fö-retag i vilka SAS direkt eller indirekt äger mer än 50% av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.
Intäkter och kostnader i företag som förvärvats eller sålts under året har i SAS koncernens resultaträkning medtagits endast med värden avseende innehavs-tiden.
Innehav i intresseföretag där SAS koncernens ägande uppgår till minst 20%
och högst 50% eller där SAS koncernen har ett betydande inflytande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Konsolideringsprinciper
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna innebär att dotterföretagets tillgångar och skulder redovisas till verkligt värde enligt en upprättad förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterföre-tag det beräknade verkliga värdet av bolagets nettotillgångar enligt förvärvsana-lysen redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Härigenom ingår i SAS koncernens balansräkning eget kapital i förvärvade bolag endast i den mån det uppkommit efter förvärvstidpunkten.
SAS AB:s förvärv av SAS Danmark A/S, SAS Norge AS samt SAS Sverige AB under 2001 konsolideras enligt principen för företag under gemensam kontroll.
Intagandet i koncernredovisningen av dessa tre företag görs därför genom sammanläggning av samtliga tillgångar och skulder till de värden de upptagits till i respektive enhet.
Minoritetsintressen i ej helägda dotterföretag beräknas på basis av dotterfö-retagens eget kapital såsom det ingår i koncernen och redovisas i koncernens balansräkning som en särskild post i eget kapital.
I anslutning till resultaträkningen redovisas minoritetens andel av årets resultat.
Samtliga koncerninterna fordringar och skulder, intern försäljning samt in-ternvinster elimineras i sin helhet.
Det bokförda värdet på aktier i intresseföretag redovisas i enlighet med kapital-andelsmetoden. Detta innebär att SAS koncernens kapitalandel i intresseföretagen utgör andelen av eget kapital med hänsyn taget till uppskjuten skatt enligt gällande skattesats i respektive land, samt eventuella koncernmässiga över- respektive undervärden.
I SAS koncernens resultaträkning redovisas, som resultatandelar, koncer-nens andel av årets resultat i intresseföretaget. Som resultatandel från intresse-företag redovisas även eventuella nedskrivningar av kapitalandelar.
Internvinster elimineras baserat på koncernens andel i intresseföretaget.
Omräkning av utländska dotterföretag
SAS koncernens samtliga dotterföretag klassificeras som självständiga. Vid omräkning av utländska dotterföretags bokslut till svenska kronor tillämpas dagskursmetoden. Detta innebär att dotterföretagens samtliga tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs och samtliga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs direkt till SAS koncernens eget kapital.
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
SAS koncernen kurssäkrar i viss omfattning investeringar i utländska netto-tillgångar inklusive goodwill. Kurssäkring sker både genom valutalån och terminskontrakt vilka värderas till balansdagskurs. Den effektiva delen av kurs-differenserna på säkringstransaktionerna förs direkt till eget kapital i likhet med kursdifferensen vid omräkning av nettotillgångarna. Den ineffektiva delen av värdeförändringarna redovisas omedelbart i resultaträkningen.
64
SAS koncernens årsredovisning 2006Redovisnings- och värderingsprinciper
SAS koncernen
65
SAS koncernens årsredovisning 2006 Fordringar och skulder i utländsk valuta
Kort- och långfristiga fordringar och skulder i andra valutor än rapporteringsvalu-tan (SEK) omräknas till balansdagens valutakurser. Realiserade och orealiserade valutakursvinster och valutakursförluster på fordringar och skulder redovisas över resultaträkningen. I de fall skuldsättningen i utländsk valuta uppfyller kraven för säkringsredovisning och utgör en del av en kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvestering så redovisas värdeförändringen över eget kapital.
Valutakurser Balansdagskurs Genomsnittskurs
2006 2005 2006 2005
Danmark DKK 100 121,35 126,40 124,42 124,55
Norge NOK 100 109,45 117,60 115,63 115,92
USA USD 6,87 7,95 7,42 7,47
Storbritannien GBP 13,49 13,73 13,58 13,57
Schweiz CHF 100 563,10 605,80 590,09 599,51
Japan JPY 100 5,78 6,78 6,40 6,78
EMU-länder EUR 9,05 9,43 9,28 9,28
Finansiella instrument
Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen enligt IAS 39. Omräkning till SEK har skett till noterad valutakurs på balansdagen.
Upplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden, där eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader och in-täkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av effektivräntan. Effektiv-räntan är den ränta som ger instrumentets anskaffningsvärde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden.
Vid fastställande av verkligt värde för kortfristiga placeringar, derivatinstrument och låneskulder används officiella marknadsnoteringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs värdering genom allmänt vedertagna metoder såsom diskon-tering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid.
Likvida medel
Kassa och bank består av kassamedel hos finansinstitut och redovisas till dess nominella belopp samt av bankcertifikat som redovisas till verkligt värde. Kort-fristiga placeringar, kategoriseras som finansiella tillgångar som innehas för handel och värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Placeringarna har en löptid om maximalt tre månader och kan lätt omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och är endast utsatta för en obetydlig risk för värdeförändring.
Redovisningen av kortfristiga placeringar sker per likviddag.
Kundfordringar
Kundfordringar kategoriseras som lånefordringar och kundfordringar vilket in-nebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordrans förväntade löp-tid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering, vilket
överensstämmer med verkligt värde. Osäkra kundfordringar bedöms individu-ellt och eventuella nedskrivningar redovisas i rörelsens kostnader.
Långfristiga fordringar
Långfristiga fordringar, det vill säga fordringar med löptid längre än ett år, kate-goriseras som låne- och kundfordringar vilket innebär värdering till upplupet anskaffningsvärde. För långfristiga fordringar bedöms verkligt värde överens-stämma med bokfört värde.
Aktier och andelar
Aktier och andelar kategoriseras som finansiella tillgångar som kan säljas, var-vid förändringar i verkligt värde redovisas över eget kapital. Nedskrivning till följd av en varaktig värdenedgång redovisas i resultaträkningen.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder kategoriseras som andra skulder vilket innebär redovisning till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering, vilket överens-stämmer med verkligt värde.
Kortfristiga låneskulder
Kortfristiga låneskulder utgörs av kortfristig del av den räntebärande långfristi-ga låneskulden, det vill sälångfristi-ga den del av lånen som amorteras under kommande räkenskapsår, samt övriga kortfristiga räntebärande skulder med löptid kortare än ett år. Dessa skulder kategoriseras som andra skulder och redovisas till upp-lupet anskaffningsvärde.
Långfristiga låneskulder
Långfristiga låneskulder, dvs. skulder med löptid längre än ett år, utgörs av rän-tebärande skulder till banker och kreditinstitut samt emitterade obligationslån.
Skulderna kategoriseras som andra skulder vilket innebär redovisning till upp-lupet anskaffningsvärde.
Derivat
Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen och redovisning-en av värdeförändringar i resultaträkningredovisning-en styrs av om derivatet uppfyller kra-ven för säkringsredovisning eller inte. SAS tillämpar säkringsredovisning enligt metoderna för kassaflödessäkring, verkligt värde säkring samt säkring av netto-investering i utlandsverksamhet. De derivat som utgör säkringstransaktioner är villkorsmässigt matchade mot underliggande säkrad position.
För att säkringsredovisning ska få tillämpas måste effektivitet kunna påvisas vid ingåendet och löpande under säkringsperioden. När det gäller säkring av progno-stiserade flöden är ett krav att det är mycket sannolikt att prognosen ska inträffa.
För säkringsredovisade derivat som redovisas enligt metoden för kassaflö-dessäkring redovisas den effektiva delen av värdeförändringarna i eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Den ineffekti-va delen av värdeförändringarna redovisas omedelbart i resultaträkningen. SAS koncernen tillämpar kassaflödessäkring för valutaderivat som används för att
säkra prognostiserade kommersiella flöden och framtida försäljningar av flyg-plan. SAS koncernen tillämpar även kassaflödessäkring för räntederivat som ändrar ränteexponeringen från rörlig till fast ränta samt för bränslederivat som säkrar framtida inköp av bränsle.
För säkringsredovisade derivat som redovisas enligt metoden för verkligt vär-de säkring nettoredovisas värvär-deförändringen för vär-derivatinstrumentet tillsam-mans med värdeförändringen för den säkrade posten i resultaträkningen. SAS koncernen tillämpar verkligt värde säkring för räntederivat som ändrar ränteex-poneringen från fast till rörlig ränta.
För ej säkringsredovisade derivat redovisas samtliga värdeförändringar i re-sultaträkningen. De derivat som inte är villkorsmässigt kopplade till underlig-gande säkrad position och inte uppfyller kraven enligt IAS 39 är inte föremål för säkringsredovisning. Dessa derivat kategoriseras som finansiella instrument som innehas för handel.
Varulager och förråd
Varulager, förråd av flygmateriel samt övrigt förråd är redovisade till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärde beräknas genom tillämpning av först in/först ut metoden. Vissa reservdelar relaterade till flygplan värderas enligt lägsta värdets princip kollektivt med motsvarande flyg-plan. Erforderligt avdrag för inkurans görs.
Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar utgörs av goodwill, aktiverade kostnader för systemut-veckling samt övriga immateriella tillgångar. Koncernen bedriver ingen verk-samhet avseende forskning och utveckling (FoU).
Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen när:
•en identifierbar, icke-monetär tillgång föreligger
•det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget
•tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Goodwill redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång till anskaff-ningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncer-nens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarva-rande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.
Goodwill fördelas på minsta möjliga kassagenererande enhet.
Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av ned-skrivningsbehov sker dock oftare om det finns indikationer på att en värde-minskning inträffat under året.
Om ett förvärv medför att verkligt värde på förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser överstiger anskaffningsvärdet redovisas överskottet ome-delbart som en intäkt i resultaträkningen.
Utvecklingskostnader som inte uppfyller ovan nämnda kriterier resultatförs i den period de uppkommer. Kostnader för systemutveckling redovisas som en
66
SAS koncernens årsredovisning 2006tillgång under förutsättning att de uppfyller ovan nämnda kriterier. Aktiverade utvecklingskostnader skrivs av linjärt över tillgångens förväntade nyttjandepe-riod. Nyttjandeperioden uppgår maximalt till 5 år. Avskrivning på aktiverade ut-vecklingskostnader ingår i posten avskrivningar i resultaträkningen.
Övriga immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden. Avskrivning på övriga immateriella tillgångar ingår i posten avskrivningar i resultaträkningen
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Avskriv-ningar sker linjärt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod med start då tillgången är färdig att tas i bruk. För flygplan har ett antal väsentliga komponen-ter identifierats. Nyttjandeperioden för de olika komponenkomponen-terna har fastställts och samtliga komponenter förutom motorkomponenter har samma nyttjande-period. Flygplansmotorerna ska i enlighet med myndighetskrav underhållas och betydande motorkomponenter bytas ut efter ett visst antal start och land-ningar samt flygtimmar. Detta underhåll infaller i genomsnitt vart åttonde år be-roende på flygplanstyp. Utfört underhåll aktiveras och skrivs av över för varje flygplanstyp relevant period.
Räntekostnader avseende förskottsbetalningar hänförliga till ännu ej levere-rade flygplan aktiveras. I det fall beslut fattats att skjuta upp leveranser av flyg-plan för vilka förskott erlagts, upphör aktivering av räntekostnader. Avskrivningar av aktiverade räntekostnader, påbörjas vid drifttagande av flygplanen och sker enligt huvudprincipen för flygplan.
Kostnader för rutinmässigt flygplansunderhåll samt reparationer resultatförs löpande. Omfattande modifieringar och förbättringar på anläggningstillgångar aktiveras och skrivs av tillsammans med den tillgång som arbetet hänförs till, över dess kvarvarande nyttjandeperiod. Investeringar i egna och hyrda lokaler avskrivs över beräknad nyttjandeperiod, dock ej överstigande kvarvarande hyres-period för hyrda lokaler.
Resultat vid avyttring eller utrangering av materiell anläggningstillgång be-räknas som skillnaden mellan försäljningsvärdet och det redovisade värdet. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.
Avskrivningar baseras på nedanstående förväntade nyttjandeperioder:
Tillgångsklass Avskrivning
Flygplan 20 *
Reservmateriel och reservdelar 20 *
Motorkomponenter (genomsnitt) 8
Verkstadsinventarier och serviceutrustning för flygplan 5
Övriga inventarier och fordon 3-5
Byggnader 5-50
* Beräknat restvärde efter en nyttjandeperiod på 20 år uppgår till 10%. Till och med 1998 uppgick den beräknade nyttjandeperioden till 15 år med beräknat restvärde om 10%.
Leasing - Finansiell och Operationell
SAS har som leasetagare ingått finansiella och operationella leasingavtal. Lea-singavtal där SAS i princip övertar samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Vid leasingperiodens början redovisas finansiella leasingavtal till verkligt värde. Finansiella leasingobjekt upptas i balansräkningen som anläggningstillgång och den framtida förpliktelsen till leasegivare som en skuld. Bedömning av leasade tillgångars nyttjandeperiod korresponderar med av SAS tillämpade principer för förvärvade tillgångar.
Leasingavtal där i princip samtliga risker och fördelar med tillgången kvarlig-ger hos leasegivaren redovisas som operationella leasingavtal. Leasingkostna-den för operationella leasingavtal resultatförs löpande under avtalsperioLeasingkostna-den.
Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.
För operationellt leasade flygplan anges i leasingavtalen att flygplanen vid återlämnandetidpunkten ska vara i ett visst specificerat skick. För att uppfylla detta åtagande utför SAS underhåll på dessa flygplan, löpande och vid leasing-periodens utgång. Kostnaderna resultatförs löpande.
Nedskrivningar
Minst en gång per år prövas om det finns nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar inklusive goodwill med obestämbar nyttjandeperiod. Vid varje bok-slutstillfälle (kvartalsvis) undersöks om det finns en indikation på nedskriv-ningsbehov av företagets materiella tillgångar och om så är fallet görs en värde-ring av återvinningsvärdet för de individuella tillgångarna - eller som del av en kassagenererande enhet - för att fastställa om nedskrivningsbehov föreligger.
Återvinningsvärdet definieras som det högre av tillgångens verkliga värde mi-nus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Det bästa beviset för en tillgångs försäljningsvärde är priset i ett bindande köpeavtal på armlängds avstånd juste-rat för kostnader direkt hänförliga till avyttringen av tillgången. Ett marknads-pris används i frånvaron av ett sådant avtal. En bästa uppskattning används om vare sig bindande avtal eller ett marknadspris finns.
Beträffande koncernens flygplansflotta beräknas varje kvartal ett återvinnings-värde för den av koncernen ägda flygplansflottan. Principen för att beräkna detta återvinningsvärde är att nuvärdet av aktuell marknadsmässig leasehyra för re-spektive flygplan beräknas, antaget att flygplanen genererar en marknadsmässig leasehyra tills de uppnått en ålder om 25 år. Nuvärdet av dessa framtida leasehyror är det värde som definieras som återvinningsvärdet för den ägda flygplansflottan.
Vad gäller reservmateriel och reservdelar avseende flygplan beräknas i första hand återvinningsvärdet genom att uppskatta verkligt värde vid varje rapport-periods slut.
Vid bedömningen av nyttjandevärdet för övriga tillgångar diskonteras bedömt kassaflöde till ett nuvärde genom att applicera en riskjusterad diskonterings-ränta på tillgångens förväntade framtida kassaflöde före skatt. Det uppskattade framtida kassaflödet baseras på rimliga antaganden vilka representerar led-ningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena baseras på den senaste budgeten/prognosen och treåriga affärs-planen som godkänts av ledningen. Uppskattningar bortom tre år har gjorts
genom extrapolering med en stabil eller sjunkande tillväxt. Uppskattningarna baseras på tillgångens nuvarande användning och kondition samt exkluderar framtida investeringar som skulle öka tillgångens intjäningsförmåga utöver dess ursprungliga prestationsstandard.
Om återvinningsvärdet för tillgången (eller den kassagenererande enheten) bedöms vara lägre än dess bokförda värde, reduceras det bokförda värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) till återvinningsvärdet. Ned-skrivning i en kassagenererande enhet med en allokerad goodwill görs först mot denna goodwill och därefter på pro rata-basis mot övriga tillgångar.
Vid varje bokslutstillfälle undersöks om det finns indikationer om att grunden till tidigare nedskrivningar av andra tillgångar än goodwill inte längre finns eller har förbättrats. Om sådana indikationer finns, beräknas återvinningsvärdet.
Tidigare nedskrivningar återförs om det har skett ändringar i bedömningarna för fastställande av återvinningsvärdet sedan senaste nedskrivningen. Om så är fallet ökas bokfört värde till det lägre av återvinningsvärde och det bokförda värde som tillgången skulle ha haft om tidigare nedskrivning inte ägt rum.
Finansiella anläggningstillgångar
I finansiella anläggningstillgångar ingår kapitalandelar i intresseföretag. Andelar i intresseföretag redovisas i koncernredovisningen genom tillämpning av kapi-talandelsmetoden. För vidare information om behandling av intresseföretag hänvisas till avsnitten om principer för koncernredovisning och konsolidering.
Avsättningar och eventualförpliktelser
Avsättningar redovisas då SAS identifierat legala eller informella förpliktelser som ett resultat av historiska händelser, då dessa utfall är sannolika samt att de ekonomiska resurser som krävs för att lösa förpliktelserna med rimlig säkerhet kan uppskattas.
Avsättning för omstruktureringskostnader görs när beslut tagits och detta tillkännagivits. Kostnaderna uppstår primärt för anställda som blivit uppsagda och arbetsbefriade under uppsägning.
Ersättningar till anställda Pensioner
SAS koncernens pensionsförpliktelser är i huvudsak säkrade genom olika pen-sionsordningar. Dessa varierar väsentligt på grund av olika lagstiftning och avtal om tjänstepensionssystem i de enskilda länderna.
För de pensionsordningar, där arbetsgivaren har förpliktat sig för premieba-serade lösningar, har förpliktelsen gentemot arbetstagarna upphört när avtala-de premier erlagts.
För övriga pensionsordningar där förmånsbaserad pension har avtalats upp-hör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. SAS koncernen gör en beräkning av pensionsförpliktelserna för de förmånsbaserade pensions-ordningarna. Beräkningar av förpliktelserna är baserade på uppskattad framti-da slutlön. Samtidigt görs en uppskattning av fonderade medel.
Årets pensionskostnad är sammansatt av nuvärdet av årets pensionsintjä-ning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastpensionsintjä-ning på fonderade medel. Härtill kommer för vissa pensionsordningar amortering av
estimatavvikelser och planändringar. Planändringar och avvikelse mellan för-väntade och faktiska utfall för beräknade pensionsförpliktelser och fonderade medel amorteras över genomsnittlig kvarvarande intjäningstid för de yrkes-aktiva som omfattas av pensionsplanen. Ackumulerade estimatavvikelser på upp till 10% av det största av pensionsförpliktelsen och pensionsmedlen in-går i den så kallade korridoren och amorteras inte. Då den ackumulerade avvi-kelsen överstiger denna 10%-gräns amorteras det överskjutande beloppet över en 15-års period vilket motsvarar den genomsnittliga återstående an-ställningstiden. I moderföretaget redovisas de löpande pensionspremierna som kostnader.
Uppsägningslöner
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernens redovisar avgångs-vederlag när det föreligger sådan skyldighet enligt anställningskontrakt eller vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställd.
Variabel lön och resultatlön
Variabel lön och resultatlön till ledande befattningshavare redovisas i not 3 på sidorna 68-70. Kostnad för variabel lön och resultatlön resultatförs årligen och finns reserverad i koncernbalansräkningen.
Intäktsredovisning
Passagerarintäkter: Biljettförsäljning redovisas som trafikintäkt när flygtrans-porten genomförts.
Värdet av sålda och fortfarande giltiga biljetter som ej utnyttjats på balans-dagen redovisas som kortfristig trafikavräkningsskuld. Denna reduceras an-tingen genom att SAS eller annat flygbolag genomför transporten eller efter krav om återbetalning från passageraren. Del av trafikavräkningsskulden täck-er sålda biljetttäck-er som bedöms förbli outnyttjade. Årligen görs en uppskattning av outnyttjade biljetters förväntade andel av trafikavräkningsskulden. Denna reserv intäktsförs nästföljande år i enlighet med fastställda principer.
Fraktintäkter: SAS Cargos transporttjänster intäktsredovisas när flygtrans-porten är utförd.
Övriga intäkter: Försäljning av hotellnätter och konferenser intäktsredovisas
Övriga intäkter: Försäljning av hotellnätter och konferenser intäktsredovisas