Att h˚alla ordning p˚a alla filer som skapas under ett projekt, som till exempel en laboration eller en Octave ¨ovning kr¨aver disciplin. Det ¨ar naturligtvis extra viktigt att man t¨anker sig f¨or i en milj¨o som den p˚a ett ¨ovningslab, d¨ar m˚anga anv¨andare anv¨ander samma dator.
Innan vi g˚ar igenom hur man b¨or arbeta g¨or vi f¨orst en allm¨an genomg˚ang ¨over hur program p˚a en dator hanterar disk och minne.
2.2.1 Minne och h˚arddisk p˚a en dator
Ett program som k¨or p˚a en dator hanterar tv˚a typer av information, dels ”instruktioner” -det vi i dagligt tal kallar programmet, som styr datorn och p˚a l¨agsta niv˚an talar om f¨or datorn hur den skall utf¨ora olika kommandon, dels ”data” som ¨ar vad programmet opererar p˚a. Sett ur det h¨ar perspektivet h˚aller ett program som t.ex. Octave reda p˚a tv˚a saker n¨ar vi till exempel skriver ”2 + 2” : dels vad instruktionen ”x + y” inneb¨ar och hur programmet skall genomf¨ora den operationen, denna information ¨ar det vi kallar instruktioner. Sedan m˚aste programmet ocks˚a h˚alla reda p˚a vad ”x” och ”y” ¨ar i just den aktuella ber¨akningen, och spara svaret n˚agonstans, den typen av information kallas ”data”. Den h¨ar informationslagringen kan ske p˚a tv˚a st¨allen, antingen p˚a h˚arddisken eller i datorns internminne. Det finns n˚agra skillnader i egenskap hos dessa tv˚a lagringsmedia: h˚arddisken ¨ar permanent, i betydelsen att s˚a l¨ange allting fungerar som det skall s˚a finns all information som lagras p˚a h˚arddisken kvar s˚a l¨ange som man inte uttryckligen raderar den1. Internminnet ˚a andra sidan ¨ar tempor¨art i tv˚a avseenden, dels s˚a ”¨overlever” ingen information i internminnet att datorn st¨angs av, dels
¨
ar det till och med s˚a att d˚a ett program avslutas s˚a raderas all information som programmet sparat i minnet. En annan skillnad mellan h˚arddisk och internminne ¨ar att det g˚ar mycket snabbare att komma ˚at data som finns i minnet (oftast talar man om internminnet som bara
”minnet”) ¨an p˚a disken.
Med det h¨ar som bakgrund kan vi nu f¨orst˚a litet b¨attre vad som h¨ander n¨ar vi k¨or ett program. Eftersom programmet m˚aste finnas kvar varje g˚ang vi startar datorn s˚a m˚aste sj¨alva programmet finnas lagrat p˚a h˚arddisken. Eftersom det tar l˚ang tid att h¨amta instruktioner som finns lagrade p˚a h˚arddisken s˚a vill man inte att programmet skall g˚a och h¨amta varje instruktion f¨or sig fr˚an h˚arddisken, det skulle dels g¨ora programmet mycket l˚angsamt och dels skulle datorns disk st˚a och surra hela tiden. Ett program som startar reserverar d¨arf¨or ett stycke minne f¨or instruktioner och kopierar in de mest centrala dit och l¨aser dem direkt d¨arifr˚an. Skulle programmet tr¨affa p˚a en instruktion som inte finns inkopierad till minnet s˚a g˚ar den ut p˚a h˚arddisken och l¨aser in denna instruktion, men inte bara en enstaka instruktion, utan ett block med instruktioner som ofta anv¨ands tillsammans. Ett v¨alkonstruerat program beh¨over d¨arf¨or inte g˚a ut och l¨asa fr˚an den l˚angsamma disken s¨arskilt ofta, utan h˚aller sig f¨or det mesta till den kopia av instruktionerna som finns i minnet. 2 Samtidigt reserverar programmet en annan del av minnet f¨or att lagra data.
1Kom ih˚ag dock att datorerna p˚a ¨ovningslabb regelbundet “st¨adas” och att alla anv¨andarfiler tas bort.
Det enda st¨alle d¨ar du kan vara s¨aker p˚a att spara dina filer ¨ar p˚a ditt afs-konto.
2N¨ar vi l¨art oss det h¨ar om hur datorer fungerar kan vi f¨orst˚a tv˚a saker: Dels varf¨or vissa program ibland kan g˚a s˚a sagolikt l˚angsamt. Om minnet ”b¨orjar ta slut”, det vill s¨aga om det inte finns n˚agot ledigt minne kvar att reservera, vilket kan h¨anda n¨ar vi k¨or m˚anga program samtidigt, s˚a kan ett program inte reservera tillr¨ackligt stora delar av minnet f¨or att lagra s˚a m˚anga instruktioner s˚a att det kan k¨ora effektivt. Ist¨allet m˚aste programmet ut och titt som t¨att l¨asa instruktioner fr˚an den l˚angsamma disken. Det h¨ar leder till ”sega”
program som svarar l˚angsamt p˚a v˚ara kommandon. Vi f¨orst˚ar nu ocks˚a varf¨or program ”kraschar”. I nio fall av tio (minst) beror det p˚a att program A (ofta tillverkat av Microsoft) har skrivit till exempel data i en del av minnet som program B reserverat f¨or sina instruktioner. I st¨allet f¨or instruktioner om hur programmet skall hantera ”x + y” st˚ar det n˚agonting helt annat, som programmet helt oskyldigt f¨ors¨oker genomf¨ora med resultatet att allting h¨anger sig. Ibland ¨ar program A och B identiska, ett program kan skriva ¨over sina egna instruktioner.
2.2. ATT NAVIGERA P˚A DATORN 5 Eftersom instruktionerna bara ¨ar en kopia av det som finns lagrat p˚a h˚arddisken s˚a p˚averkas inte programmets funktion av en eventuell krasch med efterf¨oljande omstart, det ¨ar ju bara att skapa en ny kopia av instruktionerna fr˚an h˚arddisken. Data d¨aremot flyger all sin v¨ag.
N¨ar programmet avslutas, frivilligt eller ofrivilligt, s˚a ¨ar all information som lagrats i minnet borta. Om man nu har lagrat priserna f¨or ett stort antal olika sorters godis i Octaves arbetsminne och r¨aknar med att beh¨ova anv¨anda den listan igen vid ett senare tillf¨alle s˚a vill man naturligtvis kunna spara listan ¨aven efter det att Octave avslutats f¨or den h¨ar g˚angen.
Det g˚ar att g¨ora, vi kan fr˚an Octave spara inneh˚allet i minnet p˚a h˚arddisken, vi kan ocks˚a skapa separata filer med data och/eller Octave-kommandon som sparas p˚a h˚arddisk och som vi sedan l¨aser tillbaks, sk M-filer. Detta kommer att bli det s¨att vi normalt arbetar med Octave. Genom att spara allt p˚a h˚arddisk ¨ar det enkelt att g˚a tillbaks och g¨ora sm¨arre korrektioner och modifieringar och framf¨or allt: vi kommer att spara mycket arbete genom att vi kan ˚ateranv¨anda kod-snuttar fr˚an tidigare ¨ovningar.
2.2.2 Skaffa mer diskutrymme
Experimentella metoder ¨ar en mycket datororienterad kurs. Ganska snabbt kommer d¨arf¨or ditt tillg¨angliga diskutrymme att ta slut. Du kan enkelt g¨ora det st¨orre genom att logga in via webportalen “Mitt Universitet”. Du loggar in genom att ¨oppna en webbl¨asare och i adressf¨altet skriva in mitt.su.se. F¨orsta g˚angen du g¨or det h¨ar kan det h¨anda att du f˚ar upp varningsrutor om s¨akerhetscertifikatet. Godk¨ann alla certifikaten. Anv¨andarnamn och l¨osenord ¨ar samma som f¨or att logga in p˚a datorn.
N¨ar du loggat in klickar du p˚a l¨anken ”Kontohantering” i mitten l¨angst upp. I den v¨anstra kolumnen finns en rubrik som heter ”Quota” och till h¨oger om den finns en l¨ank ” ¨Andra”.
Klicka p˚a den och ¨andra sedan ditt diskutrymme med hj¨alp av rullisten till h¨oger om ” ¨Oka till”.
2.2.3 Filnamn och S¨okv¨agar
Varje fil p˚a en dator m˚aste ha ett unikt namn som fungerar som en sorts adresslapp. Precis som n¨ar vi identifierar personer genom namn och en hierarki av adresser alltifr˚an gata med portnummer upp till st¨ader och l¨ander s˚a har en datoradress flera niv˚aer. P˚a den l¨agsta niv˚an talar vi om filnamn, som till exempel rapport2.text, laboration4.m osv. Varje fil m˚aste vara placerad i en katalog (engelskans directory, p˚a svenska kan vi ocks˚a kalla det ”mapp”).
Katalogen kan i sin tur vara inplacerad i en annan katalog, och s˚a vidare. Det ¨ar klokt att f¨ors¨oka organisera en tr¨adstruktur av kataloger som logiskt delar upp de filer man ¨ager i avgr¨ansade undergrupper som i exemplet nedan.
6 KAPITEL 2. ATT KOMMA IG˚ANG
labbar
lab1 lab2 lab3
Rapport Rådata
utkast1
Rapport
utkast1
Vi ser hur det finns en textfil som heter ”utkast1” i katalogen ”rapport”. Katalogen ”rapport”
ligger i sin tur i katalogen ”lab1”, som ligger i katalogen ”labbar” och s˚a vidare. I en given katalog kan det bara finnas en fil med samma namn, vilket inte ¨ar s˚a konstigt, hur skulle datorsystemet annars f¨orst˚a t ex vilken fil vi ville skriva ut n¨ar vi ger ett print-kommando.
Men precis som brevb¨ararna inte bara kan hantera en ”Sven Andersson” utan kan h˚alla is¨ar Sven Andersson p˚a Linn´egatan fr˚an Sven Andersson p˚a Kungsgatan, och Sven Andersson p˚a Linn´egatan i G¨oteborg fr˚an Sven Andersson p˚a Linn´egatan i Stockholm s˚a kan datorn, om vi bara ger hela adressen, h˚alla is¨ar en fil som heter ”utkast1” i katalogen ”rapport” i katalogen ”lab2” fr˚an en fil som heter ”utkast1” i katalogen ”rapport” i katalogen ”lab1”.
F¨or att vara s¨akra p˚a att vi och datorn f¨orst˚ar varandra n¨ar vi refererar till filer s˚a m˚aste vi reda ut tv˚a saker. Dels hur man anger att det ¨ar filen utkast1 som finns i tr¨adet under ”lab1”
och inte filen med samma namn i tr¨adet under ”lab2”, det vill s¨aga hur b¨ar vi oss ˚at f¨or att skriva en fils fullst¨andiga namn, inklusive katalogtillh¨origheten (detta kallas p˚a engelska path). Den andra saken vi m˚aste f¨orst˚a ¨ar n˚agot som kallas ”den aktuella katalogen” och som avg¨or hur datorn tolkar v˚ara kommandon n¨ar vi bara ger filnamnet och ingen information om katalogtillh¨origheten.
2.2.4 Fullst¨andiga filnamn
Ett fullst¨andigt filnamn i operativsystemet Windows b¨orjar med namnet p˚a h˚arddisken. Den dator du arbetar p˚a kan n¨amligen ha mer ¨an en h˚arddisk, och det kan ocks˚a vara s˚a att du
¨
over n¨atverket kan ha tillg˚ang till h˚arddiskar som inte fysiskt finns p˚a just den datorn du arbetar vid, som till exempel de filer du lagrar ”p˚a ditt AFS-konto”. N¨ar du loggat in p˚a ditt AFS-konto (se intstruktioner p˚a http://www.physto.se/afs/konton windows.html) s˚a kommer det att se ut som om de filer du lagrat d¨ar ligger p˚a en disk p˚a den dator du jobbar vid med namnet Z. (Observera att vilken bokstav som AFS-disken f˚ar kan variera fr˚an g˚ang till g˚ang, beroende p˚a “historien” p˚a den dator d¨ar du jobbar). I filnamnet f¨oljs disknamnet av kolon, d¨arefter \ (”backslash”) och sedan namnen p˚a katalogerna, separerade med back-slash. Om vi till exempel antar att katalogen ”Sten” ligger i en katalog ”USERS” som inte har n˚agon katalog ¨over sig p˚a Z-disken s˚a blir den fullst¨andiga adressen till filen utkast1:
Z:\USERS\Sten\Expkursen\labbar\lab1\rapport\utkast1 . ¨Aven kataloger kan adresseras p˚a detta s¨att, katalogen f¨or lab1 har adressen Z:\USERS\Sten\ Expkursen\labbar\lab1. De flesta filnamn har ocks˚a en sk. “extension”, dvs namnet har formen namn.extension, till exempel utkast1.txt. Den del av namnet som st˚ar efter punkten, det vi kallar “extension”
2.2. ATT NAVIGERA P˚A DATORN 7 anv¨ands oftast f¨or att ange vilken typ av fil det ¨ar, som t.ex. “.txt” f¨or textfiler, “.pdf” f¨or pdf-filer och “.m” f¨or Octaves m-filer. Det kan vara klokt att inte anv¨anda de m¨ojligheter som bjuds i Windows-systemet att t ex anv¨anda svenska bokst¨aver i filnamn, eftersom det kan skapa sv˚arigheter n¨ar man vill komma ˚at filer via mitt.su. H˚all dig till samma regler som f¨or variabelnamn i Octave, dvs inga svenska tecken och inga mellanslag.
2.2.5 Aktuell katalog
Varje g˚ang vi vill spara en fil fr˚an ett program s˚a finns det ett f¨orstahandsalternativ, en katalog d¨ar programmet vi arbetar i sparar filer om inte anv¨andaren aktivt v¨aljer en annan katalog. Denna katalog kallas ”aktuell katalog” (engelska ”current directory”). Det ¨ar allts˚a h¨ar filer hamnar om vi inte aktivt anger en annan katalog. Exakt vilken katalog som
¨
ar den aktuella kan variera fr˚an fall till fall. De flesta program har en katalog n˚agonstans i den katalogstruktur som h¨or till programmet som anv¨ands i standardfallet. Oppnar vi¨ Microsoft Word och skapar ett nytt textdokument s˚a sparas det i en katalog som h¨or till programmet, snarare ¨an i en katalog som h¨or till dig som anv¨andare. Om vi d¨aremot ¨oppnar ett redan existerande dokument genom att dubbelklicka p˚a det, g¨or n˚agra ¨andringar och sparar det under ett nytt namn s˚a hamnar det i samma katalog som det ursprungliga doku-mentet l˚ag. Oftast bereder det oss inte n˚agon st¨orre m¨oda att h˚alla r¨att p˚a detta, n¨ar vi sparar ett dokument s˚a ¨oppnas ju en dialogruta d¨ar vi tydligt kan se i vilken katalog doku-mentet hamnar, och vi kan v¨alja en annan katalog. Vi kommer att se att det i Octaves kommandof¨onster finns ett antal kommandon som har med kataloghantering att g¨ora. Vi kan finna vilken katalog som ¨ar “aktuell” genom att i kommandof¨onstret skriva pwd . Vi kan se vilka filer som finns i det aktuella katalogen genom att skriva ls . F¨or att ¨andra
“aktuell katalog” ger vi kommandot cd katalognamn . N¨ar vi g¨or det kan vi anv¨anda tv˚a konventioner, antingen ger vi katalognamn som den absoluta adressen, dvs en adress av typen Z:\Expkursen\labbar\lab1, en adress som b¨orjar med namnet p˚a disken och sedan forts¨atter hela v¨agen ned till den katalog eller fil vi ¨ar intresserade av. Alternativt kan vi ge den relativa adressen, det vill s¨aga adressen relativt det som ¨ar aktuell katalog. Om den aktuella katalogen ¨ar Z:\Expkursen s˚a kan vi ge den relativa adressen till samma kat-alog som ovan genom att skriva cd labbar\lab1. Ger vi en relativ adress s˚a m˚aste den b¨orja med en katalog som ligger i det som f¨or tillf¨allet ¨ar den aktuella katalogen. En speciell variant av en relativ adress ¨ar “..” (tv˚a punkter efter varandra) som pekar p˚a den katalog n¨armast h¨ogre upp i strukturen. Om den aktuella katalogen ¨ar Z:\Sten\ Expkursen\labbar s˚a kommer kommandot cd .. att ¨andra den aktuella katalogen till Z:\Sten\Expkursen.
2.2.6 Var skall jag spara filer
Eftersom vi arbetar p˚a datorer som anv¨ands av m˚anga personer m˚aste vi vara noggranna med var p˚a h˚arddisken vi sparar data s˚a att vi inte l¨amnar efter oss en massa ”skr¨ap” som andra inte ¨ar intresserade av. Likaledes ¨ar det kanske inte s¨arskilt attraktivt att beh¨ova
˚aterv¨anda till exakt samma dator vid n¨asta arbetspass. Det finns egentligen bara tv˚a areor som inte ¨ar ”allm¨anna”, det vill s¨aga som anv¨ands av alla som anv¨ander datorn. Den ena ¨ar anv¨andarkataloger p˚a arbetsdisken. Arbetsdisken komer normalt att vara D-disken, och de kataloger som anv¨ands f¨or tempor¨ara filer heter antingen D:\Users, D:\Users\Students eller D:\Students. F¨or tillf¨alligt sparande av personliga filer kan man skapa en underkatalog till denna katalog med sitt eget namn. Men kom ih˚ag att denna katalog bara kan ses p˚a just denna dator. Anv¨and d¨arf¨or den katalogen bara f¨or tempor¨ar lagring under ett arbetspass.
Filer som man vill spara f¨or l¨angre tid och kunna komma ˚at oavsett vilken dator man sitter vid skall sparas p˚a den diskarea som h¨or till ditt SU-konto.
F¨or att ha en rimlig chans att hitta sina sparade data b¨or man ha en tydlig indelning i olika kataloger som var och en h¨or samman med ett tydligt ”delprojekt”. S˚a till exempel b¨or du
8 KAPITEL 2. ATT KOMMA IG˚ANG antagligen ha en katalog f¨or varje kurs du f¨oljer. N¨ar vi kommit ig˚ang med labbandet ¨ar det antagligen bekv¨amt att ha en katalog som heter ”Laboration1” exempelvis med underkata-loger ”data”, ”m-filer”, ”rapport” mm. Under ¨ovandet med Octave b¨or man d¨arf¨or skaffa sig kataloger som t.ex ”pass1” och sedan l¨agga dem i en katalog som kallas ”Octaveovningar”.
Namn p˚a katalogerna ¨ar givetvis helt fritt att v¨alja, men det b¨or vara en logisk struktur d¨ar alla filer i en given katalog ”h¨or ihop”, och har namn som g¨or att man f¨orst˚ar vad det ¨ar f¨or fil utan att beh¨ova ¨oppna den och titta efter.
Vartefter som du b¨orjar bygga upp ett bibliotek av standardfiler (t ex s˚adana som ber¨aknar normalf¨ordelningen) som du tror att du kan komma att anv¨anda i olika projekt s˚a b¨or du kanske spara dessa i en ”bibliotekskatalog” som inte ¨ar direkt associerad med en specifik kurs eller laboration.
Observera att alla filer som sparas p˚a ”allm¨anna” omr˚aden riskerar att raderas, antingen av misstag av n˚agon av dina kollegor, eller ocks˚a av systemansvariga n¨ar de st¨adar upp p˚a datorns h˚arddisk.
Kapitel 3
Ordbehandling med OpenOffice writer
3.1 OpenOffice
OpenOffice ¨ar en serie program som erbjuder ungef¨ar samma funktionalitet som Microsofts Office-paket. P˚a Fysikum har vi g˚att ¨over fr˚an Microsofts produkter till OpenOffice av flera sk¨al: OpenOffice ¨ar en ¨oppen k¨allkod och kan laddas ned gratis. Programmet finns f¨or fler operativsystem ¨an Microsofts produkter, framf¨or allt s˚a finns programmen ¨aven f¨or opera-tivsystemet Linux som ¨ar vanligt att an¨anda p˚a Fysikum. Dessutom ¨ar OpenOffice.writer mycket b¨attre p˚a att hantera formler ¨an vad motsvarande Microsoft produkt ¨ar.
Det ¨ar m¨ojligt att byta filer mellan OpenOffice och Microsofts program men kompatibiliteten
¨
ar inte 100-procentig, i synnerhet inte n¨ar man anv¨ander formler och symboler. Men i dessa fall ¨ar inte kompatibiliteten 100-procentig ¨aven om man bara skulle byta mellan tv˚a Microsoftprogram under olika operativsystem.
F¨or dig som student inneb¨ar det h¨ar att du fritt kan ladda ned OpenOffice till din hemda-tor fr˚an http://www.openoffice.org/. Vi p˚a Fysikum hj¨alper g¨arna till om du st¨oter p˚a sv˚arigheter med detta.
OpenOffice har en hj¨alpfunktion som ¨ar anv¨andarv¨anlig och praktisk. Du ¨oppnar den genom att g˚a in i “Help” menyn och v¨alja “OpenOffice.org Help”. Du f˚ar d˚a upp ett f¨onster d¨ar hj¨alpfunktionerna f¨or hela OpenOffice paketet finns tillg¨angliga.