådelad.36
2.2. Teori
Vi utgår i denna studie från en teori om krigsjournalistik, dvs. hur nyhetsrapportering fungerar i tider av konflikter. Inom ramen för teori om krigsjournalistik redogör vi nedan för propaganda i krigsrapportering, hur olika kontexter kan påverka rapporteringen och vilka källor som journalister använder sig av och hur det kan tänkas påverka hur man tolkar vad som sker i omvärlden. Slutligen redogörs för proamerikanism, hur det påverkar 31 Ravi 2005:60. 32 Nohrstedt 2006:289. 33 Ravi 2005:58. 34 Cottle 2006:80-86. 35 Nohrstedt 2009:106. 36 Cottle 2006:80-86.
11
nyhetsrapportering och hur konstruktioner av vi och dom kan ske i framställningen av krig i nyheter.
2.2.1. Propaganda i krig
Propaganda definieras enligt Svenska Akademiens Ordlista på nätet som en intensiv påverkan för att utbreda en uppfattning och göra propaganda för något är att söka vinna anhängare eller att ivrigt verka för något.37 Genom medias möjlighet att konstant uppdatera och informera allmänheten har de en makt vilken blir speciellt viktig när ett krig pågår. Denna makt används för att styra vad allmänheten ska tycka och tänka om konflikten eftersom moderna krig inte kan utföras utan allmänhetens stöd. Media blir på så vis en viktig aktör för de deltagande parterna som vill vinna opinionens stöd.38 Enligt Cottle kan medierapporteringen numera ses som så fundamental att den snarare har blivit en aktör i kriget som påverkar dess skeende, än att vara enbart en informationskälla.39 Stater är därmed beroende av media för att kunna ta kontroll över propaganda kriget, dvs. slaget om att styra allmänhetens åsikter mot ett specifikt mål. Nyhetstexter blir därmed centrala genom att de förmedlar information till allmänheten som erbjuder olika sätt att förhålla sig till krigets aktörer på. En sådan förhållning sker omedvetet, genom att nyheterna använder sig av vissa perspektiv och diskurser i rapporteringen.40 Detta är en viktig förståelse att ha med sig i denna studie av hur kriget i Afghanistan konstrueras i nyheter eftersom det kan visa på om det finns olika intressenter som önskar framställa kriget på ett specifikt sätt för att kunna påverka allmänheten med den egna åsikten.
I rapporteringen av krig är mediediskurserna oftast helt inneslutna i den nationella utrikespolitiska kontext i vilken diskursen är producerad. Därmed blir propagandan också en produkt av denna politik. Paralleller kan här även dras till det faktum att nyhetsjournalistiken är beroende av källor för att få tillgång till information då de sällan själva kan ta reda på vad som sker i kriget. Ofta är det politiker och myndigheter som används som källor och ju större makt en källa har desto lättare är det för denna att påverka medieinnehållet.41
Propaganda kan ske på flera olika sätt t.ex. genom att skapa identifikationsmöjligheter för läsaren genom att förmedla nationella-, patriotiska-, historiska- eller mytologiska
37 http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx (Hämtad den 2010-11-30) 38 Nohrstedt 2006:265.
39 Cottle 2009:109. 40
Nohrstedt 2006:294. 41 Ibid., sid. 296.
12
värderingar.42 Konstruktionen av krig i nyheter kan enligt Nohrstedt möjliggöras bl.a. genom användandet av berättelser om historiska konflikter, stora mytologiska slag, glorifierade segrar och de godas kamp mot de onda, vilken är särskilt effektiv som krigspropaganda. Dylika berättelser gör det lättare för läsaren att engagera sig och att ta ställning för den goda sidan i konflikten. Detta eftersom det anknyter till välbekanta teman som är en del av vårt kulturella arv och något vi utsatts för sedan barnsben.43 För att legitimera ett krig är det inte heller ovanligt att rasrelaterade och rasistiska diskurser används som argument, detta genom att man skapar vi och dom- positioner vilka är slagkraftiga i framställningen av det andra.44 Att anspela på medlidandediskursen, att skapa medlidande för krigets offer hos publiken för att uppnå önskade syften är också vanligt och effektivt.45 Att fokusera på civila offer, eller krigets ”sanna ansikte” har även blivit ett sätt för journalister att undvika att framstå som ett redskap för krigspropaganda.46 Nohrstedt menar att detta har blivit en trend inom krigsjournalistiken. Denna slutsats bygger han på studier av nyhetsrapporteringen rörande Gulfkriget 1990-1991, kriget i Afghanistan 2001 och Irakkriget 2003.47
2.2.2. Kontext och Källor
I rapporteringen av krig finns det olika kontextuella faktorer som påverkar hur en nyhetstext kan komma att se ut. En sådan faktor är den nationella utrikespolitiken som nämnts i stycket ovan. Den politiska kontexten verkar dock påverka rapporteringen olika beroende på i vilken fas som konflikten befinner sig i. I upptakten till konflikter tycks medierna ge ett visst utrymme för delade åsikter48 men ju längre ett krig pågår verkar mediebevakningen bli mer enad till fördel för landets egna utrikespolitiska inställning.49 Om det uppstår motsättningar och det uppkommer en variation av olika åsikter i den politiska debatten så blir mediebevakningen alltmer kritisk och svårare att kontrollera för debattens intressenter.50 Marknadsekonomiska vinstintressen är en annan kontext som styr journalistiken. För att säkra ekonomisk vinst för företaget är det enkelt att förhålla sig väl till samhällets rådande opinion. 42 Cottle 2006:77. 43 Nohrstedt 2006:267. 44 Cottle 2006:77. 45 Nohrstedt 2006:275. 46 Ibid., sid. 295. 47 Nohrstedt, 2006:287. 48 Ravi 2005:58. 49 Nohrstedt 2009:106. 50 Cottle 2006:86f.
13
I tider av krig skapas ofta större transnationella strömmar av information och nyheter än annars. Inte sällan är det USA som leder detta flöde. Vid produktion av journalistik är det bekvämt att tro att information som kommer från denna supermakt representerar världsopinionen. Risk finns därmed att olika länders media antar en ställning i konflikten som går i linje med en rådande världsopinion för att säkra en plats på mediemarknaden.51 I avsnittet 2.1 Tidigare forskning redovisas att tendenser påvisats om att det amerikanska förhållningssättet kan påverka media internationellt, bl.a. då tidningsrapportering om Irakkriget i Storbritannien tycktes använda sig av en american framing av sina nyheter.52 I produktionen av relevanta och informativa nyheter måste journalister även förhålla sig till olika källor då det är viktigt att ha tillförlitliga och i sammanhanget auktoritativa källor. Nord och Strömbäck redogör för vilka överväganden som en journalist bör ta ställning till vid valet av källor; trovärdighet, grad av auktoritet, lämplighet, tillförlitlighet, produktivitet samt mediemässighet.53
Det finns olika typer av källor som kan användas: anonyma -, kända -, elit- och drabbade källor. Elitkällor, så som t.ex. militär, politiker eller expert, är den viktigaste delen av journalistiken då dessa kan ge en röst åt eller tysta, skapa balans eller obalans mellan olika parter. Tidigare studier visar på att amerikanska elitkällor är den vanligaste typen av källa.54 I Nord och Strömbäcks studie av rapporteringen av Irakkriget visade det sig att det i svensk media fanns en dominans i användandet av amerikanska källor vilket kan leda till att rapporteringen blir USA- vänlig.55 Att media tenderar att prioritera elitkällor beror bl.a. på deras position och att en sådan person ofta använts som källa tidigare och man kan därmed som journalist lättare bedöma källan utefter de tidigare nämnda övervägandena. Dessutom finns en högre chans att en elitkälla har tillgång till mer unik information än andra.56 Användning av drabbade som källor blir allt vanligare. Dessa konkretiserar konflikten och frammanar känslor hos publiken, därmed leder användningen av drabbade som källor till att skapa opinion hos allmänheten. Dylika källor är även ett sätt för journalister att försöka visa sitt motstånd mot den politiska propagandan då det ger en känsla av autenticitet hos publiken.57 51 Nohrstedt 2006:297. 52 Ravi 2005:58. 53 Nord & Strömbäck 2002:41. 54 Ibid., sid. 84-93. 55 Nohrstedt 2006:288. 56 Nord & Strömbäck 2002:41. 57 Nohrstedt 2006:295.
14
2.2.3. Proamerikanism & Vi och Dom
Som nämnt ovan, är de amerikanska medierna ofta i en ledande ställning för de transnationella informationsflödena. Som exempel kan ges Nord och Strömbäcks studie av den svenska rapporteringen av Irakkriget i vilken man kunde se tendenser till att man främjat information som härstammade från USA.58 Studien visade på att det skulle ha skett en ökning av proamerikansk samt en anti-muslimsk rapportering över åren mellan kriget i Afghanistan 2001 och kriget i Irak 2003. Dock finns skäl till att förhålla sig kritisk till dessa antaganden då USA:s popularitet sjunkit i många länder över åren men även eftersom studien är gjord under de inledande dagarna av respektive krig och Nohrstedt menar att det är den fas då media är mest mottaglig för propaganda. Inställningen till kriget i nationell nyhetsrapportering förändras dock ju längre tid konflikten pågår och media tenderar att med tiden anpassa sig till det egna landets utrikespolitiska agenda. Därför finns ytterligare tveksamheter till om man kan dra slutsatser om en allmän ökning av proamerikanism i svenska medier under åren mellan krigen i Afghanistan och Irak.59
I nyhetsrapportering är det inte ovanligt att det nationella betonas för att skapa identitetspositioner vilket enligt Berglez och Olausson är ett sätt att skapa en trygghet och gemenskap. Att framhäva nationell identitet i tidningsrapportering konstruerar bilden av nationalstaten som en självklar entitet och på så vis gynnas också nationella maktstrukturer. Det innebär att det nationella blir bärande och av större vikt än det andra, det som inte tillhör det nationella.60 Att skapa en kollektiv form av identitet handlar om att skapa identifikation med en grupp, alltså en konstruktion av ett gemensamt vi.61 I en värld som förändras till att bli mer och mer globaliserad med transnationella utbyten och samarbeten är en nationell gemenskap nödvändigtvis inte den enda som konstrueras. T.ex. finns tendenser som visar på att identifikation i form av en europeisk gemenskap konstrueras i nyhetsrapportering.62 Nohrstedt menar att USA ofta får stå som symbol för en överlägsen västerländsk civilisation som konstruerar vi:et. Detta sker ofta i politikers diskurser om en polariserad värld. Dessa diskurser är av vikt att ta med i beräkningen då, som nämns under föregående rubrik;
58 Nohrstedt 2006:289.
59 Nohrstedt 2009:106ff.
60 Berglez & Olausson 2008:122. 61
Olausson 2010:140. 62 Ibid., sid. 149.
15
Propaganda i krig, att politiker med stor makt ofta citeras som källor i nyheter.63 I dessa diskurser anses dom andra, i enlighet med en imperialistisk föreställning, inte vara kapabla att skapa fred och demokrati på egen hand och därmed kan kriget berättigas. Kriget kan förvandlas till en nästan nobel handling när man anspelar på myter om patriotism och om hur det goda, vi, vinner över det onda, dom. Ett exempel på detta är hur George W. Bush refererat till kriget mot terrorismen som ett korståg vilket reflekterar hur en modern världsuppfattning går parallellt med gammal erövringshistoria där man rättfärdigar krig med att det egna är normen.64
2.2.4. Ideologi
Ideologi kan med en övergripande definition förklaras som en uppsättning idéer utifrån vilka vi uppfattar världen omkring oss. Enligt Zizek är alla situationer, diskurser, institutioner, samhällen och kulturer i världen mer eller mindre präglade av en ideologi och är med och skapar ideologi, det innebär att ingen kontext kan betraktas som helt neutral. Ideologidefinitionen som Zizek har utvecklat redogörs för utifrån tre punkter: ideologi är ett kluster av idéer som formar vår tro och uppfattning av världen runt omkring oss, ideologi har även en materiell karaktär i form av samhällets institutioner vilka materialiserar idéuppfattningar, t.ex. kan idéer om vad som är rätt och fel materialiseras genom en institution som tingsrätten. Slutligen menar Zizek att ideologi är en produkt av människors relationer till varandra i form av språkliga praktiker och ritualer. Ett exempel är hur hegemonin på ett sjukhus, läkare - sjuksköterska blir producerad och reproducerad genom hur dessa aktörer talar med varandra. Ideologi blir på så vis ett sätt för en viss grupp att påverka andra att acceptera den gruppens ideologi för att på så vis dominera samhället.65 Därmed är ideologi inte något statiskt utan under ständig förändring eftersom det ständigt pågår en kamp mellan olika ideologiska intressenter.66
Då ideologin genomsyrar vårt samhälle blir vi alla en del av produktionen av ideologin, när vi accepterar institutioner eller ingår i vissa ritualer och använder oss av vissa typer av diskurser. Därför är det enkelt att omärkbart gynna vissa grupper eller intressen i samhället.
63 Nohrstedt 2006:296. 64 Nohrstedt 2006:264. 65 Berglez 2010:268. 66 Fairclough 1995:18.
16
På så vis menar vi att även media producerar ideologi genom det språkbruk de använder och vilket vi som läsare blir en del av genom vår mediekonsumtion.
2.2.5. Diskurs
Med diskurs menas att språket strukturerar verkligheten och kan därför sägas vara en materiell form av ideologi.67 Berglez och Olausson menar att diskurs liksom ideologi gynnar ett särintresse då vissa betydelser framträder som normaliserade och självklara.68
Minsta gemensamma nämnare för begreppet diskurs är att det syftar till språk som handling i olika specifika sammanhang men det finns ett flertal olika detaljerade innebörder av diskurs. Den innebörd vi intresserar oss för i den här studien är diskurs som ett sätt att genom språket forma den sociala verkligheten utefter vissa förutfattade meningar och därigenom normaliserar vissa maktförhållanden som finns i samhället.69 I nyheternas förmedling av verkligheten genom språket finns diskurser som innefattar samhällets strukturer, värderingar och normer.70 Nohrstedt ger ett exempel på detta när han förklarar att mediediskurser kan leda till diskriminering och detta gäller då i hög grad krigsjournalistik. Medierna är en av de huvudsakliga källorna till hur vi formar vår uppfattning av dom andra. Mediediskurser i rapportering av internationella konflikter förmedlar ofta ett förgivettagande om att det finns en homogen gemenskap inom en nation eller kultur. Utifrån denna skapas kognitiva föreställningar om vi och dom relationer och en andrafiering som kan leda till diskriminering i det verkliga samhället.71
2.2.6. Sammanfattning och diskussion av teorier
Nedan sammanfattas och diskuteras de, för denna studie, mest centrala och viktiga delarna av teorierna.
67 Fairclough 1995:73.
68 Berglez & Olausson 2008:133. 69 Ibid., sid. 133.
70
Berglez 2010:271f. 71 Nohrstedt 2006: 260f.
17
Nyhetstexter förmedlar information till allmänheten som erbjuder olika idéer utifrån vilka man kan förhålla sig till kriget. Därmed är nyheter en central komponent i propagandakriget där olika parter vill styra allmänhetens åsikter mot specifika mål. Publikens förhållning till parterna tycks ske undermedvetet genom att nyheterna brukar diskurser vilka kan leda till ett omedvetet accepterande av ideologiska ståndpunkter hos publiken.72 Med utgångspunkt i teorin om att allmänheten påverkas ideologiskt av nyheter är det intressant att vidare fundera på vilka ideologiska perspektiv som får ta plats i nyhetsrapporteringen. Detta speciellt med utgångspunkt i att tidigare studier visar på att mediediskurser i krigsjournalistik ofta inrymmer den nationella utrikespolitiska agendan.73 Uttrycket för den politiska agendan sker inte enbart med journalistens egna ord utan även till stor del genom användandet av olika källor. Den vanligaste källan är just politiska och offentliga tjänstemän eftersom journalisten oftare har lättare att bedöma trovärdigheten för en källa som redan är känd. En sådan person har troligtvis även tillgång till unik information.74 Genom att man i nyhetstexter framhäver vissa uttalanden och utelämnar andra främjas vissa ideologier. Därmed är det viktigt att studera vem som kommer till tals och vilka intressen och idéer som får komma till uttryck. Då kriget i Afghanistan pågått under lång tid och nu är inne i ett stadium där en förändring diskuteras, är det för denna studie relevant att känna till krigsjournalistikens förhållning till konfliktens olika faser. Krigsjournalistik förändras och i tider då den politiska agendan inte är samlad under en ståndpunkt tycks mediebevakning bli mer kritisk och ge större utrymme för uttryck av opinioner.75 Samtidigt måste journalister även förhålla sig till ekonomiska intressen vilket innebär att journalisten bör hålla sig inom ramarna för den allmänna samhällsopinionen. I tider av internationella konflikter ökar flödet av information på en global nivå och då handlar det istället om att förhålla sig till opinionen på den internationella scenen. Inte sällan är det USA som leder den globala opinionen och därmed finns risk för ett USA- främjande perspektiv i nyhetsrapporteringen vid dessa tillfällen.76 Därför kan diskuteras om det finns risk för att det skapas en konflikt om hur kriget ska konstrueras; utefter vad som pågår i den nationella politiken eller i linje med världsopinionen. Utifrån detta anser vi det viktigt att studera vem som får komma till tals, vem som får uttrycka artikelns huvudsakliga argument och slutsatser och om något nationellt-, internationellt- eller ett amerikanskt perspektiv på så vis främjas. I avseendet proamerikanism påpekar dock 72 Ibid., sid. 294. 73 Nohrstedt 2006:296. 74 Nord & Strömbäck 2002: 41 75 Cottle 2006:86f. 76 Nohrstedt 2006:297.
18
Nohrstedt att man bör vara kritisk till att tro att USA alltid går i fronten för de transnationella informationsflödena. Många länder har under de senare åren utvecklat anti-amerikanska åsikter och därmed finns nu en mer kritisk anda i förhållningssättet till information från USA.77 Dock menar även Nohrstedt att USA ofta konstrueras gå i fronten för ett vi i form av en överlägsen västerländsk civilisation. Det sker ofta i politikers diskurser om en polariserad värld och därmed anser vi det viktigt reflektera över vilka som citeras som källor i det valda analysmaterialet och vad de får uttrycka.78 Konstruktionen av identitetspositioner är dock kanske allra vanligast i form av ett gemensamt nationellt vi. På så vis skapas bilden av nationalstaten som en självklar entitet och det nationella blir av större vikt än och överlägset det andra, det som inte tillhör det nationella.79 Men man bör inte som analytiker låsa sig vid teorin om att det nationella är en överlägsen identitetsgemenskap. Det finns tendenser som visar på att processerna av globalisering med effekter som ökande transnationella flöden kan ha en påverkan på konstruktioner av nya typer av identifikationer t.ex. en europeisk gemenskap. I krigspropaganda är användning av identifikationsmöjligheter genom att förmedla nationella -, patriotiska -, historiska - eller mytologiska värderingar vanligt. Dessa kan underlätta för läsaren att förstå och engagera sig i konflikten. Särskilt effektivt är konstruktionen av de godas kamp mot det onda i vilken man som läsare enkelt kan ta ställning och identifiera sig med den goda sidan.80
Att skapa vi och dom- positioner kan fungera slagkraftigt även för legitimeringen av krig81 men kan också få effekter för det samhälle vi har omkring oss och den sociala verklighet vi lever i. Detta då sådana diskurser kan skapa ideologiska föreställningar som leder till diskriminering i form av mervärdes vs. mindervärdesföreställningar om människor, kulturer och länder omkring oss.82 Utifrån detta är det inte bara intressant utan även viktigt att blottlägga om nyheternas rapportering av kriget i Afghanistan innefattar konstruktioner som kan ha sådana effekter för den verklighet vi lever i.
77 Nohrstedt 2009:108.
78 Nohrstedt 2006:296.
79 Berglez & Olausson 2008:122. 80 Nohrstedt 2006:267.
81
Cottle 2006:77. 82 Nohrstedt 260f.
19
3. Material och Metod
I detta kapitel behandlas studiens avgränsningar gällande val av material och redogörelsen för studiens forskningsmetod.
I samband med redogörelsen för materialets avgränsningar diskuteras hur vi förhåller oss till reliabilitet, validitet och generaliserbarhet utifrån utgångspunkterna för en kvalitativ studie. Sist i kapitlet avhandlas motivering och redogörelse för det teoretiska valet, kritisk
diskursanalys, och metodologiska begrepp med vikt för förståelsen av studien.
3.1. Material och urvalsmetod
Urvalet för studien är sammanlagt 16 artiklar som behandlar kriget i Afghanistan från tidningarna Dagens Nyheter och New York Times webbupplagor. För att motivera valet av just dessa två tidningar hänvisar vi till det argument som Dimitrova och Strömbäck anger i sin studie av samma tidningar, nämligen att de anses vara elittidningar i sina respektive land. Dessa tidningar anses även vara agenda-setters för övrig nationell media och då speciellt när det kommer till rapportering av internationella nyheter.83
Tillvägagångssättet för insamling av materialet är selektivt, genom valda söktermer (krig*, war, Afghanistan) får vi fram analysmaterial genom sökmotorn på respektive tidnings webbsida. Därmed får vi till en början fram artiklar som behandlar kriget i Afghanistan som huvudtema.
Vi önskar i vår studie att undersöka så aktuellt material som möjligt och vårt urval är således artiklar från mellan den 31 oktober 2010 och den 20 november samma år. Åtta artiklar väljs från respektive tidning utifrån de kriterier vi redogör för nedan. Artiklarna ska för det första vara nyhetstexter, dvs. åsiktstexter och bloggposter väljs bort. Dessutom strävar vi efter att få så långa artiklar som möjligt och därför väljer vi bort artiklar som innehåller mindre än 250 ord, bl.a. telegram från olika nyhetsbyråer. Nästa kriterium för artiklarna är att de ska behandla kriget i Afghanistan som övergripande tema. Detta kan ske ur olika aspekter så som rapportering om militära attacker, de internationella truppernas situation och diskussionen kring närvaron, situationen i landet osv. Vi går därmed igenom samtliga resultat för vår
83 Dimitrova & Strömbäck 2005:408.
20
sökning och koncentrerar oss på vad som skrivs i rubrik, ingress och inledningen av artiklarna där huvudtemat för artikeln behandlas.84
Nedan redogörs för hur sökningen går till på respektive tidnings webbsida.
På Dagens Nyheter använder vi en kombination av sökorden ”Afghanistan” och ”krig*”. Utifrån de resultat som framkommer avgränsar vi sökningen genom att välja att enbart artiklar publicerade ”senaste månaden” samt artiklar från kategorin ”nyheter” visas. Därmed utesluts åsiktstexter. Det slutgiltiga urvalet gör vi utefter våra för ovan redogjorda kriterier bland de resultat som sedan kvarstår.
I sökfunktionen på New York Times webbsida kan man ange mellan vilka specifika datum man vill söka. Här väljer vi att söka artiklar mellan 31 oktober och 20 november 2010. Söktermerna som används är ”Afghanistan” och ”war”. Här finns ingen funktion liknande den som finns på den svenska tidningens webbsida, som kategoriserar artiklarna utan vi sorterar manuellt bort åsiktstexter, bloggposter och kortare notiser.
3.1.2. Material från internet
Denna studie behandlar ett material hämtat från Internet, en global plattform med stor
interaktivitet som är under ständig förändring och expansion. På internet sker ständigt utbyten vilket har haft en betydande roll för informationsflöden då det lett till att nyheter kan spridas från ena sidan av jorden till den andra genom ett klick. Inte sällan hamnar därför information från en nyhetsbyrå i många tidningar och andra nyhetsmedier då detta är ett enkelt vis att införskaffa material. Detta har påvisats i denna studie där samtliga artiklar från NYT är från antingen Reuters eller Associated Press. Detta är ett faktum som bör tas i beaktande under analysen då artiklarna därmed inte bör vara producerad för en amerikansk nationell tidning utan snarare vara avsedd för en global marknad.
Det faktum att internet är under konstant förändring är av vikt då de artiklar som publiceras på nytimes.com med ursprung från internationella nyhetsbyråer borttages från siten efter sju dagar. Det innebär i fallet för denna studie att samtliga artiklar från den amerikanska
tidningen inte längre finns kvar på sin ursprungliga webbadress. Därför har artiklarnas texter bifogats denna studie (se bilagor).
84 Berglez 2010:275.
21 3.2. Metod
Utifrån vårt syfte, att analysera hur konstruktionen av krig sker i nyhetspressen utifrån det samhälle i vilket texten är producerad, ämnar vi undersöka om och i så fall hur samhälleliga maktstrukturer och ideologiska föreställningar döljer sig i texten. Utifrån detta finner vi att det lämpar sig bäst med en kvalitativ undersökningsmetod. En dylik metod utgår från en konstruktivistisk ståndpunkt vilken menar att bilden av verkligheten konstrueras på olika sätt för att uppnå olika syften.85
Maktstrukturer och ideologiska förhållanden önskar vi att blottlägga genom att studera om det i nyheterna t.ex. finns konstruktioner av vi och dom och hur detta i så fall sker och hur källor omskrivs. Utifrån detta har vi för avsikt att undersöka hur texterna i förlängningen kan leda till att kriget ur vissa perspektiv framstår som självklara och legitima. Därför är kritisk diskursanalys den bäst lämpade metoden för denna studie.86
I studien undersöks hur språket blir en produkt av dem som använder det genom att se vilka aktörer som förekommer i texterna och hur dessa framställs. Det kan handla om hur mycket tyngd man ger en aktör, om aktören omskrivs värdeladdat, används som källa och vad den i så fall får uttala sig om samt om vissa åsikter uttrycks som självklara och neutrala och andra som tvivelaktiga.87 Detta gäller även vår analys av hur propagandan genomsyrar texten. Det innebär att vi måste sätta nyhetstexten i relation till kontexten i vilken den är skapad och konsumerad.88 Nyhetstexter blir till som ett resultat av ett samhälles historia, tidigare och nuvarande politiska -, ekonomiska - och kulturella - motsättningar. På så vis är dessa texter en produkt och producent av samhällets ideologi genom att konsumenter inte ifrågasätter de underliggande värderingar som texten förmedlar, utan tar dem för givna som neutrala.89
3.2.2. Studiens praktiska genomförande
För att ge en god bild av hur vi praktiskt genomför studien är det viktigt att nämna mikro- och makroteman och implicita och explicita nivåer som huvudsakliga termer. Vid analys på
85 Bryman 2008:366.
86 Se Meyer & Wodak 2001:2.
87 Se Weiss, Gilbert & Wodak, Ruth 2003:14. 88
Se Berglez & Olausson 2008:129ff. 89 Berglez 2010:268f.
22
makronivå studeras vad som utgör artiklarnas övergripande tema och ämnen samt vilka aktörer som förekommer i artiklarna och hur de konstrueras. På makronivån redogörs även för eventuella bilder och hur dessa kompletterar texten. På mikronivå analyseras ordval och de mindre beståndsdelarna av texten. Genom dessa analyser önskar vi blottlägga den
implicita - och explicita innebörden i artiklarna. Detta binds även ihop med konstruktioner av diskurser, dvs. vilka värderingar och normer som texten förmedlar som självklara på både på mikro- och makronivå.90
Detta vill vi illustrera med följande analysmodell:
Makronivå:
Generella teman och ämnen
Mikronivå: Ordval och Citat
Implicit Nivå Explicit Nivå
Implicita Nivå Explicita Nivå
Modell konstruerad utifrån Berglez (2010) beskrivning av en kritisk diskursanalys.
3.2.3. Mikro- och Makrotema
Analys på makronivå är en analys av artikelns övergripande innehåll. Genom en analys av den tematiska strukturen undersöks hierarkin för olika teman i artiklarna, dvs. vad som framställs i artikeln genom att vissa teman gynnas. I varje artikel finns ett huvudtema som
90 Se Ibid., sid. 270f.
23
framkommer i de delarna av artikeln som förmedlar den huvudsakliga informationen, rubrik och ingress. I den tematiska hierarkin finns även sekundära, underordnade teman. Med detta menas teman som finns i artikeln och som kan vara en del av uppbyggnaden av huvudtemat, t.ex. historisk bakgrund. Om bilder förekommer i artiklarna så redogörs även för dessa och vad de fyller för funktion i relation till övriga texten. Lika relevant för analysen som det är att studera vilka teman som finns i texten är det att även undersöka vilka teman som inte finns i texten och på så vis kan vi se vilka teman som valts på bekostnad av andra. På makronivå studeras även den schematiska strukturen, i denna del av analysen studeras hur artikelns berättande sker. Hur resoneras det kring orsak - verkan? Hur och av vilka källor framförs huvudsakliga slutsatser? Vilka aktörer förekommer och vad kan dessa aktörer tänkas representera? Som vi vet sedan tidigare så kan aktörer också användas som källor. Vi undersöker därför också vilka aktörer som får komma till tals, dvs. vilka aktörer som också prioriteras som källor och om det samtidigt finns andra som inte gör det. Genom att lägga hela den analytiska tyngdpunkten på hur händelserna konstrueras i texten analyseras artikelns mikronivå. Analys på mikronivå innebär analys av vilka ord som används och hur för att beskriva en händelse eller en aktör. Liksom på makronivån undersöks på mikronivån vilka val som gjorts på bekostnad av andra och hur det påverkar konstruktionen av händelser och aktörer.91 Hur representeras t.ex. olika aktörer genom ordval; förekommer värdeladdade beskrivningar som skulle kunna möjliggöra att läsaren skapar en viss förhållning till aktören? Vi studerar också hur artikeln genom val av ord och fraser förhåller sig till en aktör som också används som källa, framställs dennes uttalande då som informativt och bortom ifrågasättande eller förhåller man sig i artikeln snarare kritisk och ifrågasättande till vad aktören tillika källan uttalar sig om?
På mikronivå analyseras också textens koherens vilket innebär att vi undersöker hur textens olika delar samspelar för att konstruera ett sammanhang. Därigenom skapas förståelsen för den händelse det rapporteras om. Det talas om två nivåer av koherens, den lokala - och den globala koherensen. Lokal koherens åsyftar hur delar av texten så som stycken, meningar eller ord har en funktion i konstruktionen av textens sammanhang, dvs. att textens delar skapar mening genom att de placeras i en viss följd eller genom användandet av överflödig information och vissa ordval likväl som utelämnande av information, så kallade textluckor, som läsaren själv förväntas fylla i och också förmår göra då sådana luckor handlar om information som är sociokulturellt etablerad. Global koherens följer som ett resultat av den
24
lokala koherensen, då det handlar om realisering av artikelns övergripande mening genom den lokala koherensen.92
För att förstå hur dessa nivåer tillsammans skapar mening, och vilken mening som skapas, studeras samspelet mellan artikelns olika delar.
3.2.4. Implicita - och Explicita nivåer
På både mikro- och makronivå menar vi att det finns meningar som skapas på den implicita respektive explicita nivån. Det explicita i en nyhetstext är det som uttrycks öppet medan den implicita nivån istället handlar om meningar som skapas genom underförstådd information i texten.93
Vi kommer i denna studie att plocka isär texten och undersöka uppbyggnaden av textens lexikala struktur. Med detta syftar vi till vilka ord eller teman som är valda på bekostnad av andra, vem som citeras och vem som inte citeras och vilken information som framställs som självklar och som därmed förlitar sig på läsarens förkunskap, samt om det finns luckor i informationen som läsaren förväntas fylla i.94 Språk kan ses som en produkt av samhällets strukturer så som relationer inom politiken, ekonomin, mellan könen och mellan samhällets sociala institutioner. Dessa relationer och samhälleliga förhållanden återskapas även genom texten, genom att texten använder sig av vissa typer av diskurser.95 Ett exempel på detta är som vi nämnt under avsnittet för Teori: Propaganda där vi talar om rasdiskurser som en reproduktion av förhållandet vi och dom för att rättfärdiga en viss typ av politik.96
3.3. Metodproblem
Denna studie utförs med en tolkande, kvalitativ metod genom vilken intresset inte främst ligger i att göra mätningar och att uttrycka hur många gånger exempelvis en aktör förekommer i texten, men det är ändock av intresse att diskutera ett förhållningssätt till kvantifiering. Detta eftersom man inte heller kan bortse från om en aktör eller företeelse som
92 Ibid., sid. 275f.
93 Berglez & Olausson 2008:129. 94 Se Ibid., sid. 128ff.
95
Fairclough 1995:73. 96 Cottle 2006:77.
25
återkommer i flera av texterna kan vara av betydelse för analysen med avseende till hela klustret av artiklarna. Att uppmärksamma detta kan t.ex. påvisa prioriteringar av vissa aktörer och hur andra marginaliseras. Det är med andra ord inte kvantifiering i sig som är intressant, utan vad en återkommande framställning av något innebär utifrån den kritiska
diskursanalysens perspektiv. För att ändå, i resultatredovisningen för studien, påvisa återkomsten av aktörer eller framställningar används benämningar så som t.ex. ”flera”, ”de flesta”, ”samtliga” och ”några”. Uttryck som dessa kan anses godtyckliga men avser i denna studie att indikera upprepning i artiklarna och den exakta siffran är irrelevant då intresset ligger i att undersöka konsekvensen av dessa återkomster.
Ytterligare faktorer som kan anses problematiska med metoden presenteras under avsnitt 3.1.1 ”Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet”.
Om bilder förekommer i analysmaterialet så studeras de i den här studien på en övergripande nivå för att kartlägga hur de samspelar med, och vad de fyller för funktion i relation till den övriga texten. Ett alternativt förhållningssätt till analysmaterialets bilder hade kunnat vara att komplettera textanalysen med en bildanalys som Peter Berglez föreslår.97
3.4. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
För studiens validitet gäller att det som studeras är det som ligger inom ramen för studiens syfte.98 Det är därmed viktigt att reflektera över de frågeställningar som utformats som utgångspunkt för studiens analys och kritiskt ifrågasätta huruvida slutsatser som dras utifrån dessa frågor är relevanta för just denna forskningsproblematik.
I denna studie används en tolkande metod och det som undersöks är de meningar som finns i nyhetstexter. Som Ekström och Larsson menar så kan man inte, utifrån den sociala verkligheten, tala om mätbara, utan snarare om meningsfulla, handlingar och objekt.99 Det är denna mening som avses studeras. Då det handlar om en tolkande studie är det essentiellt för studiens validitet att analysen systematiseras. Det görs i denna studie dels genom en analysmodell, utformad med analysverktyg som är anpassade till studiens syfte, och dels genom användning av matriser som vi är väl införstådda med, vilka är konstruerade utifrån
97 Se Berglez 2010:278. 98
Se Bryman 2008:151. 99 Ekström & Larsson 2010:13.
26
studiens frågeställningar. Även studiens urvalskriterier säkerställer att det som undersöks är det som avses undersökas, krigsrapportering, då rubrik och ingress i samtliga artiklar genomgås för att fastställa att huvudtemat är kriget i Afghanistan.
Vad gäller validitet bör problem så som kvantifiering diskuteras. I fallet för denna studie avser vi inte att göra kvantitativa mätningar av upprepningar av aktörer och företeelser. Som vi nämnt i föregående avsnitt, 3.3., menar vi dock att återkommande användning av aktörer och företeelser kan påvisa mönster sett till hela klustret av artiklar. Med hänsyn till att denna studie grundar sig på en kvalitativ metod är vi medvetna om att kvantifiering kan skapa validitetsproblem då denna metod inte är avsedd för att göra mätande studier. Vi menar dock att det kan finnas en relevans i att se till hur upprepningar sker då det kan leda till att förstärka bilden av eventuella maktstrukturer och ideologiska förhållanden. Ett exempel kan vara att en viss elitkälla vid återkommande tillfällen får komma till tals och att andra parter vid upprepade tillfällen marginaliseras i rapporteringen. Ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv menar vi att ett återkommande mönster av omnämnandet av en källa som auktoritär, kan förstärka framställningen av vissa maktstrukturer. Det är därför i utifrån denna studies metodologiska ståndpunkt relevant även om vi förstår problematiken kring detta. Urvalskriterier och analysmodell utformade med stor noggrannhet är även viktigt för reliabiliteten.
Reliabilitet är ett annat ord för tillförlitlighet och uppnås genom att de uppgifter som representeras i studien är riktiga och sanna. Den systematiserade användningen av en analysmodell blir ett verktyg för att de tolkningar som görs ska få djup, öppenhet och god koherens.100 Med detta menas att reliabiliteten ökas då tolkningarna metodiskt går bakom det uppenbara och blottlägger djupare betydelser, att studien utgår från metodologiska begrepp och i första hand inte subjektiva uppfattningar och att analysen därmed blir konsistent i alla delar. Analysmodellen presenteras utförligt under metodavsnittet.
Att åstadkomma hög generaliserbarhet vid kvalitativa studier är svårt och i denna studie görs inte heller anspråk på att kunna dra generella slutsatser. Däremot bortses inte ifrån vad mönster och regelbundenheter kan ha för betydelse i form av att visa på tendenser om maktförhållanden i nyhetstexter som behandlar krig och konflikter. Detta i likhet med författarna till boken Metodpraktikan som menar att det kan finnas meningsfulla och
27
återkommande mönster och regelbundenheter i verkligheten vilka kan bidra till meningsfull kunskap.101
Urvalet för studien är litet, sträcker sig över en mycket begränsad tid och är inte valt med en slumpmässig urvalsmetod. Därmed också görs, i enlighet med vad Ekström och Larsson skriver, inga anspråk på att vara statistiskt representativ.102 De slutsatser som dras avser istället leda till att bredda diskursen om krigsjournalistik genom att blottlägga egenskaper i artiklarna som kan ligga till grund för vidare studier på området.
4. Analys
Nedan redogörs för resultaten av vår analys tematiskt under rubrikerna ”Källor”, ”Trupper” och ”Vi och Dom”. Dessa teman är konstruerade för att följa de frågeställningar som är formulerade utifrån syftet för studien. Resultaten för respektive tidning, DN och NYT, redovisas under vardera av rubrikerna och avslutningsvis i varje avsnitt sammanfattas resultaten och jämförs tidningarna.
I redogörelsen för analysen används vid citationer från tidningarna citattecken och ord som kursiveras är ord som önskas betonas och markeras som viktiga för sammanhanget. Citat från den amerikanska tidningen NYT är översatta till svenska och alla dessa översättningar är våra egna. För original, se bilagor.
4.1. Källor
Under denna rubrik redogörs för resultaten av analysen av källor i nyheterna. I denna studie innebär en källa enbart någon som kommer till tals genom ett direkt citat. Resultaten redovisas tematiskt utifrån tre olika typer av källor, ”Militära källor”, ”Politiker som Källor” och ”Civila/Drabbade som Källor”.
101
Esaisson m.fl. 2007:26. 102 Ekström & Larsson 2000:16
