Miljökvalitetsnormer för fiskvatten 9.3.1
Vänern, inklusive Åsfjorden, klassas som laxfiskvatten enligt NFS 2002:6. De utpekade vattenområdena ska skyddas enligt förordningen SFS 2001:554. Gruvöns Bruks verksamhet bedöms inte påverka Åsfjorden så att miljökvalitetsnormerna för fiskvatten överskrids.
Miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet 9.3.2
Sverige har implementerat EU:s ramdirektiv för vatten genom vattenförvaltnings-förordningen (SFS 2004:660). Förordningens syfte är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet vid en viss tidpunkt.
Vattendelegationen i Västerhavets vattendistrikt har fastställt status och kvalitetskrav år 2009 för ekologisk och kemisk ytvattenstatus för Åsfjorden (SE658086-134974).
Det pågår dock en revidering av status och kvalitetskrav under andra förvaltnings-cykeln. Nedan följer en sammanfattning av fastställda status och miljökvalitetsnormer år 2009 samt förslag på reviderade status och kvalitetskrav år 2015. Informationen har inhämtats från VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) (2015-10-02).
Ekologisk status Fastställd år 2009
Status: God ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status år 2015 Förslag år 2015
Aktuell status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status år 2021
Orsaken till den ändrade ekologiska statusen och tidsfristen i förslaget år 2015 angavs vara morfologiska förändringar och flödesregleringar enligt VISS.
Kommentarer till bedömning redovisad i VISS:
Bedömningen av bottenfauna med koppling till övergödning ingår inte i motiveringen till tidsfristen. Bottenfauna som indikator är osäker (se avsnitt 9.2). Variationen i bottenfaunastatusen kan inte korreleras till Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material (se avsnitt 9.4.1.).
De hydromorfologiska parametrarna ingick inte fullständigt i bedömningen av den ekologiska statusen 2009. Den bedömda måttliga statusen år 2015 kan därmed inte automatiskt ses som en försämring jämfört med bedömningen år 2009.
Det är oklart om de bedömda morfologiska förändringarna i VISS syftar på Gruvöns Bruks industriområde och hamnområde, vilka gränsar till Åsfjorden.
Strandlinjen kan av logiska skäl inte omvandlas till mer naturlig utan att inkräkta på verksamheten.
Gruvöns Bruk har inget inflytande på flödesregleringar vid Vänerns utlopp
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Kemisk ytvattenstatus
Fastställd år 2009 (exkl. kvicksilver)
Status: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus
Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus år 2015, undantaget kadmium 2021
Förslag år 2015
Aktuell status: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus
Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus, undantag mindre stränga krav för PBDE och kvicksilver.
Orsaken till att god status inte uppnåddes i förslaget år 2015 angavs vara för höga halter av PBDE (polybromerade difenyletrar) och kvicksilver i fisk enligt VISS. Detta är ett generellt fenomen i stort sett hela Sveriges ytvattenförekomster, där den största påverkan av kvicksilver härrör från långväga, atmosfäriska utsläpp, vilket skett under lång tid enligt VISS. För PBDE sker påverkan även i första hand ifrån atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter.
Kommentarer till bedömning redovisade i VISS:
Problemen med PBDE och kvicksilver i Åsfjorden är därmed inte kopplade till Gruvöns Bruks verksamhet.
9.4 Miljökonsekvenser vid ansökt produktion
Utsläpp av organiskt material 9.4.1
Vid ansökt produktion beräknas utsläppen av organiskt material från Gruvöns Bruk att öka något jämfört med nollalternativet och senare års emissioner. Medelutsläpp av organiskt material, under perioden 2010-2014, mätt som CODcr, var 8600 ton per år.
Vid nollalternativ och ansökt produktion bedöms utsläppet av organiskt material till ca 9 700 respektive 10 000 ton per år.
Idag står Gruvöns Bruk för drygt 10 % av det organiska material som når Åsfjorden från punktkällor och älvar. Därtill tillkommer inflöde från Storvänern samt den interna primärproduktionen i Åsfjorden.
Organiskt material är syreförbrukande och kan leda till syrebrist i bottenvatten och därmed påverka bottenfaunan. Goda syreförhållanden råder i Åsfjordens bottenvatten, vilket ger goda förutsättningar för förekomst av bottenfauna.
Såsom nämnts ovan varierar status för bottenfauna både i Åsfjorden och “uppströms”
belägna Grumsfjorden. Bottenfauna utgör därmed en svår indikator för bedömning av hur förhållandena i Åsfjorden påverkas av brukets verksamhet. Den variation av bottenfaunastatus som förekommer kan inte korreleras till utsläpp av organiskt material från Gruvöns Bruk.
Brukets begränsade påverkan återspeglas i Figur 9-1. Halten av organiskt material (CODMn) vid station Ås141 längre nedströms bruket, har varit i stort sett oförändrad, sedan slutet av 1980-talet. Detta trots minskade utsläpp av organiskt material (CODcr)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Figur 9-1 Årsutsläpp av organiskt material (mätt som CODCr) från Gruvöns bruk samt årsmedelhalter av organiskt material (mätt som CODMn) i Åsfjorden (Ås141, bottenvatten) åren 1975-2012. (Från ALcontrol, 2013).
Några haltförhöjningar av organiskt material med koppling till Gruvöns Bruk kan inte heller utläsas från vattenkvaliteten närmare bruket under 2008-2014, i vare sig ytvattnet eller i bottenvattnet.
Detta går i linje med tidigare recipientbedömning år 2007 som redovisats i en prövotidsutredning för utsläpp till vatten från Gruvöns Bruk. Halterna av organiska ämnen konstaterades då vara låga under början av 2000-talet. En jämförelse mellan halter av organiska ämnen i närområdet till Gruvöns Bruk och i en gradient mot öppna Vänern samt referensområde i väster visade i stort sett inga skillnader för perioden 2002-2006. Mängden organiskt material som leddes ut från Gruvöns Bruk bedömdes då ha en liten påverkan på Åsfjorden. Årsemissionen av organiskt material under perioden 2002-2006 var 10 000-15 000 ton COD per år, d.v.s. högre jämfört med senare års utsläppsnivåer (7 200-9 600 ton/år under år 2008-2014) samt både nollalternativ och ansökt nivå (9 700 respektive 10 000 ton/år).
Med stöd av ovanstående bedöms Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material vid ansökt produktion ha en liten betydelse för Åsfjorden och inte hindra att god ekologisk status uppnås i Åsfjorden.
Utsläpp av näringsämnen 9.4.2
Gruvöns Bruk emitterade mellan 17 och 23 ton fosfor per år under perioden 2008 till 2014. Bruket står idag för 30 % av fosforbidraget i jämförelse med bidraget från andra punktkällor och älvar till Åsfjorden. Enligt modellberäkning härrör dock ca 80 % av fosforbidraget till fjorden från Storvänern. Detta betyder att fosforbidraget från Gruvöns Bruk är tydligt under 10 %
Detta förklarar varför statusen i fjorden med avseende på fosfor bedömts som god/hög för perioden 2008 och 2014, d.v.s. Gruvöns fosforemission har en begränsad påverkan på Åsfjordens vattenkvalitet. Detta går i linje med tidigare recipientbedömning från 2007, vilken ingick i prövotidsutredning för utsläpp till vatten. Det konstaterades att skillnaderna i fosforhalt var relativt små mellan Grumsfjorden och Åsfjorden under perioden 2002-2006. Detta trots att fosforemissionen från Gruvöns Bruk då var större (23-36 ton/år) jämfört med efterföljande period 2008-2014. Årsemissionen av fosfor bedöms bli 22 respektive 23 ton per år vid nollalternativet och ansökt produktion år.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Gruvöns Bruks fosforutsläpp till vatten bedöms inte hindra att god ekologisk status uppnås i Åsfjorden vare sig idag eller vid ansökt produktion.
Kväveutsläppen låg mellan 110 och 175 ton per år under perioden 2008 till 2014.
Bruket står idag för ca 10 % av kvävebidraget jämfört med bidraget från punktkällor och älvar till Åsfjorden. Kvävehalten är dock högre i Storvänern än i Åsfjorden och brukets reella kvävebidrag till Åsfjorden blir därmed än lägre, då även Vänerns inflöde till fjorden bör beaktas.
Årsutsläpp av kväve bedöms bli ca 160 respektive 170 ton per år vid nollalternativet och ansökt produktion, vilket är i nivå med några av de senaste produktionsåren.
Utsläppsnivån är inte lika hög som i början av 2000-talet då den var drygt 200 ton/år.
I sötvattenekosystem anses fosfor vara det begränsande näringsämnet för
primärproduktionen av alger/plankton. Utsläpp av kväve är av mindre betydelse för Åsfjordens miljöförhållanden.
Toxicitet 9.4.3
En kemisk-biologisk karakterisering av utgående behandlat avloppsvatten har tidigare genomförts i samband med en prövotid rörande utsläpp till vatten. Sammanfatt-ningsvis visade denna att avloppsvattnen från Gruvöns bruk var icke-toxiska/låg-toxiska gentemot de testade organismerna. Inget tydde på att avloppsvattnet har en toxisk påverkan i de koncentrationer som är relevanta för recipienten.
Vid ansökta förhållanden kommer kraftpappersproduktionen att utgå till förmån för kartongproduktion. Kartongtillverkningen kommer kräva delvis andra tillsats- och hjälpkemikalier, vilka kommer att granskas och riskbedömas noggrant på samma sätt som idag.
En första kemikaliebedömning har genomförts för ansökta förhållanden, då den nya kartongmaskinen har tagits i bruk (Bilaga 2:6, se avsnitt 13). Enstaka kemikalier kan komma att överskrida PEC/PNEC-värdet på 1, som ses som en riskfri nivå för
recipienten. Slutsatsen blev, sett ur försiktighetsprincipen, att en vidare utredning bör genomföras om kemikalierna blir aktuella för användning i kartongproduktionen.
Vidare kan noteras att idag renas pappersbrukets avloppsvatten endast genom primärsedimentation. Avloppsvattnet från kartongmaskinen planeras att ledas till primär sedimentation följt av biologisk rening, vilket bör minska risken för toxisk påverkan på recipienten. Gruvöns Bruk planerar även att genomföra en uppföljning av karakteriseringen med kartongmaskinen i drift.
Utsläpp av metaller 9.4.4
Emissioner av metaller från Gruvöns Bruk under senare år redovisas i Tabell 9-2.
Metallerna tillsätts inte i processen, utan härrör huvudsakligen från vedråvaran.
Utöver emissioner från Gruvöns Bruk, transporteras även metaller från Borgviksälven samt Norsälven till Åsfjorden.
Mängden av kvicksilver har inte beräknats då analyserade mätvärden i regel underskrider analysens detektionsgräns (<0,01 µg/l).
I relation till Norsälvens transport av metaller är Gruvöns bidrag störst för kadmium
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
är lägre eller i nivå med vad som registrerats i ytsediment från Storvänern. Hav- och Vattenmyndighetens gränsvärden för kadmium och bly i sediment underskrids. Halter av bly, nickel och kadmium i fiskmuskel var under analysernas detektionsgränser.
Kvicksilver i fiskmuskel och metaller i fisklever från Åsfjorden var på samma nivå som i fisk från referensområden i Vänern.
Några tydliga tecken på förhöjda metallhalter i Åsfjorden korrelerade till Gruvön Bruks verksamhet kan inte utläsas.
Tabell 9-2 Nivån av metallutsläpp till Åsfjorden från Gruvöns Bruk för åren 2010-2014. Transport av metaller 2010-2013 från Norsälven.
kg/år As Cd Ni Cr Cu Pb Zn
Gruvön 30 50 60 100 260 120 3 900
År 2010-2014
Norsälv 400 30 1 150 550 2 200 1 100 10 200 År 2010-2013
Vid ansökt produktion kommer vedförbrukningen öka med cirka 20 % och
metallutsläppen kan förväntas öka i motsvarande grad. Metallemissionen bedöms trots det få en begränsad påverkan på recipienten och inte hindra att kvalitetskraven för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus uppnås.
9.5 Slutsatser avseende konsekvenser av utsläpp till vatten
Idag bedöms vattenkvaliteten i recipienten Åsfjorden som god baserat på halterna av näringsämnen och organiskt material, siktdjup och klorofyll, syrgasförhållanden och försurningsparametrar. Status för bottenfauna varierar över tid både uppströms och nedströms bruket. Bottenfauna utgör därmed en svår indikator för bedömning av förhållandena i Åsfjorden.
Kvalitetskraven (miljökvalitetsnormer) för Åsfjorden enligt nuvarande förslag i VISS är
“God ekologisk status år 2021” och ”God kemisk ytvattenstatus”, undantaget mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE. Orsaken till tidsfristen för ekologisk status anges vara morfologiska förändringar och flödesregleringar. Kemisk ytvattenstatus har bedömts som “uppnår ej god status”, p.g.a. för höga halter av PBDE (bromerade flamskyddsmedel) och kvicksilver i fisk enligt VISS, beroende på atmosfäriskt nedfall.
PBDE och kvicksilver i Åsfjorden kan därmed inte kopplas till Gruvöns Bruks verksamhet.
Emissioner av metaller från Gruvöns Bruk, härrör huvudsakligen från vedråvaran.
Några tydliga tecken på förhöjda metallhalter i Åsfjorden korrelerade till Gruvön Bruks nuvarande verksamhet kan inte utläsas.
Metallemissionen från Gruvöns Bruk vid ansökt nivå bedöms få en begränsad påverkan på recipienten och inte hindra att kvalitetskraven för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus uppnås.
Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material och näringsämnen ökar med knappt 10 % vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet. Emissionsnivåerna bedöms inte hindra att god ekologisk status uppnås i Åsfjorden vid nollalternativet eller ansökt produktion.