Styra utseendet p˚ a grafiken

Det mesta av den tid man spenderar p˚a att g¨ora grafer tenderar att l¨aggas p˚a att f˚a lay-outen att bli vad man har t¨ankt sig. Eftersom korrekt och tydlig lay-out ¨ar ett viktigt verktyg f¨or att ˚astadkomma grafik av h¨og kvalitet kan det vara v¨art besv¨aret att redan fr˚an b¨orjan f¨ors¨oka l¨ara sig de kommandon som kr¨avs f¨or att man skall kunna styra programmet dit man vill.

Linjef¨arg, linjetyp och mark¨orer

Kommandot plot kan ges med tre argument: plot(x,y,S). Argumentet S ¨ar en textstr¨ang som anger hur linjen som ritas skall formateras. Det finns tre typer av information att styra, f¨argen p˚a linjen, hur linjen dras (heldragen, prickad mm), och slutligen mark¨or, eller vilken symbol som skall ritas ut i de punkter som anges av vektorerna. Skriver du help plot kan du bland annat hitta f¨oljande lista p˚a vilka m¨ojligheterna ¨ar:

Linjef¨arg Mark¨or

1/r red * star

2/g green s square 3/b blue v triangle 4/m magenta o circle

5/c cyan + plus

y yellow . dot

k black p pentagram

Man kan i plot kommandot anv¨anda en godtycklig kombination av dessa (men bara ett val f¨or varje kategori!). Prova med litet olika kombinationer f¨or att se hur det fungerar, en gul kurva med heldragen linje mellan sm˚a cirklar ges t.ex av plot(x,y,’yo-’). M¨ark att om man ger formatkommandot f¨or linjef¨arg och mark¨or men inte n˚agon kod f¨or linjetyp som t.ex. plot(x,y,’bo’) s˚a ritas endast punkterna ut utan n˚agon sammanbindande linje.

Rutn¨at

Ibland vill man l¨agga in ett rutn¨at ¨over grafen f¨or att underl¨atta avl¨asningen av koordinater.

Detta g¨ors med kommandot grid on. F¨or att sl˚a av ett rutn¨at anv¨ander du grid off.

Ger man bara kommandot grid s˚a v¨axlar man mellan dessa tillst˚and (engelskans toggle).

72 KAPITEL 8. 2D-GRAFIK 8.1.4 Koordinataxlar

Om vi inte ger n˚agot kommando f¨or att speciellt formatera koordinataxlarna v¨aljer Octave axlar s˚a att hela grafen lagom ryms i grafikf¨onstret. M˚anga g˚anger vill man sj¨alv best¨amma hur koordinataxlarna l¨aggs ut, antingen f¨or att man vill zooma in ett intressant omr˚ade, eller f¨or att man vill l¨agga in litet luft, plotta till exempel y=x² mellan -2 och 3, det ser inte snyggt ut just kring origo. F¨or att styra detta ger vi kommandot axis([xmin xmax ymin ymax]) d¨ar xmin ¨ar minimiv¨ardet p˚a x-axeln och s˚a vidare. Kommandot axis skall ges efter plot-kommandot, testa med ny = [-2 3 -.5 10] f¨oljt av axis ( ny ) p˚a v˚ar andragradskurva! Det kan verka en smula omst¨andigt att axis kommandot tar sitt argument i formen av en vektor, vilket g¨or att vi f¨orst m˚aste konstruera vektorn innan vi skriver in kommandot. R¨att anv¨ant kan dock just detta faktum spara mycket arbete, s¨arskilt n¨ar vi skriver m-filer som skall producera grafik. Den enklaste varianten ¨ar att vi ist¨allet f¨or att ange sifferv¨arden lagrar siffrorna i en vektor och ger den som argument till axis kommandot.

Prova till exempel

> stor = [-5 10 -5 25];

> axis(stor);

> liten = [-0.5 2.1 0 3.1];

> axis(liten);

Tappar vi tr˚aden kan vi se vilken inst¨allning som f¨or ¨ogonblicket g¨aller genom att ge komman-dot axis utan argument. Octave skriver d˚a ut den aktuella vektorn. (Notera att ibland f˚ar vi bara svaret -1 1 020, i det l¨aget kan vi f˚a tillbaks v¨ardena p˚a axlarna genom att ge kommandot Figure(X) d¨ar X ¨ar numret p˚a det grafikf¨onster vi arbetar med, innan vi ger axis-kommandot.) Vi kan ¨aven spara en inst¨allning genom att ge kommandot vektor = axis, d¨ar vektor ¨ar ett godtyckligt namn p˚a en vektor i vilken de aktuella v¨ardena sparas. Ett anv¨andningsomr˚ade f¨or detta trick ¨ar om vi skriver en allm¨an m-fil f¨or att plotta data och allts˚a inte i f¨orv¨ag vet vilka x- och y-v¨arden som blir aktuella. Om vi ¨and˚a vill plotta kurvan med litet luft ikring kan vi anv¨anda en variant av f¨oljande sekvens:

> x = -1.5: .05 : 1.5;

> y = sin(x);

> plot(x,y)

> current=axis;

> mellanrum=0.3

> ny(1) = current(1) - mellanrum;

> ny(2) = current(2) + mellanrum;

> ny(3) = current(3) - mellanrum;

> ny(4) = current(4) + mellanrum;

> axis(ny);

> figure(1)

Axis har en hel del special-argument, f¨or en fullst¨andig lista skriv help axis, n˚agra av de mer anv¨andbara ¨ar:

• AXIS(’auto’) g¨or att axlarnas gr¨anser s¨atts r¨aknas om n¨ar nya kurvor l¨aggs till i samma graf.

• AXIS(’manual’) s¨atter axelgr¨anserna i manuellt l¨age, s˚a att gr¨anserna inte ¨andras n¨ar nya kurvor l¨aggs till i samma graf.

• AXIS(’equal’) s¨atter axlarnas gr¨anser s˚a att skalindelningen blir lika i x- och y-led.

• AXIS(’normal’) motsatsen till AXIS(’equal’). H¨ar kan x- och y-axeln ha olika skalor.

• AXIS(’tight’) krymper gr¨anserna p˚a axlarna s˚a att plotten precis ryms i grafen.

8.2. PLOTTA PUNKTER MED FEL 73 Dessutom finns tv˚a argument som bara anv¨ands f¨or tredimensionella grafer:

• AXIS(’on’) visar axlar, axelmarkeringar och axel-etiketter.

• AXIS(’off’) sl˚ar av visning av axlar, markeringar och etiketter.

F¨or att skriva ut beteckningar p˚a x- och y-axeln anv¨ander vi kommandona xlabel(’text’) respective ylabel(’text’), d¨ar text ¨ar den str¨ang vi vill skriva ut som beteckning p˚a axeln.

Prova att skriva in beteckingar p˚a b¨agge axlarna!

Vissa kommandon, som t.ex. AXIS och ylabel kan ocks˚a ta sina argument direkt fr˚an kommandoraden, man kan allts˚a t.ex. skriva ylabel ‘Det h¨ar ¨ar en y-axel’.

Man kan p˚averka utformningen av etiketterna p˚a m˚anga vis genom att i grafikf¨onstret klicka p˚a den lilla palettsymbolen. I det f¨onster som kommer upp kan man v¨alja en m¨angd egen-skaper hos axlarna, som tex f¨arg, typsnitt och storlek. Du kan l¨asa mer om detta i hj¨ alp-avsnittet ?/Plotting and Visualizing Data/Graphics/ Axes

8.1.5 Text Titel-text

Ofta kommer vi att vilja l¨agga till text i graferna f¨or att till exempel visa vilka parameter-v¨arden som anv¨ants. Det f¨orsta vi g¨or ¨ar att l¨agga till en titel h¨ogst upp i bildytan, med kommandot title(’text’), prova med title(’Sinuskurvan’)! ¨Aven titeltexten g˚ar att formattera genom att ¨oppna graf-editorn fr˚an grafikf¨onstret.

Fri text

Vi kan ocsk˚a l¨agga till text p˚a godtyckligt st¨alle i grafen genom att anv¨anda kommandot text(x,y,’str¨ang’) som skriver in texten str¨ang vid punkten (x,y). Prova att placera in en textstr¨ang p˚a r¨att st¨alle i grafen, det kan ta ett tag innan man f˚ar koordinaterna r¨att.

Du ser att textstr¨angens nedre v¨anstra h¨orn placeras vid den koordinat som anges. Om man ger fler textkommandon i f¨oljd s˚a f¨orsvinner inte de gamla textstr¨angarna.

Kurvbeskrivningar

Vi kommer snart att b¨orja plotta mer ¨an en kurva i varje graf. Det kan d˚a vara bra att ha en beskrivning ¨over vilken kurva som visar vilken storhet. En s˚adan l¨aggs in med kommandot legend(’beskrivning 1’, ‘beskrivning 2’, ....) d¨ar beskrivning 1 ¨ar den textstr¨ang som beskriver den kurva som ritades med det f¨orsta plot kommandot, beskrivning 2 den som ritades med det andra plot kommandot osv. Genom att ge kommandot legend(‘show’) och legend(‘hide’) kan du v¨alja om kurvbeskrivningen skall visas eller inte.

8.2 Plotta punkter med fel

Om du gjort en serie m¨atningar av en variabel y som funktion av x, och y-v¨ardena har ett fel dy s˚a vill man ofta visa m¨atserien i en plot med felstaplar angivna. F¨or detta kan vi anv¨anda kommandot errorbar(x,y,dy). Prova till exempel:

>x =[1 2 3 4 5 6];

>y =[1.5 2.4 4.7 7.2 9.3 10.2];

>dy = [0.3 0.4 0.3 0.2 0.3 0.5];

>errorbar(x,y,dy)

Ofta vill vi inte ha n˚agon linje som f¨orbinder punkterna, det blir tydligare att bara plotta punkterna med till exempel en ring. Prova t.ex. errorbar(x,y,dy,’bo’), kommandot

74 KAPITEL 8. 2D-GRAFIK errorbar accepterar samma parametrar f¨or att styra linjef¨arg mm som plot g¨or. Man kan ocks˚a plotta asymmetriska fel genom att ge tv˚a vektorer med fel, den f¨orsta ger d˚a felet i positiv riktning, den andra felet i negativ riktning, ett fullst¨andigt kommando blir i det fallet errorbar(x,y,dyminus,dyplus,’str¨ang’). Vill vi rita felstaplar i b˚ade x- och y-riktning kan vi inte anv¨anda inbyggda funktioner. Vi f˚ar ist¨allet sj¨alva f¨orst ber¨akna x- och y-koordinater f¨or felstaplarna och anv¨anda kommandot line f¨or att rita linjer i grafen.

Detta ¨ar inte s˚a sv˚art, vi kommer senare att titta p˚a det som en ¨ovning i att programmera.

8.3 Histogram

F¨orutom kurvor och punkter med felstaplar kommer vi ofta vilja producera stapelhistogram.

Det finns flera varianter att v¨alja p˚a som producerar litet olika typer av grafer. F¨or att kunna pr¨ova oss fram skapar vi f¨orst en vektor med data som vi vill stoppa in i histogrammet:

x = rand(1,20); ger oss en vektor med 20 tal, vart och ett slumpvis draget mellan 0 och 1.

8.3.1 Kommandot bar - stapeldiagram

Kommandot bar(x) ger oss ett stapeldiagram med de 20 talen.

Vi kan ocks˚a l¨agga till en textstr¨ang som anger vilken f¨arg staplarna skall ha, h¨ar anv¨ander vi samma kod som f¨or plot-kommandot som t ex bar(x,’r’).

8.3.2 Kommandot hist - histogram

Oftast vill vi nog inte bara plotta v¨ardet f¨or v˚ara 20 tal. Vanligare ¨ar att vi vill visa ett histogram som visar till exempel hur m˚anga av talen som ligger mellan 0.0 och 0.2 och s˚a vidare. F¨or att g¨ora detta ger vi kommandot hist(x). Om vi inte anger annat delas data upp i 10 binnar, men vi kan ange hur m˚anga binnar vi vill visa i ett andra argument till exempel hist(x,5).

T¨anker vi efter litet inser vi att kommandot hist egentligen utf¨or tv˚a ganska olika uppgifter:

I det f¨orsta steget delas data in i binnar (10 binnar eller det antal som vi anger) som str¨acker sig mellan det minsta och h¨ogsta v¨ardet. I det andra steget plottas sedan stapeldiagrammet i grafen. Ibland kommer vi att vilja anv¨anda bara det f¨orsta steget f¨or att sedan sj¨alva plotta data - eller anv¨anda dem i ber¨akningar. Det g˚ar om vi ger kommandot som antal

= hist(x,8) s˚a skapas vektorn antal vars element anger hur m˚anga av elementen i x som faller inom vart och ett av 8 intervall mellan det l¨agsta och h¨ogsta v¨ardet som f¨orekommer i x. Vi kan ¨aven skapa en vektor med mittpunkterna i varje interval genom kommandot [antal mitt] = hist(x,8). Vektorn antal inneh˚aller d˚a frekvensen och vektorn mitt interval-mitten f¨or de 8 intervallen. De vektorerna kan sedan till exempel anv¨andas f¨or att plotta punkter ist¨allet f¨or histogram med plot(mitt, antal).

N¨ar du pr¨ovade hist(x,8) fick du antagligen ganska konstiga v¨arden p˚a intervallbred-den (och en smal glipa i histogrammets v¨ansterkant). Detta beror p˚a att hist-kommandot ber¨aknar intervallbredden genom att dela avst˚andet mellan h¨ogsta x-v¨ardet och l¨agsta x-v¨ardet med 8, ist¨allet f¨or att ber¨akna intervallbredden som (X_max− X_min)/8 (det vill s¨aga det h¨ogsta m¨ojliga v¨ardet, i det h¨ar fallet 1, minus det l¨agsta m¨ojliga (0), delat med an-talet binnar) vilket hade varit mer naturligt f¨or den h¨ar typen av data. Men Octave kan ju naturligtvis inte veta vad som ¨ar “naturligt” f¨or en given datam¨angd. F¨or att kunna r¨atta till s˚adana sk¨onhetsfl¨ackar m˚aste vi d¨arf¨or hj¨alpa till sj¨ava, vi kan t.ex. ist¨allet f¨or antalet binnar ange var vi vill ha klassmitten i anropet till hist. Vi s¨atter mycenter = 0.1 : 0.2 : 0.9 f¨oljt av hist(x,mycenter). Ett mer allm¨ant s¨att att skapa ett histogram fr˚an min-value till maxmin-value med binvidd vidd ¨ar att skapa mycenter genom kommandot mycenter =

8.4. UTSKRIFTER AV GRAFIK 75 [minvalue+vidd/2 : vidd : maxvalue-vidd/2] f¨oljt av hist(x,mycenter). Vi kan l¨agga till luft runt plotten genom att anv¨anda axis kommandot ¨aven f¨or den h¨ar typen av grafer.

8.3.3 Kommandot stairs - konturdiagram.

Kommandot stairs(x) drar en ¨oppen kontur ¨over elementen i vektorn x. Som ni ser s˚a startar kurvan inte vid noll, och slutar inte heller p˚a axeln. Det g˚ar att fixa men d˚a m˚aste man f¨orst˚a vad stairs egentligen g¨or. Stairs drar r¨ata linjer mellan ett antal punkter (x,y), vars y-koordinater ges av den vektor man ger i argumentet till stairs och x-koordinaterna av 1,2,. . . , length(input vector). Vill vi att kurvan skall g˚a ned till axlarna f˚ar vi se till att det finns ett element som ¨ar noll b˚ade i b¨orjan och slutet av den vektor vi stoppar in, t.ex. nyx = [0 x 0] f¨oljt av stairs(nyx). Vi kan ocks˚a anv¨anda stairs f¨or att dra r¨ata linjer mellan en godtycklig m¨angd punkter, prova t.ex. y=x.∧2 f¨oljt av stairs(x,y).

Vi kan ange linjetyp som en str¨ang som vi skickar med som tredje argument p˚a samma s¨att som f¨or plot-kommandot.

Anv¨ant direkt p˚a v˚ar datavektor ¨ar stairs ett alternativ till bar-kommadot, men vill vi rita ett histogram med den h¨ar tekniken g˚ar det ocks˚a bra, vi m˚aste bara f¨orst skapa vektorn antal med hj¨alp av hist-kommandot som ovan, och sedan ge stairs(antal).

8.3.4 Kommandot stem - stolpdiagram.

Diskreta variabler, som till exempel antal studenter med vissa po¨ang p˚a tentan kan man rita med kommandot stem. Prova dig fram med hj¨alp av help stem.

8.4 Utskrifter av grafik

Det enklaste s¨attet att skriva ut en graf p˚a en printer ¨ar att trycka p˚a den lilla printersymbolen i grafikf¨onstret. Du f˚ar d˚a upp en dialogruta d¨ar du kan v¨alja printer och pappersformat.

8.5 Spara grafer och flytta till andra program

Ofta kommer vi att beh¨ova kopiera in en graf vi har producerat i Octave i en rapport.

Det g¨or vi enklast genom att trycka p˚a “save-knappen” i grafikf¨onstret. Vi f˚ar d˚a upp ett f¨onster d¨ar vi kan s¨atta ett antal parametrar, viktigast av dessa ¨ar

bredd och h¨ojd p˚a den sparade figuren. Du b¨or ocks˚a i “Font Scale” v¨alja “Absolute Scale”, annars kan bilden klippas. Slutligen v¨aljer du “Bitmap graphics”. N¨ar vi sedan trycker p˚a

“Exportera. . . ” kommer vi till ett f¨onster d¨ar vi dels kan v¨alja var vi sparar grafen, dels v¨alja i vilket format vi vill spara grafen. Normalt ¨ar “Portabel n¨atverksgrafik (*.png)” det b¨asta valet,² eftersom en graf sparad i det formatet enkelt kan kopieras in i t.ex. OpenOffice dokument. PNG-formatet till˚ater ocks˚a att man n¨ar grafen importerats ¨andrar storleken p˚a grafen i dokumentet med bibeh˚allen kvalitet. Det ¨ar allts˚a inte n¨odv¨andigt att spara grafen i exakt den storlek som man vill visa den i det dokument d¨ar man kommer att anv¨anda grafen.

Dock ¨ar det bra att f¨ors¨oka spara grafen i ungef¨ar r¨att storlek f¨or n¨ar man skalar om grafen kommer ¨aven siffror och bokst¨aver p˚a axlar och i titlar mm att skalas om, vilket ibland leder till alldeles f¨or sm˚a eller stora sifror i dokumenten.

2de som skriver sina dokument i LaTex vill kanske importera grafer i eps-formatet. Detta format blir tillg¨angligt om du ist¨allet f¨or “Bitmap graphics” klickar i “Vector graphics”

76 KAPITEL 8. 2D-GRAFIK 8.5.1 L¨agga in bilder i OpenOffice dokument

N¨ar vi vill anv¨anda bilder i OpenOffice placerar vi pekaren d¨ar vi vill ha bilden. F¨or att l¨asa in bilden s˚a g˚ar vi in i ”insert” och v¨aljer ”picture” och sedan ”From file”. Vi f˚ar d˚a upp en dialogruta d¨ar vi kan v¨alja vilken fil vi vill inkludera.

N¨ar grafen v¨al kommit in i v˚art dokument blir den ett objekt som vi kan v¨alja. Klickar vi en g˚ang p˚a bilden s˚a kommer det fram ˚atta sm˚a fyrkanter runt grafen. Dessa kan anv¨andas f¨or att ¨andra bildens storlek genom att placera pekaren i en av rutorna, h˚alla musknappen nertryckt och dra ˚at det h˚all vi vill flytta grafens kant. Om vi anv¨ander rutorna i n˚agot av h¨ornen f¨or detta s˚a ¨andras bredd och h¨ojd proportionerligt. Man skall bara i undantagsfall

¨

andra en grafs storlek genom att ¨andra bredd eller h¨ojd separat eftersom b˚ade siffror och text d˚a blir mer eller mindre distorderade. Om man vill flytta bilden i texten s˚a kan man dra den genom att “dra” figuren, dvs s¨atta pekaren ¨over figuren, trycka ned musknappen och flytta pekaren, med knappen nedtryckt, kan vi flytta figuren till valfri plats i texten. N¨ar vi sl¨apper upp mustangenten kommer bilden att flytta till den platsen. Genom att g˚a in i “format” och v¨alja “Wrap” kan vi styra hur texten flyter runt bilden. Det finns fler atlternativ, men de som ¨ar l¨ampligast att anv¨anda ¨ar:

• Wrap of f d¨ar texten inte s¨atts vid sidan av bilden. Bilden l¨aggs in mellan tv˚a rader text, ¨aven om bildens bredd ¨ar mindre ¨an sidans bredd.

• Page wrap d¨ar texten, om den f˚ar plats, l¨aggs p˚a b¨agge sidor om bilden

• Optimal Page wrap d¨ar texten l¨aggs p˚a en sida om bilden, den sida d¨ar det finns mest plats f¨or text.

Med standardinst¨allningar kommer det att vara ”textfritt” p˚a b¨agge sidor om grafen. Ibland n¨ar man visar en liten bild, som h¨ar, s˚a kan man vilja l˚ata texten fylla upp utrymmet vid sidan om bilden.

F¨or litet st¨orre bilder ¨ar Wrap off den b¨asta inst¨allningen.

F¨or mindre bilder ¨ar det b¨ast att l¨agga bilden antingen l¨angst till h¨oger eller l¨angst till v¨anster och anv¨anda

Optimal page wrap. Som framg˚ar av det h¨ar exemplet

¨

ar det oftast inte s˚a snyggt att l¨agga texten p˚a b¨agge sidor om bilden, dels eftersom textraderna ofta blir f¨or korta f¨or att brytas p˚a ett vettigt s¨att, dels f¨or att

det kan vara sv˚art att f¨olja en rad tv¨ars ¨over grafen n¨ar man l¨aser. Oftast ¨ar det d¨arf¨or b¨attre att flytta bilden till ena sidan och l˚ata texten l¨opa bara p˚a en sida.

Om du vill ha litet extra “luft” kring figuren s˚a h¨ogerklickar du p˚a figurens ram (den tunna gr˚a linjen runt figuren och figurtexten). V¨alj ’Frame’ i menyn (’Picture’ om du inte har n˚agon figurtext) och d¨arefter fliken ’Wrap’. Under rubriken ’Spacing’ kan du ¨oka avst˚andet mellan l¨optext och figur, vilket ¨ar beh¨andigt speciellt n¨ar du anv¨ander funktionen Wrap.

Vill du ha st¨orre avst˚and mellan figurtexten och figuren, h¨ogerklickar du mitt p˚a figuren, v¨aljer ’Picture’ → ’Wrap’ och ¨okar avst˚andet under ’Spacing’, ’Bottom’.

Ibland f¨oljer det med litet vit bakgrund kring bilden n¨ar man exporterar den fr˚an ett annat program. Detta kan man enkelt sk¨ara bort genom att i menyn “Format” v¨alja “Bild ->

Besk¨ar”.

8.6 Fler Kurvor i samma graf - kommandot hold.

Det ¨ar ganska vanligt att vi vill rita mer ¨an en kurva i samma graf. F¨or att undvika att Octave hela tiden suddar den gamla plotten n¨ar vi ger ett nytt plot-kommando s˚a kan vi

8.7. FLER GRAFER I SAMMA F ¨ONSTER - KOMMANDOT SUBPLOT 77 anv¨anda kommandot hold on. Prova till exempel:

> x= -2*pi:0.05:2*pi;

> y=sin(x);

> plot(x,y)

> hold on

> z=cos(x);

> plot(x,z,’r’)

Det ¨ar nu vi kan b¨orja f˚a anv¨andning f¨or legend-kommandot, prova: >legend(’Sinus x’,’Cosinus x’) En sv˚arighet med hold-kommandot ¨ar att det inte g˚ar att ge kommandot axis efter att hold on ¨ar givet. Det g¨aller allts˚a att formattera axlarna innan man ger hold on. Det h¨ar betyder att komplicerade grafer, som allt annat i Octave, m˚aste g¨oras via m-filer eftersom man s¨akert kommer att beh¨ova g˚a in och ¨andra m˚anga detaljer i graferna innan man f˚ar det helt r¨att.

N¨ar man vill b¨orja p˚a ny kula s˚a ger man kommandot hold off.

Notera att det som fryses ¨ar grafikf¨onstret i sig, vilket inte ¨ar specifikt f¨or just plot-kommandot.

Vi kan allts˚a ¨overlagra allt som man kan visa i grafikf¨onstret, till exempel histogram, kurvor och m¨atpunkter med felstaplar i samma f¨onster.

8.7 Fler grafer i samma f¨ onster - kommandot subplot

F¨or att rita mer ¨an en graf i samma f¨onster kan vi av¨anda oss av kommandot subplot som delar in

(2,3,1) (2,3,2) 2,3,3) (2,3,4) (2,3,5) (2,3,6) grafikf¨onstret i ett antal rader och kolumner och l˚ater oss adressera ett s˚adant ”delf¨onster”

med v˚ara grafikkommandon.

Kommandot har syntaxen subplot(AntalRader, AntalKolumner, Rutnummer). Rutnum-reringen g¨ors l¨opande med ¨ovre v¨anstra h¨ornet som nummer 1 och h¨ornet l¨angst ned till h¨oger som nummer AntalRader × AntalKolumner, se figuren h¨arintill. S˚a snart vi har gett kommandot subplot(x,y,z) s˚a kommer de f¨oljande grafik-kommandona att h¨anf¨ora sig till enbart den lilla rutan. De andra rutorn f¨orblir tomma tills vi ger ett nytt

Kommandot har syntaxen subplot(AntalRader, AntalKolumner, Rutnummer). Rutnum-reringen g¨ors l¨opande med ¨ovre v¨anstra h¨ornet som nummer 1 och h¨ornet l¨angst ned till h¨oger som nummer AntalRader × AntalKolumner, se figuren h¨arintill. S˚a snart vi har gett kommandot subplot(x,y,z) s˚a kommer de f¨oljande grafik-kommandona att h¨anf¨ora sig till enbart den lilla rutan. De andra rutorn f¨orblir tomma tills vi ger ett nytt

In document Octave i kursen experimentella metoder (Page 77-0)