I detta avslutande kapitel sammanfattas kort de viktigaste lärdomarna från de föregående kapitlen, och vi gör detta bl.a. genom att presentera en enkel och översiktlig checklista/vägledning för hur en analys av miljöpolitikens konkur- renskraftseffekter kan genomföras (ex ante). I rapporten argumenterar vi för att i allmänna termer kan begreppet konkurrenskraft definieras som ett före- tags eller industrisektors långsiktiga förmåga att tjäna pengar på marknaden. En analys av miljöpolitikens effekter på konkurrenskraften inbegriper därför: (a) en bedömning av i vilken mån samt hur miljöpolitiken påverkar företagens kostnader och produktivitet (dvs. tar andra produktiva resurser i anspråk), samt (b) i vilken mån dessa kostnadsökningar kan vältras över på företagens kunder (s.k. ’cost pass-through’). Effekterna av miljöpolitiken på konkurrens- kraften bestäms inte endast av politikens ambitionsnivå utan i minst lika hög grad av dess utformning och implementering.
Tidigare empiriska forskningsstudier av sambandet mellan miljöpolitik och konkurrenskraft har använt olika angreppssätt varav de vanligaste inklu- derar effekterna på: (a) handelsmönster (nettoimport); (b) investeringsmönster och beslut; samt (c) företagens produktivitet, kostnader och vinstnivåer. De flesta tidigare studier är av ex post karaktär, och ett genomgående problem är att det visat sig svårt att fullt ut kontrollera för effekterna på konkurrenskraf- ten av andra faktorer utöver miljöpolitiken. En annan viktig empirisk utma- ning har varit att identifiera bra approximationer för miljöpolitikens stringens samt utformning. Detta talar för att det ofta är värdefullt att kombinera kvan- titativa och kvalitativa angreppssätt.
Vår genomgång av hur olika utredare har analyserat konkurrenskrafts- effekterna av olika miljöpolitiska förslag visar att de flesta SOUs innehåller kvalitativa bedömningar av effekterna. Ofta nöjer sig t.ex. utredarna med att belysa de direkta effekterna på kostnader och företrädesvis de ökade admi- nistrativa kostnader som förslagen innebär. Å den andra sidan finns flera studier som i efterhand kastat mer ljus på de olika förslagens effekter, inte minst gäller detta de ekonomiska effekterna av den svenska klimatpolitiken. Dessa bedömningar bygger ofta på relativt djupgående analyser med hjälp av ekonomiska modeller av mikro- eller makrokaraktär. Konjunkturinstitutets s.k. EMEC-modell har t.ex. använts för att belysa såväl de övergripande sam- hällsekonomiska effekterna av ökade koldioxidpriser men även motsvarande effekter på förädlingsvärdena i specifika industrisektorer. EMEC är en allmän jämviktsmodell, och är speciellt lämpad för att analysera effekterna av eko- nomiövergripande styrmedel, dvs. styrmedel som påverkar flera marknader (direkt eller indirekt).
En checklista för analyser av miljöpolitikens effekter på industrins kon- kurrenskraft presenteras i Figur 5.1. Det bör betonas att miljöpolitiken kan se mycket olika ut från fall till fall, och kan t.ex. innehålla allt från förbud
av vissa ämnen, skatter på utsläpp, krav på rapportering, gränsvärden för utsläpp, teknikkrav etc., till förändringar i regelverken som på andra sätt begränsar företagens handlingsutrymme. Den generiska ansats som presente- ras i Figur 5.1 kan därför inte – och har inte som mål att – i detalj belysa alla aspekter som aktualiseras i enskilda fall.
Typ av styrmedel (bl.a. med avseende på flexibilitet och implementering) Direkta effekter Indirekta effekter Vilka företag påverkas?
Effekter på företagens kostnader, vinster och produktivitet Förutsättningar för konkurrenskraft på internationella marknader Sammanfattande bedömningar Eventuellt modellstöd i form av allmän jäm- viktsmodeller och/eller ekonometriska studier på industrinivå. Analys av hur politiken interagerar med existerande styrmedel Indikatorer: merkostnadernas andel av produktionsvärdet och/eller andra kostnader Indikatorer: exportpriselastici- teter och/eller bedömning av ’cost-pass through’ från andra studier
Komplettera analysen genom att konsultera relevant branschkompetens
Återkom till en analys av om – och i så fall hur – olika utformningar av
politiken kan påverka industrin
Figur 5.1: En checklista för analyser av miljöpolitikens effekter på industrins konkurrenskraft
Analysen görs på sektors- eller företagsnivå och inleds företrädesvis med en analys av det aktuella styrmedlets egenskaper gällande t.ex. den flexibilitet i åtgärdsstrategier som det erbjuder samt hur det är tänkt att implementeras över tiden (intertemporal flexibilitet). Såsom påpekats flertalet gånger i denna rapport kan miljöpolitikens utformning ha en lika stor betydelse för effekterna på konkurrenskraften som dess ambitionsnivå, och det kan vara relevant för analysen att redan från början identifiera olika utformningar av samma styr- medel (och/eller styrmedelskombinationer), vars konsekvenser sedan belyses var för sig. I ett andra steg kan analysen fokusera på att göra en preliminär bedömning av vilken typ av effekter som styrmedlet för med sig, företrädes- vis utifrån den kategorisering av kostnader som redovisas i Figur 2.4. Det finns ett stort värde i att så långt som möjligt kartlägga de möjliga effekterna av styrmedlet även om alla dessa inte kan uttryckas i monetära termer. Det är viktigt att analysen har ett alternativkostnadsperspektiv och således inte enbart analyserar direkta monetära effekter av politiken (såsom ökad adminis- tration). Detta steg i analysen är viktigt för att förstå vilka de viktigaste effek- terna är, och vilka effekter som således förtjänar en mer djuplodande analys, eventuellt med modellstöd. Att konsultera relevant branschexpertis kan också ge en bra fingervisning om vilka effekter som bedöms vara viktigast. Det är här också viktigt att beakta förekomsten av s.k. allmän jämviktseffekter, speci- ellt då de styrmedel som föreslås är ekonomiövergripande (t.ex. bränsleskatter
och förändrade klimatpolitiska styrmedel). För att göra detta kan det redan här vara värdefullt med modellstöd i form av en allmän jämviktsmodell, som kan indikera vilka de viktigaste vinnarna och förlorarna av en politik är. I vissa fall kan dock även egna bedömningar (utifrån erfarenheter i tidigare stu- dier) vara nog så bra.20
I denna beskrivande del kring miljöpolitikens effekter på företagens kost- nader är det också värdefullt att kort analysera hur styrmedlet kan komma att interagera med andra styrmedel och rättsregler, inte minst för att undvika förekomsten av dubbelstyrning,21 samt klargöra om styrmedlets införande
motiverar andra regelförändringar som förenklar företagens möjligheter att leva upp till de nya kraven. Det kan t.ex. vara viktigt att belysa i vilken mån myndigheternas resurser samt kompetens behöver stärkas (t.ex. vid individu- ella prövningar av företagens verksamhet).
Sedan följer en mer djupgående analys av de effekter på konkurrenskraf- ten som sammantaget bedömts som viktigast. Här är det värdefullt att så långt som möjligt presentera skattningar på kostnaderna för att få en uppfattning om effekternas storlek. Detta kan t.ex. göras genom att ställa de prognostise- rade merkostnaderna mot företagens totala kostnader eller deras försäljnings- värden (se t.ex. SOU 2003:38). Om politiken driver fram investeringar i ny utrustning eller ny teknik ska kostnadsanalysen inbegripa såväl investerings- som driftskostnader under hela den ekonomiska livslängden (Sorrell, 2002).
Om effekterna bedöms omfattande och/eller ekonomiövergripande kan det vara värdefullt med modellstöd, som kan kasta ytterligare ljus på eventuella allmän jämviktseffekter, inte minst hur politiken slår på förädlingsvärdena i olika industrisektorer (se t.ex. Hill och Kriström),22 eller på produktivitets och
vinstnivåer i enskilda sektorer med hjälp av partiella jämviktsmodeller (t.ex. faktorefterfrågemodeller) och ekonometriska analyser (se t.ex. ITPS, 2005). Dessa modellstudier ska dock inte betraktas som substitut till mer kontext- nära studier av olika industriers processer (information som t.ex. kan fås via relevant branschexpertis), utan de erbjuder i första hand indikationer på var de mest signifikanta effekterna uppstår samt hur olika styrmedelsutformningar kan påverka storleken på dessa effekter. Modellernas representation av de olika industrisektorernas produktionsprocesser fångar endast upp delar av den verklighet som företagen möter. En bra analys av miljöpolitikens konkurrens- kraftseffekter bygger med stor sannolikhet på en kombination av kvalitativa och kvantitativa angreppssätt, och det är en fördel om analysen kan belysa olika scenarier för såväl politikens ambitionsnivå som dess utformning.
20 I ITPS (2005) görs t.ex. egna antaganden om hur ett högre pris på koldioxid inom EU ETS spiller över
på priset på el på den nordiska elmarknaden.
21 I Mansikkasalo m.fl. (2011) analyseras t.ex. hur miljöbalken och programmet för energieffektivisering
(PFE) tenderar att överlappa varandra och därmed skapa onödigt krångliga och oförutsägbara villkor för industrins åtgärder gällande energihushållning.
22 Konjunkturinstitutets allmän jämviktsmodell EMEC är t.ex. lämplig för att studera hur olika ekonomiska
Då analysen av politikens kostnads- och produktivitetseffekter är slutförd bör analysen fokusera på om – och i så fall hur – eventuella kostnadsökningar kan resultera i minskad konkurrenskraft och reducerade marknadsandelar på de internationella marknaderna. Detta handlar dels om att förstå storleken på den marknaden som företagen konkurrerar på, dvs. dess geografiska avgräns- ningar, samt på vilka premisser och villkor konkurrensen med andra företag sker. För de styrmedel som härrör från ett EU-direktiv kan konkurrenskrafts- effekterna gentemot andra EU-företag bli måttliga, men om företagen också konkurrerar med företag utanför EU (som i gruv- och stålindustrin) måste detta tas med i beräkningen.
Även här finns det möjlighet att utifrån tidigare studier göra bedömningar av hur lätt olika industrisektorer kan vältra över ökade kostnader på sina kunder, t.ex. via skattningar av exportpriselasticiteter (se t.ex. ITPS, 2005). Även i detta fall är det dock viktigt att komplettera analysen med information från branschkunniga experter. För det första kan villkoren för den svenska industrin se annorlunda ut än för det typiska företaget i motsvarande sektorer i andra länder, och för det andra kan villkoren för konkurrenskraft förändras över tiden (se t.ex. Jenkins m.fl., 2002). En möjlighet inför framtida analyser skulle kunna vara att med hjälp av lämplig expertis sammanställa ett kun- skapsunderlag för vilka faktorer som är mest centrala för den långsiktiga lön- samheten i de mest konkurrensutsatta sektorerna i den svenska industrin.23
I ett avslutande steg görs en sammanfattande bedömning av styrmedlets eventuella effekter på konkurrenskraften där (återigen) konsekvenserna av olika ambitionsnivåer samt utformningar och/eller styrmedelspaket kan bely- sas på ett överskådligt sätt.
Det är tydligt att ambitionsnivån på den analys som ska genomföras kan skilja sig åt mellan olika studier; ibland är effekterna på industrin av speciellt stort intresse men ibland kan dessa beskrivas mer ytligt. Ett sätt att bestämma ambitionsnivån är att först utnyttja checklistan i Figur 5.1 för att göra en översiktlig – och i huvudsak kvalitativ – bedömning av de relevanta effek- terna, dvs. dels effekterna på företagens kostnader samt hur eventuella kost- nadsökningar kan resultera i reducerad konkurrenskraft på de internationella marknaderna. Detta kan sedan ligga till grund för en fördjupad analys, t.ex. med modellstöd samt anlitande av branschkompetens. Det är givet att i de fall där miljöpolitiken preliminärt kan leda till höga kostnader samt där företagen har svårt att vältra över dessa kostnader på andra aktörer bör analysen för- djupas för att bedöma hur allvarliga effekterna blir samt om olika alternativa utformningar av politiken kan hantera en del av dessa effekter. Om den pre- liminära analysen snarare visar att såväl de initiala effekterna på företagens kostnader samt på förmågan att konkurrera på marknaden är små behövs kanske ingen fördjupad analys, utan konsekvensbedömningen kan främst kompletteras med några centrala indikatorer (se Figur 5.1).
23 Försök att ta fram sådan branschspecifik information har bl.a. gjorts i England vid införandet av det
I de fall där den preliminära analysen ger delvis motstridiga effekter kan ana- lysen fördjupas på endast de områden där osäkerheten är som störst. Om t.ex. den initiala bedömningen är att effekterna på företagens kostnader är omfattande men att företagen samtidigt kan ha relativt lätt att vältra över dessa kostnader, kan en fördjupad analys t.ex. i mer detalj belysa den senare aspekten.
Referenser
Aldy, J. A., och W. Pizer (2009). The Competitiveness Impacts of Climate
Change Mitigation Policies, Pew Center on Global Climate Change,
Arlington.
Alpay, R., S. Buccola, och J. Kerkvliet (2002). ”Productivity Growth and Environmental Regulation in Mexican and U.S. Food Manufacturing,”
American Journal of Agricultural Economics, Vol. 84, Nr. 4, s. 887–901.
Alexeeva-Talebi, V., och C. Böhringer (2011). ”Unilateral Climate Policy and Competitiveness: Differential Emission Pricing from a Sectoral, Regional and Global Perspective,” Uppsats presenterad vid INSTREAM Workshop on Green Growth and Innovation, 7 juli, 2011.
Ankarhem, M., T. Forsberg, och T Lundgren (2008). Scenarier inför
Kontrollstation 2008: Utsläppsrätter och tillverkningsindustrin, ITPS, Sveriges
Lantbruksuniversitet och Umeå universitet.
Antweiler, W., B. R. Copeland, och M. S. Taylor (2001). ”Is Free Trade Good for the Environment?” American Economic Review, Vol. 91, Nr. 4, s. 877–908.
Barbera, A. J., och V. D. McConnell (1990). ”The Impact of Environmental Regulations on Industry Productivity: Direct and Indirect Effects,” Journal of
Environmental Economics and Management, Vol. 18, s. 50–65.
Barrett, S. (1994). “Strategic Environmental Policy and International Trade,”
Journal of Public Economics, Vol. 54, s. 325–338.
Bassi, A. M., J. S. Yudken, och M. Ruth (2009). ”Climate Policy Impacts on the Competitiveness of Energy-Intensive Manufacturing Sectors,” Energy
Policy, Vol. 37, s. 3052–3050.
Bergman, L. (1996). “Sectoral Differentiation as a Substitute for International Coordination of Carbon Taxes: A Case Study of Sweden,” I J. Braden, och T. Ulen (Red.), Environmental Policy with Political and Economic Integration, Edward Elgar, Cheltenham.
Bergquist, A-K., K. Söderholm, H. Kinneryd, M. Lindmark, och P. Söderholm (2012). Command-and-Control Revisited: Environmental Compliance and
Innovation in Swedish Industry 1970–1990, CERE Working Paper No.
2012:2, Centre for Environmental and Resource Economics, Umeå universitet, Broberg, T., P-O. Marklund, E. Samakovlis, och H. Hammar (2010). Does
Environmental Leadership Pay Off for Swedish Industry? – Analyzing the Effects of Environmental Investments on Efficiency, Working Paper No. 119,
Brunnermeier, S. B., och M. A. Cohen (2003). “Determinants of Environ- mental Innovation in US Manufacturing Industries,” Journal of
Environmental Economics and Management, Vol. 45, s. 278–293.
Brunnermeier, S. B., och A. Levinson (2004). ”Examining the Evidence on Environmental Regulations and Industry Location,” Journal of Environment
and Development, Vol. 13, s. 6–41.
Brännlund, R. (1996). ”Estimating Shadow Prices of Undesirables,” opublice- rat manuskript, Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet.
Brännlund, R. (2007). Miljöpolitik utan kostnader? En kritisk granskning
av Porterhypotesen, Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2007:2,
Finansdepartementet, Stockholm.
Brännlund, R., och B. Liljas (1993). The Effects of Emission Standards: The Case of the Swedish Pulp and Paper Industry, Umeå Economic Studies Nr. 320, Umeå universitet.
Brännlund, R., och T. Lundgren (2010). Beräkningar av effekter för den elin-
tensiva industrin av att dessa branscher i olika grad omfattas av kvotplikt inom elcertifikatsystemet, Rapport till Energimyndigheten, Umeå universitet.
Carbon Trust (2004). The European Emissions Trading Scheme: Implications
for Industrial Competitiveness, London.
Cole, M. A., och R. J. R. Elliott (2003). “Do Environmental Regulations Influence Trade Patterns? Testing Old and New Trade Theories,” World
Economy, Vol. 26, s. 1163–1186.
Copeland, B. R., och M. S. Taylor (2004). “Trade Growth and the Environment,” Journal of Economic Literature, Vol. 42, Nr. 1, s. 7–71. DeCanio, S. J. (1997). “Economic Modeling and the False Tradeoff Between Environmental Protection And Economic Growth,” Contemporary Economic
Policy, Vol. 15, Nr. 4, s. 10–27.
Demailly, D., och P. Quirion (2006). “CO2 Abatement, Competitiveness and Leakage in the European Cement Industry under the EU ETS: Grandfathering versus Output-based Allocation,” Climate Policy, Vol. 6, Nr. 1, s. 93–113. Demailly, D., och P. Quirion (2008). Changing the Allocation Rules in the EU
ETS: Impact on Competitiveness and Economic Efficiency, FEEM Working
Paper Nr. 89, Milano.
Dickson, H., P. A. Luukkainen och B. Sandelin (1992). Termer i nationaleko-
nomi. Innebörd och sammanhang, Liber förlag, Malmö.
Dufour, C., P. Lanoie, och M. Patry (1998). ”Regulation and Productivity,”
Energimyndigheten (2010). Åtgärder för att skydda elkunder mot höga elcer-
tifikatpriser. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifi- katsystemet, ER 2010:27, Eskilstuna.
Europeiska Kommissionen (2004). The Effects of Environmental Policy on
European Business and Its Competitiveness: A Framework for Analysis,
SEC(2004) 769, Brussels.
Filbeck, G., och R. F. Gorman (2004). ”The Relationship between the
Environmental and Financial Performance of Public Utilities,” Environmental
& Resource Economics, Vol. 29, s. 137–157.
Friedman, J., D. A. Gerlowski, och J. Silberman (1983). ”What Attracts Foreign Multinational Corporations? Evidence from Branch Plant Location in the United States,” Journal of Regional Science, Vol. 43, Nr. 4, s. 403–418. Gillingham, K., R. G. Newell, och K. Palmer (2009). Energy Efficiency
Economics and Policy, Discussion Paper 09-13, Resources for the Future,
Washington, DC.
Gollop, F. M., och M. J. Roberts (1983). ”Environmental Regulations and Productivity Growth: The Case of Fossil-fuelled Electric Power Generation,”
Journal of Political Economy, Vol. 91, s. 654–674.
Goulder, L. H. (2000). Confronting the Adverse Industry Impacts of CO2
Abatement Policies: What Does it Cost? Climate Issues Brief No. 23,
Resources for the Future, Washington, DC.
Gray, W. B. (1987). “The Cost of Regulation: OSHA, EPA and the
Productivity Slowdown,” American Economic Review, Vol. 77, s. 998–1006. Gray, W. B., och R. J. Shadbegian (1998). “Environmental Regulation,
Investment Timing and Technology Choice,” Journal of Industrial Economics, Vol. XLVI, s. 235–256.
Greenstone, M. (2002). “The Impacts of Environmental Regulations on Industrial Activity: Evidence from the 1970 and 1977 Clean Air Act Amendments and the Census of Manufactures,” Journal of Political
Economy, Vol. 110, Nr. 6, s. 1175–1219.
Hammar, H. (2006). Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt infö-
rande av en svensk kilometerskatt, Specialstudier Nr. 10, Konjunkturinstitutet,
Stockholm.
Hammar, H., T. Lundgren, och M. Sjöström (2006). The Significance of
Transport Costs in the Swedish Forest Industry, Working Paper Nr. 97,
Konjunkturinstitutet, Stockholm.
Hetemäki, L. (1995). ”Environmental Regulation and Production Efficiency: Evidence from the Pulp Industry,” opublicerat manuskript, Finnish Forest Research Institute, Helsingfors.
Hill, M., och B. Kriström (2005). Klimatmål, utsläppshandel och svensk eko-
nomi, SNS Förlag, Stockholm.
Hitchens, D., J. E. Birnie, A. McGowan, U. Triebswetter, och A. Cottica (1998). The Firm, Competitiveness and Environmental Regulation, Edward Elgar, Cheltenham.
Hitchens, D., F. Farrell, J. Lindblom, och U. Triebswetter (2001). The Impact
of Best Available Techniques (BAT) on the Competitiveness of European Industry, Report EUR 20133 EN, Institute for Prospective Technological
Studies, Seville, Spain and Joint Research Centre (JRC) of the European Commission, Petten, the Netherlands.
Hoel, M. (2012). Klimatpolitik och ledarskap – viken roll kan ett
litet land spela? Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2012:3,
Finansdepartementet, Stockholm.
Helland, E., och M. Matsuno (2003). ”Pollution Abatement as a Barrier to Entry,” Journal of Regulatory Economics, Vol. 24, Nr. 2, s. 243–259.
International Energy Agency (IEA) (2008). Issues behind Competitiveness and
Carbon Leakage, Information paper, OECD, Paris.
ITPS (2004). Basindustrin och Kyoto. Effekter på konkurrenskraft av handel
med utsläppsrätter, Rapport A2004:019, Institutet för tillväxtpolitiska studier.
ITPS (2005). Klimatmålens effekter på den svenska industrins konkurrens-
kraft, Rapport A2005:002, Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Jaffe, A. B., S. R. Peterson, P. R. Portney, och R. N. Stavins (1995).
”Environmental Regulation and the Competitiveness of U.S. Manufacturing: What Does the Evidence Tell Us?” Journal of Economic Literature, Vol. XXXIII, s. 132–163.
Jenkins, R., J. Barton, A. Bartzokas, J. Hesselberg, och H. M. Knutsen (2002).
Environmental Regulation in the New Global Economy. The Impact on Industry and Competitiveness, Edward Elgar, Cheltenham.
Joshi, S., Krishnan, R., och L. Lave (2001). ”Estimating the Hidden Costs of Environmental Regulation,” The Accounting Review, Vol. 76, Nr. 2, s. 171–198.
Jänicke, M. (1992). “Conditions for Environmental Policy Success: An International Comparison,” The Environmentalist, Vol. 12, Nr. 1, s. 47–58. Khanna, M., W. R. H. Quimio, och D. Bojilova (1998). ”Toxics Release Information: A Policy Tool for Environmental Protection,” Journal of
Environmental Economics and Management, Vol. 36, s. 243–266.
Kolstad, C. D., och Y. Xing (1994). Do Lax Environmental Regulations
Attract Foreign Investment?, Working Paper, Department of Economics,
Kriström, B., och S. Wibe (1992). En effektiv miljöpolitik, Bilaga 6 till LU 92, Finansdepartementet, Stockholm.
Krugman, P. (1994). “Competitiveness: A Dangerous Obsession,” Foreign
Affairs, Vol. 73, Nr. 2, s. 28–44.
Lajeunesse, R., P. Lanoie, och M. Patry (2001). Environmental Regulation
and Productivity: New Findings on the Porter Hypothesis, Ecole des Hautes
Etudes Commerciales (HEC), Montreal, Canada.
Levinson, A., och M. S. Taylor (2008). ”Unmaking the Pollution Haven Effect,” International Economic Review, Vol. 49, Nr. 1.
Low, P., och A. Yeats (1992). “Do ‘Dirty’ Industries Migrate?,” In World Bank, International Trade and the Environment, Washington, DC.
Lundmark, R., och P. Söderholm (2004). Brännhett om svensk skog. En studie
om råvarukonkurrensens ekonomi, SNS Förlag, Stockholm.
Majumdar, S. K., och A. A. Marcus (2001). “Rules Versus Discretion: The Productivity Consequences of Flexible Regulation,” Academy of Management
Journal, Vol. 44, Nr. 1, s. 170–179.
Mansikkasalo, A., G. Michanek, och P. Söderholm (2011). Industrins ener-
gieffektivisering – styrmedlens effekter och interaktion, Rapport 6460,
Naturvårdsverket, Stockholm.
Marklund, P-O. (1997). ”Miljöpolitiska styrmedel och konkurrenskraft, en litteraturgenomgång,” Underlagsrapport nr 11 till Skatteväxlingskommitténs slutbetänkande, Skatter, miljö, och sysselsättning, SOU 1997:11.
Marklund, P-O. (2003). Environmental Regulation and Firm Efficiency:
Studying the Porter Hypothesis using a Directional Output Distance Function, Umeå Economic Studies Nr. 619, Umeå universitet.
Mattsson, B. (2004). Kostnadsnyttoanalys – värdegrunder – användbarhet –
användning, Räddningsverket, Karlstad.
McConnell, V. D., och R. M. Schwab (1990). ”The Impact of Environmental Regulation on Industry Location,” Land Economics, Vol. 66, Nr. 1, s. 67–81. Mulatu, A., R. G. J. M. Florax, och C. A. A. M. Withagen (2004).
“Environmental Regulation and International Trade: Empirical Results for Germany, the Netherlands and the US, 1977–1992,” The B.E. Journal of
Economic Analysis and Policy, Vol. 3, Nr. 2.
Nelson, R. A., T. Tietenberg, och M. R. Donihue (1993). ”Differential Environmental Regulation: Effects on Electric Utility Capital Turnover and Emissions,” Review of Economics and Statistics, Vol. 75, s. 368–373.
Nentjes, A., F. P. de Vries, och D. Wiersma (2007). “Technology-forcing through Environmental Regulation,” European Journal of Political Economy, Vol. 23, s. 903–916.
NOU 2000:1. Et kvotesystem for klimagasser, Oslo.
NUTEK (2006). Näringslivets administrativa kostnader på miljöområdet, R 2006:1, Stockholm.
OECD (2003). Environmental Taxes and Competitiveness: An Overview of
the Issues, Paris.
OECD (2009). The Economics of Climate Change Mitigation: Policies and
Options for Global Action Beyond 2012, Paris.
Okereke, C., och D. McDaniels (2012). ”To What Extent are EU Steel Companies Suspectible to Competitive Loss due to Climate Policy,” uppsats accepterad för publicering i Energy Policy.
Pearce, D. W., och I. Brisson (1995). “BATNEEC: The Economics of
Technology Based Environmental Standards, with a UK Illustration,” Oxford