Med olika aspekter på miljöskuldsbegreppet som utgångspunkt diskuteras nedan begreppet i förhållande till det ovan presenterade materialet.
6.1 ÄR MILJÖSKULD ETT RÄTTVISANDE BEGREPP?
Som Ljungdahl (1999) resonerar lägger olika aktörer olika värderingar i miljöskuldsbegreppet. Vilket perspektiv som läggs på begreppet påverkar då omfattningen av en miljöskuld. Han menar även att beräkningarna är komplicerade och med olika antaganden blir också rimlighetsgraden olika. Även Jernelöv (1992) påpekar att kostnadsuppskattningarna är av olika precision och att ambitionsnivån har stor betydelse för beräkningen av kostnader för återställande eller omhändertagande. Deras resonemang leder till en uppfattning om att det är upp till var och en att lägga en nivå på ambitionen och utifrån den göra beräkningar som anses överensstämma med ambitionen. Ambitionsnivån blir då det som styr innebörden och omfattningen av begreppet. Detta kan man se tendenser till i det projekt som ingår i denna studie. Intervjupersonerna i projektgruppen känner att en tydig definition saknas och att bolaget gör någon form av egen tolkning, med ambition att göra den så bra som möjligt.
Vidare i diskussionen om begreppets omfattning ser teoretikerna problematik i den ursprungliga definitionen genom att det finns föroreningar som inte är ekonomiskt-tekniskt återställbara. Praktikerna ser inte det som någon problematik, utan anser att man i Sverige tar ett stort ansvar och inte skulle låta en allvarlig förorening vara, inte helst nu när det ligger stort fokus på dessa frågor i samhället. Skiljaktigheterna kan bero på att man på det teoretiska planet ägnar sig åt att studera just de teoretiska aspekterna medan i ett bolag inte finns samma anknytning till den ursprungliga definitionen utan större fokus på vad det innebär för praktiskt arbete och för att leva upp till kraven som ställs på redovisning.
6.2 MILJÖSKULD OCH HÅLLBAR UTVECKLING
Miljökvalitetsmålet – giftfri miljö
Miljömålen ligger till grund för Sveriges arbete mot en hållbar utveckling. Eftersom måluppfyllelsen av giftfri miljö och delmålen som berör förorenad mark inte bedöms att uppnås, som det ser ut idag, kommer förhoppningsvis fler åtgärder vidtas framöver. Om detta
görs är det troligt att det först och främst sker ett ökat arbete i landets länsstyrelser som i sin tur kommer att kunna ställa högre krav på företagen. Att myndighetsarbetet med förorenade områden kommer öka är något som energibolaget och koncernen är medvetna om och förväntar sig större tryck från dem. Idag finns till exempel inga riktlinjer på när sanering måste genomföras av ett förorenat område, men det skulle kunna vara ett kommande krav. Om det kommer att ställas högre krav på företagen har energibolaget en fördel av att redan ha påbörjat sin inventering och satt av pengar för att åtgärda miljöskulder på sina anläggningar. Detta kan ses som ett steg mot ett mer förebyggande arbete inom bolaget som kan leda till en mer hållbar utveckling.
Avsättningar för framtida åtgärder
Om man istället ser miljöskuld från generationsperspektivet i hållbarhetsbegreppet kan man fundera över att man sätter av pengar för att i framtiden ha möjlighet att återställa föroreningarna. Då kan man ju se det som att miljöskulden är konstaterad men utan att åtgärda den lämnar vi över den till kommande generation, dock med en summa pengar som förhoppningsvis överensstämmer med de faktiska åtgärdskostnaderna. Här går att återkoppla till Ljungdahls resonemang om att miljöskulden är en långsiktig indikator på vad vi lämnar över till kommande generation påvisar om vi idag lever på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt eller om vi lever på kommande generations bekostnad. Även Jernelöv för ett liknande resonemang och menar att vi lånar av kommande generationer. Å andra sidan gör man en aktiv handling för att se till att kunna återställa de skador som orsakats, vilket ses som en handling för en mer hållbar utveckling. Här spelar nog grundinställningen till hållbarhet en betydande roll.
Miljöskuld i förhållande till ekologisk modernisering och ekologism
I den ekologiska moderniseringens ideologi för en hållbar utveckling sätter man människan i fokus och ser positivt på ekonomisk tillväxt för att uppnå en hållbar utveckling, hur ställer sig miljöskuld i förhållande till detta? Miljöskulden blir ett sätt att sätta en summa på vad det kostar att återställa föroreningar som sedan delges till intressenter om vad det finns för risker i bolaget. Resonemanget runt miljöskulden leder till att den faller in ganska bra i den ekologiska moderniseringens tankemönster. Det känns som att utgångspunkten i när det gäller miljöskuld är antropocentrisk och genom att använda ekonomiskt angreppssätt tydliggörs för människor vad föroreningar kommer att kosta.
Bolaget i fråga anser jag passa bäst in den ekologiska moderniseringens tankemönster. Det är ett vinstdrivande bolag som ska tillfredsställa sina ägare, aktieägarna, som för väntar sig en vinst och fånga viljan hos dem att investera. Som samhället ser ut idag tror jag att den ekologiska moderniseringens hållbarhetstänkande tilltalar en stor massa i västvärlden. Det liknar i stor utsträckning det system vi lever i idag och människor kanske inte behöver göra så stora förändringar eller avkall i sin vardag och tillväxt är fortfarande aktuellt. Frågan är om det är hållbart i längden?
Ur hållbarhetsperspektiv med utgångspunkt i ekologismen känns som att miljöskulden inte har en lika naturlig plats. Det finns oklarheter runt miljöskuld om vad naturen skall återställas till och relationen mellan miljö och ekonomi inte överensstämmer med ekologismens tankemönster. Dock kan man ju se det att användningen av bedömning av miljöskulder är ett sätt att verkligen tillskansa miljön ett värde, men då ett rent ekonomiskt värde. Miljöskulden har heller ingen förankring i att vi skall hushålla med våra resurser, utan bara att ställa tillrätta de föroreningar som vi orsakat, återigen faller miljöskuld utanför ekologismens perspektiv på hållbar utveckling. De ekonomiska aspekterna inom miljöskuldsbegreppet väger för tungt för att passa in inom ekologismens perspektiv på hållbar utveckling.
6.3 MILJÖSKULD I PRAKTISK TILLÄMPNING
Det är inte helt enkelt att praktiskt tillämpa miljöskuld i ett energibolag, vilket också har beskrivits i presentationen av det praktiska projektet i denna studie. Det finns många aspekter att ta hänsyn till och en hel del otydligheter. Eftersom det saknats tydliga riktlinjer gäller det att finna sig i en situation och arbeta utifrån det som projektgruppen ansett varit det bästa för verksamheten och göra sitt bästa med de förutsättningarna. Här kan man också belysa att de som arbetar praktiskt med miljöskulder upplever att det saknas en tydlig definition, medan på koncernnivå ser från ett mer ekonomiskt perspektiv och har större fokus på redovisningsdelen, vars omfattning framgår tydligt av rutiner. Att uppfattningarna kring begreppets definition och tydlighet till viss del skiljer sig åt hos de olika representanterna kan bero på att de befinner sig på olika platser i organisationen och därför kommer i kontakt med olika sidor av miljöskuldsarbetets innebörd. I dotterbolaget har man ett mer praktiskt angreppssätt medan i koncernen ett mer ekonomiskt, de lägger olika tyngd på olika delar, som alla är viktiga och i slutänden tillsammans bildar det stora miljöskuldsarbetet. Det finns en fördel att det sker ett samarbete för att få en större inblick i varandras problem för att
förstå hela kedjan från att i praktiken inventera en anläggning och göra en uppskattning av dess miljöskuld till att miljöredovisningen presenteras och vad som händer i de olika stegen.
Bakom miljöskuldsarbetet i företaget ligger stor vikt på lagstiftningen, både den ekonomiska och miljölagstiftningen. Både när man ser till projektgruppsdeltagarna och koncernrepresentanten lägger de stor vikt i lagstiftningen. Det är även den som främst sägs styra de flesta förändringarna som berör miljöskulder. Men det tros även finnas ett ökat intresse från aktieägarnas sida att se vilka risker som kan finnas i bolaget.
Koppling till MIFO
Varför valde man att utgå från MIFO i projektet? MIFO är en inventeringsmetod för riskbedömning av föroreningen, men den leder inte till några konkreta resultat i ekonomiska termer. Den hjälper dock till att ge en uppfattning om vilken risk föroreningen innebär och dess omfattning. Genom att få en uppfattning av föroreningens omfattning, underlättar det att beräkna en kostnad och risklassningen kan ha betydelse för vilken prioritet återställandet bör ha som i sin tur kan påverka när kostnaden skall falla ut.
6.4 MILJÖSKULD – ATT SÄTTA PRIS PÅ MILJÖN?
Är miljöskuld ett användbart begrepp att använda för att sätta pris på miljön? Genom att sätta pris på att återställa till en rimlig nivå och sätta begreppet miljöskuld, har vi då fått en siffra som i alla aspekter påvisar ett pris som det verkligen kostar? I och med att olika ambition och värderingar anläggs begreppet, blir då de redovisade kostnaderna representativa? I förhållande till vem som fastslagit ambitionsnivån borde kostnaderna bli det, men svårare blir det att jämföra olika företags miljöskulder. Här kan lagstiftningen utgöra en faktor som gör att de går att jämföra och i det energibolaget som är aktuellt i denna studie har vi sett att just lagstiftningen är den främsta utgångspunkten.
Energibolagets miljöskulder borde alltså överensstämma med ambitionen inom bolaget och projektets avgränsning borde inte utgöra några hinder för en rättvisande bild av dess miljöskulder. Då har även projektets mål uppnåtts och man har en modell att luta sig på för att göra en bra uppskattning.
Att sätta ett pris på en förorening och göra människor uppmärksamma på vad det egentligen kostar att åtgärda kan skapa en större medvetenhet. En medvetenhet som kan leda till utökad kunskap som i sin tur kan leda till ett förebyggande tankesätt som i långa loppet bidrar till en strävan mot en hållbarare utveckling med hjälp av att just påvisa kostnaderna. Här kan en kostnad bli ett bevis eller faktum för tillståndet i miljön.
7. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE