Miljökvalitetsnormer för vattenmiljö

Erfarenheter vid framtagandet av miljökvalitetsnormer för vattenmiljö Krav på vetenskaplig noggrannhet

Med anledning av verktygets juridiska kraft och de krav som ställs på olika aktörer anser Naturvårdsverket att höga krav även bör ställas på vetenskaplig noggrannhet vid

fastställande av normnivåer. Kravet på vetenskaplig kunskap framgår även av författ- ningskommentaren till miljöbalken16 _{där det anges att miljökvalitetsnormer skall grunda}

sig på vetenskapliga kriterier och vara effektrelaterade samt att miljökvalitetsnormer skall ange vad som från vetenskaplig synpunkt kan anses vara godtagbar miljökvalitet. Den vetenskapliga kunskapen behövs bland annat för att ta fram en nivå för normen, vid vilken tidpunkt en miljökvalitetsnorm ska vara uppfylld, vilka åtgärder som bör vidtagas samt för att få en acceptans för de i många fall resurskrävande åtgärder som behöver vidtas. I ett längre perspektiv är kravet på vetenskaplig kunskap även viktigt för att inte undergräva instrumentets trovärdighet.

I detta sammanhang bör nämnas att miljökvalitetsnormer för vattenmiljö tagits fram för fiskvatten och skaldjursvatten. Dessa miljökvalitetsnormer är dock inte nationellt

initierade utan framtagna utifrån kraven i EG-direktiven för fiskvatten (1978/659/EEG) respektive skaldjursvatten (1979/923/EEG). De på så vis reglerade parametrarna i direktivet anses inte överskridas i någon större omfattning och därmed inte föranleda något större behov av åtgärder för Sveriges vidkommande (se även kap 6.2).

Behov av kunskapsunderlag

De föroreningar som når vattenmiljön har oftast reagerat med mark- och vattenkemin samt genomgått olika biokemiska processer innan de når vattendrag, sjöar och hav. Ofta är sträckan mellan utsläpp och vattenmiljön dessutom lång och mycket hinner hända på vägen. Tillförlitliga modeller saknas idag för att beskriva dessa processer med en säkerhet som motsvarar de ovan ställda kraven.

Utifrån ovanstående resonemang har det visat sig svårt att ta fram vetenskapligt korrekta nivåer för miljökvalitetsnormer i vattenmiljö som motsvarar de krav som ställs i

miljöbalken. Det jämförvärde som har används för att fastställa det naturliga bakgrunds- värdet för fosfor i sjöar har t.ex. visat sig vara behäftat med relativt stora osäkerheter. Även för flöden i vattendrag har det varit svårt att fastställa vid vilken nivå vi anser att vi har ett ekologiskt hållbart flöde. Ett vetenskapligt underlag för att bedöma vilken

flödesregim som behövs för att säkerställa vattendragets ekosystem saknas helt enkelt. Det är på grund av ovanstående komplexitet hos naturliga processer även svårt att veta vilket resultat vidtagna åtgärder får på miljötillståndet i vattenmiljö.

Det pågående arbetet med genomförandet av ramdirektivet för vatten kommer emeller- tid att bidra till en ökad kunskap om vattenrelaterade miljöproblem.

Ramdirektivet för vatten

Syftet med ramdirektivet för vatten är att göra arbetet för att skydda Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Direktivet utgår från ett helhetsperspektiv på avrinningsområde och angränsande kustområde vilket är fördelaktigt. Man har då möjlighet att vidta de åtgärder som är mest kostnadseffektiva i respektive avrinningsområde. Direktivet ställer bland annat krav på att alla vattentyper ska karakteriseras med avseende på vattenkvalitet, att mänsklig belastning ska redovisas, att konsekvenser av den mänskliga påverkan ska undersökas under år 2004 och redovisas till kommissionen i mars år 2005. I redovisning- en ska även ingå en ekonomisk analys av vattenanvändningen samt preliminära miljömål för alla vattentyper inom avrinningsområdena. Riskerar medlemsstaterna att inte uppnå målen krävs åtgärdsprogram som leder till att målen nås. Detta ska tillsammans med en ur svensk synpunkt utvidgad miljöövervakning ligga till grund för upprättande av åtgärds- program och förvaltningsplaner senast år 2009 i syfte att nå direktivets miljömål - god status senast till år 2015.

Miljöbalkskommittén har i sitt betänkande om ramdirektivet (SOU 2002:107) bland annat föreslagit att åtgärdsprogrammen ska vara bindande för myndigheter och kommu- ner samt att miljömålen enligt ramdirektivet ska författningsregleras.

Ramdirektivet för vatten innehåller ett mycket stort antal parametrar som ska regleras och omsättas till halter senast år 2006. Det finns dock inget krav på att just miljökvali- tetsnormer enligt balken ska användas för att genomföra direktivet. Eftersom miljökvali- tetsnormer är ett så pass starkt instrument är det heller inte lämpligt att använda i alla situationer, i vissa fall torde det vara bättre att reglera i form av gränsvärden, riktvärden etc. Detta kommer förmodligen att möjliggöras efter revideringen av miljöbalken. Diskussion

Ramdirektivet för vatten ställer i princip liknande krav på miljökvalitet, kontroll och åtgärder som för de miljökvalitetsnormer som Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram nationella normer för. Detta skulle med största sannolikhet komma att leda till ett dubbelarbete med två parallella system.

Vidare kommer ramdirektivet för vatten förmodligen inte att ställa lika stränga juridis- ka krav på miljökvaliteten som en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken och är därför bättre lämpat att hantera dessa frågor med tanke på de svårigheter som tidigare nämnts.

Slutligen är Sverige, i och med sitt medlemskap i EU, förpliktigat att genomföra ramdirektivet för vatten och stora resurser har därför allokerats till detta arbete.

Att föregripa det pågående genomförandet av ramdirektivet för vatten och föreslå nationellt baserade miljökvalitetsnormer för enstaka vattenrelaterade parametrar vore i dagsläget mindre lämpligt. I samband med genomförandet av ramdirektivet kommer även de kunskapsluckor som identifierats inom ramen för detta regeringsuppdrag att fyllas. Att redan nu dra igång inventeringar och liknande vore därför inte kostnadseffektivt med anledning av att samma arbete kommer att krävas inom kort för ramdirektivet. Vårt förslag är att denna slutrapport med tillhörande delrapporter och underlagsrapporter införlivas med Naturvårdsverkets arbete i samband med genomförandet av ramdirektivet för vatten och att behovet av miljökvalitetsnorm där tas upp till en förnyad bedömning.

Om normer tas fram inom ramdirektivet för vatten är det viktigt att ta vara på de problem som identifieras i och med genomförandet av normer för luftmiljön (se kap 7.1).

Miljökvalitetsnormer för

vattenmiljö

Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. miljöbalken och ska ange de föroreningsnivåer och störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter.

Rapporten utgör huvudredovisning av ett regeringsuppdrag med uppgift att utreda förutsättningarna för miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet (delrapporter och underlagsrapporter i uppdraget är nr 5180, 5288, 5289, 5290, 5291, 5292, 5293 och 5294). Rapporten riktar sig främst till regeringen, men även till de myndigheter som berörs av genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (dir 2000/60/EG) samt andra intresserade.

ISBN 91-620-5287-X.pdf ISSN 0282-7298