Enligt 6 kap. 11 § MB ska kommunen göra en miljöbedömning av planen om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En fördjupning av
översiktsplanen antas alltid medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. I miljöbedömningen görs därför även en
miljökonsekvensbeskrivning. Genom att ta med miljöaspekter i planen främjas en långsiktigt hållbar utveckling.
Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de indirekta och direkta effekter som planen kan medföra på miljön med avseende på bland annat människor, flora, fauna, landskapet och kulturmiljön. Den ska även ge berörda en möjlighet att påverka den planerade verksamheten. Innehållet i
miljökonsekvensbeskrivningen regleras i 6 kap. 12 § MB.
Miljökonsekvensbeskrivningen görs här på en översiktlig nivå vilket innebär att det kan vara svårt att förutsäga alla planens miljökonsekvenser. Miljökonsekvensbeskrivningen belyser de miljöaspekter som är viktiga att utreda närmare i det senare skedet med detaljplaner och projektering. Vid varje ansökan om vindkraftverk och grupper/parker av verk ska det göras en bedömning av miljökonsekvenserna.
Sammanfattning av vindkraftsplanen
Vindkraft är en förnybar energikälla som kan vara en viktig del i att nå ett hållbart ekologiskt samhälle. Det bedöms som en ren energikälla utan skadliga utsläpp till mark, luft och vatten men det är viktigt att beakta att den ändå kan påverka miljön lokalt.
Andra intressen och värden ska inte påverkas negativt. De störningar som kan uppstå för omgivningen orsakas främst av förändringar i landskapsbilden, ljud, skuggor och nya vägar och ledningar.
Vindkraftsplanen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och dess syfte är att peka ut områden i kommunen som kan vara lämpliga och olämpliga för vindkraft. Planen ska utgöra ett planeringsunderlag och stöd vid handläggningen av vindkraftsärenden. Hela kommunen omfattas av planen. Bedömningen av de föreslagna vindkraftsområdena har bland annat skett utifrån förekomsten av natur- och kulturvärden, framkomligheten (hur utbyggt vägnätet är) och vindförhållandena.
Beskrivning av alternativen
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att det inte sker en vindkraftsetablering enligt vindkraftsplanen.
Därmed skulle det ske enskilda bedömningar i varje ansökan om vindkraftsutbyggnad utan ett stödjande planerings- och kunskapsunderlag. Risken är att det leder till en prövning av vindkraftsärenden som inte är enhetlig. Det kan även innebära att
vindkraftverk lokaliseras till olämpliga områden och att marken inte nyttjas till det som den är mest lämpad för. Acceptansen och förståelsen för att det är nödvändigt att öka de förnybara energikällorna kan minska som ett resultat av olämpligt placerade verk.
Alternativet kan även leda till att landskapsbilden inte förändras.
Nollalternativet skulle även innebära att beroendet av fossila bränslen kvarstår och det nationella målet på 30 TWh från vindkraft år 2020 motverkas.
Huvudalternativ: utbyggnad enligt vindkraftplanen
Huvudalternativet innebär att 9 områden väljs som lämpliga för vindkraftsetablering. I följande avsnitt kommer endast utbyggnadsalternativet att behandlas.
Miljökonsekvenser och omgivningspåverkan – bedömning av utbyggnadsalternativet
Riksintressen för naturvård/Natura 2000 och övriga naturvärden
De områden som valts ut som lämpliga för vindkraft ligger inte inom riksintresse för naturvård och Natura 2000-områden. Risken är dock att vindkraftsetableringar utanför riksintresse för naturvård och Natura 2000-områden kan påverka upplevelsen av de skyddade områdena och deras värden.
Det kan finnas lokala naturvärden, nyckelbiotoper och naturvårdsavtal i de områden som är lämpliga för vindkraft. En bedömning ska göras om det är möjligt att bevara värdena och biotoperna samtidigt som en vindkraftsetablering sker. Vid bedömningen ska naturvårdsprogrammet i Kronobergs län och ekologisk kompetens konsulteras.
Kulturmiljö och fornlämningar
Det finns fornlämningar i alla områden som pekats ut som lämpliga för vindkraft.
Fornlämningar som kan påverkas av en vindkraftsetablering ska studeras ytterliggare vid tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken.
Kommunen har ett kulturmiljöprogram (1989) som tar upp värdefulla kulturmiljöer. De utgörs främst av avgränsade bymiljöer. Dessa berörs inte direkt av de områden som föreslagits som lämpliga för vindkraft, men närliggande vindkraftverk kan innebära ett störande inslag i kulturmiljön.
Om vindkraftsanläggningar planeras i kulturhistoriskt värdefulla områden ska länsstyrelsen kontaktas för utredning av lämpligheten.
Friluftsliv och rekreation
De områden som pekats ut som lämpiga för vindkraft ligger inte inom riksintresse för friluftslivet. Vindkraftverk kan störa friluftslivet visuellt eller genom ljudpåverkan.
Stora opåverkade områden
Det finns inga områden utpekade som ”tysta områden” i kommunen. Däremot finns ett relativt oexploaterat område i östra delen av kommunen, ungefär sydöst om
Häradsbäck. Vindkraftverk i detta område kan komma att minska intrycket av ett stort opåverkat område.
Landskapsbild
Landskapet kommer att påverkas av vindkraftverkens storlek och lokaliseringar. Störst påverkan kommer att bli inom och i närheten av de områden där vindkraft etableras. De områden som har valts ut som lämpliga för vindkraft består till stor del av ett
storskaligt, relativt kuperat skogslandskap. Landskapsbilden kommer främst att påverkas från utsiktspunkter. Skogslandskapet bedöms tåla vindkraftverk bättre än de öppna jordbruksområdena.
Vindkraftplanen förespråkar lokalisering av vindkraftverk i grupper om minst tre verk.
Väl avskilda vindkraftsanläggningar bedöms vara positivt för att minimera påverkan på landskapsbilden.
Fauna
Kunskapen om hur djur påverkas av vindkraftverk är idag otillräcklig men forskning har hittills visat att faunan påverkas i begränsad omfattning. Fåglar och fladdermöss riskerar att kollidera med verken. Fåglar kan även påverkas av barriäreffekter vilket innebär att verken utgör ett hinder för etablering och förflyttning mellan områden. Rovfåglar, tornseglare, svalor och eventuellt även nattaktiva fåglar och skogsfåglar tros vara särskilt känsliga för vindkraftverk genom störningar vid häckning och kollisioner vid flyttningar och födosök. Vissa arter av fåglar har visat sig kunna väja undan från verk i flyttningsstråken. Fladdermöss riskerar att kollidera med verken när de söker efter föda eller flyttar mellan områden. Största risken för fladdermöss finns troligen kring kuster och andra områden som har rik tillgång till insekter. Vindkraftsanläggningars påverkan kan minimeras om de undviks i områden där fåglar och fladdermöss har sina flyttstråk, häckningsplatser och födosök.
Hur fågellivet och fladdermöss påverkas lokalt vid en vindkraftsetablering ska utredas av varje projektör i samband med tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken.
Under själva byggandet och vid reparationerna av vindkraftverken kan de djurarter som lever i området påverkas lokalt. En inventering av däggdjur, insekter, groddjur och kräldjur bör göras i samband med tillståndsansökan och anmälan enligt miljöbalken.
Flora
Vid uppförande av vindkraftverk påverkas mark och vegetation av bland annat schaktning, gjutning av fundament, dragning av kablar, anläggning av vägar och uppförande av transformatorbyggnader. Känsligheten för dessa åtgärder skiljer sig mellan mark- och vegetationstyp men de lokala naturvärdena kan påverkas negativt av uppförandet av verken. Sett ur ett regionalt och globalt perspektiv är
vindkraftsetableringen positiv då den bidrar till minskad växthuseffekt, minskad försurning och övergödning samt minskat utsläpp av luftföroreningar.
När en verksamhetsutövare söker tillstånd eller gör en anmälan för vindkraft ska det ske en utredning av om det finns värdefull flora på platsen.
Ljud
Det mekaniska och aerodynamiska ljud som uppstår av vindkraftverk påverkas av vindstyrka, avstånd till verket, meteorologiska förhållanden, topografi,
markförhållanden och om verkets ljud döljs av andra ljud i omgivningen.
Skogslandskapets vegetation kan maskera ljudet och på så sätt minska störningen.
Barrskog ger sämre maskering än löv- och blandskog. Ljudpåverkan upplevs som mer störande i tysta miljöer.
Ljudet ska inte överstiga 40 dB(A) utomhus vid bostäder, för särskilt känsliga områden såsom naturreservat och Natura 2000-områden kan gränsen behöva sänkas till 35 dB(A).
En bullerutredning måste göras på den plats där vindkraftverk avses uppföras för att kunna bedöma verkens ljudpåverkan i landskapet.
Skuggor
Bostäder i närheten av vindkraftverk kan påverkas av rörliga skuggor som kan upplevas som besvärande. Effekten av skuggor påverkas av verkets navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi. De riktvärden som tas upp i planen gällande faktisk skuggtid ska följas. Störande skuggor kan begränsas av styr- och reglersystem som begränsar skuggutbredningen.
Ljus
Transportstyrelsens regler ska följas när det gäller ljusmarkering av
vindkraftverk.Verkens höjd och placering bestämmer om ljuset är medel- eller högintensivt. Risken är att boende i närheten av vindkraftverk störs av
ljusmarkeringarna både natt och dag. Utformningen av belysningen och vilka
försiktighetsåtgärder som vidtas påverkar effekterna, de kan minskas genom att ljuset dämpas under mörker och skärmas av från marken.
Vid tillståndsansökan eller anmälan för vindkraft ska ljusmarkeringar, deras effekter och hur de kan dämpas utredas.
Säkerhet
De olycksrisker som finns kan vara att is lossnar från rotorbladen eller att rotorbladen lossnar. Ett föreslaget riskavstånd är 350 meter då den maximala vindhastigheten är 25 m/s. Det finns dock inga generella skyddsavstånd för vindkraftverk men i
vindkraftsplanen nämns vilka skyddsavstånd som ska gälla till vägar, järnväg och bebyggelse. Störningen med avseende på olycksrisken bedöms som liten då de områden som tas i anspråk oftast är relativt små. Störningen kan dock vara betydande i till
exempel strövområden. Det kan vara nödvändigt att spärra av områden i direkt anslutning till vindkraftverk.
Miljökvalitetsnormer
Vindkraft bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för luft negativt. Istället bidrar den till att sänka utsläppen av koldioxid, kvävedioxid och svaveldioxid om den ersätter fossila bränslen i elproduktionen.
En etablering av vindkraft bedöms inte heller orsaka negativ påverkan på
miljökvalitetsnormerna för vatten. Inga av de föreslagna vindkraftsområdena ligger inom eller i nära anslutning till vattenskyddsområden eller vattentäkter. I
vindkraftsplanens ställningstagande framhålls att vattenkvaliteten inte får försämras på grund av vindkraftsutbyggnad. Mer ingående utredningar av vindkraftsverkens
eventuella påverkan på lokala vattenförekomster görs vid tillståndsansökan eller anmälan.
Miljömålen
Det finns 16 nationella miljömål vars syfte är att främja en hållbar utveckling och säkerställa en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Målen är vägledande vid tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser. De 16 miljömålen är:
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv
Vindkraftsetablering innebär mindre utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar då el producerad av vindkraft ersätter elproduktion genom fossila bränslen. Det innebär en minskning av försurande svaveldioxid, försurande och övergödande kväveoxid samt klimatpåverkande koldioxid. Därmed bidrar vindkraften till att uppfylla miljömålen
”bara naturlig försurning”, ”ingen övergödning”, ”begränsad klimatpåverkan” och
”frisk luft”. Eftersom luftföroreningarna minskar sker även en minskning av föroreningar på mark och i vatten vilket indirekt kan bidra till att uppfylla målen
”levande sjöar och vattendrag”, ”grundvatten av god kvalitet”, ”myllrande våtmarker”,
”levande skogar”, ”ett rikt odlingslandskap” och ”god bebyggd miljö”.
Vindkraft kan dock innebära motsättningar för miljömålet ”god bebyggd miljö” genom att verkens ljudpåverkan och skuggbildning kan göra att boendemiljön uppfattas som mindre attraktiv samtidigt som luften blir renare då föroreningarna minskar. Vindkraft kan även innebära negativ påverkan på vissa miljömål under bygg- och driftfasen av verken. Arter av växter och djur kan påverkas negativt och de miljömål som berörs är
”levande skogar”, ”myllrande våtmarker”, ”ett rikt odlingslandskap” och ”ett rikt växt- och djurliv”.
Vid vindkraftsetablering ska hänsyn tas till de värden som miljömålen berör.
Utformningen och lokaliseringen av verk kan ske utan att det innebär negativ påverkan på miljömålens värden.
Ekonomiska konsekvenser
Risken med vindkraftsanläggningar är att endast markägarna får del av vinsten medan även indirekt berörda och grannar drabbas av störningar. Det finns även en risk att fastighetsvärdena minskar inom de områden där det sker vindkraftsetableringar.
De positiva effekter som vindkraftsetablering kan innebära är att det kan skapas fler arbetstillfällen och investeringar i kommunen. Det innebär även positiva ekonomiska effekter för markägare genom arrendeintäkter. Samtidigt innebär det en inskränkning i att använda området till andra intressen som kan stå i konflikt med vindkraft, såsom nybyggnation av bostäder eller fritidshus.
Sociala konsekvenser
Lokaliseringen och utformningen av vindkraftsanläggningar har stor betydelse för om landskapets rekreationsvärden för allmänheten störs. Det är därför viktigt att
vindkraftsetablering genomförs på ett väl genomtänkt sätt så att den mest lämpliga lokaliseringen och utformningen görs. Viktigt att beakta är även att om de ekonomiska
vinsterna från vindkraftverk endast kommer markägarna till del kan det uppstå osämja mellan markägaren och de grannar som också påverkas av störningar.
Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan
För att förebygga negativ miljöpåverkan av vindkraftsanläggningar tar planen upp flera ställningstaganden och riktlinjer som ska följas vid planering och utformning av
anläggningarna. För att skydda bostäder mot buller, skuggor och för säkerheten ska det skyddsavstånd som tas upp i vindkraftsplanen gälla. Det gäller därmed att det ska finnas ett minsta avstånd på 500 meter mellan bostad och vindkraftverk. Lokaliseringen av verken ska ske så att ljudnivån inte överstiger 40 dB(A) vid bostäder eller 35 dB(A) i särskilt känsliga områden. För att motverka negativ påverkan av skuggor ska antalet skuggtimmar vid bostäder och annan störningskänslig plats vara högst 8 timmar faktisk skuggtid per år, 30 timmar teoretisk skuggtid per år samt 30 minuter faktisk skuggtid per dygn
Vindkraftverken ska placeras i sammanhållna grupper för att minska påverkan på landskapet. Vindkraftsplanen tar upp fler riktlinjer för hur verk bör placeras och utformas för att minimera påverkan på miljön.
Icke-teknisk sammanfattning
El producerad av vindkraft istället för av fossila bränslen bidrar till mindre utsläpp av luftföroreningar och kan därmed bidra till en bättre miljö på lokal, regional och global nivå. En vindkraftsanläggning kan dock orsaka negativ påverkan lokalt i ett område under bygg- och driftfasen. Det är viktigt att det tas hänsyn till alla intressen och värden vid planering av vindkraftverk.
Vindkraftplanen är ett tillägg till kommunens översiktsplan och syftar till att vara ett stöd för politiker och tjänstemän vid handläggningen av vindkraftsärenden. Hela kommunen omfattas av planen som pekar ut lämpliga och olämpliga områden för vindkraftsetableringar. Antagandet av planen kommer att innebära att vindkraft ges företräde framför andra intressen i de områden som bedömts som lämpliga för vindkraft. Det innebär även att det inte kommer tillåtas vindkraft i de områden som bedöms som olämpliga.
Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp de miljökonsekvenser som kan komma av vindkraftsetablering. De faktorer som tas upp är naturvård, kulturmiljö, friluftsliv, stora opåverkade områden, landskapsbild, flora och fauna, ljud, skuggor, ljus, säkerhet, koldioxidutsläpp, miljökvalitetsnormer, ekonomiska och sociala konsekvenser och miljömålen.
En etablering av vindkraftverk kan innebära en positiv inverkan på miljön då försurande och övergödande ämnen minskar när vindkraft ersätter fossila bränslen. Den negativa påverkan som kan uppkomma orsakas främst av ljud, skuggor och verkens påverkan på landskapsbilden. Inför varje vindkraftsetablering ska miljökonsekvenserna utredas vidare för att förhindra en negativ påverkan och för att främja en hållbar utveckling.
Lokaliseringen och utformningen av vindkraftsanläggningar ska ske på ett väl genomtänkt sätt så att vindkraften kan fortsätta vara en miljövänlig energikälla.
Uppföljning
Enligt miljöbalken ska en uppföljning göras av den miljöpåverkan som
vindkraftsplanens genomförande kan medföra. Typ och grad av miljöpåverkan varierar
med de olika områdena och med den utbyggnad av vindkraftverk som verkligen sker. I uppföljningen bör vindkraftsetableringens effekter redovisas lokalt, regionalt och nationellt.
Efter det att vindkraftsplanen antagits föreslås det att det sker en mer omfattande och utförlig genomgång av vindkraftsetableringens effekter på miljön och människors hälsa.
Detta kan förslagsvis ske i samband med kommunens revidering av översiktsplanen, vilket sker minst en gång per mandatperiod.