6.3.1 Tillståndsgiven verksamhet (nollalternativ)
Gruvöns Bruk består av en sulfatfabrik, ett NSSC-baserat flutingbruk samt ett kraftpappersbruk. Sulfatfabriken och NSSC-linjen har gemensamt renseri och integrerad kemikalieåtervinning.
Den större av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt långfibrig massa, som går till den egna kraftpapperstillverkningen. Kraftpappersproduktionen sker på fyra
pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4 och PM5). En mindre del av det tillverkade papperet pigmentbestryks i en separat bestrykare. Bestrykningsmaskinen kommer dock att stängas senast 2016.
En del av den långfibriga massan flingtorkas för externt bruk (avsalumassa).
Den mindre av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt kortfibrig massa och används enbart internt.
NSSC-massan (halvkemisk sulfitmassa) går till intern flutingtillverkning på pappers-maskin (PM6). Vid flutingtillverkningen tillsätts ca 10 % intern och extern rejekt.
Gemensamma avdelningar som kemikalieåtervinning och ånggenerering, består av indunstningsanläggning, sodapanna, mesaugn och mixeri, barkpanna och två mottrycksturbiner.
I Figur 6-2 nedan ges en översiktlig bild av processen. De svarta pilarna visar de huvudsakliga råvaru- och produktflödena. Blåa pilar visar bränslehantering och energiproduktion. De röda pilarna visar huvudsakliga processkemikalieflöden och de gröna pilarna visar brukets hantering av starka gaser.
Figur 6-2 Översikt över Gruvöns Bruks nuvarande processer
högtrycksånga
olja kokvätska/ avdragslutar klorat mm
bark vitlut
mesaugn och mixeri
NS-kokeri
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Nedan följer en översiktlig beskrivning av processerna. För en mer utförlig beskrivning hänvisas till ansökans Tekniska beskrivning.
Renseri:
Råvara i form av rundved av barr- och lövved kommer in på bil, tåg och fartyg.
Renseriet består av två parallella linjer. Normalt körs den ena på barrved och den andra på lövved. I vedhanteringen barkas (torrbarkning) rundveden och huggs till flis.
Periodvis används sågverksflis av barrved, vilken ankommer med bil.
Lövvedsflisen går till NS-kokeriet och kortfiberlinjen samt barrvedsflisen till långfiberkokeriet.
Avskild bark förs till förbränning i barkpannan.
Långfiberlinje:
Barrvedsflisen transporteras till långfiberlinjens kokare (kontinuerlig), där vedfibrerna friläggs med vitlut. Via tryckdiffusör och atmosfäriska diffusörer erhålls massan, som silas och tvättas.
Massan kan ledas antingen till blekeriet eller tas ut som oblekt massa efter ytterligare tvätt. I dagsläget går all massa till blekeriet.
Massan förbehandlas med syrgas innan den bleks i blekeriet med klordioxid och peroxid, enligt sekvensen D-EOP-D-EP-D. Klordioxiden framställs av bruket genom reaktion mellan metanol och klorat. Efter varje bleksteg tvättas massan.
Den färdigblekta långfibermassan leds antingen till kraftpappersbruket eller tas ut som överskott av flingtorkad massa. Flingtorken består av två parallella linjer och en gemensam packlinje.
Kortfiberlinje:
Lövvedsflisen transporteras till kortfiberlinjens kokare (kontinuerlig), där vedfibrerna friläggs med vitlut till massa.
Massan tvättas och förbehandlas med syrgas innan den bleks i blekeriet. Blekningen sker stegvis med klordioxid och peroxid, enligt sekvensen D-EP-D. Efter varje bleksteg tvättas massan.
Den färdigblekta massan leds till kraftpappersbruket.
NSSC-linje och fluting maskin:
Flutingbruket består av ett NSSC-kokeri, pappersmaskin (PM6) och en rejektmassa-mottagning.
Lövvedsflis transporteras till NS-kokaren, följt av defibrörer.
Massan tvättas och pressas och leds till flutingtillverkning på pappersmaskin (PM6).
Flutingen armeras av rejekt. Ungefär hälften utgörs av intern rejektmassa från sulfatmassalinjernas silerier och pappersbrukets fibersedimenteringsbassäng.
Den andra hälften kommer våtpressad med bil från externa bruk.
Den färdiga flutingen rullas om i en separat rullmaskin och emballeras i en packlinje.
Kraftpappersproduktion:
I kraftpappersbruket finns fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4 och PM5), en fristående bestrykningsmaskin samt gemensamma funktioner som holländeri, limkök, omrullning, pack och utskottscentral. Det finns även en avställd och numera beslutat nedlagd pappersmaskin (PM3).
Till massasuspensionen, som leds till pappersmaskinerna, tillsätts funktionskemikalier och ibland även mineraliskt fyllmedel.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Återvinning:
Förbrukade kok- och tvättvätskor från kort- och långfiberlinjernas kokare (svartlut), leds till indunstning. Även förbrukad kok- och tvättvätska från NSSC-linje (rödlut) leds till indunstning.
Avdragslutarnas torrhalt höjs till 72 % i indunstningen och tjocklut bildas, som förbränns i sodapannan, där energi och kemikalier återvinns.
I mixeriet omvandlas grönlut från sodapannans smältalösare till vitlut, med hjälp av tillsatt kalk (bränd kalk).
I mesaugnen ombildas mesan till ny kalk.
I mixeriet bereds även sulfitlösningen för NSSC-massaframställning, som används som kokvätska.
Energiproduktion:
Värmeenergi i form av ånga, produceras huvudsakligen av sodapanna och barkpanna, med ett mindre tillskott från gasdestruktionspanna. Det finns även reservugn för gaspannan, som kan producera värmeenergi (se avsnitt 7.5).
I kraftcentralen finns två mottrycksturbiner, vilka producerar ca 50 % av brukets elbehov (se avsnitt 7.5) samt mellan- och lågtrycksånga.
Vidare finns följande anläggningar på Gruvöns Bruks industriområde för produktionen:
Hartskokeri för framställning av tallolja och björkolja. Tallolja säljs externt.
Björkoljan används som bränsle i mesaugnen eller säljs externt.
Terpentinsystem för utvinning av terpentin (långfiberlinjen), vilken säljs externt.
Matarvattenberedning
Därutöver finns gemensamma funktioner i form av serviceavdelningar och kontor.
6.3.2 Ansökt produktion
Vid ansökt produktion kommer en ny kartongmaskin att placeras på nuvarande fabriksområde och i närheten av nuvarande anläggningar. Ansökan om förändrad produktion avser övergång från kraftpappersproduktion till kartongproduktion. Den nya kartongmaskinen planeras att producera ytvit liner, kartong och vätskekartong. En betydande andel av produktionen kommer vara bestruken. Andelen bestruken
vätskekartong kommer att öka med tiden. När den nya kartongmaskinen tagits i drift kommer befintligt kraftpappersbruk och dess fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4, PM5) att läggas ner, vilket kan ske successivt. Den fristående bestrykaren läggs ner redan år 2016.
För ansökt utökad flutingproduktion planeras ingen tillkommande utrustning för NSSC-massaproduktion och flutingproduktion.
För ansökt sulfatmassaproduktion planeras viss tillkommande utrustning (ny tvätt-utrustning, se nedan). Produktionen av oblekt långfibermassa kan genom tidigare ombyggnation redan nu nå ansökt nivå.
Fabrikens struktur och massaflöden efter att den nya kartongmaskinen tagits i drift framgår av Figur 6-3. Precis som i Figur 6-2 indikerar de svarta pilarna huvudsakliga råvaru- och produktflöden, blå pilar bränslehantering och energiproduktion, röda pilar huvudsakliga processkemikalieflöden och gröna pilar brukets hantering av starka gaser.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Figur 6-3 Gruvöns Bruks struktur efter att den nya kartongmaskinen tagits i drift.
Nedan följer en sammanfattning av planerade åtgärder för ansökt kartongproduktion:
Den nya kartongmaskinen är inte projekterad ännu. Den antas dock få en kapacitet på uppemot 550 000 årston kartong och uppföras i en ny minst 400 meter lång maskinsal. För en något mer utförlig beskrivning hänvisas till den Tekniska beskrivningen. Tillhörande byggnader kommer även rymma stödjande avsnitt som massamottagning för extern kortfibrig massa och CTMP-massa, holländeri, limkök, smetkök, utskottscentral, omrullning och pack samt magasin.
Vissa liner- och kartongkvaliteter kommer att ha oblekt bakskikt. Ny tvättut-rustning planeras att installeras för att förbättra tvätten av en delström från oblekt långfibrig sulfatmassa. Ett nytt lagringstorn för tvättad oblekt massa planeras att uppföras. Dessa utrustningar är i nuläget inte komplett projekterade.
Den nya kartongmaskinens torkparti kommer huvudsakligen att använda mellantrycksånga. Det nuvarande kraftpappersbruket nyttjar främst lågtrycks-ånga. För att mellantrycksånga skall räcka kommer indunstningen att
kompletteras och konverteras till lågtrycksånga.
Processvattenöverskottet från den nya kartongmaskinen kommer att ledas till primärsedimentation följt av bioreningsanläggningen.
Idag leds överskott av bioslam från bioreningsanläggningen till indunstning för förbränning i sodapannan, vilket troligen kommer att ändras i samband med att kartongmaskinens avloppsvatten leds till bioreningen. Det framtida avloppsvattnet kommer att innehålla för mycket kalcium och andra processfrämmande ämnen, vilka annars kommer att byggas upp i lutcykeln. Bioslammet kan i framtiden komma att förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas externt.