TYPANLÄGGNINGAR

I projektgruppen kom man tidigt fram till att utgångspunkten för bedömningarna skulle vara ett antal typanläggningar, det vill säga anläggningar som är representativa för bolagets verksamhet. Typanläggningarna har under projektets gång ändrats lite, men från första början har ålder, bränsle samt antal påfyllningar varit uppgifter som varit intressanta för att få en uppfattning om risken för föroreningar. För att få en grund att utgå valdes att genomföra provtagningar på ett antal anläggningar som ansågs utgöra så kallade typanläggningar. Resultatet från dessa provtagningar ska sedan ligga till grund för att kunna bedöma och jämföra andra liknande anläggningar.

Tanken är att antalet jämförelseobjekt efterhand skall fyllas på med resultatet från anläggningar där man genomfört provtagningar av en eller annan anledning, exempelvis vid exploatering eller försäljning. Information om typanläggningarna finns tillgänglig i databanken. Där beskrivs de med bland annat ålder, typ av bränsle, storlek, om där är hårdgjord yta och så vidare samt att resultaten från de genomförda provtagningarna redovisas. I beskrivningen av typanläggningarna finns även en summa för eventuell miljöskuld samt vad den får för ekonomisk konsekvens. Tanken är att antalet typanläggningar efterhand skall öka utifrån anläggningar där man skall genomföra provtagningar av en eller annan anledning, exempelvis vid exploatering eller försäljning.

5.5 RUTINEN (BILAGA 3)

Rutinen är ett dokument som påvisar hur man inom bolaget ska hantera miljöskulder. Den innehåller hänvisning till den framtagna arbetsmodellen, hur den ska kunna användas vid förvärv och försäljning av anläggningar, hur rapporteringen ska ske till koncernen samt vilka lagar och krav som skall följas och tas hänsyn till. Rutinen följer de avgränsningar som gjorts, det vill säga till oljeföroreningar.

5.6 ARBETSMODELL (BILAGA 4)

Den framtagna modellen kan delvis ses som en av förenklad version av Naturvårdsverkets MIFO. Modellen är tänkt att vara ett självinstruerande formulär och ska fyllas i av miljösamordnaren i samråd med anläggningsansvarig, som tros ha mycket kunskap om anläggningen. Modellen är utformad i Microsoft Excel och består av ett antal flikar:

Flik 1: Arbetsflöde

Innehåller instruktioner om hur modellen ska användas, beskriver vad som ska fyllas i under respektive flik samt när myndigheter ska kontaktas.

Flik 2: Bakgrundsfakta

Under denna flik fylls grundläggande information om anläggningen i och övergripande information om eventuell förorening. Om ingen misstanke om förorening finns behöver man inte gå vidare.

Flik 3: Misstänkt förorening

Finns en synlig förorening eller stark misstanke om förorening, en fråga som ställts i föregående steg, fylls även denna sida i. Vilken ska ge en lite fördjupad överblick över föroreningsbilden. Utifrån denna ska miljösamordnarna få hjälp med att prioritera eventuell åtgärd utifrån risker den kan ha för människa, miljö, varumärke och så vidare.

Flik 4: Beskrivning av typanläggningar

Under denna sida finns ett antal typanläggningar beskrivna med uppgifter som ska göra dem jämförbara med andra anläggningar och ge en uppfattning om föroreningsbilden och storleken på dess miljöskuld. Här jämför man sin egen anläggning och ser om det finns likheter med någon av typanläggningarna och gör utifrån dem en bedömning av miljöskuldens storlek.

Flik 5: Beräkning av kostnader

Om inte anläggningen passar in under någon av beskrivna typanläggningar kan man här göra en egen beräkning av miljöskulden. Till hjälp finns schablonkostnader för olika moment som kostnader för provtagning, schaktning och efterbehandlingar. För att kunna genomföra beräkningen krävs att man gjort en uppskattning på hur stor volym förorenade massor det rör sig om.

5.7 UTBILDNINGEN

Två dagars utbildning planerades inom projektets ramar för samtliga miljösamordnare i bolaget. Dag ett skulle ägnas åt teoretisk utbildning och dag två åt utbildning i fält. Under första passet av den teoretiska utbildningen hölls en kort information från koncernrepresentanten, som tidigare deltagit vid något tillfälle i projektet. Därefter diskuterades modellen, där det hölls en öppen diskussion för samtliga deltagare. Projektgruppen valde att hålla en öppen diskussion för att ge de berörda en chans att påverka och tycka till om arbetssättet innan det fastslås. Eftermiddagen inleddes med en kort resumé av erfarenheter och tips upp vilka främst framkommit under projektets gång. Dessa praktiska erfarenheter har sammanställts i en checklista för provtagning och tillsammans med bland annat riktvärden för föroreningar har samlats i ett vägledande dokument, vilket kommer att vara ett stöd för miljösamordnarna i deras arbete. Utbildningen fortsatte med en öppen föreläsning av representanten från WSP som bland annat behandlade lagstiftning och rapportering till tillsynsmyndigheter. Dessutom togs rättsfall och andra konkreta exempel på tidigare utförda fall. Dagen avslutades med en diskussion för att fastslå rutinen.

Fältutbildningen genomfördes dag två, då en av typanläggningarna besöktes och provborrning samt grundvattenprovtagning genomfördes. I samband med detta informerade SAKAB och WSP om de praktiska delarna vid provtagningen och tillvägagångssätt för mark- och grundvattenprover. Eftermiddagspasset spenderades på SAKAB:s anläggning utanför Kumla där de omhändertar och behandlar farligt avfall. De informerade om sin verksamhet och olika metoder av efterbehandling av förorenade jordmassor samt typexempel presenterades. Dagen avslutades med en rundvandring på anläggningen för att se hur bland annat förorenad mark tas omhand.