Miljö och material Anpassad miljö

samt Presentering av materialet. Under analysfrågan Utmaning och stimulanshar vi följande kategorier: Materialet väcker lust och nyfikenhet hos barnen, Pedagogerna väcker lust och

nyfikenhet hos barnen samt Materialet ökar i svårighetsgrad. Under analysfrågan Initiativ och

självständighet har vi följande kategorier: Den förberedda miljön, Pedagogen är ett stöd för

barnen samt Det fria valet. Under analysfrågan Demokrati och medinflytande har vi följande

kategorier: Pedagogerna skapar miljö och material samt Barnens påverkan under lek och

praktiska övningar. Under analysfrågan Utveckling och inspirationhar vi följande kategorier:

Större utrymme samt Inspirera varandra.

Vi presenterar resultatet med utdrag från våra observationer samt sammanfattningar av våra intervjuer. I observationerna kallar vi barnen för olika namn, vilka alla är fingerade. Pedagogerna kallar vi för Sanna och Karin för att underlätta läsningen. Dessa namn är också fingerade.

4.1.1 Miljö och material

Utifrån våra observationer kan vi se att miljö och material i de båda Montessoriförskolorna är anpassad efter barnen. Möblerna är i låg höjd så att barnen själva kan ta det de vill ha. På

Rosen har de tillgång till två stora luftiga rum. Vasken som finns i rummet är i barnens höjd, så att de kan vara självständiga. Hyllorna är låga så att barnen kan se vilket utbud som finns. Bord och stolar är låga och anpassade efter barnen för att de själva ska kunna sätta sig med det material de vill använda. På Liljan har de tillgång till betydligt fler rum än vad Rosen har. Även här är miljön anpassad efter barnen och är på deras höjd och nivå. Hyllor och material är lågt nere för att barnen ska nå och kunna ta själva. Bord och stolar är låga och anpassade efter barnen.

Karin pratar om den anpassade miljön eller rättare sagt, den tillrättalagda miljön, där allting

är i barnens storlek och höjd. Hon menar att allting ska vara placerat på låg nivå så att barnen

kan hitta det. Även Sanna pratar om den förberedda miljön. Hur pedagogerna har förberett Montessorimiljön när det gäller material men även annat. Enligt Signert (2000 s.34) bör lokalerna vara ljusa, färgglada och rymliga med bestämda platser för varje sak. Allting ska vara anpassat efter barnens storlek (a.a.). Att allting var anpassat efter barnen kan vi både se i våra observationer och utifrån Karin och Sannas svar.

Tydlig och överskådlig placering av materialet

Utifrån våra observationer kan vi se att materialet på Rosen är uppdelat så att det är praktiska och språkliga material i det ena rummet samt svenska och matte i det andra rummet. Allt som barnen får lov att använda finns på deras höjd för att de ska nå sakerna. Även tavlor, bilder och speglar är placerade i barnens höjd. På Liljan har de ett stort rum där de har den sociala biten, med ”traditionella” leksaker, där barnen kan leka med varandra. Sedan är materialet uppdelat i olika rum beroende på vad det handlar om. Det finns ett skrivrum där barnen kan sitta och skriva, ett språkrum, samt ett rum där de kan måla och skapa, ett kulturellt rum och slutligen ett lite större rum för de praktiska och sensoriska materialen. I skaparrummet finns det en vask i barnens höjd just för att de själva ska kunna klara av att hämta vatten. Även på Liljan är allt som barnen har tillgång till framme.

Både Sanna och Karin berättar att allting som finns framme är till för barnen och är därmed tillgängligt för dem. Material som barnen inte får lov att använda förvaras icke synligt i skåp och förråd. Sanna säger – Men i princip är det så att 98 % av det vi har framme är gjort för

tabubelagt. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006 s.95) bör det finnas ett varierat och rikt utbud när det gäller material. Materialet i sin tur ska finnas tillgängligt för barnen (a.a.). Att materialet fanns tillgängligt för barnen kan vi se utifrån våra observationer och utifrån vad Sanna och Karin berättar.

Benämning av materialet

Sanna tycker att det låter tråkigt när hon hör ordet material och tycker att det har fått en dålig klang. Hon tycker även att man skulle kunna benämna materialen med ett annat namn. Då blir det ju inte att man arbetar med materialen, utan att man istället arbetar med lilla kuben, klockan eller räknestavarna. Sanna menar också att det är viktigt att pedagogerna inte sjunker ner till en nivå och säger: kan du gå och hämta materialen. Hon menar att man istället ska använda materialens riktiga namn.

Presentering av materialet

När Sanna och hennes kollegor presenterar materialet för barnen är det ofta så att barnen själv har tagit fram materialet. Då frågar pedagogen barnet om han/hon vill prova det och på så sätt presenterar och visar pedagogen materialet för barnet. Ibland kan det även vara att materialet visas i grupp. Karin berättar också att de visar materialet både enskilt med barnen och i grupp. Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds (1997 s.104) skriver att materialen presenteras för barnen av läraren och att det oftast sker individuellt, men ibland även i grupp.

Sammanfattning

Utifrån våra observationer och intervjuer kan vi se att miljö och material är anpassat efter barnen och att materialet finns tillgängligt för dem. Vi kan utifrån det Sanna och Karin berättar angående miljö och material se att de tänker Montessoriskt när det gäller miljö och material, dvs. de pratar om den förberedda och tillrättalagda miljön där allting finns tillgängligt för barnen och där allting är i barnens storlek. Vidare berättar de om hur materialet presenteras för barnen och hur sådant som barnen inte får lov att använda förvaras.