Omvärldsfaktorer och intressentkrav
Förutom målet att skapa tillväxt för ägarna, drivs SAS koncernens arbete med hållbar
utveck-ling av förväntningar och krav från omvärlden och viktiga intressenter. Genom ett systematiskt
arbetssätt, intressentdialoger och omvärldsbevakning försöker SAS koncernen möta dessa
krav och förväntningar.
SAS koncernens årsredovisning 2006 • Hållbarhetsredovisning
101
Tanken med systemet är att en öppen handel med utsläppsrätter för koldioxid kommer att leda till en minskning av utsläppen i det globala perspektivet. Flyget kan med dagens teknik och den kraftiga tillväxt som förutspås inte direkt bidra till att målet enligt Kyotoprotokollet nås. Däremot kan flyget genom att köpa utsläppsrätter med-verka till att utsläppsminskningar åstadkoms av företag som har möjlighet att genomföra sådana på kommersiellt rimliga villkor. Därigenom tar flygbranschen sitt miljöansvar på samma pre-misser som övriga branscher inom EU:s kvot-handelssystem.
I slutet av 2006 offentliggjorde EU-kommis-sionen ett förslag till direktiv rörande flygets inträde i kvothandelssystemet. Målet är att flyget ska införlivas i systemet senast 2011.
Förslaget ligger i stort i linje med SAS koncer-nens uppfattning. SAS koncernen ser flygets medverkan i kvothandeln som ett första steg mot ett önskvärt globalt system för handel med utsläppsrätter. Systemet har betydande fördelar jämfört med skatter och avgifter – åtgärder som hittills visat sig vara både otillräckliga och olämp-liga för att begränsa flygets miljöpåverkan. EU-kommissionens förslag omfattar all flygtrafik inom EU, både nationell och internationell. Enligt förslaget ska systemet från och med 2012 även omfatta flygtrafik till och från EU. En hittills olöst fråga är hur EU ska kunna förmå icke EU-baserade flygbolag, som trafikerar medlemsländerna, att delta i handeln. Detta är en förutsättning för att konkurrensen inte ska snedvridas till förmån för utomeuropeiska aktörer.
Det är SAS koncernens övertygelse att en öppen kvothandel kommer att bidra till lägre utsläpp samtidigt som de ekonomiska villkoren blir acceptabla. Koncernens kostnader enligt det nuvarande förslaget beräknas till 200–400 MSEK
per år från och med 2011. Kostnaden antas komma uppgå till i genomsnitt 10–30 SEK per biljett.
Övriga utsläpp
En annan aktuell fråga är eventuella avgifter och skatter på andra utsläpp från flyget som bidrar till växthuseffekten. När det gäller koldioxidut-släppen är både forskarna och flygbranschens företrädare relativt överens om effekter, storlek och mätmetoder. Däremot är osäkerheten stor beträffande betydelsen av andra utsläpp som kväveoxider, vattenånga och partiklar. Den nu-varande ståndpunkten är att flygets totala bidrag till klimatförändringarna är dubbelt så stort som enbart koldioxidutsläppens.
För att kompensera för flygets hela klimat-påverkan har EU indikerat möjligheten att införa en multiplikator på koldioxidutsläppen som en del av kvothandelssystemet. Multiplikatorn ingår dock inte i kommissionens nuvarande förslag om kvothandel.
SAS koncernen ser inte några fördelar med en sådan multiplikator. Koncernen anser att det är ineffektivt att hantera kostnader för en typ av utsläpp genom att betala för en annan. Dessutom är det systemmässigt felaktigt att lägre utsläpp av vattenånga ska motsvaras av minskade utsläpp av koldioxid.
Alternativt flygbränsle
Ett sätt att minska koldioxidutsläppen från en befintlig flygplansflotta skulle kunna vara att använda flygbränsle framställt av förnyelsebara råvaror i stället för fossil olja. Flera intressanta projekt pågår i världen, som syftar till att utveckla BiojetA1-bränslen.
SAS koncernen har tillsammans med myndig-heter och Volvo Aero stött det svenska företaget
Ecopar, som tagit fram ett syntetiskt jetbränsle ur biomassa. Bränslet bedöms ligga inom de tekniska kriterierna för jetbränsle, men är ännu ej kommersiellt tillgängligt.
Hela flygindustrin satsar nu stora resurser på forskning och utveckling av alternativa flygbräns-len, både ur miljö- och resurssynpunkt.
IATA har gjort bedömningen att det går att spara bränsle även med konventionell teknik.
Beräkningar visar att det är fullt möjligt att minska bränsleåtgången med upp till 10%, jämfört med utgångsläget.
Grön inflygning
Grön inflygning är ett projekt som ska leda till lägre bränsleförbrukning och som bedrivs i samarbete med det svenska Luftfartsverket. Inom SAS kon-cernen utför Scandinavian Airlines Sverige de flygningar som utvärderas. Piloten startar inte förrän flygväg och landningstillstånd har fast-ställts. Med kortast möjliga flygväg och utan väntetider i luften påbörjas i god tid en successiv nedstigning från flyghöjden till landningsbanan.
Under 2006 gjordes cirka 800 gröna inflygningar.
De hittillsvarande erfarenheterna visar att den genomsnittliga bränslebesparingen är cirka 100 kg per landning, vilket motsvarar ett mins-kat utsläpp av koldioxid på drygt 300 kg. Gröna inflygningar bidrar även till att minska bullret kring flygplatserna.
SAS koncernens flygbolag gjorde under 2006 i genomsnitt 1 515 landningar per dag.
Detta indikerar en betydande potential. För att grön inflygning ska kunna genomföras i större skala, och i den internationella trafiken, krävs emellertid en rad förberedande åtgärder vad gäller trafikledningssystem samt samarbete och koor-dination mellan cockpit och flygledning.
Säkerhet
Efterfrågan på flygresor är känslig för yttre stör-ningar som krig, naturkatastrofer, terrorhand-lingar etc. Den senaste tidens utveckling har lett till en skärpning av säkerheten vid flygplatser och ombord. Myndigheterna reagerar på hot snarare än risk. Detta har krävt betydande inve-steringar i infrastrukturen på flygplatserna i form av utbyggda säkerhetssystem och kontroller.
Kostnaderna för de skärpta säkerhetsåtgär-derna läggs på biljettpriserna. Därtill kommer att det idag tar längre tid för passagerarna att komma genom kontrollerna. Tillsammans med andra olägenheter försämras flygets konkurrenskraft jämfört med andra trafikslag, framför allt på korta och medellånga avstånd.
Infrastruktur
Inom ramen för EuroControl påpgår ett arbete med målet att skapa en samordnad europeisk flygledning, Single European Sky. Som ett första konkret exempel samarbetar danska och svenska luftfartsmyndigheter med stöd från SAS koncernen med att omsätta några av intentionerna till praxis.
Nordic Upper Area Control (NUAC) är ett
samar-bete i syfte att skapa en mer direkt och effektiv överflygning i de högre luftlagren. Projektet redu-cerar trängsel och förseningar samtidigt som det ger tids- och bränslebesparingar.
Affärsetik och ansvarsfull globalisering De senaste årens företagsskandaler i och utan-för Europa har skapat misstro mot delar av nä-ringslivet. Samhället har reagerat med att stifta lagar, som till exempel Sarbanes-Oxley Act i USA.
I Sverige har en kod för bolagsstyrning införts som nu även ingår i Stockholmsbörsens regler, vilka SAS koncernen följer. Liknande gäller för noterade bolag i Danmark.
Företagen, däribland SAS koncernen, har sva-rat med att införa uppförandekoder som tydliggör förhållningssätt, värdegrunder och affärsetiska principer.
Den snabba globaliseringen har lett till krav på att företagen ska ta ett större samhällsansvar.
Förutom ansvar för de egna medarbetarna, handlar det om att uppträda ansvarsfullt i lokal-samhället och bidra till ekonomiska framsteg i alla delar av världen. Det talas numera om an-svarsfull globalisering.
Som global transportör och som partner i världens största flygsamarbete, Star Alliance, påverkar SAS koncernen i större eller mindre omfattning sina destinationer med såväl sin flygtrafik som transport av gods och passagerare.
Till detta kommer lokala upphandlingar och inköp.
Genom att ansluta sig till Global Compact har SAS koncernen åtagit sig att se till att denna på-verkan leder till bättre villkor för berörda männi-skor och en minskad negativ lokal miljöpåverkan.
Öppenhet – transparens
En rad intressenter, bland annat kunder, ägare och investerare, ställer tydliga och ökade krav på att SAS koncernen öppet ska redovisa mål och prestanda inom området hållbar utveckling. SAS koncernen förväntas hålla en hög nivå när det gäller etik, socialt ansvar och miljöprestanda både i sitt agerande och sitt tjänsteutbud. Som en naturlig följd ställer koncernen motsvarande krav på sina leverantörer vid upphandlingar och inköp av varor och tjänster.
SAS koncernen noterar ett ökat intresse från investeringsfonder, banker och den växande sek-torn för socialt ansvarsfull kapitalförvaltning, det vill säga etiska fonder och miljöfonder. Morgan Stanley räknar med att inom en snar framtid kommer minst 15% av det förvaltade kapitalet i Europa och USA att placeras i sådana fonder.
SAS koncernen finns med bland de företag som godkänts som en etiskt och miljömässigt godtagbar placering av den svenska fondförval-taren Robur. Dialog förs med flera andra etiska rådgivare till framför allt pensionsförvaltande fonder. Hit hör norska Storebrand Invest och svenska GES Investment Services.
Trycket på öppenhet och hållbarhetsrelaterad information kommer även från myndigheter och politiker. I både svensk och dansk lagstiftning
ställs idag – i enlighet med ett EU-direktiv – krav på att företagen ska informera om miljö och sociala frågor i sina årsredovisningar. SAS koncernen hade redan innan den nya lagen trädde i kraft tagit hänsyn till dessa krav i sin rapportering. En skärp-ning av norsk lagstiftskärp-ning är också att vänta.
Öppenhet hos de anslutna företagen är en för-utsättning för att en frivillig överenskommelse om Global Compact ska behålla sin trovärdighet. Av företagen krävs bland annat att de redovisar vilka steg de tar för att uppfylla principerna i Global Compact. SAS koncernen redogör för detta arbete i en årlig rapport – Communication on Progress – som publiceras på Global Compacts hemsida.
Samarbeten
SAS koncernen har möjligheter att frigöra per-sonal för olika FN-insatser, till exempel uppbyggnad och drift av luftfartsaktiviteter i utvecklingsländer eller insatser vid akuta krislägen.
SAS Scandinavian Airlines, Spanair och Blue1 bedriver ett internationellt samarbete med ton-givande organisationer inom vetenskap, kultur och miljö. Detta sker inom ramen för Star Alliance och omfattar samarbete med UNESCO, den internationella våtmarkskonventionen Ramsar och IUCN, som är en paraplyorganisation för över 1 000 miljömyndigheter och miljöorganisa-tioner i 140 länder.
SAS koncernens årsredovisning 2006 • Hållbarhetsredovisning
102
Flygets utmaning är att visa att samhällsnyttan är större än miljöbelastningen.
Miljöbelastning
Samhällsnytta Balans – flygets utmaning
SAS koncernens årsredovisning 2006 • Hållbarhetsredovisning
103
SAS koncernens styrfilosofi bygger på decentra-lisering och utgår från koncernens policies och strategier. Detta gäller även hållbarhetsfrågorna.
Det yttersta ansvaret för dessa ligger hos koncern-ledningen, medan cheferna för affärsområden och bolag har det operativa ansvaret.
SAS koncernens bolag sätter relevanta mål för sina respektive verksamheter och upprättar handlingsplaner för det fortlöpande hållbarhets-arbetet. Bolagen rapporterar årligen och skrift-ligen till koncernledningen om kvantitativ och kvalitativ måluppfyllelse, hur arbetet fortskrider och vilka konkreta åtgärder som vidtas.
SAS koncernen har en central, samordnande och rådgivande avdelning för Environment & Sus-tainability. Denna ingår i koncernstaben Corporate Communications & Public Affairs (CC&PA), där koncernens direktör för Environment & Sustain-ability ingår i ledningen. Chefen för CC&PA bevakar hållbarhets- och miljöfrågor åt koncernledningen.
Koordinering och utveckling av hållbarhets-arbetet sker genom det gemensamma nätverket SAS Group Sustainability Network, där samord-nare för hållbarhetsarbetet från alla bolag och koncernledningsfunktioner ingår. Dessa rappor-terar till respektive bolags eller enhets ledning.
Frågor som direkt rör medarbetare hanteras i nätverket SAS Group HR Forum, som består av personalcheferna i koncernens bolag och enheter.
Även dessa rapporterar till respektive ledning.
Medarbetarfrågor koordineras av koncernstaben Human Resources (HR) med funktioner för ledar-utveckling, företagshälsovård, löne- och ersätt-ningsfrågor samt sjukfrånvaro.
Till HR-funktionen hör även en rådgivande funktion när det gäller koncernens arbetsmiljö-arbete, som utgör en betydande del av hållbar-hetsarbetet. Här ingår även ett system med åter-kommande arbetsmiljörevisioner. Det är varje enskilt bolags ansvar att säkerställa en väl funge-rande arbetsmiljö. Arbetet sker i samverkan med skyddsombud och partssammansatta skydds-kommittéer i respektive land.
Medan andra företag ofta väljer att köpa in företagshälsovård av externa aktörer har SAS koncernen i Skandinavien valt att bygga upp egna resurser. Detta ger en unik kunskap om villkoren för SAS koncernens olika medarbetargrupper.
Företagshälsovården eller HMS-avdelningen (Hälsa-Miljö-Säkerhet) har, förutom medicinsk personal, egna terapeuter, stress- och rehabilite-ringsexperter och arbetsmiljöingenjörer.
HMS-avdelningen har även utvecklat och erbjuder speciella tjänster, bland annat ett stress-hanteringsprogram.
Hantering av hållbarhetsrelaterade data Miljörelaterade data rapporteras två gånger om året, medan data angående medarbetarnas sjuk-frånvaro redovisas varje kvartal. Dessutom ska bolag och enheter minst en gång per år redogöra för åtgärder för att utveckla koncernens hållbar-hetsarbete.
Ansvaret för rapporteringen åvilar cheferna för respektive bolag och enhet, men genomförs i praktiken av samordnarna i SAS Group Sustain-ability Network. Data sammanställs av koncernens centrala och rådgivande avdelning för Environment
& Sustainability och rapporteras därefter till koncernledningen.