INNEHÅLL
Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.
Jörgen Hanak har varit ansvarig för projektet där Therése Ernstén och Rainer Weich har varit projektledare.
Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer.
Osignerade texter av Therése Ernstén, Rainer Weich och Olle Nordell.
Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.
Upplaga: 600 exemplar Fotografer:
Ekologgruppen sid. 18, Christel Ericsson, sid. 16, 17 övre vänster, Lisa Lindekranz, sid. 14 övre vänster, Olle Nordell sid. 30, Rainer Weich, sid. 3, 4, 12, 14 höger, sid. 17 vänster nedre, höger, 19, 20, 21, 29, 35
Omslagsfoton
Framsida, Rainer Weich, baksida, Olle Nordell
Miljömärkt trycksak Tryckning:
Danagårdlitho AB
FÖRORD 3
KLIMATANPASSNING 4
KONSEKVENSER AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT . . . .5
SÅ HÄR KAN KLIMATET FÖRÄNDRAS . . . .10
STADSPLANERING OCH ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT . . . .13
VEM SER TILL ATT SAMHÄLLET BLIR KLIMATANPASSAT? . . . .15
I STORMEN SVENS SPÅR . . . .16
EKOLOGGRUPPEN BLEV ÅRETS FÖRETAG INOM MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING PÅ LANDSKRONAGALAN . . . .18
MILJÖÖVERVAKNING 20 LUFTKVALITET . . . .21
PROVTAGNING I VATTEN . . . .29
MÄTSONDEN AVSLÖJAR VARIATIONER. . . .30
SÄLLSYNTA GÄSTER I VÅRA KUSTVATTEN. . . .31
VATTENKONTROLL I SAXÅN-BRAÅN. . . .32
MILJÖLEDNING 35 UTDRAG UR KOMMUNENS MILJÖARBETE. . . .36
EXAMENSARBETEN 38 EN FALLSTUDIE I LANDSKRONA GÄLLANDE MÖJLIGHET ATT INRÄTTA MILJÖRISKOMRÅDE FÖR FÖRORENAD MARK . . . .39
EXPLOATERING - EN MÖJLIGHET TILL SANERING . . . .41
FÖRORD
Landskronas miljöredovisningar har varje år ett tema och för tredje gången kommer årets tema att handla om klimat- förändringar och klimatanpassning, d.v.s. hur vi anpassar samhället så att samhällsfunktionerna och infrastruktu- ren kan fungera i ett förändrat klimat.
De senaste årens stormar och regn- oväder har gett oss en fingervisning om vilka extrema väderhändelser vi kan förvänta oss framöver och samtidigt påminns vi om vikten att arbeta förebyggande. Klimathän- delser vi anser som extrema idag, kommer att inträffa med tätare intervaller och överträffa allt vi har upplevt fram till idag. Vi sitter alla i samma båt. Många av Skånes kust- kommuner, som ligger nära dagens havsnivå är speciellt utsatta vid eventuella klimatförändringar och det är här åtgärderna behövs i ett tidigt skedde.
Att klimatanpassningar kommer att ha ett högt pris är alla överens om.
Man bör dock vara medveten om att kostnaderna kommer att öka ju längre vi väntar med att anpassa samhället för framtiden. Kommu- nen har ett stort ansvar för de all- männa värdena men även enskilda och företag måste börja se om sina egna hus och fundera på hur man bäst anpassar sig till ett klimat i förändring.
Under 2015 tog Landskrona stad fram en övergripande utredning
som visar på de stora sårbarheterna i samhället och redogjorde för lämpliga åtgärder med syfte att minska framtida risker. Kommunen med sin utsatta kuststräcka är speci- ellt känslig för extrema klimatsitua- tioner och klimatanpassningar är nödvändiga, men allt kan och bör inte göras på en gång. Förslagen måste behandlas, bearbetas och prioriteras för att säkerställa att vi förvaltar våra pengar väl och att vi satsar på rätt åtgärder.
Utöver direkta åtgärder som kan dämpa en framtida klimatpåverkan, måste kommunen arbeta för att minska Landskronas emissioner av växthusgaser. Detta arbete har på- gått sedan länge inom kommunen, men Landskronas politiska ledning har nu gått ett steg längre. Under 2016 påbörjades arbetet med pro- jektet "Klimatsmart stad", där Landskrona stad ska utveckla sitt klimatarbete, så att vi på sikt kan av- veckla vårt beroende av fossila energikällor helt.
Det händer mycket i Landskrona just nu och staden utvecklas i snabb takt. Det innebär också vissa på- frestningar på infrastrukturen som vi alla är beroende av. För stadspla- neringen gäller det att ta hänsyn till framtida klimatförändringar redan idag. Det gäller bl. a. att planera byggnationer med utgångspunkt från en stigande havsnivå. Att styra
mot energieffektiva byggnader och öka användningen av fossilfria energiförsörjningssystem som sol- celler, vindkraft m m. är exempel på åtgärder som kan minska vår klimatpåverkan.
För att kunna hantera extrema nederbördsmängder, måste det fin- nas tillräckligt stora arealer av grön- ytor i relation till hårdgjorda ytor samt vattenmagasin, dels för att minska översvämningsrisken men även för att kunna lagra vattenöver- skottet. I situationer med extrem torka kan dessa magasin användas för bevattningsändamål. Listan kan göras lång och kunskap finns att hämta i våra grannkommuner och grannländer.
Landskrona är på god väg. Redan idag har vi en nästan fossilfri ener- gi- och värmeproduktion i stadens kraftvärmeverk. En utbyggnad av fjärrvärmenätet har minskat an- vändningen av fossila bränslen i en del fastigheter och industrier. Be- fintliga och nya byggnader blir allt energisnålare. I kommunens bilpool ersätts bilar som drivs med fossila bränslen med miljövänligare alternativ.
I Landskrona bedrivs sedan många år en omfattande miljöövervakning av olika verksamheter, luft och vat- ten. Allt för att kunna garantera en god miljö och hälsa för kommunens invånare.
Vindmätare i Borstahusens hamn som visar toppvindhastighet (vänster) och medelvindhastighet som m/s (höger).
KLIMATANPASSNING
KONSEKVENSER AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT
När klimatet förändras påverkas alla sektorer i samhället. För att kartlägga kommunens sårbara områden och hitta vägar framåt arbetar kommunen med att ta fram en vägledning för klimatanpassning. Den ska identifiera sårbarheter i kommunen när det gäller stigande havsnivåer och kraftiga regn och ge förslag på åtgärder för att minska riskerna för översvämnings- problem.
Genom att göra en sårbarhetsanalys där konsekvenser- na för hela kommunen bedöms och en uppskattning om när i tid de kan uppstå har några områden framträtt som mer sårbara än andra. Landskrona centralort har flera sårbara punkter eftersom stadskärnan ligger lågt, under +3 m över havsytan och några av byarna kan framförallt få problem vid kraftiga regn. Även natur- värdena kommer att drabbas på olika sätt.
Karta över Landskrona med havsnivåhöjning på 1 och 3 m. Om medelhavsnivån höjs en meter kommer vattennivåerna att nå upp till ca 3 m vid extrema situationer som vid t.ex. stormar.
Bebyggelse under 3 m ligger därför i en riskzon för översvämning i ett framtida klimat. Bebyggelse under 1,5 m ligger i riskzon för översvämning redan i dagens klimat.
Det finns olika åtgärder som kan genomföras för att minska riskerna för översvämning i samband med kraf- tiga regn eller en stigande havsnivå. Exempel på dessa är vallar, murar, dagvattendammar eller bara att spara tillräckligt med naturmark som buffertzon. Vad som kommer att genomföras och vems ansvar det är att sä- kerställa genomförandet är platsspecifikt och behöver utredas närmare för varje plats och åtgärd.
Extrem nederbörd
En rad extrema vädersituationer som sker idag och som vi anser bero på naturliga variationer, kommer att inträffa allt oftare framöver. Det gäller perioder med för lite och för mycket vatten, med risk för allvarliga konsekvenser. Landskrona har än så länge klarat sig utan allvarliga konsekvenser i samband med kraftiga regnoväder, men orter som Malmö, Perstorp, Bjuv och Vellinge har drabbats. Stora skador i dessa städer har medfört enorma kostnader. Den största orsaken till att det blir översvämningar vid kraftiga regn är inte bara ökade regnmängder utan det faktum att ökade arealer hårdgjorda ytor skapar större och snabbare vattenav- rinning jämfört med ytor som kan infiltreras.
Det normala ledningssystemet är inte anpassat för ex- tremsituationer vilket leder till att det vattnet som inte får plats i ledningarna istället rinner ovan mark.
Det går att hantera detta överskottsvatten med hjälp av t.ex. fördröjningsmagasin eller genom att höjdsätta mar- ken och leda vattnet till valda lågpunkter där det inte gör skada. Om sådana åtgärder inte vidtas kommer dock de kraftiga regnen att medföra översvämningssituationer.
Den bästa anpassningsåtgärden vid planering av ny be- byggelse är att undvika översvämningskänsliga områden som t. ex. lågpunkter.
På www.vattenatlas.se eller på Länsstyrelsens webbGIS
"vatten och klimat" finns flertalet kartlager kopplade till bl a. stigande hav, nederbörd och översvämning.
Materialet är tillgängligt för alla som vill studera ett visst område närmre. Viktigt att komma ihåg är att detta bara är analyser och att de inte beskriver vad som har skett.
Analyserna visar områden som potentiellt kan hamna i riskzon för översvämning i ett förändrat klimat.
Det sker en stor förändring i avrinningen när en yta hårdgörs jämfört med om det är naturmark. Istället för en jämn infiltration i marken skapas det en flödestopp när allt vatten behöver tas omhand samtidigt. När dagvattensystemen inte klarar att omhänderta allt vatten blir det risk för översvämningar.
Kartan visar en analys över var i landskapet det förekommer lågpunkter vilket basers på höjddata. Vatten rinner naturligt mot lågpunkter vilket ökar risken för översvämning på dessa platser. Detta är platser där bebyggelse bör undvikas (från ljusblått till mörkblått där mörkblått representerar de lägsta punkterna).
För lite vatten är problemet på andra håll i landet där nederbörden de senaste åren varit lägre än normalt eller kommit vid fel tillfällen så att grundvattenmagasinen inte fyllts på i tillräcklig utsträckning. Flera kommuner har belagts med bevattningsförbud så tidigt som i april och det ligger då på alla invånare att se till att spara på vattnet så att det räcker till de allra viktigaste funktio- nerna i samhället.
Klimatscenarierna visar på en framtid där även pro- blem med torka kan bli mer framträdande framöver,
medeltemperaturen ökar förlängs växtsäsongen och avdunstningen ökar. Det innebär att mer vatten tas upp av växterna och mindre går till att fylla på grundvatten- magasinen med lägre nivåer som följd samtidigt som perioden då grundvattnet kan fyllas på krymper.
Bristen på vatten uppstår oftast när behovet är som störst vilket kan ge konskevenser bl.a. för dricksvat- tenproduktion, lantbruket och industrier med behov av processvatten. Låga vattennivåer kan också bli allt vanligare i våra vattendrag där även växt- och djurlivet kan ta skada vid långvarig torka
.
Diagrammet visar beräknad förändring av vegetationsperiodens längd (dagar) i Skåne län under åren 1961-2100 jämfört med det normala (medelvärdet för 1961-1990). Den svarta kurvan visar ett medelvärde för en ensemble med nio klimatscenarier för scenario RCP8,5. Det grå fältet visar variationsbredden mellan det högsta och lägsta värdet för medlemmarna i ensemblen.
En ensemble är en samling klimatscenarier (beräkningar av det framtida klimatet), där de enskilda scenarierna skiljer sig åt.
Klimatscenarierna kan till exempel skilja sig åt med avseende på val av klimatmodell eller utsläpps- och strålningsscenario. Ett klimatscenario som ingår i en ensemble kallas för en medlem.
Under torrperioder kan det bli vanligare än i dag att införa bevattningsförbud. Det gäller grundvatten men även uttag av vatten från vattendrag.
Karta från SGU över grundvattennivåer i små och stora magasin
Vad betyder egentligen RCP?
RCP:er är möjliga utvecklingsvägar för strålnings- drivningen med det gemensamma namnet ”repre- sentativa koncentrationsutvecklingsbanor” från engelskans ” Representative Concentration Path- ways” (RCP). RCP:erna är namngivna efter den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100.
Olika strålningsdrivningar (förändringen av nettoener- gi högst upp i vår atmosfär) motsvarar olika ökningar av växthusgashalter i atmosfären. RCP4,5 betyder att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären genere- rar en strålningsdrivning på +4,5W/m2 år 2100, jäm- fört med förindustriell nivå. Halten växthusgaser i at- mosfären, enligt detta scenario, stiger till år 2100 till 630 ppm koldioxidekvivalenter, av vilka knappt 540 ppm är från utsläpp av koldioxid. Resten utgörs av andra fakto- rer, omräknade till koldioxidekvivalenter.
RCP8,5 - fortsatt höga utsläpp av koldioxid
• Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100
• Metanutsläppen ökar kraftigt
• Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade an- språk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion
• Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt
• Stort beroende av fossila bränslen
• Hög energiintensitet
• Ingen tillkommande klimatpolitik
RCP6,0 - koldioxidutsläppen ökar fram till 2060
• Stort beroende av fossila bränslen
• Lägre energiintensitet än i RCP 8,5
• Arealen åkermark ökar, men betesmarkerna minskar
• Befolkningen ökar till strax under 10 miljarder
• Stabiliserade utsläpp av metan
• Utsläppen av koldioxid kulminerar 2060 på en nivå som är 75 procent högre än idag och minskar sedan till en nivå 25 procent över dagens
RCP4,5 - koldioxidutsläppen ökar fram till 2040
• Kraftfull klimatpolitik
• Lägre energiintensitet
• Omfattande skogsplanteringsprogram
• Lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster
• Befolkningsmängd: något under 9 miljarder
• Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040 RCP2,6 - koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020
• Än mer kraftfull klimatpolitik
• Låg energiintensitet
• Minskad användning av olja
• Jordens befolkning ökar till 9 miljarder
• Ingen väsentlig förändring i arealen betesmark
• Ökning av arealen jordbruksmark på grund av bioenergiproduk- tion
• Utsläppen av metan minskar med 40 procent
• Utsläppen av koldioxid ligger kvar på dagens nivå fram till 2020 och kulminerar därefter. Utsläppen är negativa år 2100
• Halten av koldioxid i atmosfären kulminerar omkring år 2050, följt av en måttlig minskning till drygt 400 ppm år 2100
Exempel på möjliga utsläppsbanor för utsläpp av koldioxid vid olika RCP:er angivet som miljarder ton kol.
Den ökade temperaturen får en rad olika indirekta konskevenser som ökad nederbörd och stigande hav som i sin tur kan leda till stor förödelse. Den stigande temperaturen får dock även direkta konsekvenser för människors hälsa. Sommaren 2003 drabbades Europa av en kraftig värmebölja och 35 000 personer fler dog jämfört med en normal sommar. Äldre och redan sjuka, främst de som lider av hjärt-kärl- och lungsjuk- domar, är de som drabbas hårdast av värmeböljor men även barn är extra känsliga. Värmeböljan 2003 var exceptionell men den sortens värmeböljor kommer enligt klimatscenarierna att bli vanligare.
Även om temperaturen inte blir lika extrem i Sverige kommer förändringarna att få effekt även här. I Skandi- navien är vi generellt mer känsliga för extrema tempe- raturer än i många andra länder. Här är den minimala temperaturrelaterade dödligheten beräknad till dygns- medeltemperaturer omkring 12°C medan den i Lon- don är beräknad till ca 20°C och i Aten till 25°C. Den optimala temperaturen med lägst dödlighet är alltså läg- re hos oss och ökningen av dödligheten blir märkbar vid betydligt måttligare värme än i Aten och Rom. Det är dock inte de höga graderna i sig som är den största faran utan hur länge värmen håller i sig. Efter en vecka är riskerna mycket högre än de första dagarna. T. ex.
efter två dygn med 22°C medeltemperatur är dödlighe- ten cirka 15% högre än vid sval sommarväderlek.
Samband mellan dödlighet och dygnsmedeltemperatur. Den lägsta punkten på grafen motsvarar minimum för den temperaturberoende dödligheten.
Olika bebyggelsetypers effekt på temperaturen där städer kan vara upp till 4 grader varmare än omgivande land
Kartan visar hur ofta, dvs med hur många års mellanrum som extremt varma temperaturer i genomsnitt kommer att inträffa enligt beräkningar. I dagens klimat inträffar dessa extremtemperaturer vart 20:e år.
Faktaruta: Tänk på det här vid en värmebölja
• Vistas inte i solen - sök skugga
• Stäng ute värme dagtid och vädra nattetid
• Vistas gärna i svala lokaler som källarrum och luftkonditionerade lokaler
• Fläktar kan ge svalka, men i väldigt varma rum finns risk för uttor- kning
• Använd svala, lätta kläder och duscha svalt
• Undvik onödig ansträngning
• Drick svala drycker men undvik alkohol och mycket söta drycker
• Lyssna på din kropp och sök hjälp om du mår dåligt
• Personer som använder läkemedel kan behöva individuella in- struktioner från läkare
SÅ HÄR KAN KLIMATET FÖRÄNDRAS
(siffror tagna från SMHI)
Temperaturen
Årsmedeltemperaturen i Skåne län för referensperioden 1961-1990 (30 år) var 7,2°C. För perioden 1991-2010 (20 år) var medeltemperaturen för länet 8,0°C, dvs. ca 0,8°C varmare. Detta stämmer överens med den globala medeltemperaturen som har ökat i samma utsträckning. Årsmedeltemperaturen kommer fortsätta att öka succesivt och kommer i slutet av seklet att nå temperaturer på ca 11-12 grader, störst temperaturökning sker på vintern.
Den svarta kurvan visar ett medelvärde för en ensemble med nio klimatscenarier för scenario RCP8,5. Det grå fältet visar variationsbredden mellan det högsta och lägsta värdet för medlemmarna i ensemblen.
5 eller fler dygn i följd där dygnsmedeltemperaturen överstiger 20 grader, räknas som en varm period. I da- gens klimat förekommer i medeltal inga sådana perio- der. Enligt scenario RCP 8,5, kan vi i slutet av seklet förvänta oss ca 5 varma perioder (=25 dygn).
Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen i Skåne län under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för 1961-1990) enligt RCP 8,5.
Observerade värden större än referensperiodens medelvärde visas som röda staplar och observerade lägre värden visas som blå staplar.
Antal 5-dygnsperioder med dygnsmedeltemperatur över 20°C, beräknat för 1961-1990 (vänster) och 2069-2098 (höger). Värdena avser 30-årsmedelvärden.
Nederbörd
Årsmedelnederbörden i Skåne län för referensperioden 1961-1990 uppgick till 747 mm. För perioden 1991-2010 var årsmedelnederbörden för länet 805 mm, dvs. 58 mm mer nederbörd per år i genomsnitt, vilket är en ökning med 8%. Årsnederbörden förväntas öka
succesivt om än med stor variation mellan åren. I slutet av seklet ligger medianvärdet på ca + 20% jämfört med referensperioden och troligen med en ökning upp till 30% under vinterhalvåret.
Även de extrema händelserna kommer att komma oftare där regn som idag faller var 20:e år kan inträffa var 4-8 år 2100.
Diagrammen visar beräknad förändring av årsnederbörden (%) till vänster samt förändring av vinterns nederbörd till höger i Skåne län under Åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för 1961-1990). Staplarna visar historiska data som är framtagna från observationer, gröna staplar visar nederbördsmängd större än den normala och gula staplar nederbördsmängd mindre än den normala. Den svarta kurvan visar ett medelvärde för en ensemble med nio klimatscenarier för scenario RCP8,5. Det grå fältet visar variationsbredden mellan det högsta och lägsta värdet för medlemmarna i ensemblen
Havet
Medelhavsnivån i Landskrona förväntas fram till år 2100 att stiga med ca 50-100 cm. I arbetet med planering inför ett förändrat klimat utgår man från försiktighetsprinci- pen och använder sig därmed av det högsta värdet.
Utöver att medelvattenytan stiger kommer det även i framtiden att uppstå högvattensituationer t.ex. i sam- band med stormar. Det innebär att kring år 2100 beräk- nas 100-årsvattenståndet variera mellan +215 och +260 cm längs Skånes kust. Under stormen Sven steg havs- nivån till ca 165 cm över medelvattenytan och skapade
stora skador, sådana nivåer kan vid nästa sekelskifte förväntas uppstå ca vartannat år.
Faktaruta återkomsttid
Återkomsttid är ett mått på hur ofta förekomsten av extrema naturliga händelser kan förväntas. Med en händelses återkomsttid menas att händelsen i genomsnitt inträffar eller överträffas en gång under denna tid.
Det innebär att sannolikheten att händelsen inträffar är 1% varje enskilt år. Eftersom man exponerar sig för risken under flera år blir den ackumulerade risken större. Den ackumulerade risken att en 100-års händelse inträffar någon gång under 100 år är 63%.
Sannolikhetsfördelning av årshögsta vattenstånd i dagens klimat (vänster) och år 2100 (höger). Figuren visar resultat för de sju mätstationer som ligger i Skånes län och stationen Kungsholmsfort, i höjdsystemet RH2000. Sannolikheten 0,5 är detsamma som 50 % sannolikhet, vilket motsvarar 2 års återkomstid. En sannolikhet på 0,1 motsvarar 10 års återkomstid.
Borstahusens hamn efter stormen 2011.
STADSPLANERING OCH ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT
Klimatet förändras
Landskrona påverkas redan nu och kommer att påverkas än mer i framtiden av den globala uppvärmningen och de klimat- förändringar som följer. Stigande hav, extrema regn med över- svämning som följd och ökad medeltemperatur påverkar i högsta grad Landskronas framtid, då kommunen ligger utmed kusten och genomkorsas av åar och bäckar. En höjd medel- temperatur påverkar givetvis livet i staden, i omgivande tätorter samt på landsbygden. Detta ställer krav på klimat- anpassning vid stadsplanering och stadsförnyelse.
För att hantera klimatförändringarna behöver hänsyn tas i alla planeringens nivåer - den översiktliga plane- ringen, detaljplaneringen och vid projektering av all- männa ytor som gator och parker. Flera av de kommu- nala förvaltningarna och bolagen behöver vara involverade i arbetet. Detta arbete behöver i sin tur ske över tid och utvecklas kontinuerligt i takt med att forskningen inom området fördjupas.
Översiktsplan och andra strategiska dokument
I stadens översiktsplan, som antogs 2016-02-29, har riktlinjer för uppförande av nya byggnader tagits fram.
Riktlinjerna är olika utformade beroende på plats i kommunen. På landsbygden och i orterna som omger Landskrona gäller att nytillkommande bebyggelse ska placeras på marknivåer över + 3 meter. Komplette- ringsåtgärder inom befintlig bebyggelse kan dock övervägas.
Då delar av Landskrona stad ligger under + 3 meter gäller vid byggande i täta stadsmiljöer i Landskrona tä- tort samt i stationsområdet i Häljarp att lämplig höjd för färdigt golv, val av grundläggningsmetod för bygg- nader, översvämningstålighet, användning av byggnad m.m. studeras. I översiktsplanen konstateras även att skydd av hela stadsdelar behöver övervägas.
För att finna lösningar för hur känsliga områden kan skyddas i framtiden har ett arbete med att ta fram en klimatanpassningsplan påbörjats. En förvaltningsöver- gripande grupp jobbar med projektet som fokuserar på stigande havsnivåer och extrema regn.
Detaljplaner och stadsförnyelse
Vid framtagande av detaljplaner för ny bebyggelse be- höver frågan om klimatförändringar beaktas. När markyta tas i anspråk för bebyggelse, vägar m.m.
minskar markens möjlighet att infiltrera regnvatten.
Under de senaste åren har det därför tagits fram dagvat- tenutredningar i samband med planarbeten. I en dagvattenutredning studeras hur regnvatten ska tas om hand inom kvarteret eller ledas bort.
Detta kan resultera i att man anlägger ett fördröjnings- magasin i form av en damm eller en nedsänkt yta som kan översvämmas vid behov.
I den nya stadsdelen, Norra Borstahusen, har ett grönt stråk med dagvattendammar skapats kring Säbybäcken som är mottagare för dagvatten.
Ett grönt stråk, som bland annat utnyttjas för dagvattenhante- ring, går från väster till öster utmed Säby- bäcken genom den nya stadsdelen. En park för hantering av dagvatten har anlagts mellan den äldre be- byggelsen i Borstahu- sen och det nya bostadsområdet.
Olika skyddsåtgärder som ska hantera extrema regn och stigande havsnivåer kan skapa mervärden i stads- miljön. Grönstråket utmed Säbybäcken är ett sådant exempel där allmänheten får tillgång till ett nytt naturområde. Ett annat exempel är den regnpark som anlagts mellan den gamla och den nya bebyggelsen i Borstahusen.
Borstahusens hamn
Staden planerar för en utbyggnad av Borstahusens hamn med ett antal nya båtplatser för fritidsbåtar.
I samband med planarbetet har även möjligheter att skapa skydd mot havet vid en höjd medelvattenyta samt vid tillfälliga högvatten studerats. I detaljplanen föreslås därför att murar med sittmöjligheter integreras i hamnområdet vilket ger en extra funktionalitet.
I fortsättningen kommer Landskrona stad behöva finna fler kreativa och nyskapande lösningar för att gestalta och designa olika stadsmiljöer så att de blir hållbara för framtiden.
De röda linjerna på kartan visar var murar kan placeras när hamnen i Borstahusen byggs om. Sektionerna till höger visar hur kajkanten kan gestaltas.
VEM SER TILL ATT SAMHÄLLET BLIR KLIMATANPASSAT?
Klimatet förändras och samhället behöver anpassas men vem är det egentligen som har ansvar för att åtgärder kommer till stånd? Det är ingen självklar fråga att svara på utan beror mycket på i vilket sammanhang det handlar om och om det är en risk för allmänna eller enskilda intressen.
Allmänna intressen som vatten- och avloppsledningar, kommunala vägar, rekreationsstråk, stränder etc är många gånger ett kommunalt ansvar. Skulle några av dessa allmänna intressen ligga i en riskzon för över- svämning är det kommunen som får avgöra om och i så fall vilken typ av skyddsåtgärd som behövs. Om det handlar om enstaka hus är det först och främst fastig- hetsägarens eget ansvar att avgöra om fastigheten ska säkras och med vilka metoder. Det är viktigt att komma ihåg att en del skyddsåtgärder kräver en anmälan eller ansökan om tillstånd. Till exempel kan en åtgärd som innebär att det ska läggas ut stenar eller byggas en mur för att skydda sig mot översvämningar från havet kräva tillstånd för vattenverksamhet, ev. dispens från strandskyddet och ev. dispens för intrång i naturskyddsområde.
Skydda din fastighet mot översvämning:
• Kontrollera din försäkring
• Kontrollera att stuprör, brunnar och dräneringsrör är rensade och i bra skick
• Se till att marken lutar bort från huset
• Bygg vallar runt källartrappa, källarfönstermed ljusschakt och garagenedfart.
• Ha en avstängningsbar golvbrunn, backventiler på avlopp, plug- gar för ledningar till tvättställ och vattentätt lock över toaletten.
• Förvara inte föremål i källaren direkt på golvet, ta bort värdefulla eller känsliga föremål.
• Bor du i ett område med stor risk för överssvämningar så över- väg att införskaffa en dränkbar pump.
Om du drabbas av översvämning:
• Bryt all elektrisk ström i de översvämmade lokalerna på grund av att vattnet kan bli strömförande. Se dock till att eventuell dräneringspump inte stannar
• Flytta om möjligt värdefulla eller fuktkänsliga föremål från källaren
• Var noga med hygien efter kontakt med inträngande avloppsvatten
• Kontakta ditt försäkringsbolag
• Fotografera gärna skadorna i källaren för skadeanmälan
• Anmäl översvämningen till NSVA
• Eventuella ersättningskrav på kommunen skickas till NSVA, som handlägger ärendet
I STORMEN SVENS SPÅR
Ven den 5-7 december 2013
Det började med en frisk nordlig vind som efterhand ökade till stormstyrka. Familjen Ericsson såg oroligt på de ökande vågorna, som i kombination med det stigande vattenståndet, började gnaga på Hakenstigen. Familjens hus ligger tätt intill Hakenstigen, en bit norr om Hakens fyr på Vens östra sida.
Vinden höll i sig och vattenståndet fortsatte öka. Nu började man bli orolig eftersom ovädret efter ett dygn inte visade någon tendens att kulminera. Som högst uppmätte man en vattenståndshöjning med 1,5 meter över medelvattenståndet.
Dessutom tillkom våghöjden som uppgick till ca en meter.
Successivt försvann hela stigen och endast grövre fyll- nadsmassor lämnades kvar av vågorna. Familjens brygga slogs sönder och spolades bort. Plastbåten som var uppdragen på en slip lyftes upp och hamnade i strandkanten där den skadades. Stormen förde med sig stora mängder bråte som ansamlades längs strandkan- ten. Vattnet hade nu stigit till uppfarten och erosionen längs branten fortsatte längs stigen.
Ett nyinköpt vindskydd för familjens alpackor kunde inte stå emot de kraftiga byarna utan blåste sönder. Mitt under stormen försökte man täcka resterna med tunga föremål så att de inte skulle blåsa bort från tomten.
Som tur var, klarade sig avloppsledningen som låg nedanför huset.
Efter två dygn fortsatte lågtrycket österut och vinden avtog äntligen. Även vattenståndet började successivt sjunka. Kvar blev en ödelagd kuststräcka.
För familjen Ericsson var det dock inte slut på proble- men. I och med att stigen var förstörd, var det svårt att ta sig till Bäckviken och Norreborg där närmaste all- männa vägarna finns. Speciellt besvärlig blev transporten av foder till alpackorna.
Efter stormen
Hakenstigen
Under våren 2014 började man med återuppbyggna- den av kuststräckan. Stora mängder sten transportera- des sjövägen till de utsatta avsnitten. Utanför familjens hus fick man höja stigen med 2 m. Kanterna av utfyll- naden skyddades genom stora stenblock.
Tyvärr valde man att till en del lägga ut runda, mindre stenar. Dessa stenar kan knappt stå emot vågornas kraft utan rör sig under vågpåverkan.
Stormen Sven härjade även rejält på andra ställen i Landskrona. Kallbadhuset slets sönder av vågorna och flöt iväg tillsammans med tillhörande brygga. Resterna av Kallbadhuset hittades sedan vid Gråen. Vid Seglar- paviljongen stod vattnet över bryggorna och trängde ända upp mot muren. Stranden nedanför Linjen försvann. Även i Lundåkrahamnen var bryggorna täckta av vatten. Vattnet omgärdade även den lilla restaurangen.
Takpannor och plåttak flög av på flera håll. Träd blåste omkull. Kommunens telefonväxel var ur funktion un- der flera timmar. Från NSVA rapporterade man om hur vatten trängde upp ur dagvattenbrunnar vilket orsakade översvämningar på gator och tomter. Risk fanns också för källaröversvämningar.
Räddningstjänsten hade en hel del att göra, framför allt med att spärra av på ställen där det fanns rasrisk, exem- pelvis från taket på Landskrona stadsbibliotek.
Omfattningen av de materiella skadorna märktes på kommunens slutnota som uppgick till över 13 miljoner kronor. Det är dock mycket ovanligt att ett så pass intensivt lågtryck kunde ligga kvar under flera dygn.
Effekten av stormen Sven gav dock en fingervisning om vad som skulle kunna hända längs Landskronas och Vens kuststräcka när havsnivåhöjningar skulle bli ett faktum.
Fyllnadsmassorna transporterades med båt till Ven och anlades längs den utsatta kuststräckan (överst). Den återställda stigen är fotograferad under våren 2017.
Resterna av kallbadhuset efter stormen.
Fakta om vindens kraft
Vindstyrka är ett mått på effekten av olika vindar. Vindstyrka är ett historiskt begrepp som användes på den tid då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkningar till havs och på land. Ibland blandar man ihop vindstyrka med vindhastighet.
Meteorologer i Sverige anger den mätbara vindhastigheten i meter per sekund (m/s).
För att uppskatta vindens kraft när vindhastigheten ökar från t. ex 7 m/s till 14 m/s, kan man använda en enkel tumregel: 7 * 7 = 49 och
14* 14= 196. 196/ 49 blir ca 4, vilket innebär det att vid en fördubbling av vindhastigheten från 7 till 14 m/s, ökar vindens kraft 4 gånger.
Effekten av vindhastigheter 28,5–32,6 m/s (svår storm, förekommer hos oss), kan medföra:
• På stora ytor i skog kan många träd fällas av vinden
• Stora fartyg försvinner bakom vågberg, havet är helt vitt, skum i luften försvårar sikten
• Skador på installationer i land är vanliga
EKOLOGGRUPPEN BLEV ÅRETS FÖRETAG INOM MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING PÅ
LANDSKRONAGALAN
På Landskronagalan hyllas Landskronas närings- och föreningsliv. Bland annat utses Årets företag inom mil- jö och hållbar utveckling. I år tilldelades Ekologgrup- pen denna utmärkelse med motiveringen:
Vinnaren har funnits i Landskrona sedan 1985. Sedan dess har man arbetat fokuserat med miljö- och naturvårdsfrågor, både på land och i vattenmiljöer. Idag är man 16 engagerade och välk- valificerade medarbetare som menar att med ett klart fokus på hållbar utveckling kan man generera såväl ekonomisk tillväxt som ett ökat förtroende för företag. Bland företagets uppdragsgi- vare finns såväl statliga myndigheter kommuner som privata företag.
Vi har pratat med Karl Holmström, biolog och en av delägarna som varit med sedan Ekologgruppens grun- dande 1981, samt Rebecka Nilsson, naturgeograf och miljövetare som efter sin examen började arbeta på företaget 2015.
Detta är Ekologgruppen
- Vi är konsulter inom miljövård och naturvård. En stor del av verksamheten är kopplad till vattenvård. När människan lånar vatten i kretsloppet så försöker vi bidra till att vattnet är så bra som möjligt när det återförs i naturen, både avseende mängd och kvalitet, berättar Karl Holmström.
Det är framförallt länsstyrelser, kommuner och vatten- råd med representanter från jordbruk, fiske och vatten- vård som anlitar Ekologgruppen. Bland annat för deras
spetskompetens inom hydrologi, vattenkvalitetsförbät- tringar och vattenlevande organismgrupper.
- Vår idé är att försöka förbättra vattnets kretslopp i det lilla perspektivet genom lokala projekt. Det kan handla om att anläg- ga dammar och våtmarker i jordbrukslandskapet, förbättra om- händertagandet av dagvatten från tätorter eller om att restaurera vattendrag, berättar Karl.
Ett lokalt exempel
Ekologgruppen har även uppdrag i Landskrona, ett ex- empel är Säbybäcken i stadens norra delar. Den var tidi- gare rörlagd och rann i en stor kulvert. I samband med byggnationerna i norra Borstahusen beslutades att vattendraget skulle återställas och Ekologgruppen tog fram ett förslag på hur det kunde se ut.
- Bäcken har nu återfått ett mer naturligt lopp och kantas av ny natur. Jorden som blev över vid restaureringen har bland an- nat använts till att modellera de nya hålen på golfbanan ute i Borstahusen, säger Karl.
Hur kommer det sig att ni hamnade i Landskrona?
Karl Holmström och Rebecka Nilsson.
Säbybäckens naturområde före och efter åtgärden.
- Att vi flyttade hit 1985 var nog mest en slump. Några av oss som startade företaget bodde runt om Landskrona. Då låg det bra till rent geografiskt och lokalhyrorna var lägre jämfört med Lund. Nu bor några av oss i Landskrona, men det är fortfaran- de många som pendlar, berättar Karl.
Viktiga frågor för miljön och klimatet
- I vår verksamhet är strävan efter rent vatten samt bevarande och tillgång till natur av god kvalitet kanske det viktigaste. Vi jobbar gärna med uppdrag som innebär att natur och vatten blir mindre utsatt för människans påverkan och med kompenserande åtgärder. Detta är viktigt för till exempel de organismer som le- ver i vattnet, för de ekosystem som är beroende av vattenmiljöerna och inte minst för jordbruket, berättar Rebecka Nilsson.
Hur arbetar ni för en mer hållbar utveckling för miljö och klimat?
- Vi jobbar enligt miljöledningssystemet ISO 14001:2015.
Även om vi inte är certifierade så är detta vägledande i arbetet med att ta fram våra årliga handlingsplaner. Vi tänker också på vilka uppdrag vi tar. De tjänster vi utför ska alltid syfta till att välja bra alternativ för miljön och klimatet. Vid vägbyggen kan det till exempel handla om att vägsträckningen ska påverka vär- defull naturmiljö så lite som möjligt, samt att körsträckan på vä- gen blir så kort som möjligt, säger Karl.
Internt tänker vi mycket på hur vi kan minska vår påverkan och våra koldioxidutsläpp. Våra bilar kör bland annat på biogas och el. Vi tar tåget så ofta vi kan och försöker påminna varan- dra att inte glömma företagets jojo-kort. Företaget underhåller även de anställdas cyklar som används för pendling. Vi försöker
hålla oss till lokala uppdrag så att vi inte behöver resa så långt.
Om vi någon gång flyger så kompenserar vi, berättar Rebecka Nilsson.
På fikat serveras om möjligt ekologiskt. De har köpt till källsortering i sophanteringen och en egen kompost.
Dessutom försöker Ekologgruppen uppmuntra fastig- hetsägaren där de hyr kontor att göra klimatsmarta val.
Till exempel som att sätta upp laddstolpar. Ekolog- gruppen skänker också pengar till ett flertal olika pro- jekt varje år, allt från Vi-skogen till Storkprojektet.
Tips - miljö- och klimatsmarta val i vardagen!
- Åk kollektivt eller res inte alls om möjligt. Försök jobba hemifrån och använda digitala mötesplatser, tipsar Karl Holm- ström.
Att tänka på vad man får ner i avloppet. Att inte spola ner så- dant som inte hör hemma där. Till exempel kemikalierester som är svårt för avloppsreningsverken att hantera, inte minst läkeme- del, säger Rebecka.
För den med trädgård har Karl ett par extra tips, - Undvik att skapa hårda ytor då det bidrar till att regnvatten rinner ut i dagvattenbrunnar. Med trädäck eller gräsmatta infil- treras istället vattnet och dessutom minskar risken för översväm- ningar vid hårda regn. Var också försiktig med gödsling, använd inte bekämpningsmedel. Och anlägg gärna en bit äng för den bio- logiska mångfalden.
Intresserad av att veta mer om Ekologgruppen? Besök gärna de- ras hemsida www.ekologgruppen.com
Säbybäcken våren 2017. Vegetationen har etablerat sig i området och de planterade träden har slagit ut.
MILJÖÖVERVAKNING
LUFTKVALITET
Cirka 1 000 svenskar dör i förtid på grund av enbart vedeldning varje år. Det konstaterar Naturvårdsverket i en rapport från 2015. Till detta kommer luftföroreningar som partiklar och avgaser, som är orsaken till att mer än 5 000 personer varje år dör en för tidig död i Sverige. Enligt rapporten är vedelning en stor riskfaktor, men även avgaser och vägdamm väger tungt.
Mot bakgrund av dessa siffror är det viktigt att vidta åtgärder lokalt på berörda platser i Sverige. Kommunerna kan göra mycket för att förbättra luftkvaliteten. Sverige har fastställda nationella miljömål för frisk luft samt miljökvalitetsnormer ba- serade på EU-direktiv.
Genom att mäta halterna av olika ämnen i luften kan vi kontrollera luftkvaliteten. Det är framförallt EU:s gemensamma gräns- och miljömålsvärden som avgör vad som ska kontrolleras. Gräns- och miljömålsvärdena återfinns i svensk lagstiftning som miljökvalitets- normer. Normerna är värden som inte får överskridas eller som ska eftersträvas. Genom att jämföra resultatet från kontrollen mot miljökvalitetsnormerna och de nationella, regionala och lokala miljömålen kan vi också följa upp hur miljöarbetet går och sätta in åtgärder där det behövs.
Under de senaste åren har utvecklingen varit positiv.
Men fortfarande överskrids miljökvalitetsnormerna och framförallt miljömålen på flera ställen i landet.
Mätningarna har visat att halterna av alla allvarliga luft-
föroreningar, utom marknära ozon, minskat kraftigt sedan 1980-talet.
Förbättringarna har huvudsakligen berott på minskade utsläpp från vägtrafik, industri och energiproduktion i Sverige och utomlands. Sedan slutet av 1990-talet sker inte längre någon minskning av luftföroreningar i svenska tätorter.
Trots den tidigare minskningen av luftföroreningarna, uppvisar nästan hälften av de svenska tätorterna fortfa- rande en oacceptabel luftkvalitet och riskerar att inte klara miljökvalitetsnormerna för ett eller flera ämnen.
Det är framför allt normerna för partiklar och kväve- dioxid som är svårast att uppfylla inom tidsramarna för respektive norm. Även normerna för lättflyktiga, skad- liga organiska kolväten (VOC), kan bli svåra att uppnå för flera kommuner.
För marknära ozon (inte att förväxla med ozonet i atmosfären) finns ännu ingen norm, men halterna i många tätorter överskrider det svenska miljömålet för år 2010. Det är med andra ord de fem luftföroreningar- na ozon, partiklar, kvävedioxid, VOC och PAH (poly- cykliska aromatiska kolväten) som orsakar betydande problem för luftkvaliteten i svenska städer, medan problemen med kolmonoxid, svaveldioxid och tungmetaller numera på de flesta håll är små.
Bensen
Bensen, som ingår i gruppen flyktiga kolväten (VOC), sprids från olika källor som bensinbilar, småskalig vedeldning, ciga- rettrök och fritidsbåtar. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken eftersom dagens blyfria bensin innehåller bensen.
Bensen är ett flyktigt ämne som kan orsaka leukemi. Andra be- tydelsefulla källor är avdunstningsförluster i samband med transport, distribution och lagring av petroleumprodukter samt emissioner i samband med eldning av ved, främst i icke miljögodkänd utrustning. Åtgärder som leder till minskade bensenutsläpp leder även till generellt minskade utsläpp av VOC.
Lägre halter i tätortsluften
Under senare år har halterna av bensen i tätortsluft minskat, främst beroende på miljöklassning av bensin (lägre bensenhalter). Ny motorteknik samt åtgärder för att minska avdunstningsförluster från bilar och bensin- distribution har också haft betydelse.
Det finns i dag ingen känd nivå under vilken inga effekter uppstår på människor.
Bensen kan ge indirekta skador på växter och material genom att VOC (skadliga organiska kolväten) bidrar till bildning av marknära ozon.
Historik bensenhalt i bensin
Bensenhalten i bensin har reglerats i svensk lagstiftning enligt följande ungefärliga tidsskala:
• Fram till 1998 max 5 % bensen
• 1998 - max 2 % bensen
• 2000 - max 1 % bensen
• Sedan 2009 får all bensin inom EU innehålla max 1 % bensen Landskrona
Halterna i gaturummet under de sista fem åren har legat under miljömålet för Sverige som ska nås senast år 2020 (1 µg/m3, helårsmedelvärde).
Partiklar (PM10)
Exponering för luftburna partiklar påverkar både andningsor- gan och hjärt-kärlsystem. För luftvägssjukdomar visar sig aku- ta effekter av PM10 och PM2,5 (siffrorna anger partikelstorlek i µm) i form av ökade luftvägsbesvär såsom hosta, akuta attack- er av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
70-90% av partiklarna i storlek 10 µm i stadsmiljön kommer från trafikens vägslitage. Det behövs en minskning av dubb- däcksanvändningen men också andra åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i våra städer.
När det gäller mindre partiklar, PM 2,5, är läget bättre för Sveriges del. Dessa partiklar släpps i huvudsak ut via bilavgaser och med nyare bilpark har det också blivit bättre rening. Det finns många olika källor till partiklar, till exempel vägtrafiken, småskalig vedeldning men också långväga transporterade partiklar från övriga Europa.
I många städer är halterna av partiklar i luften för höga, vilket till stor del orsakas av vägtrafiken. Att exponeras för höga halter av partiklar är skadligt.
Landskrona
I Landskrona har halterna av luftburna partiklar kontrollerats sedan 2000-talets början. En av mätning- arna görs i gaturum där många människor vistas.
Mätningarna visar att årsmedelvärdet i Landskrona i ett trafikerat gaturum under perioden 2005-2016 ligger under miljökvalitetsnormen på maximalt 40 µg/m³ men något över miljömålet på maximalt 15 µg/m³.
Undantaget utgör år 2016 där årsmedelvärdet låg något under miljömålet.
Marknära ozon bildas när kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Detta uppkomstsätt för ozon kallas en fotokemisk oxidation. Atmosfärens ozon däremot bildas ge- nom att den energirika UV-strålningen från solen reagerar med atmosfärens syre och bildar ozon på hög höjd. Kväveoxider kommer från rökgasutsläpp vid förbränning, främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser.
När högtrycksområden med svaga vindar stannar över centrala Europa under en längre tid kan det bildas höga halter av marknära ozon. Om dessa luftmassor trans- porteras upp till Sverige resulterar detta i en så kallad ozonepisod vilket innebär att ozonhalterna blir två-tre gånger högre än normalt under några dygn. Till följd av att ozon snabbt bryts ned av kvävemonoxid (NO) är halterna lägre där halterna av NO är höga, till exempel på trafikbelastade platser. Halterna av marknära ozon är därför i många fall högre på landsbygden än i tätorterna.
I Sverige, liksom i Europa som helhet har halterna av marknära ozon stabiliserats under 1990-talet. Dock får vi under varmare somrar episoder där halterna överskrider delmålets värde både på landsbygden och i urban miljö. En oroande faktor är att man har sett en ökning av ozonhalten i opåverkade miljöer på norra halvklotet.
Marknära ozon kan orsaka problem lokalt. Höga ozon- halter kan ge upphov till problem med andningsorganen och skador på växtlighet. En stor bov i dramat är trafi- ken, som i storstäder kan ge upphov till hälsofarliga ozonnivåer under sommarmånaderna. Under sommar- halvåret är ozonhalterna generellt högre än under den kallare och solfattigare vintern.
De uppmätta ozonhalterna i Landskrona var under 2016 i nivå med föregående 16 år. Under året var halter- na som högst under juni och juli med några toppar under februari och september. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luft- massan har sitt ursprung.
EU-direktivet för skydd för hälsa har inte överskridits under året. Med undantag av de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 30 åren.
Fakta: Effekter på miljö- och hälsa
Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus hos känsliga personer och kan förvärra astmabesvär.
Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation.
Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus.
Skördeförluster genom skador på grödor kan öka men troligen även skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier påskyndas.
Ozon, O3, är en gasformig molekyl som består av tre syreatomer
medan syremolekylen består av två syreatomer. Trenden för halten marknära ozon på landsbygd mätt som antal dagar i genomsnitt då delmålet överskrids,1985–2013. Medelvärde av mätningar från Norra Kvill, Råö/Rörvik, Vavihill och Vindeln.
Svavel och kväve i luften
Svavelutsläpp minskar stadigt
Höga halter av svaveldioxid kan ge besvär och luftvägssjukdo- mar. I naturen orsakar svavelnedfallet försurning av sjöar, vat- tendrag och skogsmark. Svaveldioxid bildas främst i samband med förbränning av kol och olja och de största utsläppen har kommit från sjöfarten, bilavgaserna och energiproduktionen.
Svaveldirektivet
Svaveldirektivet (direktiv 1999/32/EG, senast ändrat genom direktiv 2012/33/EG) innehåller EU:s gemensamma regler om vilken svavelhalt vissa bränslen får innehålla.
Den senaste ändringen av direktivet innebar att EU genomförde de skärpningar av kraven på svavelhalten i marina bränslen som 2008 antogs av FN:s sjöfartsorgan IMO (International Maritime Organisation) genom en ändring av bilaga VI i
MARPOL-konventionen. Konventionen och direktivet innehåller preciserade begränsningar för högsta tillåtna svavelinnehåll i fartygsbränsle, vilket från 2012 skall vara 3,5 procent och gälla globalt. Då konventionen är gällande internationell rätt som är bindande för IMO:s medlemsländer var införandet i EU-rätten i praktiken endast ett beslut om att de två regelverken ska stämma överens.
Från 2020 får svavelhalten i marina bränslen endast vara 0,5 procent. Dessutom skall strängare regler gälla för Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen som är av IMO beslutade svavelkontrollområden (SECA). SECA finns även längs Nordamerikas och Puerto Ricos kuster. Där får det endast användas bränslen med en svavelhalt om högst 0,10 procent från och med 2015.
I Landskrona har halterna av svaveldioxid minskat kraftigt sedan de första mätningarna på 1970-talet. Un- der senare år uppmättes halter som bara uppgick till en tiondel av halterna i slutet av 1980-talet. Förklaringen till de låga siffrorna är att svavelinnehållet i drivmedel och eldningsolja begränsades i svavellagen från 1976.
Åtgärder i Landskrona
I Landskrona har man satsat på att bygga ut fjärr- värmenätet, vilket har ersatt behovet av att värma upp bostäderna med fossila bränslen. Även förbättrad rening av svaveldioxidutsläppen från Boliden Bergsöe och nedläggningen av Supras svavelsyrafabrik år 1967
har varit viktiga faktorer för de kraftigt minskade svaveldioxidhalterna i Landskrona.
Även kväveutsläpp minskar
Kvävedioxid (NO2) orsakar andningsproblem samt ökar övergödning och försurning i naturen. Kväveföro- reningen kommer främst från bilavgaser samt energi- och industriproduktionen. I Landskrona har halterna visat en nedåtgående trend.
I Landskrona inleddes 1988 kontinuerliga mätningar av kvävedioxid i takhöjd (urban bakgrund). Sedan 2006 utförs de även i marknivå (gaturum), eftersom de högsta halterna uppmäts i gatumiljö.
Mätningarna av urbana bakgrundshalter visade att me- delvärdet för kalenderåret 2016 låg långt under miljö- kvalitetsnormen (avser medelvärdet för helår). Enligt miljökvalitetsnormen får årsmedelvärdet av kväve- dioxid uppgå till maximalt 40 µg/m³. Även den så kallade "aktiva" mätningen i gaturum visade att utsläp- pen av kvävedioxid var relativt låga. Jämfört med svavelhalterna har dock kväveoxiderna inte minskat lika tydligt utan varit relativt oförändrade sedan 2005.
En förklaring till en minskning av kväveoxider i luften efter 1980-talet, är införandet av katalysatorer i bilar fr.
o m 1989, som ledde till minskade utsläpp av kväve- dioxider från trafiken i hela landet. I Landskrona har även förbättrad rening på Supras salpetersyrafabrik och nedläggningen år 2000 bidragit till att minska utsläppen av kvävedioxider.
Totalt i Sverige stod sjöfarten för cirka 75 procent av transportsektorns utsläpp av svavel och 30 procent av
transportsektorns utsläpp av kväve till luft (1992). Utsläppen har minskat kraftigt och är i dag mindre än en fjärdedel av 1990 års utsläpp men fortfarande är sjöfartens bidrag till svavelutsläppen betydande. År 2015 släppte Sverige sammanlagt ut knappt 19 200 ton svaveldioxid (SO2).
Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar av metaller i fallan- de stoft utförts i Landskrona med syftet att övervaka halter och spridning i staden. Eftersom dessa metaller kan utgöra en betydande hälsorisk och mot bakgrund av att industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft finns på industriområdet i Landskrona, ingår dessa undersökningar som en viktig del i luftövervakningen.
Proverna analyserades på sju olika metaller (bly, kad- mium, krom, zink, nickel, koppar och antimon) samt den totala stoftmängden.
Resultat
Stoftet i luften i Landskrona domineras av bly och zink och halterna är höga jämfört med andra städer i Sverige. Även samtliga undersökta metaller uppvisar förhöjda halter på södra industriområdet. Även vid Hilleshög, som uppvisade de lägsta metallmängderna i undersökningen, var halterna förhöjda jämfört med bakgrundsstationen Varvihill på Söderåsen (denna station påverkas inte av lokala utsläpp).
Bly
Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. Under 2014 och 2015 uppmättes ett lägre nedfall jämfört med tidigare. Under 2016 öka- de mängderna något. Blynedfallets högsta värde upp- mättes vid Boliden Bergsöe och var under 2016 ca 50 gånger högre än vid Hilleshög. De högsta halterna upp- mättes fortfarande på södra industriområdet vilket kan förklaras med de olika industriella verksamheterna som finns på området.
Nickel
Vid provpunkterna Sydpunkten och Södra hamnbas- sängen uppmättes höga nickelmängder under 2016.
Trots att mängderna var något lägre än förgående år, låg dessa i paritet med de högsta värdena som redovisa- des före år 2000.
Kadmium
Kadmiumhalterna på industriområdet var tydligt för- höjda jämfört med mätstationen vid Hilleshög.
Koppar
När det gäller koppar, så visar årets mätning återigen på höga kopparvärden vid Sydpunkten, liksom år 2012 och 2013. De högsta halterna uppmättes dock vid den nya provpunkten Södra hamnbassängen. Eftersom värdena var dubbelt så höga som vid Sydpunkten kan man anta att verksamheterna i områden orsakar de höga halterna.
visar på ett högt nedfall av zink under 2016. Så pass höga värden har inte uppmätts sedan mätningen startade 1988.
Även nedfallet av krom vid Sydpunkten och Södra hamnbassängen var kraftigt förhöjt under 2016 och låg i nivå med mätningarna före år 2000.
Slutsats
Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller från luften och det finns ännu inga tydliga tendenser till en minskning. Trots att vindriktningen och vindhastig- heten avgör var metallerna deponeras, råder det ingen tvekan om att verksamheterna på södra industriområ- det ligger bakom det höga nedfallet av metaller i området. Bly och zink dominerar fortfarande nedfallet av metaller i Landskrona. Den främsta utsläppskällan för bly bedöms vara Boliden Bergsöe och för zink ScanDust.
Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller:
• Fram t.o.m. 2001 var blymängderna störst vid S Bergsöe. Efter 2001 ökade nedfallet vid ScanDust
• Från 2001 och framåt har Sydpunkten fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med tidigare
• För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall från ScanDust till Sydpunkten
• Kopparmängderna ökade efter 2001 på de 4 mätstationerna inom industriområdet
• Mätstationen Sydpunkten hade störst nedfall av zink av samtliga mätstationer i år
• Mätstationerna ScanDust och S Bergsöe dominerades av ned- fall av bly och därefter zink
• Mätstationen Vallgården dominerades av nedfall av zink
• Bakgrundsmätstationen Hilleshög (som ligger längst ifrån in- dustriområdet) dominerades av nedfall av zink
Provtagning utfördes en gång per månad vid sex olika mätstationer, "Hil- leshög", "S Bergsöe",
"ScanDust", "Sydpunk- ten" och "Vallgården" (ny central mätplats som till- kommit 2013). Under 2016 tillkom den nya mätpunkten Södra hamn- bassängen.
Tungmetaller i gräs
Tungmetaller utgör en fara för miljö och hälsa. Växternas för- måga att kunna ackumulera tungmetaller varierar med växt- slag men även för olika metaller. För kadmiumupptag gäller att metallen till största delen tas upp från marken. När det gäller bly är situationen annorlunda eftersom bly huvudsakligen deponeras på växten. Skillnader i markens blyhalt påverkar således inte växtens halt nämnvärt. Således kan deposition från luften ha stor betydelse både lokalt i samband med utsläpp av metallen och också mera allmänt på grund av lång- väga blytransporter i luften. I Landskrona valde man bl. a. att mäta metaller i gräs för att kunna bedöma spridning och depo- sition av metaller på olika platser i staden.
Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Landskrona. Anledning- en till att gräsodlingarna startade var att det förekom verksamheter, däribland Boliden-Bergsöe och Scan- Dust, som hade höga utsläpp av metaller. I Landskrona utfördes vid tidpunkten då gräs började odlas redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft. 1988 kompletterades dessa mätningar med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Under- sökningen av metallförekomst i gräs ansågs vara en förhållandevis billig och enkel metod att mäta spridningen av metaller.
Det finns tydliga samband på att högre metallhalter före- kommer nära industriområdet. Även under 2016 har de högsta halterna av tungmetaller uppmätts i gräs odlat nära industriområdet.
I jämförelse med undersökningar mellan 1987 och 2008 där blyhalterna varierade kraftigt, uppmättes lägre blyhalter i gräs sedan 2009. Medan blyhalterna uppvisa- de en tydlig minskning, fluktuerade zinkhalterna kraftigt och förblev relativt höga.
Kadmiumhalterna, som hade en topp under år 2002, har minskat sedan dess. Under 2016 har kadmiumhal- terna varit relativt låga på samtliga mätstationer men var något högre än året innan. Koppar, som efter en tydlig topp 1989 därefter kraftigt sjunkit, varierar under perioden. Nickelhalterna var relativt låga under hela perioden jämfört med koppar. Krom, som uppvisade liknande nivåer som nickel, minskade något under de senaste åren.
Fakta om bly
Bly (kemisk beteckning Pb) är en tungmetall som är giftig för organismer. Bly förekommer i miljön i luft, mark och vatten. Fisk, kött, säd, rotfrukter och mejerivaror innehåller oftast låga blyhalter. Men det kan finnas högre halter i vissa skaldjur och i visst kött från vilt. Bly används till exempel i bilbatterier, fiskesänken, ammunition och i elektronikprodukter.
Blyförgiftning ger diffusa symtom som trötthet och dålig aptit. Bly skadar de röda blodkropparna och kan leda till blodbrist. Bly kan redan vid låg exponering skada nervsystemet. Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom deras hjärnor och nervsystem är under utveckling. Livsmedelsverket har uppskattat att medelintaget av bly från livsmedel är cirka 0,2 µg/kg/dag.
I takt med att användningen av blyad bensin har minskat, har halten bly i blodet hos människor sjunkit i Sverige och i andra länder. Studier på svenska barn från Trelleborg och Landskrona visar på en tydlig trend av minskande blodblyhalter mellan 1987 och 2007. Det är viktigt att blyexponeringen fortsätter att sjunka, både i livsmedel och i miljön.
Provtagningslokler för gräs under 2016.
Bly och zink i gräs från olika provlokaler (medelvärdet från 7 provtagningar under året och från 9 mätstationer).
Varför denna undersökning?
I Landskrona finns det ett flertal koloniområden där det bl. a odlas olika typer av grönsaker. Närheten till industrier med blyutsläpp via luften eller genom diffus damning, gör det nöd- vändigt att bevaka spridningen av bly via luften. Eftersom förhöjda blyhalter i miljön medför stora hälsorisker, har denna undersökning prioriterats sedan 1981. Genom att mäta blyned- fallet över ett relativt stort geografiskt område, kan man få en uppfattning om spridningen.
För att kunna bedöma blynedfallet från luften på blad- ytan hos växter, valdes sallat och grönkål. Dessa blad- grönsaker valdes på grund av sin stora bladyta. Innan plantmaterialet lämnades till laboratorium för analys, sköljdes växtmaterialet på liknande sätt som man brukar göra i köket före tillagningen.
Odlingarna
Sallatsfrön till plantor av "flikig typ" och grönkålsplan- tor lämnades till odlare på utvalda platser (se bilden nedanför). Vid Syngenta AB bedrev miljöförvaltningen självodlingarna under 2016. Sallatsfröna och grön- kålsplantorna såddes/planterades i slutet av maj. Vid torka, vattnades plantorna med kommunalt dricksvat- ten. Sallaten skördades i slutet av augusti och grönkålen i mitten av november. Blyhalter anges i figurerna som mg/kg färskvikt.
Resultat
Den högsta blyhalten i sallat 2016 uppmättes vid prov- plats Citadellet som är en av provpunkterna som ligger nära industriområdet. För grönkål uppmättes den högsta blyhalten 2016 vid provpunkt Gränsgatan, som är den provplats som ligger närmast industriområdet.
När det gäller blyhalten i grönkål under perioden 1981-2016, kan man urskilja ett samband mellan odlingslokalens läge och blyhalten i växtmaterialet. De högsta blyhalterna uppmättes i odlingar som är belägna närmast industriområdet.
tan-Ringvägen-Österleden) bör kvarstå, eftersom blyhalter över gränsvärdet (0,30 mg/kg friskvikt) har kunnat påvisas årligen i något av grönkåls- och sallatsproverna från området. Utanför tätorten är värdena så pass låga, att odling troligen kan ske utan risk för att gränsvärdet överskrids.
Sammanställning av resultat från provtagningar mellan 2002-2016 som har legat över gränsvärdet 0,30 mg/kg friskvikt.
