VILKA TANKAR FINNS KRING MILJÖSKULDSBEGREPPET INOM BOLAGET?

Det här avsnittet bygger på två intervjuer, den ena en muntlig gruppintervju med två av deltagarna i projektgruppen och den andra via mail med en representant från koncernen kring begreppet miljöskuld och deras syn på begreppet.

Vad innebär begreppet miljöskuld?

Bolagets representanter knyter starkt miljöskuldsbegreppet till ekonomiska förpliktelser. De menar att man på något sätt påverkat miljön, att det finns en kostnad för att åtgärda den och den kostnaden utgörs just av den så kallade miljöskulden. En kostnad som nödvändigtvis inte behöver falla ut omedelbart utan att den kan ligga på framtiden men att det då finns medel avsatta för att åtgärda den.

Vidare behandlades begreppets omfattning. Den övergripande uppfattningen hos personerna i den första intervjun är att begreppets omfattning inte är beständig utan att den förändras och att det idag inte finns någon tydlig definition varken i bolaget eller i koncernen och att det därför görs egna tolkningar, men tydliga riktlinjer från koncernen efterfrågas. Till en början menar intervjupersonerna att det bara var förorenad mark som räknades in i miljöskulderna men att det efterhand kommer att innefatta långt mer så som till exempel kvicksilver och radon. De tror att begreppets omfattning inom bolaget främst växer vartefter ny lagstiftning tillkommer, men även att det skulle göra det om man fann nya risker i bolaget. Intervjupersonerna tycker att det är lagstiftningen som bör ligga först och komma med riktlinjer.

Koncernrepresentanten hänvisade till koncernens rutiner när det gäller miljöskuldsbegreppets innebörd och omfattning. [Rutinerna är också koncernens riktlinjer till dotterbolagen] Rutinerna är ganska omfattande och innehåller information om de olika ekonomiska förpliktelserna, koncernens ambitionsnivå, ansvarsfördelning samt själva rapporteringen. Eftersom miljöskuldsbegreppet är så omfattande och består av många olika aspekter är det svårt att fånga en kortfattad innebörd och definition utifrån dessa, men det har en stark koppling till lagstiftning både inom områdena ekonomi och miljö.

Koncernens representant framhåller också lagstiftningens betydelse när det gäller vad det är som ska rapporteras. Representanten säger att de miljöskulder som rapporteras är de som ryms inom begreppet förorenad mark enligt miljölagstiftningen där även till exempel PCB i byggnader ingår. Det som ska rapporteras förändras främst utifrån ändringar i lagstiftningen.

Problematik eller svårigheter kring begreppet?

öppenhet. Intervjuperson två menade att det finns fördelar med dess öppenhet men att det heller inte alltid är så enkelt med dess omfattning eller begränsning. Intervjuperson ett lyfter fram att det beror på hur man inom bolaget hanterar begreppet och att det skulle underlätta med tydliga riktlinjer från koncernen för att samma tankemönster ska genomsyra hela verksamheten.

Koncernrepresentanten har ett annat perspektiv och menar att det inte är något problem med begreppet utan ser det som en ”lärprocess” och resonerar att oberoende av hur en definition ser ut tar det alltid tid att implementera i en stor organisation. Vidare är det viktigt att det förs en diskussion och att man drar lärdom av den och att respektive bolag inom koncernen hittar ett bra sätt att arbeta vidare på.

I gruppintervjun togs en fråga upp om vad de ansåg om det som inte enligt den ursprungliga definitionen är ekonomiskt/tekniskt försvarbart att återställa, där intervjuperson två stod för svaret. Personen i fråga kunde inte se att det är något som faller utanför i Sverige och menar att om ett företag skulle gå under på grund av en för stor miljöskuld finns det någon annan i samhället som skulle ta hand om den. Intervjupersonen tror att det är för mycket fokus på denna fråga för att någon skulle kunna blunda för ett kraftigt förorenat område, i till exempel Teckomatorps omfattning. Vidare resonerar personen i fråga om att företaget tar sitt ansvar så länge de [företagen] klarar det ekonomiskt, men tror att vissa strider kommer tas för att slippa ta ansvaret. Den enda anledningen till att det inte skulle vara ekonomisk/tekniskt försvarbart att återställa skulle vara om det är en väldigt begränsad, svåråtkomlig förorening som inte kan röra sig, menar intervjupersonen.

Samma fråga ställdes till koncernens representant som tyckte det var en svår fråga men resonerade som så att genom nya tekniker och nya behov av markanvändning kan det i framtiden vara möjligt att återställa det som idag inte är ekonomiskt/tekniskt möjligt.

Företagets miljöskuldsarbete

Uppfattningen hos de två personerna i den första intervjun är att miljöskulder har fått mer uppmärksamhet i koncernen och därmed också i dotterbolagen. Uppmärksamheten tros bero på att medvetenheten ökat bland aktieägarna i bolaget och att de kräver mer information om vilka risker som kan finnas i bolaget. Dessutom tror de att det ligger en hel del i att den ekonomiska lagstiftningen kräver att bolag ska ta ekonomiskt miljöansvar. Ytterligare

aspekter som nämns är varumärket och miljöperspektivet, inte att förglömma. När det gäller miljöperspektivet menar intervjupersonerna att det är en mycket viktig del som inte får komma i skymundan bland alla ekonomiska modeller. Trots att arbetet grundar sig i ekonomisk lagstiftning vill intervjuperson två framhäva att det också ligger en miljömedvetenhet bakom det hela. Utöver dessa aspekter på vad som påverkar företagets miljöskuldsarbete nämner också intervjuperson ett att myndigheterna påverkar i viss utsträckning. I och med att de arbetar mer aktivt tror de att trycket från dem kommer att öka.

Även koncernrepresentanten tar upp flera av ovan nämnda aspekter när dessa frågor berörs. Arbetet med miljöskulder inom företaget förklarar koncernrepresentanten är en viktig del i den ekonomiska redovisningen och naturligtvis för att omhänderta miljöföroreningar. Dessutom används det för att bedöma risker. På frågan om vad det är som påverkar miljöskuldsarbetet i koncernen framhåller representanten främst lagstiftning, både ekonomisk och miljölagstiftning, men även varumärket nämns som en faktor. Vidare fick koncernrepresentanten frågan om varför miljöskuldsarbetet blivit så uppmärksammat och säger att det är flera faktorer som påverkat att det vill fokusera och styra upp sitt miljöskuldsarbete. Det är viktigt att ha ett gemensamt arbetssätt inom koncernen, så att inga oförutsedda kostnader vid förändringar i verksamheten eller vid försäljning dyker upp. Representanten lyfter också fram att de känner till att myndigheter kommer att stärka sitt arbete på området och att de ekonomiska revisorerna visar ett större intresse. Självklart vill koncernen ta ett miljöansvar för sin verksamhet, avslutar representanten.

Miljöskuld och hållbar utveckling

I den första intervjun fanns lite olika synsätt mellan de två personerna på hur miljöskuldsarbetet bidrar till hållbar utveckling, vilket berodde på vad de hade för utgångspunkt för hållbar utveckling.

Intervjuperson två utgår från att hållbar utveckling innebär att förebygga förorening och att det är det bolaget gör. När de faktiska kostnaderna för sanering uppmärksammas, till exempel för en oljeförorening, tror intervjupersonen att folk får upp ögonen och vidtar åtgärder som till exempel invallning istället för att riskera saneringskostnader på grund av spill som skulle ge en högre kostnad. Detta tror intervjupersonen leder till en hållbar utveckling, men ser samtidigt att om man helt skulle välja bort kemikalier och oljor som orsakar föroreningarna

också förebygga föroreningar skulle vara det bästa alternativet för att gå mot en mer hållbar utveckling. Men intervjuperson ett har utgångspunkt i generationsperspektivet i hållbarhetsbegreppet, att föroreningar ska åtgärdas och inte överlämnas till kommande generation. När det gäller miljöskulder har föroreningar redan skett, ibland i tidigare verksamhet eller av tidigare verksamhetsutövare och behöver därför åtgärdas, inte överlämnas.

Representanten från koncernen gav ett kort och koncist svar på frågan om det finns en koppling mellan miljöskulder och hållbar utveckling. Svaret var att det absolut gör det genom att åtgärda tidigare skulder bidrar till en hållbar utveckling.

Att sätta pris på miljön?

Om miljöskuld är ett bra begrepp för att beskriva miljökostnader svarade personerna i gruppintervjun ja. Argumentet från intervjuperson två var att begreppet påvisar att det har med miljö att göra och att det faktiskt också har med ekonomi att göra och menar att någon verkligen har tänkt till. Resonemanget fick medhåll av intervjuperson ett.

Senare i intervjun kom vi till frågan om miljöskulder är ett bra sätt att sätta pris på miljön. Här resonerades om att det ska användas i rätt syfte, genom att i bolaget sätta förebyggande åtgärder i första rummet istället för en eventuell saneringskostnad för att man valt att inte förebygga. Vidare i sammanhanget kom värderingsproblematiken upp, hur man värderar en art eller en biotop eller till och med en individ? Det är svårt att sätta en summa på det. Intervjuperson två framhåller att så länge miljöskuld används i syfte att ha kontroll så att vi verkligen, ekonomiskt, kan ta hand om miljöskulderna så är det bra. Detta görs genom att det avsätts pengar till det inom bolaget och på så sätt säkras miljön. Det kan ses som en form av handlingsplan för hur föroreningar ska hanteras och på så sätt anser intervjuperson två att det är ett bra verktyg att faktiskt sätta av pengarna och visa att de tar hand om miljöskulderna.

Miljöskulden är en del av miljökostnaderna, uttrycker koncernrepresentanten. På frågan om det är ett rättvisande sätt att ”sätta pris” på miljön svarar representanten att det väsentliga inte är om miljöskulder är ett rättvisande sätt utan att det skapar möjligheter att åtgärda miljöskador.