Integrated Curriculum innebär att samarbeten förekommer kontinuerligt på ett djupare plan (Montiel-Overall, 2005b, s. 38). Rektorn har en utmärkande roll inom den här diskursen och ger förutsättningar samt tillhandahåller resurser för att möjliggöra yrkesöverskridande samarbeten på skolan. Egenskaper hos bibliotekarien som främjar samverkan är god kommunikations- och ledarskapsförmåga.
I den här diskursen framställs att en rektor som ger stöd och förståelse för biblioteksverksamheten är avgörande för att olika samarbetsformer skall kunna uppstå. Med rektorns stöd kan lärarbibliotekarier delta aktivt i att främja läroplanen och därmed även skapa en förståelse med klasslärare. Detta förutsätter att rektorn medvetet stödjer samarbete och förstår att lärarbibliotekarien behöver utveckla sin förmåga att undervisa tvärvetenskapligt (Lo, et al., 2015, s.33). Ash-Argyle &
Shoham (2012) menar att då ledarskapsförmågan hos bibliotekarien tenderar vara avgörande för avancerad TLC, bör ledarskap inkluderas i yrkesutbildningen för bibliotekarier och informationsvetare. Bibliotekarier med hög pedagogisk- samt ledarförmåga i kombination med sociala färdigheter gör att denna blir mer stöttad av skolans övriga personal (Ash-Argyle & Shoham, 2012, s.15).
En av de intervjuade bibliotekarierna från Lo, et als studie berättar att denna alltid inkluderar rektorn i det bibliotekarien för tillfället arbetar med samt påminner ständigt lärare och rektor om att biblioteket är skolans själ. De båda bibliotekarierna upplever starkt stöd av både lärare och rektor och kan därför planera och genomföra ett effektivt arbete, vilket de menar gagnar hela samhället (Lo, et al., 2015, s.27).
Mokhtar & Majid (2006) menar att starka arbetsrelationer mellan bibliotekarie och lärare ger elever och studenter en skolmiljö som täcker upp och möjliggör för kunskapsbildande inom hela läroplanen. Skolbibliotekarien kan hjälpa läraren att hålla i mer intressanta och innehållsrika lektioner och studier visar på att studenter upplever innehållet mer lärorikt, vilket leder till kunskap och intresse till
självständigt lärande (Mokhtar & Majid, 2006, s.278). Här framkommer det
fortfarande att det är lärarnas agenda som styr trots att den här diskursen utmärks av ett kontinuerligt samarbete.
Rektorns betydelse för att samarbete ska äga rum blir tydligt i Morris & Packards (2007) studie. Det framgår att om rektorn ger ett starkt stöd till att få ett samarbete att fungera mellan läraren och bibliotekarien möjliggör det för skolorna i studien att vara exemplariska (Morris & Packard, 2007, s.52). Rektorerna ser positivt på sig själva när det gäller att stödja samarbete mellan lärare och bibliotekarier. Även om det finns en mindre positiv uppfattning om rektorns stöd bland lärarna till skillnad från bibliotekarierna, som inte alltid är medvetna om vad rektorn alltid gör för att stödja samarbete, går det att förbättra genom tydlig kommunikation från rektorns sida. Denna kommunikationsbrist finns även bland bibliotekarierna och lärarna (Morris & Packard, 2007, s.52). Författarna menar att det är rektorns och bibliotekariernas ansvar att se till att bra samarbete kan äga rum genom tydlig kommunikation (Morris & Packard, 2007, s.53). Samarbetet sker på en hög nivå där lärarna och bibliotekarierna anser att rektorn ger sitt fulla stöd för att lärarna och bibliotekarierna ska planera lektioner ihop, hålla i lektioner tillsammans, lära ut informationsvetenskap och utvärdera genomföra lektioner (Morris & Packard, 2007, s.44). Rektorns stöd, att lärarna och bibliotekarierna ska få förutsättningar att skapa en god tillit till varandra, är tydlig där även om lärarna i studien inte uppfattade det lika starkt som rektorn och bibliotekarierna (Morris & Packard, 2007, s.49).
Inom den här diskursen framställs gemensamma mål som framkallande av samarbete (Williamson, et al., 2015, s.17). I syfte att motverka plagiat gav de gemensamma målen intressanta och värdefulla erfarenheter i form av samarbete mellan lärare och lärarbibliotekarier (Williamson, et al., 2015, s.17). Innan studien gjordes konstaterar författarna att ihållande och konsekvent samarbete inte
existerade. Eftersom problemet med plagiat hade diskuterats brett i media var det inga svårigheter att få lärarbibliotekarier från fyra olika skolor att delta i projektet.
De berörda bibliotekarierna kunde övertyga sina rektorer att delta i projektet och se vinsterna i det för respektive skola. Skolorna i projektet hade ett gemensamt mål men det var utan tvekan lärarbibliotekarierna som var drivande (Williamson, et al., 2015, s.23). Lärarna, som inte var vänligt inställda till samarbete från början, kunde se vinsterna för eleverna om de samarbetade med bibliotekarierna. Eftersom projektet fick stöd från skolledningen, med tanke på den mediala uppmärksamheten med plagiat, höll skolorna gemensamma möten (Williamson, et al., 2015, s.23).
Egenskaper i form av tillit, empati, respekt, flexibilitet och benägenhet att lyssna och dela med sig uppfylldes av de flesta lärare. Dessa egenskaper krävs för ett lyckat samarbete. Lärarbibliotekarierna var drivande i projektet och var länken mellan forskningsteamet, lärarna och rektorerna (Williamson, et al., 2015, s.24). En bra kommunikation möjliggör för ett gott samarbete och när det brister blir resultatet inte lika bra. I en av de fyra skolorna var tidsbrist en faktor för lärarna vilket
medförde en skadlig inverkan i samarbetet (Williamson, et al., 2015, s.25). Förutom att planera och undervisa tillsammans, tog sig lärarna och lärarbibliotekarierna tid att utvärdera och reflektera över undervisningen och lärandet (Williamson, et al., 2015, s.26). Fördelarna med att ha två lärare, en lärare och en bibliotekarie, var en källa till motivation och tillfredsställelse. Även eleverna drog fördelar av denna form av delad undervisning i form av fördjupade kunskaper i informationsvetenskap och ämnesinnehåll. Trots alla fördelar för alla inblandade kan inte författarna gå i god för att studenternas resultat förbättrades under projektet (Williamson, et al., 2015, s.27).
Den här modellen ger oss förståelse för ett mer komplext sätt att tala om samarbete som finns i materialet. Lärare, rektorer och bibliotekarier arbetar nära varandra och har höga förväntningar och krav. Inom denna diskurs förutsätter rektorn att
samarbete skall förekomma och förväntar sig att bibliotekarien skall framhäva sig och sin kompetens. Rektorns stöd är enligt Montiel-Overall (2005b, s.38) viktig för att lärare och bibliotekarie ska kunna utveckla ett kollegialt yrkesöverskridande samarbete.
8 Diskussion
Synen på samarbete har förändrats genom åren där normen har gått mot att samarbete är något som förväntas ske inom skolan. I denna studie talas det främst om samarbetet mellan skolbibliotekarier och skolans andra pedagoger. Trots att samarbete förväntas förekomma har studien visat att gemensamt arbete inte är lika lätt att få till i praktiken. Bristen på enhällig syn på samarbete är en av flera orsaker till att det är problematiskt. Nedan följer beskrivning, tankar och diskussion kring hur samarbete skulle kunna underlättas, vilka faktorer som skapar gynnsammare förutsättningar för samarbete, samt hur man kan styrka skolbibliotekariens
profession. Vi ger även en redogörelse för vilka som skulle kunna ha nytta av denna studie.
De resultat som forskningen visat i denna undersökning sammanfaller till stor del med vad Statens offentliga utredning kommit fram till. Hög bemanning på skolbiblioteken främjar att relationer kan byggas och aktivt biblioteksarbete kan utföras, i synnerhet samarbete med övrig personal. Redan i läroplanerna bör det framgå att rektor ska vara ansvarig för att skapa förutsättning för gemensamt arbete (SOU 2021:3, s.18). Detta har vi återfunnit bl. a hos Patricia Montiel-Overall som framhåller vikten av att rektorn har en förståelse för att lärare och bibliotekarier behöver tid och möjlighet till att utveckla sina relationer (Montiel-Overall, 2005a, s.16). Cecilia Gärdén menar vidare att individer inom en organisation måste få möjligheter till utbyte av kunskap och erfarenheter i syfte att verksamheten, i det här fallet skolan, skall kunna frodas och gynnas (Gärdén, 2017, s.52). Detta stödjs av Statens offentlige utredning vilken säger att om samarbete ska kunna ske måste det finnas en uppfattning om varandras olika kompetenser och vad man kan bidra med (SOU 2021:3, s.19). I Katherine Millers studie framkommer det att det är ett stort gap mellan lärares uppfattning om vad en bibliotekarie gör till vad denna faktiskt har kompetens i att utföra (Miller, 2005, s.13). Det råder dessutom brist på utbildad bibliotekspersonal och i flera fall även skolbibliotek på skolorna. Detta gör att lärarna får det mycket svårt att kunna sammanföra lektionssamarbeten med bibliotekarier (Moreillon, 2008, s.13). I den mån där det finns ett skolbibliotek förekommer ofta att det är lärare och inte bibliotekarier som bemannar
biblioteksrummet. Vilket resulterar i att lärarna finner det tidsödande och svårt att få till meningsfulla, gemensamma lärotillfällen då den som arbetar inom biblioteket inte har rätt kompetens (Mokhtar & Majid, 2006, s.274). Statens utredning framhåller också vikten av att skolbiblioteket bör, i första hand bemannas av en utbildad bibliotekarie och i andra hand av lärare (SOU 2021:3, s.17).
Med fördel borde samarbete ske redan på bibliotekariers och lärares utbildningar.
Det menar Malmberg som hävdar att både lärare och bibliotekariers förståelse för varandras kompetenser då skulle öka. Yrkesgrupperna behöver undervisas i hur samarbeten kan gå till och hur man närmar sig varandra (Malmberg, 2017, s.82).
Därför menar Statens utredning att det bör förekomma ett samarbete mellan yrkesgrupperna redan på utbildningsnivå (SOU 2021:3, s.19).’