Svavelutsläpp minskar stadigt
Höga halter av svaveldioxid kan ge besvär och luftvägssjukdo-mar. I naturen orsakar svavelnedfallet försurning av sjöar, vat-tendrag och skogsmark. Svaveldioxid bildas främst i samband med förbränning av kol och olja och de största utsläppen har kommit från sjöfarten, bilavgaserna och energiproduktionen.
Svaveldirektivet
Svaveldirektivet (direktiv 1999/32/EG, senast ändrat genom direktiv 2012/33/EG) innehåller EU:s gemensamma regler om vilken svavelhalt vissa bränslen får innehålla.
Den senaste ändringen av direktivet innebar att EU genomförde de skärpningar av kraven på svavelhalten i marina bränslen som 2008 antogs av FN:s sjöfartsorgan IMO (International Maritime Organisation) genom en ändring av bilaga VI i
MARPOL-konventionen. Konventionen och direktivet innehåller preciserade begränsningar för högsta tillåtna svavelinnehåll i fartygsbränsle, vilket från 2012 skall vara 3,5 procent och gälla globalt. Då konventionen är gällande internationell rätt som är bindande för IMO:s medlemsländer var införandet i EU-rätten i praktiken endast ett beslut om att de två regelverken ska stämma överens.
Från 2020 får svavelhalten i marina bränslen endast vara 0,5 procent. Dessutom skall strängare regler gälla för Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen som är av IMO beslutade svavelkontrollområden (SECA). SECA finns även längs Nordamerikas och Puerto Ricos kuster. Där får det endast användas bränslen med en svavelhalt om högst 0,10 procent från och med 2015.
I Landskrona har halterna av svaveldioxid minskat kraftigt sedan de första mätningarna på 1970-talet. Un-der senare år uppmättes halter som bara uppgick till en tiondel av halterna i slutet av 1980-talet. Förklaringen till de låga siffrorna är att svavelinnehållet i drivmedel och eldningsolja begränsades i svavellagen från 1976.
Åtgärder i Landskrona
I Landskrona har man satsat på att bygga ut fjärr-värmenätet, vilket har ersatt behovet av att värma upp bostäderna med fossila bränslen. Även förbättrad rening av svaveldioxidutsläppen från Boliden Bergsöe och nedläggningen av Supras svavelsyrafabrik år 1967
har varit viktiga faktorer för de kraftigt minskade svaveldioxidhalterna i Landskrona.
Även kväveutsläpp minskar
Kvävedioxid (NO2) orsakar andningsproblem samt ökar övergödning och försurning i naturen. Kväveföro-reningen kommer främst från bilavgaser samt energi-och industriproduktionen. I Landskrona har halterna visat en nedåtgående trend.
I Landskrona inleddes 1988 kontinuerliga mätningar av kvävedioxid i takhöjd (urban bakgrund). Sedan 2006 utförs de även i marknivå (gaturum), eftersom de högsta halterna uppmäts i gatumiljö.
Mätningarna av urbana bakgrundshalter visade att me-delvärdet för kalenderåret 2016 låg långt under miljö-kvalitetsnormen (avser medelvärdet för helår). Enligt miljökvalitetsnormen får årsmedelvärdet av kväve-dioxid uppgå till maximalt 40 µg/m³. Även den så kallade "aktiva" mätningen i gaturum visade att utsläp-pen av kvävedioxid var relativt låga. Jämfört med svavelhalterna har dock kväveoxiderna inte minskat lika tydligt utan varit relativt oförändrade sedan 2005.
En förklaring till en minskning av kväveoxider i luften efter 1980-talet, är införandet av katalysatorer i bilar fr.
o m 1989, som ledde till minskade utsläpp av kväve-dioxider från trafiken i hela landet. I Landskrona har även förbättrad rening på Supras salpetersyrafabrik och nedläggningen år 2000 bidragit till att minska utsläppen av kvävedioxider.
Totalt i Sverige stod sjöfarten för cirka 75 procent av transportsektorns utsläpp av svavel och 30 procent av
transportsektorns utsläpp av kväve till luft (1992). Utsläppen har minskat kraftigt och är i dag mindre än en fjärdedel av 1990 års utsläpp men fortfarande är sjöfartens bidrag till svavelutsläppen betydande. År 2015 släppte Sverige sammanlagt ut knappt 19 200 ton svaveldioxid (SO2).
Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar av metaller i fallan-de stoft utförts i Landskrona med syftet att övervaka halter och spridning i staden. Eftersom dessa metaller kan utgöra en betydande hälsorisk och mot bakgrund av att industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft finns på industriområdet i Landskrona, ingår dessa undersökningar som en viktig del i luftövervakningen.
Proverna analyserades på sju olika metaller (bly, kad-mium, krom, zink, nickel, koppar och antimon) samt den totala stoftmängden.
Resultat
Stoftet i luften i Landskrona domineras av bly och zink och halterna är höga jämfört med andra städer i Sverige. Även samtliga undersökta metaller uppvisar förhöjda halter på södra industriområdet. Även vid Hilleshög, som uppvisade de lägsta metallmängderna i undersökningen, var halterna förhöjda jämfört med bakgrundsstationen Varvihill på Söderåsen (denna station påverkas inte av lokala utsläpp).
Bly
Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. Under 2014 och 2015 uppmättes ett lägre nedfall jämfört med tidigare. Under 2016 öka-de mängöka-derna något. Blynedfallets högsta väröka-de upp-mättes vid Boliden Bergsöe och var under 2016 ca 50 gånger högre än vid Hilleshög. De högsta halterna upp-mättes fortfarande på södra industriområdet vilket kan förklaras med de olika industriella verksamheterna som finns på området.
Nickel
Vid provpunkterna Sydpunkten och Södra hamnbas-sängen uppmättes höga nickelmängder under 2016.
Trots att mängderna var något lägre än förgående år, låg dessa i paritet med de högsta värdena som redovisa-des före år 2000.
Kadmium
Kadmiumhalterna på industriområdet var tydligt för-höjda jämfört med mätstationen vid Hilleshög.
Koppar
När det gäller koppar, så visar årets mätning återigen på höga kopparvärden vid Sydpunkten, liksom år 2012 och 2013. De högsta halterna uppmättes dock vid den nya provpunkten Södra hamnbassängen. Eftersom värdena var dubbelt så höga som vid Sydpunkten kan man anta att verksamheterna i områden orsakar de höga halterna.
visar på ett högt nedfall av zink under 2016. Så pass höga värden har inte uppmätts sedan mätningen startade 1988.
Även nedfallet av krom vid Sydpunkten och Södra hamnbassängen var kraftigt förhöjt under 2016 och låg i nivå med mätningarna före år 2000.
Slutsats
Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller från luften och det finns ännu inga tydliga tendenser till en minskning. Trots att vindriktningen och vindhastig-heten avgör var metallerna deponeras, råder det ingen tvekan om att verksamheterna på södra industriområ-det ligger bakom industriområ-det höga nedfallet av metaller i området. Bly och zink dominerar fortfarande nedfallet av metaller i Landskrona. Den främsta utsläppskällan för bly bedöms vara Boliden Bergsöe och för zink ScanDust.
Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller:
• Fram t.o.m. 2001 var blymängderna störst vid S Bergsöe. Efter 2001 ökade nedfallet vid ScanDust
• Från 2001 och framåt har Sydpunkten fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med tidigare
• För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall från ScanDust till Sydpunkten
• Kopparmängderna ökade efter 2001 på de 4 mätstationerna inom industriområdet
• Mätstationen Sydpunkten hade störst nedfall av zink av samtliga mätstationer i år
• Mätstationerna ScanDust och S Bergsöe dominerades av ned-fall av bly och därefter zink
• Mätstationen Vallgården dominerades av nedfall av zink
• Bakgrundsmätstationen Hilleshög (som ligger längst ifrån in-dustriområdet) dominerades av nedfall av zink
Provtagning utfördes en gång per månad vid sex olika mätstationer, "Hil-leshög", "S Bergsöe",
"ScanDust", "Sydpunk-ten" och "Vallgården" (ny central mätplats som till-kommit 2013). Under 2016 tillkom den nya mätpunkten Södra hamn-bassängen.
Tungmetaller i gräs
Tungmetaller utgör en fara för miljö och hälsa. Växternas för-måga att kunna ackumulera tungmetaller varierar med växt-slag men även för olika metaller. För kadmiumupptag gäller att metallen till största delen tas upp från marken. När det gäller bly är situationen annorlunda eftersom bly huvudsakligen deponeras på växten. Skillnader i markens blyhalt påverkar således inte växtens halt nämnvärt. Således kan deposition från luften ha stor betydelse både lokalt i samband med utsläpp av metallen och också mera allmänt på grund av lång-väga blytransporter i luften. I Landskrona valde man bl. a. att mäta metaller i gräs för att kunna bedöma spridning och depo-sition av metaller på olika platser i staden.
Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Landskrona. Anledning-en till att gräsodlingarna startade var att det förekom verksamheter, däribland Boliden-Bergsöe och Scan-Dust, som hade höga utsläpp av metaller. I Landskrona utfördes vid tidpunkten då gräs började odlas redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft. 1988 kompletterades dessa mätningar med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Under-sökningen av metallförekomst i gräs ansågs vara en förhållandevis billig och enkel metod att mäta spridningen av metaller.
Det finns tydliga samband på att högre metallhalter före-kommer nära industriområdet. Även under 2016 har de högsta halterna av tungmetaller uppmätts i gräs odlat nära industriområdet.
I jämförelse med undersökningar mellan 1987 och 2008 där blyhalterna varierade kraftigt, uppmättes lägre blyhalter i gräs sedan 2009. Medan blyhalterna uppvisa-de en tydlig minskning, fluktuerauppvisa-de zinkhalterna kraftigt och förblev relativt höga.
Kadmiumhalterna, som hade en topp under år 2002, har minskat sedan dess. Under 2016 har kadmiumhal-terna varit relativt låga på samtliga mätstationer men var något högre än året innan. Koppar, som efter en tydlig topp 1989 därefter kraftigt sjunkit, varierar under perioden. Nickelhalterna var relativt låga under hela perioden jämfört med koppar. Krom, som uppvisade liknande nivåer som nickel, minskade något under de senaste åren.
Fakta om bly
Bly (kemisk beteckning Pb) är en tungmetall som är giftig för organismer. Bly förekommer i miljön i luft, mark och vatten. Fisk, kött, säd, rotfrukter och mejerivaror innehåller oftast låga blyhalter. Men det kan finnas högre halter i vissa skaldjur och i visst kött från vilt. Bly används till exempel i bilbatterier, fiskesänken, ammunition och i elektronikprodukter.
Blyförgiftning ger diffusa symtom som trötthet och dålig aptit. Bly skadar de röda blodkropparna och kan leda till blodbrist. Bly kan redan vid låg exponering skada nervsystemet. Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom deras hjärnor och nervsystem är under utveckling. Livsmedelsverket har uppskattat att medelintaget av bly från livsmedel är cirka 0,2 µg/kg/dag.
I takt med att användningen av blyad bensin har minskat, har halten bly i blodet hos människor sjunkit i Sverige och i andra länder. Studier på svenska barn från Trelleborg och Landskrona visar på en tydlig trend av minskande blodblyhalter mellan 1987 och 2007. Det är viktigt att blyexponeringen fortsätter att sjunka, både i livsmedel och i miljön.
Provtagningslokler för gräs under 2016.
Bly och zink i gräs från olika provlokaler (medelvärdet från 7 provtagningar under året och från 9 mätstationer).
Varför denna undersökning?
I Landskrona finns det ett flertal koloniområden där det bl. a odlas olika typer av grönsaker. Närheten till industrier med blyutsläpp via luften eller genom diffus damning, gör det nöd-vändigt att bevaka spridningen av bly via luften. Eftersom förhöjda blyhalter i miljön medför stora hälsorisker, har denna undersökning prioriterats sedan 1981. Genom att mäta blyned-fallet över ett relativt stort geografiskt område, kan man få en uppfattning om spridningen.
För att kunna bedöma blynedfallet från luften på ytan hos växter, valdes sallat och grönkål. Dessa blad-grönsaker valdes på grund av sin stora bladyta. Innan plantmaterialet lämnades till laboratorium för analys, sköljdes växtmaterialet på liknande sätt som man brukar göra i köket före tillagningen.
Odlingarna
Sallatsfrön till plantor av "flikig typ" och grönkålsplan-tor lämnades till odlare på utvalda platser (se bilden nedanför). Vid Syngenta AB bedrev miljöförvaltningen självodlingarna under 2016. Sallatsfröna och grön-kålsplantorna såddes/planterades i slutet av maj. Vid torka, vattnades plantorna med kommunalt dricksvat-ten. Sallaten skördades i slutet av augusti och grönkålen i mitten av november. Blyhalter anges i figurerna som mg/kg färskvikt.
Resultat
Den högsta blyhalten i sallat 2016 uppmättes vid prov-plats Citadellet som är en av provpunkterna som ligger nära industriområdet. För grönkål uppmättes den högsta blyhalten 2016 vid provpunkt Gränsgatan, som är den provplats som ligger närmast industriområdet.
När det gäller blyhalten i grönkål under perioden 1981-2016, kan man urskilja ett samband mellan odlingslokalens läge och blyhalten i växtmaterialet. De högsta blyhalterna uppmättes i odlingar som är belägna närmast industriområdet.
tan-Ringvägen-Österleden) bör kvarstå, eftersom blyhalter över gränsvärdet (0,30 mg/kg friskvikt) har kunnat påvisas årligen i något av grönkåls- och sallatsproverna från området. Utanför tätorten är värdena så pass låga, att odling troligen kan ske utan risk för att gränsvärdet överskrids.
Sammanställning av resultat från provtagningar mellan 2002-2016 som har legat över gränsvärdet 0,30 mg/kg friskvikt.