Vindkraftsplan för Älmhults kommun

(1)

Vindkraftsplan för Älmhults kommun

Tematiskt tillägg till översiktsplanen 2011-03-28

Antagen av kommunfullmäktige 2011-03-28, § 37

(2)

Organisation för arbetet med ”Vindkraftsplan för Älmhults kommun” - tematiskt tillägg till översiktsplanen

Beslutsgrupp Kommunstyrelsen

Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott och miljö- och byggnämndens presidium

Referensgrupp Fysiska plangruppens arbetsgrupp (se kommunstyrelsens beslut § 33/2008) Ansvariga tjänstemän Bo Bergsjö och Mathias Karlsson

(3)

Inledning ... 3

Bakgrund och syfte ... 3

Nationella och kommunala mål ... 3

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ... 4

Prövning och lagstiftning ... 4

Planeringsförutsättningar ... 6

Vindförhållanden i Älmhults kommun ... 6

Ljud och skuggor ... 7

Ljus ... 8

Säkerhet ... 9

Telekommunikation ... 9

Bebyggelse ... 10

Vägnät och järnväg ... 10

Luftfart ... 11

Visuella förutsättningar och landskapsbilden ... 12

Mellankommunala frågor ... 14

Anslutning till elnät ... 14

Näringsliv och landsbygdsutveckling ... 15

Allmänna intressen ... 16

Flora och fauna ... 16

Naturreservat och skyddsvärda områden ... 18

Fornlämningar och kulturmiljö ... 19

Natura 2000 ... 21

Riksintresse ... 21

Stora opåverkade områden ... 24

Strandskydd ... 24

Vattenskydd ... 25

Förslag till vindkraftsområden ... 26

Ställningstaganden bakom framtagandet av områden ... 26

Utpekade områden för vindkraft ... 27

Motstående intressen ... 29

Bilagor ... 29

Referenser ... 30

Miljökonsekvensbeskrivning... 32

Sammanfattning av vindkraftsplanen ... 32

Beskrivning av alternativen ... 32

Miljökonsekvenser och omgivningspåverkan – bedömning av utbyggnadsalternativet ... 33

Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan .... 37

Icke-teknisk sammanfattning ... 37

Uppföljning ... 37

(4)

Inledning

Bakgrund och syfte

En ökad användning av vindkraft som energikälla är ett led i utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Klimatförändringarna har lett till att nationella

planeringsmål för vindkraft arbetats fram och att trycket på etablering av vindkraft i Sveriges kommuner ökat. Tekniska framsteg har dessutom medfört att vindkraftverken blivit både effektivare och högre vilket innebär att även skogsområden kan vara

intressanta för vindkraftsetablering ur energisynpunkt.

Älmhults kommun är positiv till att etablera vindkraft inom kommunen.

Vindkraftsplanen ska peka ut områden som är lämpliga för vindkraft och områden som inte är lämpliga. Vindkraftsplanen ska vara till hjälp för både politiker och tjänstemän vid handläggningen av vindkraftsärenden. Den kan även underlätta för

vindkraftsintressenter att hitta rätt lokalisering och ge fastighetsägare möjlighet att använda sin mark på ett effektivt sätt. Vindkraftsplanen ska bidra till en god hushållning med såväl vindenergin som andra resurser.

Idag finns inte vindkraft inom Älmhults kommun, bland annat på grund av att det tidigare ansetts vara för dåliga vindförhållanden i kommunen. Det omfattande skogslandskapet har också setts som en nackdel för vindkraftsetablering. En ny vindkartering och utvecklad teknik har dock inneburit förbättrade möjligheter för vindkraft inom kommunen. Ansökningar om bygglov för ett antal vindkraftverk har lämnats in av Billyvind AB. De områden som berörs finns i västra delen av kommunen, vid Käskhult, Arveka, Hästberga, Ljunggårdsköp och Lunden. Detta område har inte tagits med som lämpligt område för vindkraft i kommunens vindplan. Anledningen är dåliga vindförhållanden och närheten till de värdefulla naturområdena vid

Käskhultasjön, Römningen och Hängasjön.

Utifrån vindberäkningar som Kronobergs länsstyrelse har tagit fram har områden i Älmhults kommun pekats ut som intressanta för vindkraft. Områdena har sedan analyserats utifrån olika perspektiv såsom landskapsbild, naturvärden, kulturvärden, tillgänglighet och risk för konflikter mellan olika intressen. Därefter har en indelning skett i lämpliga, mindre lämpliga och olämpliga områden med avseende på

vindkraftsutbyggnad.

Vindkraftsplanen omfattar hela kommunen och avser inte vindkraftverk med en totalhöjd under 20 meter. Totalhöjden mäts från marken upp till den översta

vingspetsen. Dessa verk har en begränsad påverkan på omgivningen och kan behandlas enligt 8 kap. plan- och bygglagen (PBL).

För att bedöma hur miljön kan komma att påverkas av detta förslag till vindkraftsplan har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats.

Nationella och kommunala mål

År 2002 beslutade riksdagen att planeringsmålet för vindkraft är 10 TWh/år 2015.

Utöver detta har Energimyndigheten föreslagit att planeringsmålet för år 2020 ska vara 30 TWh, uppdelat på 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Idag uppgår

elproduktionen från vindkraft i Sverige till 2 TWh, vilket innebär att dagens knappt 900 vindkraftverk behöver öka till 3000-6000 stycken beroende på effekt.

(5)

Kommunens målsättning när det gäller energiförsörjningen är att den ska vara baserad på ett uthålligt energisystem som fungerar i samspel med de naturliga kretsloppen. På sikt bör användningen av fossila bränslen upphöra. En föreslagen åtgärd för att uppnå dessa mål är att satsa på förnybar energi och ny teknik. Genom att öka användningen av förnybar energi såsom vindkraft vill Älmhults kommun bidra till att det nationella målet uppnås.

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Vindkraftplanen arbetas fram i anknytning till programmet för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden). För att främja utvecklingen av landsbygden i Älmhults kommun vill kommunen hitta platser som kan vara av intressen för framtida

bebyggelse. Det differentierade strandskyddet innebär att kommunen, under vissa förutsättningar, kan peka ut strandnära områden där byggnader, verksamheter,

anläggningar eller åtgärder kan bidra till en utveckling av landsbygden. I kommunens översiktsplan (2006) finns ett antal utpekade utredningsområden för framtida bostäder på landsbygden och i orter. LIS-områdena ska endast omfatta en begränsad del av kommunens strandområden som uppgår till cirka 90 mils strand. Planeringen av vindkraftsplanen och landsbygdsutvecklingen sker parallellt för att det inte ska uppstå konflikt mellan intressena.

Syftet med LIS-områden är att de ”långsiktigt ska stimulera den lokala och regionala utvecklingen”. En förutsättning för att kunna peka ut ett sådant område är att det finns god tillgång till strandområden och att det går att bygga utan att strandskyddets syften åsidosätts. De kriterier som krävs för att kommunen ska kunna peka ut LIS-områden finns redovisade i 7 kap. 18 e § MB. I paragrafen står följande:

”Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som

1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden,

2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt,

3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften”

Strandskyddets syften är att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet och att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv.

Prövning och lagstiftning

Vindkraftsutbyggnaden styrs till stor del av miljöbalken (MB 1998:808) och plan- och bygglagen (PBL 1987:10). En ny plan- och bygglag (PBL 2010:900) har antagits av riksdagen och hänvisningar till den nya planen finns i texten nedan. Lagen träder i kraft den 2 maj 2011. En ny plan- och byggförordning håller också på att arbetas fram men har i skrivande stund inte antagits av regeringen.

Miljöbalken

Enligt miljöbalken klassas vindkraft som miljöfarlig verksamhet (9 kap. 1 § MB). Det innebär att vindkraftverk ska prövas med stöd utifrån balken och tillhörande

förordningar. Det görs genom en anmälan samt bygglovsansökan till kommunen eller en ansökan om tillstånd till länsstyrelsen (9 kap. 6 § MB). Tillstånd från länsstyrelsen krävs även när kommunen förelagt ett bolag att söka tillstånd. Tillstånd till

vindkraftsanläggning får ges först när kommunen har tillstyrkt det vilket innebär att kommunen har ”vetorätt” (16 kapitlet 4 § MB).

(6)

Tillstånd från länsstyrelsen krävs i följande fall:

 för två eller fler verk med en totalhöjd på 150 meter eller över

 för sju eller fler verk med en totalhöjd på 120 meter eller över Anmälan till kommunen ska göras i följande fall:

 för enstaka verk med en totalhöjd på 50 meter eller över

 för två eller fler verk med en totalhöjd på högst 150 meter

Enligt 6 kap. 1 § MB så ska en ansökan om tillstånd innehålla en

miljökonsekvensbeskrivning. De indirekta och direkta effekter som kan uppstå av den planerade verksamheten ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Detta gäller all påverkan på omgivningen med avseende på människor, växter, djur, mark, vatten, klimat, luft, landskap och kulturmiljö. Hushållningen med den fysiska miljön, material, råvaror och energi ska också tas upp (6 kap. 3 § MB). Därefter kan

miljökonsekvensbeskrivningen ligga till grund för en samlad bedömning av den planerade verksamhetens effekt på omgivningen.

Lokaliseringen av vindkraftverk regleras delvis i miljöbalkens andra kapitel som innehåller allmänna hänsynsregler. I 2 kap. 6 § MB framgår att lokaliseringen ska ske på ”en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön”.

I Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel finns hushållningsbestämmelserna.

Lokaliseringen av verk regleras även här, en plats ska användas för det ändamål som det är mest lämpat för (3 kap. 1 § MB). Med stöd av bestämmelserna kan ett område pekas ut som riksintresse för vindkraft (3 kap. 8 § MB). Området skyddas därmed mot åtgärder som kan lägga hinder i vägen för vindkraftsetablering.

Områden som hyser natur- och kulturvärden skyddas bland annat av miljöbalken. I kapitel 7 finns bestämmelser om olika typer av områdesskydd. Bland annat gäller att vindkraftverk som kan komma att påverka miljön i ett Natura-2000 område kräver tillstånd även om verken placeras utanför området (7 kap. 28a § MB).

Bestämmelser angående vindkraftverk tas även upp i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899).

Plan- och bygglagen

Den 21 juni 2010 beslutade riksdagen att anta en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj 2011. Plan- och bygglagen styr prövning av bygglov, planläggningen av mark- och vattenområden samt vindkraftsverkens lokalisering. Områden som planeras att tas i anspråk för vindkraftverk kan komma att omfattas av detaljplan eller

områdesbestämmelser.

Enligt 4. kap. 3 § PBL (2010:900) behövs en detaljplan för vindkraftverk i följande fall:

 när vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §,

 när det råder stor efterfrågan på området för bebyggande

 om kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan

Om tillräcklig reglering har gjort med områdesbestämmelser behöver detaljplan inte göras (4 kap. 4 § PBL 2010:900).

(7)

Bygglov för vindkraftverk krävs i följande fall:

 om vindkraftverket är högre än 20 meter

 om verket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än verkets höjd

 om verket monteras fast på en byggnad

 om verket har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter

I och med den lagändring som trädde i kraft 1 augusti 2009 kommer de flesta stora vindkraftverk att i första hand hanteras genom miljöbalken (SFS 2009:651, Lag om ändring i plan- och bygglagen).

Övriga lagar

Vindkraftsetablering berörs även av andra bestämmelser utöver miljöbalken och plan- och bygglagen. I de fall där vindkraftsutbyggnad kan ändra eller skada en fornlämning krävs det tillstånd från länsstyrelsen enligt kulturminneslagen (2 kap. 12 §

Kulturminneslagen). Ytterliggare lagar som berör vindkraftverk är till exempel ellagen (1997:857), elförordningen (1994:1250), ledningsrättsslagen och väglagen. När

vindkraftverk planeras att uppföras i vattenområden regleras de av ytterliggare

bestämmelser. Älmhults kommun har dock inte pekat ut några vattenområden som kan vara av intresse för vindkraftsetablering.

Planeringsförutsättningar

Vindförhållanden i Älmhults kommun

Kartan nedan (figur 1) visar årsmedelvinden (m/s) i Kronobergs län på 72 meters höjd ovan nollplansförskjutningen. Genom att använda nollplansförskjutningen tar

beräkningarna av vindhastigheten hänsyn till vegetationens höjd och topografiska variationer (figur 2). Nollplansförskjutningen är ¾ av vegetationens höjd.

Vindkarteringen är alltså gjord utifrån beräkningar och inte genom mätningar. För Älmhults kommun gäller att de bästa vindförhållandena för vindkraft finns i den östra delen kommunen (se figur 3).

Figur 1: Årsmedelvinden (m/s) i Kronobergs län på 72 meters höjd ovan nollplansförskjutningen.

(8)

Figur 2. Nollplansförskjutningen är ¾ av vegetationens höjd. Vegetationens höjd är markerad med h och

nollplansförskjutningen med d i bilden (www.energimyndigheten.se).

Figur 3: Årsmedelvinden (m/s) i Älmhults kommun på 72 meters höjd ovan nollplansförskjutningen.

Ställningstagande

De områden som är av störst intresse för vindkraftsetablering är där det blåser minst 6,5 m/s över nollplansförskjutningen. Förutsättningarna för vindkraft med avseende på vindhastigheten är därmed bäst i kommunens östra del. Det är samtidigt viktigt att hushålla med marken och använda den till det som den är bäst lämpad för.

Ljud och skuggor

Från vindkraftverk uppkommer både mekaniskt och aerodynamiskt ljud, det mekaniska är oftast inte ett problem då det har skett tekniska förbättringar. Däremot kan det aerodynamiska ljudet, som påminner om ljudet som skapas av vind i vegetation, anses störande. Vid vindar på 4-8 m/s hörs ljudet men om vinden överstiger 8 m/s

kamoufleras ljudet av bakgrundsljud (exempelvis av vindsus i träden).

Hur ljud från vindkraftverk uppfattas varierar ofta från ena fallet till det andra beroende på plats och individers inställning till vindkraft. Ljudet påverkas även av vindstyrka, avstånd till verket, meteorologiska förhållanden, topografi, markförhållanden och om verkets ljud döljs av andra ljud i omgivningen. Ljudpåverkan upplevs som mer störande i tysta miljöer. Störningen påverkas också av om man upplever störningen visuellt i

(9)

landskapet. En bullernivå (dygnsekvivalent) som inte överstiger 40 dB(A) är godtagbar som utomhusnivå vid bostäder. För att detta riktvärde ska klaras, krävs oftast ett

skyddsavstånd på ca 500 meter till befintlig bebyggelse. Om riktvärdet överskrids, medför det en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta åtgärder för att tillgodose detta. För skyddsvärda områden såsom naturreservat och Natura 2000-områden kan gränsvärdet för bullernivåerna sänkas, förslagsvis till 35 dB(A).

Vindkraftverken åstadkommer rörliga skuggor som kan upplevas besvärande. De verk som uppförs bör därför förses med automatisk rotorreglering som minskar problemen.

Antalet skuggtimmar vid bostäder eller annan störningskänslig bebyggelse bör inte överskrida 8 timmar faktisk skuggtid per år. Maximalt tillåten skuggtid under ett dygn är 30 minuter. Skuggtiden beräknas vid uteplats eller vid ett område 20 meter intill ett bostadshus. Effekten av skuggor påverkas av verkets navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi. Verk som placeras sydost- sydväst om störningskänslig bebyggelse eller plats ökar risken för störningar orsakade av skuggor. Rotorbladen kan ge upphov till reflexer av solljuset men det bör idag inte vara ett problem då det finns kunskap om hur det kan förebyggas.

Ljud från vindkraftverk vid bostäders husfasader får inte överstiga 40 dB(A). Viktigt att tänka på är att omgivningens struktur bestämmer hur långt ljudet färdas, vid en sjö breder ljud ut sig längre än vid ett höjdområde. Kronobergs länsstyrelse har gett tätorter och friliggande bebyggelse en skyddszon på 400 m. Älmhults kommun har valt att utöka skyddszonen till 500 meter kring friliggande bebyggelse, 1500 meter kring Älmhults tätort och 1000 meter kring övriga tätorter.

För att förhindra att värdena i Natura 2000-områden och naturreservat påverkas negativt får ljudnivån vid dessa områden inte överskrida 35 dB(A). Det kan innebära att

avståndet mellan vindkraftverk och ett sådant naturområde kan bli längre än 400 m. Det ska utredas i varje enskilt fall.

Antalet skuggtimmar vid bostäder eller annan störningskänslig bebyggelse bör inte överskrida 8 timmar faktisk skuggtid per år eller 30 minuter faktisk skuggtid per dag.

Maximalt tillåten skuggtid under ett dygn är 30 minuter. Den teoretiska skuggtiden får inte överstiga 30 timmar per år. Skuggtiden beräknas vid uteplats eller vid ett område 20 meter intill ett bostadshus.

Ljus

Vindkraftverken måste markeras för att luftfarten inte ska förhindras.

Transportstyrelsens regler säger att verk som är 150 meter eller högre ska markeras med vitt blinkande högintensivt ljus under hela dygnet. Verk som har en höjd på 45-150 meter kan istället markeras med rött blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. En vindkraftspark (utgörs enligt Transportstyrelsen av fyra eller fler verk) bör markeras så att det yttre verken har vitt blinkande ljus och de inre har minst lågintensiva ljus.

Ljusmarkeringar kan orsaka störningar för boende i närheten både dag och natt. När det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer ska det högintensiva ljuset avskärmas. Ljusstrålen får inte träffa markytan inom radien på 5 kilometer.

(10)

Vid uppförande av vindkraftverk ska Transportstyrelsens regler efterföljas när det gäller hinderbelysning (Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, TSFS 2010:155).

Säkerhet

Säkerhetsfrågor som berör vindkraftsanläggningar handlar ofta om risken för nedfallande is eller snö under vintern. Andra olyckrisker som har tagits upp är att rotorbladen kan lossna men sannolikheten för det är låg. Isbildning kan hindras med hjälp av avisningssystem eller issensorer som gör att verken stannar vid nedisning. Det finns inga nationella rekommendationer för skyddsavstånd till vindkraftverk. Ett EU- forskningsprogram (WECO) rekommenderar att riskavståndet för iskast bör ligga på cirka 350 meter vid vindhastigheter på 25 m/s. En riskbedömning bör göras lokalt baserad på de förhållanden som råder på platsen med avseende på nedisning, hur ofta människor vistas i närheten och om det finns särskilt känslig egendom i närheten.

Enligt en rapport från Elforsk (”Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning”, Elforsk rapport 04:13) ligger Älmhults kommun i ett område med ett högt antal uppmätta timmar med underkyld nederbörd. Det kan innebära en förhöjd risk för iskast från vindkraftverk. I rapporten kan också utläsas att Älmhults kommun tillhör ett område där det sker lätt nedisning under 2-7 dygn/år.

Det ska finnas ett riskavstånd mellan vindkraftverk och områden där människor vistas ofta för att förhindra att person- och egendomsskador uppstår. Ett föreslaget riskavstånd är 350 meter då den maximala vindhastigheten är 25 m/s (detta avstånd är kortare än de rekommenderade avstånden för buller). Säkerhetsavståndet till en högtrafikerad väg kan behöva utökas om det finns risk för iskast.

Riskbedömningar ska ske för varje föreslaget vindkraftsområde. De faktorer som bör undersökas är:

 Förväntad nedisning på platsen.

 Hur ofta människor vistas nära verken.

 Om det finns särskilt känslig egendom i närheten.

 Verkens förmåga att upprätthålla säkerhetssystem och att klara av is- och andra förhållanden i kallt klimat.

Verken ska utrustas så att risken för iskast minimeras, exempelvis genom:

 Issensorer.

 Avisningssystem.

 Information till allmänheten om till exempel säkerhetsavstånd och riskzoner.

För att upprätthålla säkerheten ska det ske regelbunden service och underhåll enligt tillverkarens direktiv.

Telekommunikation

Vindkraftverk kan ha negativ påverkan på mottagningen av radiosignaler i de markbaserade radiosystem som används för rundradioverksamhet, fasta

radioförbindelser och navigering. Ökad storlek på vindkraftverken och metall i rotorbladen ökar risken för störningar. Vindkraftverk kan påverka

(11)

mottagningskvaliteten om de är lokaliserade mellan sändarstation och mottagarplats.

Vindkraftsexploatörer bör ta kontakt med Post- och telestyrelsen för att få information om vilka nätägare/operatörer som finns i området.

Lokaliseringen av vindkraftverk får ej utgöra en störning av telekommunikationen. Det är därför viktigt att exploatören under planeringsskedet tar kontakt med den

operatör/nätägare som kan beröras vid en vindkraftsetablering.

Bebyggelse

För att inte inverka negativt på boendemiljöer och för att inte försvåra för en eventuell expansion av kommunens tätorter bör vindkraftsanläggningar lokaliseras på ett visst avstånd från dessa områden. Runt tätorter samt friliggande bebyggelse bör det finnas en skyddszon på minst 400 meter för att normer och riktlinjer för bullervärden ska klaras.

Älmhults kommun har valt att utöka den rekommenderade skyddszonen från 400 meter till 500 meter kring friliggande bebyggelse samt till 1,5 kilometer runt Älmhults tätort och 1 kilometer kring övriga tätorter.

Älmhults kommun önskar få upplysningar om eventuella bygglovsansökningar och ställningstagande till dessa i grannkommunerna om bygglovsansökningar sker inom 1000 meter till ett område klassat som lämpligt för vindkraft. Älmhults kommun

kommer i sin tur låta grannkommuner få reda på bygglovsansökningar inom 1000 meter från ett vindkraftsområde i deras kommun.

Vägnät och järnväg

Uppförande av vindkraftverk underlättas om det finns ett befintligt vägnät i området. En grusväg i normalt skick kan räcka, men eventuellt kan vägen behövas rätas ut,

förstärkas och bräddas. Vid planering av vindkraftsetablering är det viktigt att i tidigt skede klarlägga om transporter är möjliga, vilka ändringar av vägar som kan behövas och vilken miljöpåverkan transporterna kan medföra. Vägarnas bärighetsklasser och framkomlighetsbegränsningar ska utredas. En tranportplan kan upprättas för att visa hur de tunga och långa transporterna ska ordnas och vilka förändringar som krävs på

vägnätet. Anpassningar och återställande av vägar ingår i och bekostas av vindkraftsprojektet.

Det krävs ett visst säkerhetsavstånd från vindkraftverk till vägar på grund av risken för olyckor. En riktlinje är att säkerhetsavståndet till allmän väg bör vara verkets totalhöjd, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Avståndet mellan väg och vindkraftverk kan skilja från fall till fall. Viktigt att ta hänsyn till är den visuella påverkan som vindkraftverk kan ha om de placeras i närheten av en större väg med höga hastigheter. När det gäller järnväg ska avståndet mellan närmaste spårmitt och vindkraftverk vara minst verkets totalhöjd plus 20 meter. Minsta avstånd skall dock vara 50 meter.

Säkerhetsavståndet mellan väg och vindkraftsanläggning ska vara verkets totalhöjd, dock minst 50 meter. Lämpligt avstånd bedöms i det enskilda fallet och fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda. För att underlätta uppbyggnad och minimera påverkan på mark och vegetation bör vindkraftverk i största möjliga mån anpassas till det befintliga vägnätet.

(12)

Trafikverket och andra berörda ska få möjlighet att delta i ett tidigt skede av planeringen av vindkraftsutbyggnad.

För att hindra negativ påverkan på trafiksäkerheten kan det krävas ett större avstånd mellan vindkraftverk och större vägar med höga hastigheter.

I samband med tillståndsgivningen ska en transportplan fogas till ansökan. Exploatören har alltså ansvaret för en transportplan i varje enskilt fall.

Avståndet mellan järnväg och vindkraftverk ska vara verkets totalhöjd plus 20 meter, räknat från närmaste spårmitt. Minsta avstånd skall dock vara 50 meter.

När det gäller järnväg ska avståndet mellan närmaste spårmitt och vindkraftverk vara minst verkets totalhöjd plus 20 meter. Minsta avstånd skall dock vara 50 meter.

Kulturvägar/kulturbroar bör beaktas vid transport av vindkraftsdelar. Risken är stor att vägen/bron måste ändras för att transport ska kunna sker. Transporter över dessa bör undvikas så långt som möjligt för att förhindra skador på värdefulla kulturmiljöer.

Luftfart

Vindkraftverk kan påverka den utrustning som används för att ta sig mellan flygplatser.

Signaler kan reflekteras mot verkens torn och rotorblad och på så sätt kan störningar uppstå för navigerings- och inflygningshjälpmedel. En noggrann utredning måste göras i varje enskilt fall för att störningar inte ska uppstå. Utredningen görs av LFV i de fall det gäller fristående luftfartsanläggningar ute i terrängen som inte tillhör en flygplats.

När det gäller luftfartsanläggningar som tillhör en flygplats svarar respektive flygplats för utrustningen. Ingen navigationsutrustning eller inflygningshjälpmedel berörs av vindkraftsplanen.

För att flygverksamheten ska kunna fungera finns det särskilda skyddsområden runt flygplatser. Höjdbegränsande områden (BCL-ytor) finns runt alla flygplatser och reglerar hur höga byggnader får vara. Alla byggnader berörs, så även vindkraftverk.

Områden som begränsar byggnadshöjderna är unika för varje flygplats. MSA-ytor (Minimum Sector Altitude) är flygplatsens största yta och är styrande för de rutiner som finns för flygplanens start och landning. Ytan består av en cirkel med radien 55 km, som utgår från respektive landningshjälpmedels mittpunkt.

Älmhults kommun berörs av den MSA-påverkade ytan vid Växjö, Kallinge och Kristianstad flygplatser. Samtliga föreslagna vindkraftsområden hamnar innanför skyddsområdet till Växjö flygplats. Fem av områdena i sydost hamnar i skyddsområdet till Ronneby flygplats. Ett definitivt besked om vindkraftverkens eventuella påverkan på luftfarten kan ges först när markhöjd och höjd för objekten samt placering i varje enskilt fall anges.

I kommunen finns Älmhults Möckeln flygplats men inga planerade vindkraftsområden finns i anslutning till denna.

Vindkraftverkens eventuella påverkan på luftfarten ska utredas när mer detaljerad information finns att tillgå om var verken ska placeras och hur höga de är.

(13)

Visuella förutsättningar och landskapsbilden

Vindkraftverk förändrar landskapet och det är därför viktigt att förändringen görs med hänsyn till landskapets karaktär idag och i framtiden. Vissa landskap är särskilt känsliga för utbyggnad av vindkraft medan andra landskap tål det bättre. I ett landskap finns element (ex. bymiljö, fornlämning, berg) som tillsammans skapar viktiga

landskapsstrukturer. Strukturerna bör studeras vid utformning och lokalisering av vindkraftverk för att verken ska kunna passa in i landskapet. Skalan (storlek på enskilda element eller struktur) och komplexiteten (hur varierande och detaljrikt landskapet är) hos landskapet är också viktigt att ta hänsyn till. Storskaliga landskap med få element har ofta större tålighet för vindkraftverk än småskaliga landskap med flera element.

Viktigt att tänka på är att vindkraftverk uppfattas på olika sätt beroende på vilken relation en person har till landskapet. För en individ som eftersträvar lugn och orördhet i landskapet kan verk vara störande, medan de är ett positivt inslag för markägare som får en möjlig inkomstkälla.

Vid planering av vindkraft ska en landskapsanalys göras över det område som kommer att beröras av vindkraft. I en landskapsanalys tas landskapets naturgeografiska,

kulturhistoriska, funktionella, visuella och sociala egenskaper fram. Detta förenklar bedömningen av hur känslig eller tålig en miljö är för etablering av vindkraft. En landskapsanalys kan även förbättra och underlätta kommunikation, konfliktlösning och förståelse mellan och hos intressenter. För de landskap som bedöms som lämpliga för vindkraft behöver antalet verk och lokaliseringen av verken anpassas till

landskapsbilden. För att vindkraftverk inte ska dominera i landskapet bör de lokaliseras på ett sådant sätt att de anpassas till landskapets skala.

Visualiseringar är viktiga redskap när det gäller att studera vindkraftverkens påverkan på landskapet och de ger ett bra verktyg för kommunikation mellan vindkraftsaktörer och allmänheten. Fotomontage kan visa hur vindkraftverk kan komma att påverka de visuella utblickarna i olika typer av miljöer och landskap. Ett fotomontage innebär att bilder av vindkraftverk placeras på ett verkligt foto av ett område. Placeringen av vindkraftverken görs efter koordinater och avstånd från betraktaren. En digital modell över vindkraftverkens synbarhet i landskapet kan också göras genom så kallad

synbarhetsanalys där verkens synlighet redovisas med hänsyn till exempelvis trädridåer och höjd- och sänkområden.

För att skapa ett mer sammanhållet intryck och minska påverkan på landskapsbilden bör vindkraftverk lokaliseras i grupper.

Småbrutet landskap

Småbrutna landskap, vilka ofta har en ålderdomlig karaktär, är relativt känsliga för vindkraftsanläggningar. Risken att vindkraftverken blir dominerande i landskapet är stor. Det skogslandskap som ofta omger småskaliga landskap kan vara tåligare för vindkraft. I Älmhults kommun finns ett flertal områden som utgörs av ett småbrutet landskap med mindre åkrar, betesmarker, stengärdesgårdar, trädridåer och träddungar.

De gårdar och ekonomibyggnader som finns i landskapet ligger ofta enskilt eller tillsammans i mindre grupper.

Öppen jordbruksmark

Större jordbruksområden har en lägre komplexitet än mer småskaliga åker/betes- och skogsområden. På vissa håll i kommunen finns större områden med jordburksmark, det gäller främst trakterna kring Virestad, Garanshultasjön och söder om Eneryda.

(14)

Skogsmark

En stor del av kommunens yta utgörs av skogsmark men under stormarna Gudrun och Per skapades flera stora kalhyggen, vilket innebar en stor förändring i landskapet.

Skogen kan skymma vindkraftsanläggningarna vilket gör landskapet relativt tåligt för vindkraftverk. Verk som reser sig över trädtopparna kan dock innebär en visuellt

negativ påverkan. Avverkning av skog i närheten av vindkraftverk kan även innebära att verken då blir mer dominerande i landskapet och ger en mer negativ landskapsbild.

Myrmarker

Myrar och sumpskogar upptar en stor del av Älmhults kommun. Flera våtmarker är med i våtmarksinventeringen från 1987. Av dessa finns ett flertal med höga eller mycket höga naturvärden. Myrmarker och andra våtmarker är känsliga för

vindkraftsetableringar på grund av natur- och friluftsvärden. Landskapstypen kan upplevas som vild och opåverkad vilket innebär att vindkraftverk skulle tillföra ett artificiellt inslag i området.

Sjöar och vattendrag

I kommunen finns ett stort antal sjöar i olika former och storlekar. Flera av sjöarna är riksintresse för naturvård, upptagna i naturvårdsprogrammet för Kronobergs län och hyser höga eller mycket höga naturvärden. Vindkraftverk som placeras nära sjöar kan synas på långa avstånd på grund av de utblickar som fås vid sjöar. Ljud färdas även lättare över en vattenyta än över en markyta. Förutom att sjöarna ofta har höga naturvärden har de även stor betydelse för friluftsliv, landsbygdsutveckling och landskapsbilden.

Andra viktiga vattenytor i kommunen är vattendragen som ofta har höga eller mycket höga natur- och kulturvärden. Ett flertal ingår i naturvårdsprogrammet för Kronobergs län och vissa omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv.

Det är viktigt att ta fram fotomontage på platser där vindkraftverk kan komma i konflikt med annan bebyggelse. Detsamma gäller från utblickar där människor bor eller vistas ofta. Vindkraftverkens höjd och avståndet mellan betraktare och vindkraftverk ska anges på fotomontagen. Det är även av intresse att göra en synbarhetsanalys.

En analys av landskapet ska göras innan vindkraftverk uppförs för att kunna bedöma verkens påverkan på landskapsbilden. Vid en landskapsanalys kan Boverkets

Vindkraftshandbok användas som stöd i arbetet. Även ”Landskapskaraktärisering – en helhetssyn på landskapet vid planering och prövning av vindkraftanläggningar” av Länsstyrelsen i Jönköpings län kan bidra med information om hur en landskapsanalys bör genomföras.

Vindkraftverk bör placeras i grupper om minst 3 för att skapa ett sammanhållet intryck och därmed minska påverkan på landskapsbilden. En genomtänkt och sammanhållen gruppering av verk bidrar även till en god hushållning med markområden. Avståndet mellan grupper med vindkraftverk bör vara 2-5 kilometer. Antalet och lokaliseringen av vindkraftverk ska anpassas till landskapets skala. Hänsyn ska till landskapets element, strukturer, karaktär och känslighet.

(15)

För att få en god hushållning med landskapets värden samt för att lättare få acceptans hos en bredare allmänhet ska förändringen av landskapet ske i en demokratisk process där olika anspråk och synsätt kan komma fram. Landskapet och hur det kan påverkas ska beskrivas av exploatören i de enskilda fallen.

Reklam ska inte finnas på vindkraftverk.

Småbrutet landskap

Särskild hänsyn ska tas till småskaliga landskap då vindkraftverk kan få en stark visuell påverkan i dessa områden. Vindkraftverk bör inte placeras i närheten av småskalig jordbruksmark som har en störningskänslig landskapsbild.

Öppen jordbruksmark

Hänsyn ska tas till dessa områden då det finns få jordbruksområden i kommunen och det kan finnas äldre gårdar och bymiljöer i anslutning till jordbruksmarken.

Skogsmark

Skogsmark bedöms vara den landskapstyp som bäst tål vindkraftsanläggningar. Viktigt att beakta är dock att landskapet kan förändras genom till exempel avverkning av skog eller trädfall på grund av storm. Nyskapade öppna områden i skogsmark kan leda till att vindkraftverken upplevs som ett negativt inslag i landskapsbilden.

Myrmarker

Myrmarker och andra våtmarker med naturvärden eller som är av intresse för friluftslivet bör undantas från vindkraftsanläggningar.

Sjöar och vattendrag

Vindkraftverk ska inte placeras inom strandskyddat område. Verk ska inte heller lokaliseras i närheten av sjöar eller vattendrag på ett sådant sätt att de hindrar

friluftslivet, skadar värdefulla natur- och kulturområden, orsakar störningar på grund av ljud eller utgör ett negativt visuellt inslag. Stor hänsyn och försiktighet ska tas vid eventuell etablering av vindkraftsanläggningar i närheten av vattendrag och sjöar.

Mellankommunala frågor

Älmhults kommun samarbetar med angränsande kommuner när det gäller vindkraftsetablering. Ett steg i samarbetet är att samråd bör hållas med berörd grannkommun om vindkraftverk föreslås etableras inom 5 kilometer från

kommungräns. Samråd bör även hållas om vindkraftverk placeras närmare än 250 meter från fastighetsgränsen.

Samråd ska hållas om vindkraftverk föreslås lokaliseras inom 5 kilometer från kommungräns eller inom 250 m från fastighetsgräns.

Anslutning till elnät

För större vindkraftsetableringar krävs att det finns möjlighet att ansluta anläggningen till elnätet. Elnätet måste dessutom kunna ta emot producerad effekt och utjämna de effektvariationer som kan uppstå. Effekten varierar med vinden vilket innebär att spänningen i nätet varierar när vindkraftverken ansluts. Det är lättast att hantera spänningsförändringarna i högspänningsnätet. Att dra nya ledningar mellan

vindkraftsanläggningen och högspänningsledningen tar tid, pengar och innebär stora

(16)

ingrepp i miljön. Därför är det en fördel om vindkraftsanläggningar finns i närheten till högspänningsledningar (130 kV). Elnätets kapacitet bestämmer till stor del kostnaden och insatsen som behövs för att ansluta vindkraftverk till elnätet. En ny anslutande kraftledning i regionnätet mellan en större vindkraftsanläggning och det befintliga regionnätet kräver ett tillståndsförfarande med koncession enligt ellagen.

Nya ledningar görs antingen som markkablar eller trädsäkra luftledningar. Enligt E.

ON. Elnät så undviks markförlagda kablar på grund av att driftsäkerheten, lokalisering och åtgärd av fel blir svårare och mer tidskrävande än med luftledning. Ledningar i regionnätet byggs därför i första hand som trädsäkra luftledningar, i de fall det inte är möjligt kommer markkabel att läggas. Lokalnätet kan utformas som markkabel om det inte föreligger särskilda skäl.

Som säkerhetsavstånd gäller att vindkraftverk med totalhöjd under 50 meter bör placeras minst 100 meter från kraftledning, och verk med totalhöjd över 50 meter och verk med stag ska lokaliseras minst 200 meter från kraftledning. Avståndet beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi.

Vindkraftsanläggningar bör lokaliseras till områden med goda möjligheter till en nära anslutning till elnätet och högspänningsledningar. Nya ledningar bör läggas under jord, i de fall det är möjligt, för att minimera påverkan på miljön. Vilken typ av ledning som är bäst lämpad bedöms i varje enskilt fall.

Vindkraftverk ska placeras minst 100 meter från kraftledning vid en totalhöjd under 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning vid en totalhöjd över 50 meter och för vindraftverk med stag. Avståndet beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. Om en väg anläggs under en kraftledning gäller särskilda regler, därför ska nätägaren kontaktas i god tid.

Näringsliv och landsbygdsutveckling

Vindkraftsetableringar kan bidra med flera positiva effekter i Älmhults kommun.

Vindkraftverk innebär en ökad tillgång till förnybar energi i kommunen och bidrar till att nå en hållbar utveckling.

Vindkraftsplanen underlättar utbyggnaden av vindkraft vilket ger goda möjligheter för nya företag med anknytning till vindkraft att etablera sig inom kommunen. Det kan resultera i fler arbetstillfällen, investeringar i kommunen och att kommunens invånarantal ökar. Detta kan i sin tur bidra till att den befintliga servicen på

landsbygden tryggas. Fastighetsägare har möjlighet till en extra inkomst genom att etablera vindkraftverk på sin mark då det finns goda möjligheter att kombinera jord- och skogsbruk med vindkraftsanläggningar.

De möjliga negativa effekter som kan uppkomma till följd av vindkraftsanläggningar är bland annat risken att det uppstår konflikt mellan vindkraftsetableringar och andra intressen. Det kan handla om intressen som berör kulturlandskapet, natur- och

kulturlivet samt friluftslivet. Lokaliseringen och utformningen av vindkraftverk är av stor vikt för att verken inte ska upplevas som störande för turism, friluftsliv eller för företagare inom exempelvis besöksnäringen. Landskapet får inte uppfattas som mindre attraktivt. Det finns även en risk att de ekonomiska vinsterna av vindkraftsetableringar endast kommer markägarna till del medan störningarna även drabbar indirekt berörda

(17)

och grannar. De indirekt berörda får inte alltid ta del av arrendeintäkter.

Vindkraftsbolag kan erbjuda delägarskap till de boende i närheten av vindkraftverken.

Risken finns även att fastighetsvärdena minskar till följd av vindkraftverksetableringar inom området.

Kommunen ska arbeta med att öka andelen förnybara energikällor och för att främja näringslivets utveckling inom vindkraftsområden.

För att förhindra att miljöer och landskapsbilden blir mindre attraktiva på grund av vindkraftsanläggningar, ska kommunen verka för samarbete mellan företagare inom besöksnäringen och vindkraftsaktörer. Samarbetet ska leda till att de bästa placeringarna av vindkraftverk hittas.

Det bör ske en öppen dialog och ett gott samarbete mellan de som är berörda vid en etablering av vindkraft. För att underlätta arbetet och förbättra kommunikation kan projektörer exempelvis åta sig att följa ”Uppförandekod för projektörer” (Nätverket för vindbruk). Om möjligheten finns ska vindkraftsbolag skapa delaktighet för boende och fastighetsägare som berörs av vindkraftsetableringar. Detta kan göras genom att till exempel erbjuda delägarskap.

Allmänna intressen

Flora och fauna

Vindkraftsanläggningar kan påverka omgivningens flora och fauna genom:

 Kollisioner

 Störningar och omflyttningar

 Barriäreffekter

 Ändringar i naturtypers struktur eller funktion

Mark och vegetation påverkas vid byggandet av vindkraftverk genom bland annat schaktning, gjutning av fundament, dragning av kablar, anläggning av vägar och uppförande av transformatorbyggnader. Känsligheten för dessa åtgärder skiljer sig mellan mark- och vegetationstyp. Vid detaljlokalisering av vindkraftverk bör det lokala växt- och djurlivet kartläggas för att hänsyn ska kunna tas till dessa värden. Störningar för arter uppstår inte bara under byggandet utan även genom nya vägar och trafik på grund av underhåll och reparation av verken. Arter som kan påverkas av detta är bland annat landlevande däggdjur. Finns det hotade eller sällsynta arter i ett område krävs särskild hänsyn. Även om vindkraftsanläggningars direkta effekter på naturtyper bedöms som små kan de medverka till en fragmentering av naturtyper vilket påverkar populationsstruktur och populationsdynamik hos arter.

Det kan finnas en risk för att fåglar och fladdermöss kolliderar med vindkraftverk.

Kunskapen om detta är idag låg när det gäller landbaserade vindkraftverk, fler studier finns för havsbaserade verk. Flyttande fåglar kan påverkas av vindkraftverk genom kollisioner med verken eller på grund av barriäreffekter. Barriäreffekter innebär att vindkraftverk som placeras utefter flyttstråk, häckningsplatser eller födosöksområden gör att fåglarna aktivt undviker verken. Det kan medföra en ökad tids- och energiåtgång för fåglarna, vilket i sin tur innebär en minskad fitness och ökad dödlighet. Barriärer kan även utgöra hinder för etablering (undviker området för rastplats eller för födosök) och förflyttning mellan områden. Var flyttstråken finns beror på fågelart, för andfåglar

(18)

finns stråken oftast mellan rast- och födosökslokaler vilka kan utgöras av sjöar,

våtmarker och öppna fält. För rovfåglar är det svårare att se några tydliga flyttstråk, de styrs troligtvis av ledlinjer (till exempel dalgångar och höjdryggar) och

termikförhållanden i landskapet. Ledlinjer kan även visa var andfåglar förekommer, exempelvis kan det ske en koncentration av fåglar vid dalgångar kring sjöar och vattendrag. För segelflygande flyttfåglar såsom rovfåglar och tranor är termikområden av stor vikt. Platser där gynnsamma termikförhållande kan uppstå finns bland annat i områden med hög solinstrålning eller höjder som skapar uppvindar. Exempel på sådana områden är hyggen, sydvända öppna markområden och annan öppen mark där solvärme infångas samt hyggeskanter och höjdryggar.

Vissa andfåglar ser ut att kunna upptäcka havsbaserade verk på håll och därefter ändra kurs men det finns inga bevis på att detta även skulle gälla för verk på land. Rovfåglar kan påverkas negativt av verk som placeras intill häckningsplatser och födosökslokaler.

Tornseglare och svalor kan också vara mer känsliga då de jagar insekter på höga höjder.

Det är möjligt att nattaktiva fåglar påverkas mer än dagaktiva, men idag är kunskapen om detta liten. Risken är även att skogsfåglar påverkas negativt, särskilt när de flyttar över större sträckor. Viktigt att beakta är att det idag sker en återkolonisering av känsliga arter såsom havsörn, kungsörn och glada i södra Sverige. För dessa arter kan vindkraftverk utgöra ett stort hot. Därför bör vindkraftsetablering undvikas i områden med regelbunden förekomst av storvuxna rovfåglar.

För att bedöma påverkan på fågelfaunan rekommenderar Boverket att det sker en kartering av fågelfaunan i området under minst en årscykel. I en

miljökonsekvensbeskrivning ska fåglars flyttstråk, häckningslokaler och

födosöksområden i och omkring ett område redovisas. Lokalisering av vindkraftverk nära fågelskyddsområde och de viktigaste rast- och födosöksområdena bör undvikas.

Fladdermöss kan påverkas negativt av vindkraftverk på grund av att verken drar till sig insekter som fladdermössen jagar, därmed finns en ökad dödlighet av fladdermöss nära verken. Undersökningar tyder på att tryckförändringar nära rotorbladen påverkar fladdermössen (barotrauma). Arter som flyttar drabbas hårdare än andra. Fladdermöss är känsliga för ökad dödlighet bland annat på grund av att de reproducerar sig långsamt.

Idag vet man också att vissa arter av fladdermöss flyttar men kunskapen om var i landskapet flyttstråken finns är begränsad. Försök har gjorts med att koppla fladdermössens sårbarhet till olika terräng- och naturtyper där de ofta ansamlas:

 Linjära element i landskapet (till exempel brynzoner och vattendrag)

 Dungar av lövskog (plus en buffertzon på 200 m)

 Våtmarker, kärrmarker, strandängar och utanförliggande öppna vattenytor

Då fladdermöss är som mest aktiva när vindhastigheterna är låga kan risken för

kollision minskas genom att vindkraftverken stängs av vid vindhastigheter under 4 m/s.

I en miljökonsekvensbeskrivning ska kartläggning av eventuell förekomst av

fladdermöss och deras sträckningsvägar ske. Vindkraftverk bör undvikas i områden där fladdermöss flyttar eller där det regelbundet finns extra mycket föda. I Älmhults

kommun finns inga fynd av fladdermöss inom de områden som föreslås som lämpliga för vindkraft. Fyndplatser som ligger relativt nära områdena finns öster om Stensjön i kommunens östra del, vid Garanshultasjön och i Liatorp. Avståndet mellan

fyndplatserna och de föreslagna vindkraftsområdena är dock relativt stora men på grund av bristen på kunskap om eventuella flyttstråk och födosöksplatser är det viktigt att notera förekomst av fladdermöss.

(19)

Exploatörer av föreslagna vindkraftsområden ska ta fram undersökningar som berör fåglar, fladdermöss, växter med mera till miljökonsekvensbeskrivningen vid sin ansökan om miljötillstånd till varje specifikt projekt. Byggande, reparationer och

underhåll av vindkraftverk bör undvikas under de perioder då fåglar är särskilt känsliga, såsom häckningstider och flyttningstider.Det finns en del föreslagna buffertzoner för olika arter av bland annat fåglar och däggdjur, de kan med fördel användas som

riktlinjer vid planering av vindkraftsanläggningar (se rapporten ”Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken” av Länsstyrelsen Västra Götalands län).

Detaljerade analyser och utredningar utförda av oberoende experter ska göras i berörda områden med avseende på flora och fauna. Undersökningarna bekostas av exploatören.

Floran ska undersökas för att säkerställa att där inte finns viktiga växtplatser för

ovanliga och svårspridda arter. Däggdjur, insekter, groddjur och kräldjur bör inventeras.

Förekomst av fågelarter och fladdermöss och deras födosöks- och flyttningsmönster måste utredas för att minska riskerna för känsliga arter. En fågelkartering ska göras under minst en årscykel enligt Boverkets rekommendationer.

Hänsyn ska även tas till boskap som kan finns i närheten av vindkraftsområden.

Vindkraftverk får inte placeras så att de riskerar att utsätta boskap för skada.

Naturreservat och skyddsvärda områden

Syftet med naturreservat är att skydda värdefull natur, bevara den biologiska mångfalden eller tillgodose behov av områden för friluftslivet (7 kap. 4 § MB).

Älmhults kommun har idag 7 stycken naturreservat: Vakö myr, Siggaboda, Stockanäs, Kronan, Taxås, Höö och Stenbrohult. Det finns även flera biotopskydd, nyckelbiotoper och naturvårdsavtal i kommunen.

Fig 4. Kartan visar områden som ingår i naturvårdsprogrammet (gröna), naturreservat (blå) och biotopskydd (bruna) samt byggnadsminnen (orange) och naturminnen (rosa).

(20)

Runt naturreservat gäller en skyddszon på 400 m. De bestämmelser och skötselplaner som finns för varje naturreservat reglerar de åtgärder som får vidtas i reservatet.

Vindkraftsanläggningar är olämpliga i dessa områden. Dispens ska sökas hos länsstyrelsen om det föreslås att vindkraftverk ska uppföras i ett naturreservat. Vid naturreservat får ljudnivån inte överskrida 35 dB(A) vilket innebär att det kan behövas ett längre skyddsavstånd än 400 m.

Placering av vindkraftverk ska undvikas i biotopskydd, nyckelbiotoper och naturvårdsavtal.

Kulturreservat

Syftet med kulturreservat är att bevara värdefulla kulturpräglade landskap (7 kap. 9 § MB). I Älmhults kommun finns ett kulturreservat: komminister- bostället Råshult. Kartan till vänster visar översiktligt var kulturreservatet är beläget.

Uppförande av vindkraftverk ska undvikas i reservatet. Det är viktigt att landskapets kulturhistoriska värde tas tillvara i samhälls- planeringen.

Fig. 5. Kartan visar var kulturreservatet Råshult är beläget (markerat med rosa).

Fornlämningar och kulturmiljö

Till en fornlämning hör även ett fornlämningsområde vars storlek bestäms av

fornlämningens typ och betydelse. Fornlämningar omfattas av kulturminneslagen. För att ändra eller ta bort en fornlämning krävs tillstånd från länsstyrelsen. I skogsområden har inventeringen av fornlämningar ofta varit översiktlig eller saknats helt. Det kan därför behövas kompletterande inventering i områden innan där sker en

vindkraftsetablering. Länsstyrelsen kan besluta om särskild utredning för att fastställa om en fast fornlämning berörs av en vindkraftsanläggning (2 kap. 11 §

kulturminneslagen).

Älmhults kommun har ett kulturmiljöprogram från 1989 som utgör bilaga till 1991 års översiktsplan. I programmet utpekas 24 områden som särskilt kulturhistoriskt värdefulla och det ges förslag till åtgärder för att bevara landskapet och kulturmiljön.

(21)

De områden som avses i kulturmiljöprogrammet är:

1. Askenäs 10. Härlunda 2. Bårshult 11. Lönshult 3. Fagerhult 12. Höö 4. Sjuhult 13. Liatorp

5. Hallaryd 14. Råshult/Stenbrohult 6. Torsholma 15. Slätthult

7. V. Vägla 16. Taxås 8. Ellagölshult 17. Angshult 9. Hussjönäs 18. Eneryda 19. Håralycke 22. Ön/Åbogen 20. Linnefälle 23. Skinnakärr

21. Kistiga/Lycke 24. Älmhults centrum

Av ovanstående kulturmiljöer ligger följande i närheten av områden föreslagna som lämpliga för vindkraft: Ellagölshult, Agnshult, Eneryda, Linnefälle och Kistiga/Lycke.

Kulturmiljöerna ligger strax utanför de föreslagna vindkraftsområdena. Särskild hänsyn bör tas till dessa kulturellt värdefulla områden vid planering av vindkraftsanläggningar.

Vindkraftverken bör inte utgöra en negativ påverkan på kulturlandskapet i och omkring de gamla gårds-/bysamhällena.

Fig 6. Kartan visar områden med värdefulla kulturmiljöer (gula) och fornlämningar (gröna).

I områden där vindkraftsanläggningar kan vara lämpliga ska hänsyn tas till områden och objekt vars värden kan påverkas negativt av närliggande vindkraftverk. Genom att placera verk på ett genomtänkt och noggrant sätt kan fornlämningar bevaras.

Vindkraftverk bör placeras på ett sådant sätt att de inte stör den befintliga kulturmiljön.

Byggnader som tidigare uppförts för att dominera landskapet kan förlora sin status om vindkraftverk uppförs för nära. Hänsyn bör tas till viktiga siktlinjer i landskapet.

(22)

Det bör ske en kompletterande inventering av fornlämningar i områden som är av intresse för vindkraft. De undersökningar som gjorts i skogsmark är inte alltid tillräckliga.

Vid planeringen av vindkraftsanläggningar bör särskild hänsyn tas till de värdefulla kulturmiljöer som är upptagna i kulturmiljöprogrammet (1989). Påverkan på kulturmiljöerna bör utredas innan vindkraftsanläggningar planeras. Eftersom flera föreslagna vindkraftsområden ligger i närheten av värdefulla kulturmiljöer kan vindkraftverk komma att förändra landskapsbilden negativt om inte tillräcklig hänsyn tas.

Kulturvägar/kulturbroar bör beaktas vid transport av vindkraftsdelar. Risken är stor att vägen/bron måste ändras för att transport ska kunna sker. Transporter över dessa bör undvikas så långt som möjligt för att förhindra skador på värdefulla kulturmiljöer.

Natura 2000

I Älmhults kommun finns flera Natura 2000- områden som har valts ut baserat på kriterier i fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet (se figur 7). Områdena hyser skyddsvärd natur eller hotade arter och är av intresse i ett europeiskt perspektiv. Natura 2000-områden erhåller samma status som riksintressen. I Natura 2000-områden är det inte tillåtet med verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i området (7 kap. 28 a §). Det gäller även åtgärder kring området, såsom vägbyggen och dräneringar, som kan förändra förutsättningarna i Natura 2000-området.

Natura 2000-områden bedöms som olämpliga för vindkraftverk. Ingrepp i dessa områden kräver tillstånd från länsstyrelsen om miljön i området kan komma att

påverkas på ett betydande sätt. Tillstånd från länsstyrelsen kan även krävas om åtgärder utanför ett Natura 2000-område befaras påverka områdets värden. I 4 kap. 8 § MB uppges att Natura 2000-tillstånd ska vara klart innan miljötillstånd kan lämnas enligt 9 kap. MB.

Runt Natura 2000 områden gäller en skyddszon på 400 meter. Bullernivåerna vid Natura 2000-områden och naturreservat ska inte överskrida 35 dB(A). Det kan innebära att avståndet mellan vindkraftverk och ett sådant naturområde kan bli längre än 400 m.

Det ska utredas i varje enskilt fall.

Riksintresse

Områden som är skyddsvärda ur ett nationellt perspektiv kan utses som riksintresse och vid en avvägning mellan motstående intressen har riksintresset företräde. Om

länsstyrelsen eller staten anser att riksintressets värden inte beaktas kan de gå in och upphäva kommunala beslut. Ingrepp får endast ske i områden av riksintresse om ingreppen inte medför påtaglig skada på områdets värden.

I Älmhults kommun finns områden som är av riksintresse för kulturmiljövård, friluftsliv och naturvård. Åtgärder som kan orsaka skada på natur- och kulturmiljön i dessa

områden eller som kan påtagligt påverka karaktären hos områdena bör undvikas så långt som möjligt. I kommunen finns även järnvägen och riksväg 23 som bedöms som

riksintressen.

(23)

Riksintresse för kulturmiljövård

Det finns 4 områden av riksintresse för kulturmiljövård (3 kap. 6 § MB) i kommunen:

Höö, Römningeområdet, Råshult och Älmhults stationssamhälle. En kulturmiljö syftar på ett landskap som har påverkats och använts av människan och som omfattar bland annat bebyggelse, odlingslandskap, parker och trädgårdar.

Riksintresse för naturvård

I områden som omfattas av riksintresse för naturvård bör vindkraftsutbyggnad normalt inte tillåtas. Det finns 10 områden av riksintresse för naturvård (3 kap. 6 § MB) i kommunen. I några av dessa områden är hela eller delar av områdena även skyddade som naturreservat. Vissa av områdena är våtmarker och ingår i länsstyrelsens

våtmarksinventering från 1987. Områdena ingår i naturvårdsprogrammet för Kronobergs län och mer detaljerade beskrivningar av varje område kan därför fås i boken ”Kronobergs natur” (Länsstyrelsen i Kronobergs län 1989).

Riksintresse för friluftsliv

I stora områden som är av riksintresse för friluftslivet (3 kap. 6 § MB) kan

vindkraftsanläggningar eventuellt uppföras, om det inte medför påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön. Möckeln-området i Älmhults kommun är av riksintresse för

friluftslivet (även riksintresse för naturvård). Här finns en variation av sjöar, skog och odlingslandskap vilket gör området attraktivt för natur- och kulturupplevelser, båtsport, fritidsfiske och bad.

Riksintresse för kommunikation

Riksväg 23 och järnvägen som går genom kommunen klassas som riksintresse. Det innebär bland annat att väg 23 skyddas för att upprätthålla god transportkvalité, god trafiksäkerhet, god miljö och god tillgänglighet.

Riksintresse för totalförsvaret

Riksintresset för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Områden såsom övnings- och skjutfält och

flygflottiljer kan redovisas öppet medan områden som är kopplade till kommunikations- och underrättelsesystem ofta är sekretessbelagda. Höga byggnadsobjekt såsom

vindkraftverk kan komma att påverka försvarets anläggningar. Risken är att de kan utgöra flyghinder och störa kommunikationssystem. För att förhindra att vindkraftverk skapar störningar bör Försvarsmakten kontaktas tidigt i plan- och bygglovärenden. För objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 50 meter inom tätort är hela Sveriges yta samrådsområde.

(24)

Fig 7. Kartan visar områden av riksintresse för naturvård (blå), kulturmiljövård (gula), friluftsliv (grönt), väg och järnväg samt Natura 2000-områden (röda).

De områden som är av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård, friluftsliv,

kommunikation och totalförsvaret ska skyddas mot ingrepp som kan påtagligt skada värdena i området. Älmhults kommun har givit riksintressen för naturvård, friluftsliv och totalförsvaret en skyddszon på 400 meter. Avståndet mellan ett riksintresseområde av bevarandekaraktär såsom kulturmiljö- och naturvården måste ställas i relation till påverkan och värdena i det enskilda riksintresseområdet. Det gör att avgränsningen av området inte är absolut utan en avvägning måste göras i varje enskilt fall i samband med en exploateringsansökan. De olika riksintresseområdena har specifika och unika värden i ett nationellt perspektiv och skyddsavståndet blir beroende av hur värdena i området påverkas. Utpekade lämpliga områden för vindkraft kan även komma att påverka naturvårdens, kulturmiljöns och friluftslivets riksintressen upplevelsemässigt. Om detta innebär en påtaglig skada får prövas i samband med ärendehantering om en

vindkraftsetablering blir aktuellt.

Avståndet mellan ett riskintresse och vindkraftverk ska bedömas i varje enskilt fall beroende på riksintressets värde och vad verken kan få för påverkan. De

värdebeskrivningar som finns för riksintressena ska ligga till grund för bedömningen om vilka värden och i vilken skala som riksintressena kan påverkas.

Vindkraftverk nära riksintresse för kulturmiljövård bör anläggas på tillräckligt avstånd för att undvika skada på det ålderdomliga landskapet och dess kulturvärden.

För vindkraftsutbyggnad som kan komma att beröra riksintresse för naturvård bör naturvårdsprogrammet för Kronobergs län (Länsstyrelsen i Kronobergs län 1989) användas som beslutsunderlag. Hänsyn ska tas till biotopskydd, naturvårdsavtal och nyckelbiotoper i enskilda ärenden. Inget av de föreslagna vindkraftsområdena ligger i riksintresse för naturvård. Men vissa områden ligger i närheten och kan därför ändå

(25)

beröra riksintresset. Dessa områden är belägna mellan Virestad och Eneryda, öster om Häradsbäck samt öster om Getsjön (sydost om Häradsbäck).

Möckelnområdet som är riksintresse för friluftslivet bör skyddas mot ingrepp som kan skada de natur- kultur- och rekreationsvärden som finns. Friluftslivet ska ej hindras och vindkraftverk bör ej uppföras i eller nära Möckelnområdet.

Vid riksväg 23 och järnvägen finns en skyddszon på 200 meter.

Vid prövning av vindkraftsärenden ska alltid försvarets synpunkter inhämtas. Det är viktigt eftersom vindkraftverk kan påverka militär luftfart, övnings- och

skjutverksamhet, radar, signalspaning och försvarets telenät. Bygglov ska alltid skickas på remiss till försvarsmakten när exakt position och höjd för verken finns, så att

belysningskrav kan fastställas.

Stora opåverkade områden

Enligt 3 kap. 2 § MB ska ”stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär”. Utpekande och

avgränsning av stora opåverkade områden är svår att göra. I landskap med stora ytor av skogs- och odlingsmark utgörs ofta områdena av stora opåverkade miljöer, men den typ av områden behöver inte innebära ett hinder för vindkraftsanläggningar. Det är dock viktigt att områdets naturvärden beaktas och tas med i planeringen. De minst

exploaterade områdena i Älmhults kommun finns främst i de östra delarna av kommunen.

Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Vid en etablering av

vindkraftsanläggningar i dessa områden ska stor restriktivitet råda. De minst exploaterade områdena finns främst i östra delen av kommunen.

Strandskydd

Syftet med strandskyddet är att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet och att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. Det generella strandskyddet gäller 100 meter upp på land och ut i vattnet från strandlinjen. Avståndet kan utökas till 300 meter om det anses lämpligt och nödvändigt. I Älmhults kommun har bland annat sjön Möckeln ett utökat strandskydd 200 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet.

I strandskyddsområdet är det förbjudet att uppföra nya byggnader och anläggningar.

Dispens (7 kap. 13-18 §§ MB) kan sökas hos länsstyrelsen eller kommunen.

Vindkraftsanläggningar som tillståndsprövas enligt andra bestämmelser i miljöbalken behöver inte prövas särskilt för strandskyddsdispens. Dispensen prövas då i beslutet om tillstånd (7 kap. 17 § 2 MB). Dispens kan ges om det finns ”särskilda skäl” (7 kap. 18 § c MB).

Lokalisering av vindkraftverk bör göras utanför strandskyddsområde om

vindförhållanden i området är likvärdigt med de vindförhållande som råder utanför området (se bl.a. 2 kap. 6 § MB).

(26)

Vindkraftverk ska inte lokaliseras inom strandskyddsområde.

Vattenskydd

Det är inte lämpligt att anlägga vindkraftverk i anslutning till befintliga eller framtida grundvattentäkter eller inom vattenskyddsområdet. Kvaliteten på vattnet riskerar att påverkas negativt då vindkraftsetablering bland annat innebär en ökning av transporter, markarbeten och hantering av petroleumprodukter.

Möckeln är vattentäkt för Älmhults tätort och Boastad. De övriga tätorterna Delary, Göteryd, Hallaryd, Pjätteryd, Eneryda, Virestad och Häradsbäck har borrade brunnar som utgör vattentäkter. Byn Fanaholm (ett fåtal abonnenter) har kommunal vattentäkt.

Skyddsområden för vattentäkt finns i Pjätteryd, Eneryda, Diö, Älmhult, södra delen av Möckeln, Hallaryd och Delary. Vattenskyddsområden, potentiella uttag för dricksvatten och grundvattenförekomst finns redovisade på kartorna nedan.

Inga av de föreslagna vindkraftsområdena ligger inom vattenskyddsområde, befintliga eller potentiella uttagningsområden för dricksvatten.

Länsstyrelsen har i samarbete med kommunerna påbörjat en regional

vattenförsörjningsplan för Kronobergs län. Planen visar var kommunernas prioriterade dricksvattentillgångar finns och kan användas vid översiktplaneringen.

Fig 8. Kartan visar skyddsområde för vattentäkt (brunt) och potentiella uttagningsområden för dricksvattenförsörjning (rött).

(27)

Fig 9. Kartan visar grundvattenförekomsten i kommunen, röda ytor markerar mycket stor grundvattentillgång (25-125 l/s) och rosa ytor stor grundvattentillgång (5-25 l/s).

Vindkraftsetablering får inte medföra negativ påverkan på vattenkvaliteten.

Förslag till vindkraftsområden

Ställningstaganden bakom framtagandet av områden

Vid framtagandet av områden som kan vara av intresse för vindkraft i Älmhults kommun har nedanstående kriterier använts.

Vindförhållanden

Vindkraftetablering är främst intressant i områden där det blåser mer än 6,5 m/s 72 meter över nollplansförskjutningen.

Bebyggelse

Runt tätorter (enligt SCB:s definition) samt friliggande bebyggelse (enligt

fastighetskartan) har en buffert skapats som ger skyddszon på 500 meter. I och med detta avstånd klaras de normer och riktlinjer för bullervärden som gäller

bostadsbebyggelse.

Tätortsexpansion

Runt Älmhult finns en skyddszon på cirka 1,5 kilometer och kring övriga tätorter är motsvarande zon 1 kilometer.

Naturreservat och Natura 2000

Runt naturreservat och Natura 2000-områden finns en skyddszon på 400 meter.

(28)

Infrastruktur

Runt allmänna vägar, järnvägar, elledningar i stam- och regionnätet samt mobilmaster har en buffert skapats som ger en skyddszon på 200 meter, vilket ungefär motsvarar ett större vindkraftverks totalhöjd.

Riksintressen

Riksintresse för naturvård, friluftsliv och totalförsvaret har givits en skyddszon på 400 meter.

Fornlämningar och kulturmiljö

Vid framtagandet av vindkraftsområdena har inga områden valts bort på grund av förekomst av fornlämningar. Vindkraftverk går ofta att uppföra utan att göra intrång i enstaka fornlämningar. Däremot kan det vara känsligare med kulturmiljöer såsom äldre bymiljöer och ålderdomligt kulturlandskap. För varje område föreslagit som lämpligt för vindkraft behöver det ske en komplettering med information om fornlämningar eller kulturmiljöer kommer att påverkas av vindkraftverk.

Övrig planerad markanvändning enligt översiktsplanen

De utredningsområden som finns upptagna i kommunens Översiktsplan (2006) har givits en buffertzon på 400 meter.

Strandskydd och sjöar

Inga av de föreslagna vindkraftsområdena ligger inom strandskyddsområde. Det skyddsavstånd som gäller mellan vindkraftsområden och sjöar eller vattendrag är 100 meter, alltså samma avstånd som strandskyddsområdet.

Utpekade områden för vindkraft

Mer detaljerade utredningar samt besök på plats ska göras i de områden som utifrån denna bedömning pekas ut som potentiella vindkraftsområden.

För alla föreslagna vindkraftsområden ska det utredas om vindkraftverk kommer att störa häckande och flyttande fåglar. För vissa områden är detta av mycket stor betydelse, exempelvis om de ligger nära en sjö med störningskänsliga arter. Det ska även ske en inventering av förekomst av missgynnade eller hotade arter av kärlväxter, insekter, marklevande däggdjur och andra arter som kan påverkas av

vindkraftsanläggningar. Även förekomst eller flyttstråk av fladdermöss måste utredas innan planering av vindkraftverk. Kunskap om förekomst av olika arter bör inhämtas från kunniga såsom naturskydds- och ornitologiska föreningar.

Viktigt att tänka på är även hur vindkraftverk kan komma att påverka friluftslivet i och kring de föreslagna områdena. Förutom det friluftsliv som idag finns i områdena planeras det för framtida vandringsleder genom kommunen som ska ansluta med andra leder i grannkommunerna. Ingen av de föreslagna lederna kommer att passera igenom något av de områden som är föreslagna som lämpliga för vindkraft. Däremot kan vissa delar av lederna komma att gå väldigt nära vissa av områdena, exempelvis vid området öster om Häradsbäck. Detta bör tas i beaktande vid planering av vindkraftverk då de kan komma att störa de som vill utnyttja vandringslederna. Störningar kan skapas till

exempel genom att verken kan få negativ inverkan på landskapsbilden samt orsaka buller och skuggeffekter.