SAS koncernens flygverksamhet svarade 2006 för cirka 90% av den totala miljöbelastningen.
Merparten av återstoden kom från mark- och kabinverksamheten samt hotellverksamheten, som avyttrades i slutet av året.
Flygets miljöpåverkan är primärt förknippad med förbränning av fossilt bränsle. Förutom tillskottet av koldioxid kan även flygmotorernas utsläpp av kväveoxider på hög höjd, liksom kon-densstrimmorna (vattenånga) som kan bilda cirrusmoln, ge upphov till klimatpåverkan. Kol-dioxidutsläppen svarar för cirka hälften av flygets totala miljöpåverkan medan övriga utsläpp, såsom vattenånga och kväveoxider på låg höjd, svarar för återstoden. Utsläppen av kväveoxider kan lokalt påverka luftkvaliteten och regionalt orsaka försurning och övergödning av mark och vatten.
Bland övrig verksamhet med viss miljöpåverkan märks dels kontor, dels teknikrelaterade bolag och enheter. Till den senare gruppen hör SAS Technical Services (STS) och SAS Ground Services (SGS) vars miljöpåverkan även består av kemikaliean-vändning och generering av farligt avfall.
Miljöindex
SAS koncernen mäter miljöeffektiviteten med hjälp av miljöindex. Dessa används även som verktyg för styrning och uppföljning av koncer-nens miljöprestanda.
Merparten av koncernens bolag arbetar med miljöindex. Bolagen planerar, sätter mål, styr och rapporterar miljöprestationer med de nyckeltal som indexet bygger på. Miljöindexen har utvecklats successivt sedan 1995 av Scandinavian Airlines, som redovisar respektive verksamhets miljö-belastning i förhållande till produktionen.
Kabin Mat och dryck Emballage En-/flergångsartiklar Artiklar till försäljning Tidningar Svaveldioxid (SO2) Koldioxid (CO2) Kväveoxider (NOx) Kolväten (HC) Sot och partiklar
Flyktiga organiska föreningar (VOC) Organiskt avfall
Emballage Oöppnad dryck Artiklar till försäljning Avfall
Koldioxid (CO2) Kväveoxider (NOx) Kolväten (HC)
Flyktiga organiska föreningar (VOC) Oljeaerosoler Utsläpp till luft Koldioxid (CO2) Energi
Vatten Mat och dryck Kemikalier
Av SAS koncernens totala miljöpåverkan står flygverksamheten för cirka 90%, SAS Aviation Services för cirka 2% och Hotels för cirka 8%. Se Redovisningsprinciper för hållbarhetsredovisning, www.sasgroup.net
SAS koncernens totala miljöpåverkan Flygverksamhet
Hotels*
SAS Aviation Services 2%
8%
90%
SAS Aviation Services
Hotels*
Flygverksamhet
IN
IN UT
IN UT
* Avyttrades i november 2006
* Avyttrades i november 2006
UT
SAS koncernens årsredovisning 2006 • Hållbarhetsredovisning
107
Miljöledningssystem
Med utgångspunkt i SAS koncernens övergripan-de mål och strategier utformar respektive bolag och enheter miljömål baserade på kravet om ständigt och relativt förbättrad miljöprestanda.
Det långsiktiga målet är att samtliga miljöled-ningssystem inom koncernen ska vara dokumen-terade och i linje med den internationella miljö-ledningsstandarden ISO 14001.
ISO-certifieringen innebär att interna och externa miljörevisioner genomförs med jämna intervall. Frågan om certifiering av systemen avgörs av respektive bolag eller enhet efter affärs-strategiska bedömningar. Av dotterbolagen är SAS Cargo och groundhandlingbolaget Newco certifierade enligt ISO 14001.
Miljötillstånd
En närmare beskrivning av SAS koncernens koncessioner och miljörelaterade tillstånd finns i förvaltningsberättelsen på sidan 58.
Flygverksamheten har inga egna koncessioner eller miljötillstånd för operativ drift utan är bero-ende av de tillstånd som flygplatsägarna har för
till exempel glykolhantering och banavisning samt gränsvärden för buller och emissioner.
Däremot ingår ett miljögodkännande i den pro-cedur för certifiering av flygplan som genomförs i de tre skandinaviska länderna.
Flygverksamheten har dispens för använd-ning av halon och avger årlig rapport till myndig-heterna om förbrukning och lagerhållning. Dis-pensen motiveras av att det saknas tillräckligt säkra alternativ till halon som släckningsmedel vid brand i flygmotorer eller kabiner. Lagret av halon uppgår till 15 ton.
SAS Oil är ett inköpsbolag för flygbränsle till de flesta av koncernens flygbolag. SAS koncernen är via SAS Oil minoritetsägare i en rad mindre bolag som hanterar flygbränsle. Koncernen har försäkrat sig om att dessa bolag har nödvändiga tillstånd, beredskapsplaner och försäkringar.
Miljörelaterade händelser
På Köpenhamns flygplats har under 2006 ett läck-age av olja och diesel identifierats inom ett område som används för uppställning av markfordon och omfattar 1 100 kvadratmeter. Läckaget har skett
under flera år. Under 2007 kommer föroreningen att undersökas och sanering att ske i överenskom-melse med berörda myndigheter. I samband med detta kommer SGS och Köpenhamns flygplats att fastställa de ekonomiska villkoren för sane-ringen och hur framtida läckage kan förebyggas.
Flygplansflottan
SAS koncernen har en MD-80 flygplansflotta som i huvudsak används av Scandinavian Airlines Sverige, Scandinavian Airlines Danmark och Spanair. I Norge har SAS Braathens en flotta av Boeing 737. Genomsnittsåldern på MD-80 flyg-planen är 17 år. Boeing 737 flottan har en genom-snittsålder på cirka sex år.
MD-80 är ett mycket ekonomiskt och drift-säkert flygplan, som är väl anpassat till SAS kon-cernens inrikes- och Europatrafik. Den ekono-miska livslängden beräknas till 25–30 år.
SAS koncernen värderar fortlöpande effekterna av ett utbyte av MD-80 flottan och har därför påbörjat studier av nästa generation kort- och medeldistansflygplan. Det finns i realiteten två vägar att gå. Det ena alternativet skulle innebära att de första planen fasas ut om 2–3 år och er-sätts av flygplan med dagens bästa prestanda.
Den andra möjligheten är att vänta till dess nästa generation kort- och medeldistansplan sätts i kommersiell drift. De båda stora tillverkarna Boeing och Airbus har förutskickat att dessa kan vara tillgängliga tidigast 2012.
Båda alternativen har för- och nackdelar. Ett tidigt byte skulle innebära en minskad bränsle-förbrukning på 15–20% med de nya flygplanen jämfört med dem som tas ur drift. Kostnaderna ökar emellertid med cirka 400 MSEK per år utan att några egentliga fördelar tillförs i fråga om komfort för passagerarna.
Att vänta med utbytet innebär att SAS
koncer-nen kan konsolidera sin balansräkning ytterligare samtidigt som nästa generation flygplan väntas ge bränslebesparingar i storleksordningen 30–35% i förhållande till de enheter som är aktuella för utbyte i dag.
Ett utbyte till dagens nyproduktion av till exem-pel Boeing 737 eller Airbus A320 flottan skulle medföra att SAS koncernen investerar i en flotta som ska användas under de kommande 20–25 åren innan nästa byte kan motiveras. Mot denna bakgrund är SAS koncernens nuvarande stånd-punkt att skjuta upp utfasningen av MD-80 flottan till dess nästa generation flygplan och motorer finns tillgänglig på marknaden. Det innebär i praktiken att koncernen avstår från kortsiktiga miljövinster i form av minskade utsläpp och sänkt bullernivå, som ett tidigt byte skulle ge på kort sikt, till förmån för större totala miljövinster under en längre period. Under förutsättning att tillverkarna håller den hittills kända tidsplanen handlar det om en förskjutning på minst fem och högst åtta år. Både Boeing och Airbus väntas offentliggöra sina planer under 2007.
Buller
Buller är en annan miljöaspekt på MD-80 flottan.
Liksom alla flygplan tillverkade sedan 1980-talet är MD-80 certifierade enligt kapitel 3 kraven och som ett av de första kapitel 3 flygplanen i denna kategori relativt sett bullrigare än senare produ-cerade flygplan i samma storleksklass.
15-20%
2007 2009 2013 2030
Total miljöbelastning (CO2, NOx, buller)
Miljöbelastning Miljövinst MD-80
Beräknad produktionstillväxt
15-20%
B-737 / A320 serie
Nästa generation Tänkbara effekter vid utbyte av MD -80 flottan
Ett flygplans ekonomiska livslängd beräknas till cirka 25 år. Om MD-80 flottan ersätts inom ett par år av flygplan med dagens bästa prestanda kommer miljöbelastningen vara större än om man väntar till dess nästa generation kort- och medeldistansplan sätts i kommersiell drift, tidigast 2012.
108
SAS koncernens årsredovisning 2006 • Hållbarhetsredovisning Några europeiska flygplatser har infört buller-begränsningar i form av total dygnsexponering, så kallade bullertak. Med ständigt ökande trafik och krav på lägre bullernivåer från närliggande bebyg-gelse finns en betydande risk att bullertaken kom-mer att sänkas och/eller att miljöavgifter införs.Som exempel kan nämnas att bullerrestriktioner redan finns för nattrafiken på Köpenhamns flyg-plats i form av en maximal nattnivå som 2005 sänktes från 85 dB(A) till 80 dB(A). Charles de Gaulle-flygplatsen utanför Paris har också infört bullertak. Detta har dock inte påverkat MD-80 flygplanens användning.
SAS koncernen undersöker olika vägar att tillgodose tänkbara framtida bullerkrav och där-med minska risken att användningen av MD-80 begränsas. En väg är att byta ut MD-80 flottans motorer för att klara kapitel 4 kraven. Detta är en ekonomiskt ofördelaktig lösning. En annan är att förse motorerna med bullerdämpning, noise mo-dification kits. Under hösten 2006 testflög SAS
koncernen en sådan utrustning på Köpenhamns flygplats. En slutvärdering av testresultaten pla-neras under första kvartalet 2007.
DAC-utrustning på Boeing 737
I mitten av 1990-talet beslöt SAS koncernen att utrusta den nya Boeing 737 flottan med så kallade DAC-motorer. Detta innebar en kostnadsökning på sammanlagt 250 MSEK för 50 flygplan.
Beslutet var strategiskt i syfte att anskaffa bästa tillgängliga teknik med hänsyn till ökade krav på minskade emissioner. Då var det endast DAC-tek-niken som erbjöd absoluta reduktioner av kväve-oxider jämfört med den flotta som skulle ersättas.
Dessutom var beslutet en viktig markering när det gällde SAS koncernens miljöansvar.
SAS koncernen hade hoppats på efterföljare i branschen, men endast ett fåtal flygbolag nap-pade. Koncernens flotta blev därför unik, vilket sällan är bra för andrahandsvärdet. Motorerna drar något mer bränsle än konventionell teknik
med åtföljande ökning av koldioxidutsläpp och är dyrare i underhåll. På flygplatser som exempelvis Stockholm Arlanda och Zürich Kloten, som införde emissionsrelaterade avgifter i slutet av 1990-talet, har de flygplan som är utrustade med DAC-motorer reducerade avgifter. Det uppväger dock inte de högre driftskostnaderna. På Stockholm Arlanda, med ett emissionstak för bland annat kväveox-ider, har dock koncernens 737 DAC flotta en större marginal till taket än vad som annars vore fallet. För mer information om flygplansflottan se sidan 27.
Samarbeten och teknikutveckling SAS koncernen deltar aktivt i en rad nationella och internationella fora där luftfartens villkor behandlas. Hit hör ICAO, flygbolagsorganisatio-nerna IATA och AEA samt den nordiska arbets-gruppen för luftfartens miljöfrågor, N-ALM.
En representant för SAS koncernstab ”Fleet Development”, som bevakar utvecklingen av
miljö-prestanda i koncernens flygplansflotta, har flera centrala internationella uppdrag. Han är bland annat ordförande i en av IATA:s nybildade miljö-kommittéer.
Via AEA deltar SAS koncernen i det stora europeiska forsknings- och utvecklingsprojektet ACARE, Advisory Council for Aeronautics Research in Europe. I ACARE ingår representanter för EU-länderna, EU-kommissionen, forskarvärlden, flyg-industrin, flygplatsägarna och branschorgan inom flygsektorn. Projektets mål är att till 2020 finna lösningar som halverar flygets bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Även bullernivån ska halve-ras, det vill säga sänkas med 10 dB. Utsläppen av kväveoxider ska minskas med 80%.
Genom Rezidor SAS har koncernen deltagit i ut-vecklingen av en branschgemensam standard för de krav som ska ställas vid uppförande av hotell, Sustain-ability Construction Guidelines. SAS koncernens fastighetsbolag, SAS Facility Management, har mot-svarande standard för miljöanpassade byggnader.
Miljöindex – Flygverksamheten Index
Scandinavian Airlines Sverige
Spanair Widerøe SAS Braathens
Blue1
Scandinavian Airlines Danmark
Scandinavian Airlines International
airBaltic
Miljöindexet visar att flygverksamheten aldrig tidigare haft en så låg relativ miljöbelastning. Att alla flygbolag startade uppföljningen av miljöindex på 100 betyder inte att deras miljöprestanda vid detta tillfälle var jämför-bara. Miljöindex är relativt och de bolag som arbetat längre med miljöfrågorna kan inte uppvisa samma relativa förbättring varje år som andra bolag. För mer information om miljöimndex, se redovisningsprinciper på www.sasgroup.net
SAS koncernens arbete med miljöansvar
Flygverksamhet SAS Aviation Services Övr. bolag
SAS M
Miljökrav vid val av leverantörer Miljökrav vid val av produkter Miljöledningssystem
Samma som 2005. Förbättring jämfört med 2005. 5 Samma som 2005. Försämring jämfört med 2005.
5
Uppföljningen av hur SAS koncernens miljöarbete utvecklats under året visar att många framsteg gjorts i det arbete som bedrivs med att ställa miljökrav vid val av leverantörer och produkter, samt vid utveckling av miljömål och miljöledningssystem. Resultatet visar att flera bolag kan uppvisa en förbättring jämfört med föregående år. Några av de mindre bolagen har dock möjlighet att förbättra sitt miljöarbete.