LUFTKVALITET
Cirka 1 000 svenskar dör i förtid på grund av enbart vedeldning varje år. Det konstaterar Naturvårdsverket i en rapport från 2015. Till detta kommer luftföroreningar som partiklar och avgaser, som är orsaken till att mer än 5 000 personer varje år dör en för tidig död i Sverige. Enligt rapporten är vedelning en stor riskfaktor, men även avgaser och vägdamm väger tungt.
Mot bakgrund av dessa siffror är det viktigt att vidta åtgärder lokalt på berörda platser i Sverige. Kommunerna kan göra mycket för att förbättra luftkvaliteten. Sverige har fastställda nationella miljömål för frisk luft samt miljökvalitetsnormer ba-serade på EU-direktiv.
Genom att mäta halterna av olika ämnen i luften kan vi kontrollera luftkvaliteten. Det är framförallt EU:s gemensamma gräns- och miljömålsvärden som avgör vad som ska kontrolleras. Gräns- och miljömålsvärdena återfinns i svensk lagstiftning som miljökvalitets-normer. Normerna är värden som inte får överskridas eller som ska eftersträvas. Genom att jämföra resultatet från kontrollen mot miljökvalitetsnormerna och de nationella, regionala och lokala miljömålen kan vi också följa upp hur miljöarbetet går och sätta in åtgärder där det behövs.
Under de senaste åren har utvecklingen varit positiv.
Men fortfarande överskrids miljökvalitetsnormerna och framförallt miljömålen på flera ställen i landet.
Mätningarna har visat att halterna av alla allvarliga
luft-föroreningar, utom marknära ozon, minskat kraftigt sedan 1980-talet.
Förbättringarna har huvudsakligen berott på minskade utsläpp från vägtrafik, industri och energiproduktion i Sverige och utomlands. Sedan slutet av 1990-talet sker inte längre någon minskning av luftföroreningar i svenska tätorter.
Trots den tidigare minskningen av luftföroreningarna, uppvisar nästan hälften av de svenska tätorterna fortfa-rande en oacceptabel luftkvalitet och riskerar att inte klara miljökvalitetsnormerna för ett eller flera ämnen.
Det är framför allt normerna för partiklar och kväve-dioxid som är svårast att uppfylla inom tidsramarna för respektive norm. Även normerna för lättflyktiga, skad-liga organiska kolväten (VOC), kan bli svåra att uppnå för flera kommuner.
För marknära ozon (inte att förväxla med ozonet i atmosfären) finns ännu ingen norm, men halterna i många tätorter överskrider det svenska miljömålet för år 2010. Det är med andra ord de fem luftföroreningar-na ozon, partiklar, kvävedioxid, VOC och PAH (poly-cykliska aromatiska kolväten) som orsakar betydande problem för luftkvaliteten i svenska städer, medan problemen med kolmonoxid, svaveldioxid och tungmetaller numera på de flesta håll är små.
Bensen
Bensen, som ingår i gruppen flyktiga kolväten (VOC), sprids från olika källor som bensinbilar, småskalig vedeldning, ciga-rettrök och fritidsbåtar. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken eftersom dagens blyfria bensin innehåller bensen.
Bensen är ett flyktigt ämne som kan orsaka leukemi. Andra be-tydelsefulla källor är avdunstningsförluster i samband med transport, distribution och lagring av petroleumprodukter samt emissioner i samband med eldning av ved, främst i icke miljögodkänd utrustning. Åtgärder som leder till minskade bensenutsläpp leder även till generellt minskade utsläpp av VOC.
Lägre halter i tätortsluften
Under senare år har halterna av bensen i tätortsluft minskat, främst beroende på miljöklassning av bensin (lägre bensenhalter). Ny motorteknik samt åtgärder för att minska avdunstningsförluster från bilar och bensin-distribution har också haft betydelse.
Det finns i dag ingen känd nivå under vilken inga effekter uppstår på människor.
Bensen kan ge indirekta skador på växter och material genom att VOC (skadliga organiska kolväten) bidrar till bildning av marknära ozon.
Historik bensenhalt i bensin
Bensenhalten i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:
• Fram till 1998 max 5 % bensen
• 1998 - max 2 % bensen
• 2000 - max 1 % bensen
• Sedan 2009 får all bensin inom EU innehålla max 1 % bensen Landskrona
Halterna i gaturummet under de sista fem åren har legat under miljömålet för Sverige som ska nås senast år 2020 (1 µg/m3, helårsmedelvärde).
Partiklar (PM10)
Exponering för luftburna partiklar påverkar både andningsor-gan och hjärt-kärlsystem. För luftvägssjukdomar visar sig aku-ta effekter av PM10 och PM2,5 (siffrorna anger partikelstorlek i µm) i form av ökade luftvägsbesvär såsom hosta, akuta attack-er av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
70-90% av partiklarna i storlek 10 µm i stadsmiljön kommer från trafikens vägslitage. Det behövs en minskning av dubb-däcksanvändningen men också andra åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i våra städer.
När det gäller mindre partiklar, PM 2,5, är läget bättre för Sveriges del. Dessa partiklar släpps i huvudsak ut via bilavgaser och med nyare bilpark har det också blivit bättre rening. Det finns många olika källor till partiklar, till exempel vägtrafiken, småskalig vedeldning men också långväga transporterade partiklar från övriga Europa.
I många städer är halterna av partiklar i luften för höga, vilket till stor del orsakas av vägtrafiken. Att exponeras för höga halter av partiklar är skadligt.
Landskrona
I Landskrona har halterna av luftburna partiklar kontrollerats sedan 2000-talets början. En av mätning-arna görs i gaturum där många människor vistas.
Mätningarna visar att årsmedelvärdet i Landskrona i ett trafikerat gaturum under perioden 2005-2016 ligger under miljökvalitetsnormen på maximalt 40 µg/m³ men något över miljömålet på maximalt 15 µg/m³.
Undantaget utgör år 2016 där årsmedelvärdet låg något under miljömålet.
Marknära ozon bildas när kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Detta uppkomstsätt för ozon kallas en fotokemisk oxidation. Atmosfärens ozon däremot bildas ge-nom att den energirika UV-strålningen från solen reagerar med atmosfärens syre och bildar ozon på hög höjd. Kväveoxider kommer från rökgasutsläpp vid förbränning, främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser.
När högtrycksområden med svaga vindar stannar över centrala Europa under en längre tid kan det bildas höga halter av marknära ozon. Om dessa luftmassor trans-porteras upp till Sverige resulterar detta i en så kallad ozonepisod vilket innebär att ozonhalterna blir två-tre gånger högre än normalt under några dygn. Till följd av att ozon snabbt bryts ned av kvävemonoxid (NO) är halterna lägre där halterna av NO är höga, till exempel på trafikbelastade platser. Halterna av marknära ozon är därför i många fall högre på landsbygden än i tätorterna.
I Sverige, liksom i Europa som helhet har halterna av marknära ozon stabiliserats under 1990-talet. Dock får vi under varmare somrar episoder där halterna överskrider delmålets värde både på landsbygden och i urban miljö. En oroande faktor är att man har sett en ökning av ozonhalten i opåverkade miljöer på norra halvklotet.
Marknära ozon kan orsaka problem lokalt. Höga ozon-halter kan ge upphov till problem med andningsorganen och skador på växtlighet. En stor bov i dramat är trafi-ken, som i storstäder kan ge upphov till hälsofarliga ozonnivåer under sommarmånaderna. Under sommar-halvåret är ozonhalterna generellt högre än under den kallare och solfattigare vintern.
De uppmätta ozonhalterna i Landskrona var under 2016 i nivå med föregående 16 år. Under året var halter-na som högst under juni och juli med några toppar under februari och september. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luft-massan har sitt ursprung.
EU-direktivet för skydd för hälsa har inte överskridits under året. Med undantag av de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 30 åren.
Fakta: Effekter på miljö- och hälsa
Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus hos känsliga personer och kan förvärra astmabesvär.
Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation.
Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus.
Skördeförluster genom skador på grödor kan öka men troligen även skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier påskyndas.
Ozon, O3, är en gasformig molekyl som består av tre syreatomer
medan syremolekylen består av två syreatomer. Trenden för halten marknära ozon på landsbygd mätt som antal dagar i genomsnitt då delmålet överskrids,1985–2013. Medelvärde av mätningar från Norra Kvill, Råö/Rörvik, Vavihill och Vindeln.