Skolbibliotekariens roll, från isolerad belastning till
värdefull resurs
- En studie av diskussionen om samarbete mellan skolbibliotekarie och skola i
vetenskapliga artiklar
Författare: Erika Gidlund & Sara Mohlin Handledare: Sara Ahlryd
Kandidatuppsats, 15hp
Abstrakt
There is a lack of mutual definitions of what a school library and a school librarian really is. For that reason, teachers, and school management, can find it difficult to find the benefits of collaboration between school staff and the school librarian.
Ignorance of what a librarian does contributes to the difficulty of understanding what collaboration would entail and how it would work between the school librarian and the teacher. In this study we are using Patricia Montiel-Overalls’ four TLC- models (Teacher-Librarian-Collaboration); coordination, collaboration, integrated instruction and integrated curriculum. The models describe how different levels of collaboration between school librarians, teachers and school management could work out. From basic levels to more advanced. These models helped us understand what different scientists in LIS (Library and Information Science). The study’s results, by analysing how the scientific discourses during the first twenty years of the 21st century has looked, show that over time has the view and practice of collaboration changed towards to be something to strive after and likewise essential in school activity. Often appreciated and understood how important it is, but as often something hard to maintain. Our conclusion is to get collaboration between school librarians and teachers functional there need to be awareness of each other’s expertise, good communication, time, and possibilities given by the principal. There is also a need of co-ordination of education for both librarians and teachers and further education for those who already work with school library activities.
Nyckelord
Skolbibliotekarie, lärare, rektor, samverkan, samarbete, TLC-modellerna, skolbibliotek, Skolbibliotek för bildning och utbildning: Delbetänkande av Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel
Tack
Sara Ahlryd Peter Mohlin Carl-Johan Sjöberg Anna-Carin Olsson
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Syfte 1
1.2 Frågeställningar 2
1.3 Avgränsningar 2
1.4 Disposition 2
2 Bakgrund 3
2.1 Definitioner 3
2.1.1 Vad är ett skolbibliotek? 3
2.1.2 Vad är en skol-/lärarbibliotekarie? 4
3 Tidigare forskning 6
3.1 Förutsättningar för samarbete 6
3.2 Problematik 7
3.3 Framgångsfaktorer 8
4 Teoretiskt perspektiv 10
4.1 Modell A Coordination 10
4.2 Modell B Cooperation 11
4.3 Modell C Integrated Instruction 11
4.4 Modell D Integrated Curriculum 11
5 Metod 12
5.1 Urval 12
5.2 Empiriskt material 13
5.3 Analysmetod 14
6 Resultat 15
6.1 Ash-Argyle & Shoham 15
6.2 Hughes 15
6.3 Latham, et al. 15
6.4 Lo, et al. 16
6.5 Miller 16
6.6 Mokthar & Majid 17
6.7 Moreillion 17
6.8 Morris & Packard 17
6.9 Schultz-Jones & Ledbetter 18
6.10 Shannon 18
6.11 Williamson, et al. 18
7 Analys 20
7.1 Modell A Coordination 20
7.2 Modell B Cooperation 23
7.3 Modell C Integrated Instruction 24
7.4 Modell D Integrated Curriculum 25
8 Diskussion 28
8.1 Stärka professionen 29
8.1.1 Identitet och egenskaper 29
8.1.2 Kompetensutveckling 30
8.2 Nytta av studiens resultat 31
8.3 Samarbete för framgång 31
8.3.1 Medvetenhet 31
8.3.2 Kommunikation 32
8.3.3 Tid 32
9 Slutsatser 34
10 Källförteckning 35
1 Inledning
Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska elever ha tillgång till skolbibliotek.
Dock skiljer sig tolkningen åt i olika delar av Sverige samt kan se mycket annorlunda ut utanför landets gränser där det förekommer andra
förutsättningar.
Årsskiftet 2020/2021 kom en statlig utredning utifrån uppdrag av regeringen
Skolbibliotek för bildning och utbildning: Delbetänkande av Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel,i vilken man redogör för behovet av gemensam och jämlik syn på vad ett skolbibliotek och en skolbibliotekarie är. I denna utredning lyfts det bl. a fram att det ska vara rektorns ansvar att skapa bra förutsättningar för både skolbiblioteket och dess funktion.
Följaktligen skall rektorn underlätta och främja samarbetsmöjligheter mellan skolbibliotekarie och lärare (SOU 2021:3, s.18).
Hur skolbibliotekariens kompetens nyttjas eller inte nyttjas i
skolundervisningen är ett väldokumenterat dilemma och omdiskuterat ämne inom biblioteks- och informationsvetenskap, härefter benämnt som BoI.
Mycket forskning finns inom området för samarbete mellan
skolbibliotekarier och lärare som belyser samarbetets fördelar. Dock är okunskapen hos rektorer och lärare kring skolbibliotekariens kompetens ett bestående problem och fenomen, inte bara i Sverige utan även globalt.
Därför ter det sig inte underligt när det förekommer skolbibliotekarier som vittnar om problematik rörande samarbete med resten av den pedagogiska verksamheten: exempelvis motstånd från både lärare och rektorer. Ytterligare exempel kan vara att skolbibliotekarien ignoreras eller utesluts från
planering, samarbete ses som något tidsödande, icke kostnadseffektivt samt att pedagogerna känner sig hotade av att någon kliver in på just deras kunskapsområde i stället för att dra nytta av den ytterligare kompetens som skolbibliotekarien innebär.
Vi kommer att studera hur olika diskurser rörande samverkan gestaltas och diskuteras i vetenskapliga artiklar från 2000-talet. Dessa vetenskapliga artiklar har på olika sätt undersökt samarbete mellan lärare och bibliotekarie, samt lyft bibliotekarie-, lärare-, och/eller rektorers perspektiv och inställning till samarbete mellan yrkesgrupperna.
1.1 Syfte
Vedertagna och gemensamma definitioner av vad dels ett skolbibliotek är,
dels vad en skolbibliotekarie är saknas i dagsläget. Det kan ligga till grund
för att de inblandade; skolledning och skolverksamhetens lärare och
personal och skolbibliotekarien samt dennes roll i verksamheten. Även gemensam förståelse saknas för vad samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare innebär och hur samarbetet ska fungera.
Genom analys av utvalda artiklar publicerade i biblioteks- och
informationsvetenskapliga tidskrifter under 2000-talets första två decennier, undersöks vad forskningen säger kring samarbetet mellan lärare och
skolbibliotekarier. Vi ämnar undersöka vad som anses fungera väl och vad som kan skapa problematiska dilemman utifrån de frågeställningar som följer nedan.
1.2 Frågeställningar
-
Hur diskuteras samarbete i de utvalda texterna?- Vilka problem kring samarbete framkommer i texterna?
- Vilka framgångsfaktorer gällande samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare framkommer i de utvalda texterna?
1.3 Avgränsningar
Avgränsningar som har gjorts är att vi fokuserar på artiklar i tidskrifter som
publicerar forskningsresultat inom BoI och inte andra discipliner när det kommer till samarbete. Inte heller samarbete utifrån dokument i form av lagtexter, rapporter eller styrdokument undersöks, utan fokus är på vetenskapligt granskande artiklar.
1.4 Disposition
Kapitel 1 handlar om att väcka intresse för ämnesval och frågeställningar. Kapitel 2 berör bakgrunden till hur synen på skolbiblioteken håller på att förändras samt definitioner av vad ett skolbibliotek och vad en skol-/lärarbibliotekarie är. I kapitel 3 omnämns tidigare forskning med fokus på samarbete; förutsättning, problematik och framgångsfaktorer. Teoretiska perspektiv redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 redogörs vilken metod som används och i kapitel 6 presenteras resultatet. Resultatet
analyseras i kapitel 7. I kapitel 8 diskuteras vad som framkommit i studien.
Avslutningsvis dras slutsatser i kapitel 9.
2 Bakgrund
Dagens skolundervisning är elevcentrerad och inte längre traditionsenligt
katederstyrd, vilket har påverkat sättet att både bedriva och se på skolundervisning.
Detta har i sin tur haft inverkan på hur samhället ser på informations- och kommunikationsteknologier. Idag kan undervisningen betraktas som elevers undersökande sätt att studera och problematisera. Det nya viset att lära sig på ställer ökade krav på skolbibliotekarier, bibliotek och lärare (Henning Ingmarsson, 2010, s.48). Skolbibliotekens förändrade förutsättningar och hur bibliotekarien skall praktisera det pedagogiska arbetet beror också, enligt Louise Limberg och Anna Hampson Lundh (2013, s.9), på politiska ståndpunkter och teknikutveckling. Frågor har därtill alltid funnits kring skolbibliotekens egentliga roll och uppdrag i
förhållande till elevers lärande och utbildning. Dessutom finns en evig diskussion kring huruvida skolbiblioteket behöver vara bemannat av en utbildad bibliotekarie, eller om det behöver vara bemannat av någon person alls. Tyngdpunkten har legat på bemanningsfrågan, både då den nya skollagen och senare då den nya
bibliotekslagen utformades (Limberg & Hampson Lundh, 2013, s.4-6).
Skolbibliotekets uppdrag som en pedagogisk resurs, kan enligt Limberg och
Hampson Lundh, skildras genom att ta fasta på interaktioner som sker på biblioteket mellan lärare, elever och bibliotekarier. De anser att nämnda yrkesgrupper i stället skall koncentrera sig på vilka aktiviteter som äger rum och som resulterar i didaktisk kunskapsförmedling i den dagliga verksamheten. Det här kräver att skolbiblioteket är utrustat med utbildad personal, vilket inte framkommer i de formuleringar som finns att läsa om skolbiblioteket i skolans styrdokument från 2011 (Limberg &
Hampson Lundh, 2013, s.6-7). Förutom att bibliotekarien skall fungera som stödjande resurs i att lära ut källkritiskt tänkande, informationssökning samt tolkning och inhämtning av texters innehåll, menar Britt Omstedt att uppdraget dessutom bör innefatta stöd till lärares lässtimulerande undervisning, granskande av källor samt informationskompetens (Omstedt, 2012, s.5).
Den betydelse som bibliotekarien och biblioteket får, beror helt på vad för
kunskaps- och lärandesyn lärarna på den aktuella skolan har. Faktorer som kan spela in vid ett misslyckat samarbete mellan de olika professionerna kan bero på tidsbrist hos båda grupperna (Limberg, 2002, s.45).
2.1 Definitioner
Hur forskningen beskriver vad en skolbibliotekarie och ett skolbibliotek är. Inte en enhetlig beskrivning.
2.1.1 Vad är ett skolbibliotek?
I enlighet med IFLA och Unescos Skolbiblioteksmanifest ska inga ideologiska, politiska, religiösa eller kommersiella påtryckningar förekomma när det kommer till skolbiblioteket, däremot färdigheter för livslångt lärande. Det skall finnas medel för utbildad personal, teknik, material och annan utrustning samt vara gratis för
användarna (Malmberg, 2017, s.47-48).
I Skolbiblioteket som pedagogisk investering från 2017, lyfts Kungliga bibliotekets
kan räknas som detta om inte skolbiblioteket bemannas minst 20 timmar i veckan (Malmberg, 2017, s.41).
Enligt Skolinspektionen, utifrån de parametrar deras tillsyn resulterat i, innebär följande en tillgång till skolbibliotek för elever; skolbibliotekets lokal ska finnas så nära att det är lätt att besöka, lokalen skall tillhandahålla skönlitteratur,
facklitteratur, andra medier och informationsteknik i både fysisk och digital form, samt stimulera och främja läsning och språkutveckling. Enligt KB, Kungliga biblioteket, är det en tredjedel av alla elever i grundskola och gymnasium som har tillgång till och dessutom har ett bemannat skolbibliotek minst 20 timmar per vecka (Gärdén, 2017, s.13). Det finns dock inga belägg i bibliotekslagen för att behörig personal ska bemanna skolbiblioteken. Ansvaret ligger hos skolans huvudman och rektor (Gärdén, 2017, s.12).
I Helle Barretts bok Skolbibliotekets möjligheter. Från förskola till gymnasium redogör Barrett, et al. för att om ett skolbibliotek ska fylla sin pedagogiska funktion krävs ett nära samarbete mellan lärare och bibliotekarier. ömsesidig respekt ska existera för att professionerna ser olika ut och fokuset ska ligga på elevernas lärande genom skolans alla år (Barrett, et al., 2010, s.14).
DIK-förbundet, facket för dig som arbetar med kultur, kommunikation eller inom kreativ sektor, menar också att skolbiblioteket ska ses som en pedagogisk funktion och inte hyllmeter med medier. Den pedagogiska funktionen ska innehas av en skolbibliotekarie eftersom denna har kompetensen som krävs (Malmberg, 2017, s.54).
2.1.2 Vad är en skol-/lärarbibliotekarie?
Av tradition har skolbibliotekarier setts som administrativ personal, på samma sätt som lokalvårdare. Dessa har dock mycket litet gemensamt och därför bör
skolbibliotekarien ingå i den pedagogiska delen av personalen (Malmberg &
Graner, 2014, s.26). Skollagens vaga utformning gör att det inte finns uttryckt att det krävs behörig personal som driver biblioteket, vilket ter sig problematiskt utifrån aspekten att det ska vara en pedagogisk funktion (Malmberg & Graner, 2014, s.24).
En bibliotekarie är en person ansvarig för biblioteksverksamheten på skolan och bör särskiljas från biblioteksassistenten som har en mer administrativ funktion samt det som benämns som lärarbibliotekarie; någon som fått sin tjänst nedsatt för att sköta om skolans bibliotek (Malmberg & Graner, 2014, s.14).
Skolbibliotekarien har ingen hög status och tjänsten anses därför vara passande som första tjänst för en nyexaminerad bibliotekarie. Problematiskt är att
skolbibliotekarien många gånger arbetar ensam samt saknar kunskap och erfarenhet.
Lärare och skolledning tenderar ha en motvillig och oförstående inställning till vad bibliotekarien kan bidra med i skolundervisningen och för en oerfaren,
nyexaminerad bibliotekarie utan kollegor blir det en svår situation att hantera (Malmberg, 2017, s.80). I bland annat USA krävs både grundlärarexamen och utbildning inom BoI för att få kalla sig skolbibliotekarie, vilket är statushöjande.
Danmark är ett annat land där det satsas på pedagogiskt utbildad personal och där finns samma krav, bland annat USA, för att få titulera sig skolbibliotekarie (Malmberg & Graner, 2014, s.34-37).
Rollen som utbildad skolbibliotekarie ska innefatta pedagogisk verksamhet som läsning och litteracitet, resursbaserad och forskningsinriktad undervisning,
marknadsföring av tjänst, interaktion med omgivningen, förvaltning av biblioteket samt samarbete och ledarskapsförmåga (Malmberg, 2017, s.51). Malmberg menar även att en ökad grad av pedagogik inom ramarna för utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vore önskvärt. Bibliotekarien skulle då kunna profilera sig tydligare som pedagog i de sammanhang samarbete med lärare ska förekomma (Malmberg, 2017, s.80). I Sverige finns år 2013, då Limberg & Hampson Lundh skrev Skolbibliotekets roller i förändrade landskap – en forskningsantologi, ingen utbildning som riktar sig direkt till blivande skolbibliotekarier. Fristående och pedagogiska kurser med inriktning mot skolbibliotek som tillbyggnad samt valbara kurser inom BoI. Dessutom har det varit skralt från lärarutbildningarnas håll. Det har talats om utbildning för lärarbibliotekarier, i likhet med det som finns i Australien, utan att det har realiserats i praktiken i Sverige (Limberg & Hampson Lundh, 2013, s.27). Malmberg belyser nyttan av att redan på utbildningsnivå föra samman bibliotekarier och lärare i syfte att dessa ska få en ökad förståelse för varandras professioner. Blivande lärare och bibliotekarier behöver undervisas i hur deras olika kompetenser skulle kunna samverka vid ett samarbete. Det skulle främja lärares, i dagsläget tämligen låga förväntningar på skolbibliotekarien (Malmberg, 2017, s.82). Detta skulle även kunna påverka skolledningen till att se fördelarna med att skolbiblioteksverksamheten sköts på ett tillfredsställande sätt med rätt utbildad personal.
En lärarbibliotekarie i Sverige är en lärare som kan ha studerat biblioteksarbete i praktiken men är inte en utbildad bibliotekarie och har skyldighet att undervisa, men inte alltid i lika hög grad. I USA, Kanada och Australien är teacher-librarian, lärarbibliotekarie på svenska, en fackutbildad bibliotekarie inriktad på den pedagogiska delen av biblioteksyrket. De olika definitionerna kan trots samma namn inte likställas (Limberg, 2002, s.103).
3 Tidigare forskning
Samarbete mellan lärare och bibliotekarie, eller bristen på denna är ett forskningsområde som är väl omskrivet, debatterat och diskuterat. Denna genomgång begränsas till det som rör samarbetssvårigheter mellan de två yrkesgrupperna inom skola och utbildning.
Cecilia Gärdén (2017) belyser den viktiga aspekten att vi i Sverige inte har samma tradition av att publicera forskning om skolbibliotek på samma sätt som exempel anglosaxiska studier. I Sverige är uppsatser det mest framträdande och inte artiklar och papers (Gärdén, 2017, s.9-10). Gärdén skriver även om att större delen av skolbiblioteksforskningen ligger hos BoI-vetarna och inte inom pedagogik och medie- och kommunikationsvetenskapen i lika hög grad. Mycket forskning är indirekt relevant för skolbiblioteken, trots att det inte direkt handlar om dem (Gärdén, 2017, s.10-11).
Gärdén menar att bibliotekspersonal som är utbildad och som för ett samarbete med ämneslärarna, enligt flera tvärvetenskapliga, nationella studier, har en betydande inverkan på elevers lärande. Detta borde, enligt Gärdén, ha en avgörande betydelse för beslutsfattande politiker, rektorer och huvudmän. Hon poängterar samtidigt att det dock inte finns några enkla lösningar på att alla bitar inom skolbiblioteks- verksamheter skall fungera (Gärdén, 2017, s.6–7). Enligt Limberg har utvecklingen av skolbiblioteken gått framåt från och med 1990-talet, både rörande bättre lokaler och högre medieanslag. Synen på samarbete har också förändrats till att fungera som ett funktionellt redskap på många plan och utgå ifrån elevers behov och de olika skolämnena (Limberg, 2002, s.16-17).
Enligt Lance, et al (2010) uppskattas samarbete mellan lärarbibliotekarier och lärare av rektorer och andra administratörer och visar på att det gör skillnad för elevernas betyg. Samtidigt säger både lärare och lärarbibliotekarier att samarbete förekommer alldeles för sällan. En betydande rekommendation är att rektorer och annan
skolledning ska vidta åtgärder för att göra samarbete till en praktisk verklighet och att bibliotekarier och lärare bör vara initiativtagande för att både etablera och stärka samarbetet (Lance, Rodney & Schwarz, 2010, s.30-32).
3.1 Förutsättningar för samarbete
Kuhlthaus modell för informationssökning, Information-Seeking-Process, är baserad på empiriska studier i hur elever har hanterat skoluppgifter. Modellen fungerar som en vägledning för undervisande bibliotekarier och lärare. Kuhlthau menar att skolbibliotekarien bör engageras i arbetet redan då eleven får uppgiften till sig och att skolbibliotekarie och lärare skall samverka med varandra då uppgiften planeras (Kuhlthau, 2006, s.33-34). Samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare resulterar i att eleven får en djupare förståelse för att söka information och får därmed ett mer meningsfullt lärande (Montiel-Overall, 2005b, s. 25).
I en miljö med minskade budgetar och bemanning samt en rådande, allmän
uppfattning om att skolbibliotek snarare är något av mindre vikt än integrerade med elevernas mål, finns ett stort behov för skolbibliotekarierna att visa vilken effekt ett bra skolbibliotek har (Todd & Kuhlthau, 2005, s.63). Enligt Gärdén, tolv år senare,
är det lite inom forskningen som talar om ekonomi som hinder för samarbete inom ramarna för skolbiblioteket och att det snarare är en brist på gemensam syn som ställer till problem. Gemensam kompetensutveckling skulle kunna vara en väg att gå, exempelvis kollegialt lärande (Gärdén, 2017, s.93).
Skolbibliotekariens ställning kan beskrivas som en position mellan skolans ledare, lärarna och eleverna. I övrigt, som individer, försöker bibliotekarierna vara
öppensinnade, levnadsglada, toleranta, utåtriktade, sociala och med ett gott sinne för humor. En användbar strategi för att bli del av undervisningen är att skapa en bra relation med lärarna, trots att lärarna ibland brister i respekten för bibliotekarien.
Bibliotekarier har svårt att tacka nej till samarbetsmöjligheter eftersom de då riskerar relationen till lärare. Möjlighet till samarbete kanske inte ges igen (Centerwall, 2016, s.142).
3.2 Problematik
Ulrika Centerwall redogör för i artikeln Performing the school librarian: Using the Butlerian concept ofperformativity in the analysis of school librarian identities (2016), att över tid är det möjligt för bibliotekarien att närma sig lärarna. Fler undervisningstillfällen för bibliotekarien kan resultera i att denna ses som en del av arbetslaget. Strategin att bibliotekarien titulerar sig lärare gör att läraren känner igen sig och det banar väg för vidare samarbetsmöjligheter. Detta är ett sätt för
bibliotekarien att positionera sig. Trots den ökade närheten kvarstår problemet rörande samarbete mellan de båda yrkesgrupperna är en mycket viktig
fråga. Studien visar på att även om bibliotekarierna har blivit mer synliga finns problemet fortfarande kvar. Skolbibliotekets osynlighet skulle kunna ses som inbäddade i skolväsendets struktur, i skolans väggar eller kanske som det som karaktäriserar yrket (Centerwall, 2016, s.146).
Skolledare tenderar ibland önska att ansvaret för utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet skall ligga hos bibliotekarien (Gärdén, 2017, s.30). Montiel-Overall och Hernández anser dock att varken bibliotekarier eller lärare kan förväntas skapa fungerande samarbetssituationer utan att få ordentliga förberedelser och
professionell utveckling. Lärare är inte främmande för samarbete efter att de fått insikt om de positiva effekter gemensamt arbete har på elevers inlärning, men då krävs att arbetsplatsen tillhandahåller resurser och kompetensutveckling (Montiel- Overall & Hernández, 2012, s.17).
Samarbetsproblemen, eller bristen på samarbete mellan dessa två yrkesgrupper är ett globalt fenomen. Gärdén berättar om hur olika forskare redogör för nedmontering av exempelvis de brittiska skolbiblioteken eller att skolbiblioteken utesluts från nybyggnationer av skolor. Skolbiblioteken bedöms vara överflödiga i och med den nya tekniken, vilken anses täcka upp för en skolbibliotekaries kompetens och roll.
Problemet återfinns på andra platser i världen, exempelvis på Sri Lanka. Trots en ny läroplan och omfattande undersökningar förekommer ingen fungerande integrerad verksamhet mellan skola och bibliotek. Där finnes heller inget uttalat krav på att personalen bör vara utbildad inom Biblioteks- och informationsvetenskap.
Nedmontering av skolbiblioteken sker även i USA, vilket har visat sig ha en negativ
inverkan på elevers lärande och på informations- och IT-kunskaper hos barn och unga (Gärdén, 2017, s.28).
Skollagen och gymnasiereformen från år 2011 har haft föga inverkan på huruvida lärare har förändrat sitt sätt att arbeta gentemot skolbiblioteket, enligt Gärdéns sammanställning av forskning rörande skolbibliotek. Lagen har inte haft en avsevärd inverkan på ett ökat samarbete lärare och bibliotekarier emellan. Lärare tenderar dessutom inneha uppfattningen att det är de som skall lära ut, samt se till att elever uppnår kunskapskraven inom informationskompetens. Lärare har svårt att utskilja var i målbeskrivningen informationskompetens berörs, vilket gör elever lämnade därhän utan handledning (Gärdén, 2017, s.26). trots att
informationssökning är en viktig del i många ämnen. Skolbibliotekarien bör utnyttjas om skolan har en sådan, då forskningen visar på att det främjar elevers lärande inom informationssökning i de fall där samarbete mellan yrkesgrupperna förekommer. Todd och Kuhlthau (2005a; 2005b) framhäver bibliotekarien som en viktig medieresurs och handledare inom informationssökning och ett integrerat samarbete mellan lärare och bibliotekarie inom sökteknik är mer framgångsrikt än isolerad undervisning med lärare (Gärdén och Utter, 2016, s.8).
3.3 Framgångsfaktorer
Synen på bibliotekarien behöver omvärderas. Tyvärr erkänner sällan skolledare bibliotekarien som en essentiell teknologisk ledare, utan vidmakthåller en stereotypisk syn på bibliotekarien: den som har hand om böckerna. Ett flertal biblioteksstudier visar på att elevernas resultat tenderar vara högre där administratörer, lärare och bibliotekarier själv ser bibliotekarien i en
mångfunktionell, ledande roll. Någon som instruerar både elever och lärare, planerar undervisning tillsammans med lärare, erbjuder professionell utveckling till lärare, har regelbundna möten med rektor, underlättar användning av tekniska hjälpmedel för både elever och lärare och fungerar som support för lärare. Bibliotekarien har tagit en instruerande roll och gör det bra, vilket gör att eleverna lyckas bättre.
Skolledare som vill använda sitt bibliotek på bästa sätt bör ställa förväntningar på sina lärare och bibliotekarier. Rektorer som svarar på dessa studier visar att de uppskattar samarbete mycket, men att det inte är något som sker av sig själv.
Fördelarna med att samarbeta med bibliotekarier kan behöva förklaras för lärare och både lärare och bibliotekarier behöver utbildning i just samarbete (Lance & Kachel, 2018, s.17f).
Internationell och tvärvetenskaplig forskning visar på fördelarna med samarbete och bemannade bibliotek i skolans regi. Resultaten är något politiker, huvudmän och rektorer borde kunna dra lärdom av (Gärdén, 2017, s.5). Det finns inga enkla lösningar när det gäller att få samarbetet mellan lärare och bibliotekarier att fungera (Gärdén, 2017, s.91-92). Faktorer för lyckat samarbete är dock; gemensamma och konkreta mål och handlingsplaner, gemensam syn på främjande av
informationskompetens, att allas kompetenser kommer fram i ljuset, arbetslag och aktivt stöd från skolledning. Skolor utan utbildad bibliotekarie arbetar oftare mycket mer ensidigt än de med (Gärdén, 2017, s.61).
Multipla studier visar att testresultat är högre i skolor där skolbibliotekarien spenderar mer tid med att exempelvis; undervisa elever enskilt och med
klassrumslärare, gemensam klassrumsplanering med lärare, regelbundna möten med rektor, medverka vid skolledningskommittéer, underlätta användning av tekniska hjälpmedel för studenter och lärare samt ge tekniskt stöd till lärare (Lance &
Kachel, 2008). David V. Loertscher och Carol Koechlin menar att om varje ämnes- /specialistlärare ägnade hälften av sin tid till samundervisning skulle en sund blandning av didaktisk samverkan uppstå, vilket i sin tur kan ändra skolans samarbetskultur på sikt (Loertscher & Koechlin, 2015, s.5).
Patricia Montiel-Overall menar att det inte behöver vara nödvändigt att rektorer är direkt involverade i planering till samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare.
Det viktiga är snarare att rektorn innehar en förståelse för värdet av samarbetet och utveckling av relationer mellan parterna (Montiel-Overall, 2005a, s.16). Om organisationen i stort skall kunna bli bättre krävs ett utbyte av kunskaper och erfarenheter, vilket kräver att individerna måste kunna samverka och kommunicera.
Därför bör bibliotekspersonal försöka få till samarbete mellan sig och lärare inom exempelvis informationskompetens och lärande (Gärdén, 2017 s.52).
Tidigare forskning säger att samarbete är något som uppskattas av de flesta
inblandade; rektorer, lärare och skolbibliotekarier och något som gång på gång visat sig ge resultat. Detta till trots dras både verksamhet och bemanning ner av
ekonomiska skäl och delvis motiveras neddragningarna av en tro på att digitala lösningar kan ersätta skolbibliotekarien. Det framkommer även att tyngdpunkten av skolbiblioteksforskningen ligger inom BoI-ämnet och inte inom pedagogik eller medie- och kommunikationsfältet. Det saknas en gemensam syn på vikten av samarbete främst från lärarhåll.
4 Teoretiskt perspektiv
Det teoretiska perspektiv som presenteras här och som undersökningen av utvalda texter har analyserats utifrån, är baserat på Patricia Montiel-Overalls TLC-modeller.
TLC är en förkortning för Teacher Librarian Collaboration och de fyra TLC- modellerna, som Montiel-Overall har utarbetat, avser att redogöra för varierande nivåer av samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier (Montiel-Overall, 2005a, s. 1).
Montiel-Overall är en kanadensisk forskare som menar att i arbetet att förbereda barn, ungdomar och studenter för ett komplext informationssamhälle, är ett gott samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie en väsentlig del inom BoI. Hon har fördjupat sig inom TLC i ett flertal forskningsstudier och anser att en förutsättning för att kunna förstå vad samarbete innebär och vilken inverkan gemensamt arbete mellan dessa båda yrkesgrupper har på studenters studieresultat, krävs en gemensam teoretisk mall/modell för samarbete (Montiel-Overall, 2005b, s. 25). Man skall dela samma vision och mål och samplanera undervisningens utformande genom att integrera skolämnet med bibliotekets resurser, samt gemensamt utvärdera de resultat som studenterna presenterar (Montiel-Overall, 2005b, s. 32).
TLC-modellerna visar på olika typer av samarbete och genom att medvetandegöra skolbibliotekarier och lärare om skillnader mellan dessa samarbetsformer, möjliggör det för yrkesgrupperna att uppnå högre former av samverkan. TLC beskriver
varierande sätt att kommunicera och interagera med varandra för att främja elevers lärande. TLC-modellerna är baserade på tidigare forskning och litteratur rörande samarbete, samt Loertschers taxonomier vilka beskriver skolbibliotekariers och lärares engagemang på olika nivåer (Montiel-Overall, 2005b, s. 31–32).
De olika modellerna ökar suggestivt i komplexitet; från ett möte i korridoren till att i de senare kräver att de olika professionerna gemensamt förbereder och tillsammans skapar bättre förutsättningar för lärande.
4.1 Modell A Coordination
Modellen syftar till att koordinera sitt arbete för att undvika att bibliotekarien och lärarens scheman och/eller aktiviteter med eleverna upprepas eller stöter ihop med varandra (Montiel-Overall, 2005a, s.10). Att koordinera innebär en låg nivå av samarbete eller engagemang mellan yrkesgrupperna och medför minimal tillit, kommunikation och kollegial interaktion (Montiel-Overall, 2005b, s.36). Man sammanstrålar för att effektivisera det egna arbetet genom att ta del avge samt delge andra personer värdefull information. Att koordinera behöver inte innebära att det direkt gynnar elevers lärande. Däremot påverkas eleverna indirekt då gemensamma resurser, lokaler och aktiviteter diskuteras, fördelas och effektiviseras genom dessa samtal. Mötena kan också leda till en djupare relation och tillit mellan parterna, men generellt kräver modellen väldigt lite engagemang (Montiel-Overall, 2005a, s.10–
11).
4.2 Modell B Cooperation
Inom denna modell som gäller kooperation, eller samverkan, mellan bibliotekarie och lärare krävs ett mer engagerat förhållningssätt än föregående modell. Parterna samarbetar i större utsträckning genom att fördela arbetsuppgifter sinsemellan. Man fokuserar på sin egen expertis och undervisar inom sitt eget område. Modellen kräver inte att man tillsammans lär ut, planerar eller utvärderar, (Montiel-Overall, 2005b, s.36), däremot arbetar båda mot ett gemensamt mål. Samarbetet ligger fortfarande på en ytlig nivå då man färdigställer det egna arbetet helt på egen hand för att sedan sammanföra det till en gemensam produkt. Samarbetet kan också bestå i att plocka upp listor på litteratur som bibliotekarien har satt ihop till läraren och där tar samarbetet slut. Bibliotekarien fungerar oftast som ett stöd för läraren inom den här modellen (Montiel-Overall, 2005a, s.12–13).
4.3 Modell C Integrated Instruction
Den tredje modellen avser integrerade interaktioner, vilket åsyftar en än mer djup nivå av engagemang samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Här samverkar bådas yrkeskunnande till en helhet och man skapar, planerar och tänker, samt utvärderar tillsammans (Montiel-Overall, 2005b, s.36–37). Lärarens
ämneskunskaper och bibliotekariens informationskompetens integreras här och skapar meningsfulla aktiviteter för eleverna och goda förutsättningar för lärande.
Man är medveten om varandras skillnader och kompetenser och samarbetet sker sida vid sida och inte avskilt som i tidigare modell (Montiel-Overall, 2005a, s.14–
15). Bibliotekarien blir i detta skede en lärare som bland annat lär ut
informationshantering, referenshantering, forskningskompetens samt medie-och informationsvetenskap (Montiel-Overall, 2005b, s.36–37).
4.4 Modell D Integrated Curriculum
Den sista modellen, berör integrerade undervisningsplaner och beskrivs som den modell som har högst nivå av samarbete, vilken sker på hela skolan och/eller hela skolområdet. Här utför lärare regelbundna samarbeten med bibliotekarier, där ämnes-och biblioteksinnehåll förs samman i undervisningen. Man planerar, genomför och utvärderar lärotillfällena gemensamt och här, liksom i föregående modell, är en utgångspunkt att tillit finns mellan parterna för att den här djupa samarbetsformen skall fungera. Skolans rektor har en framträdande roll i att få denna typ av gemensamt arbete att vara tänkbart. Rektorn och andra administratörer behöver se till att det finns tid att avsätta, tillhandahålla de resurser som är
nödvändiga samt ge båda parter möjlighet till personlig utveckling (Montiel- Overall, 2005b, s.38). Rektorn betraktar bibliotekarien som en av pedagogerna, inom den här modellen och det blir normgivande för skolan. Här blir bibliotekarien också ämneskunnig och insatt i betygskriterier (Montiel-Overall, 2005a, s.16–17).
I denna studie kommer Montiel-Overalls olika modeller; modell A-D, rörande samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare, användas som analytiska verktyg för att förstå hur samarbete kan diskuteras på olika sätt i den vetenskapliga diskursen.
Modellerna används för att rikta ljus mot olika förekommande diskurser i de utvalda artiklarna.
5 Metod
Vi har valt att göra en kritisk diskursanalytisk inspirerad studie med avstamp i kvalitativ textanalys, då vi tror att det bäst ger oss möjlighet att undersöka hur diskussionen om samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare gestaltas i
tidskriftsartiklar. Genom att söka efter olika diskurser går vi på djupet av vad texten egentligen säger, det som finns outtalat och står mellan raderna.
Valet av kvalitativ textanalys grundar sig även på att mycket av tidigare forskning som gjorts på området har använt sig av andra metoder, exempelvis kvantitativa sådana med intervjuer och enkätundersökningar. Inom BoI-sektorn har det funnits mindre av just kvalitativa textanalyser rörande samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare. Vilket det uttryckts att det finns ett behov av att det görs
sådana. Kvalitativ textanalys av vetenskapliga artiklar ger oss också möjlighet att studera den vetenskapliga diskussionen om samarbete, vilket är en metod som används sparsamt i forskningen.
I Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, beskrivs kvalitativ textanalys som en alternativ systematik där fokus ligger på att studera textens innehåll; delar eller helhet och kontext. Det centrala i texten som avses undersökas kan tas fram med analytiska verktyg och en nära läsning (Esaiasson et al, 2017, s.211-212).
Engelsmannen Norman Fairclough är en av de som utvecklade den kritiska
diskursanalysen och som formulerade de tre olika funktioner diskurser har; de bidrar till hur vi förstår vårt samhälle och hur vi uppfattar verkligheten, relationer mellan olika grupper samt påverkar identiteter (Boréus, 2015, s.179).
Studien inspireras även av ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv då vi är intresserade av att studera olika sätt att diskutera samarbete mellan främst
skolbibliotekarier och lärare. Hur ser vi på de olika diskurserna som framkommer kring samarbete? Diskurs som innebär att på olika sätt prata om någonting, här fenomenet samarbete (Boréus, 2015, s.179-184).
Normer och hur de förändras över tid går att undersöka med kvalitativ textanalys (Esaiasson et. al, 2017, s.213). Synen på samarbete mellan lärare och
skolbibliotekarier är under förändring och därför kan valet av metod motiveras utifrån den aspekten. Vi har strävat efter att se alla tre perspektiven på samarbete;
utifrån lärare, rektorer och bibliotekarier. Vilket antogs täckas in genom kvalitativ textanalys, de vetenskapliga artiklarna erbjöd olika perspektiv på samarbete, och den inspiration som går att finna i den kritiska diskursanalysen.
5.1 Urval
I studien har vi valt att använda elva vetenskapliga artiklar för analys. Ett lagom antal artiklar, lämpade för studiens nivå. På samma sätt har vi valt bort artiklar som ej är vetenskapligt granskade, daterade artiklar från 1900-talet, artiklar som vid närmare granskning inte visat sig innehålla det vi undersöker samt för många artiklar av en och samma forskare. Meriterande har varit forskning från olika delar av världen, att TLC nämns i artiklarna och omnämnande av samarbete. Studier som
talar om; rektorer och andra skolledares, lärares och skolbibliotekariers syn på samarbete, med relevans för BoI och ovan nämnda professioner under 2000-talet har också valts ut.
Vi har använt oss av databassökning och kedjesökning. Databaser som varit mest framträdande är ERIC, Artikelsök, Google Scholar, ResearchGate och DiVA. Flest artiklar återfinns i tidsskrifter som; Library & Information Science Research, School Libraries Worldwide och School library research samt Research Journal of the American Association of School Librarians.
Sökord som har använts är på svenska: skolbibliotekarie, lärare, samarbete och samverkan. Engelska sökord är school librarian, teacher, cooperation, collaboration, TLC. I ett senare skede gjordes även direkta sökningar på relevanta forskare.
Sökorden kombinerades även för att få fler relevanta träffar.
5.2 Empiriskt material
Här redovisas de vetenskapliga artiklarna utifrån författare, årtal, artikeltitel och tidsskriftstitel.
Författare Årtal Artikeltitel Tidsskriftstitel Ash-Argyle &
Shoham
2012 Librarians' Leadership Efficacy, Training, and School Involvement:
Collaboration between Teachers and School Librarians in Israel
School Libraries Worldwide
Hughes 2014 School Libraries, Teacher-
Librarians and Student Outcomes:
Presenting and Using the Evidence
School Libraries Worldwide Latham, et al. 2013 Preparing Teachers and Librarians
to Collaborate to Teach 21st Century Skills:Views of LIS and Education Faculty
School library research. Research Journal of the American Association of School Librarians Lo, et al. 2015 A Research Agenda for Enhancing
Teacher Librarians’ Roles and Practice in Hong Kong’s 21st Century Learning Environments
School Libraries Worldwide
Miller 2005 Novice Teachers’ Perceptions of the Role of the Teacher-librarian in Information Literacy
School Libraries in Canada Mokhtar &
Majid
2006 An exploratory study of the collaborative relationship between teachers and librarians in Singapore primary and secondary schools
Library &
Information Science Research Moreillon 2008 Two Heads Are Better than One:
Influencing Preservice Classroom Teachers' Understanding and Practice of Classroom–Library Collaboration
School Library Media Research
Morris &
Packard
2007 The Principal’s Support of Classroom Teacher-Media Specialist Collaboration
School Libraries Worldwide Schultz-Jones
& Ledbetter
2009 Building Relationships in the School Social Network: Science Teachers and School Library Media
Specialists Report Key Dimensions
School Libraries Worldwide
Shannon 2009 Principals’ Perspectives of School Librarians
School Libraries Worldwide Williamson,
et. al.
2010 Shared Vision: A Key to Successful Collaboration?
School Libraries Worldwide
5.3 Analysmetod
Vetenskapliga artiklar som noggrant valts ut lästes ett flertal gånger. Med hjälp av Montiel-Overalls olika modeller för samarbete mellan lärare och bibliotekarie försökte vi sedan identifiera olika sätt att diskutera samarbete. Vi väljer att använda lämpliga delar ur artiklarna, främst från stycken där författarnas egna ord dominerar;
vilket innebär att vi i huvudsak valde text från artiklarnas resultat, diskussion samt slutsats. Varje artikel fick ett flera sidor långt eget dokument innehållande utvalda delar om huruvida man pratar om samarbete. För att vidare kunna förstå vad de säger om samarbete analyseras författarnas ord med hjälp av Montiel-Overalls modeller: Modell A Coordination, Modell B Cooperation, Modell C Integrated instruction och Modell D Integrated Curriculum. Med hjälp av modellerna belyser vi bl. a bibliotekare-, lärare- samt rektorers olika perspektiv, krav och förväntan på samverkan samt vilken syn och förväntan och krav man har på varandras
yrkesroller.
Text vi valt ut från varje artikel har i vissa fall gått att placera i flera olika modeller och i dessa fall har vi fått välja den av modellerna som vi anser bäst beskriver hur samarbete gestaltas. En hel del text har dessutom inte tagits med i slutskedet då de antingen är av upprepande karaktär eller inte tillför något nytt och användbart till analysen. Att välja ut vad som är väsentligt att lyfta fram samt försöka förstå innehållet av diskussionerna om samarbete har varit en del av arbetets gång.
Under processen har vissa artiklar vi arbetat med bytts ut i ganska sent skede då de visat sig irrelevanta för vårt syfte. Detta har resulterat i att vi återgick till processen med att söka, sålla och välja ut nya artiklar samt börja om läs- och analysprocessen.
Vilket gynnade studien.
6 Resultat
I det här kapitlet redogör vi för de utvalda artiklarnas innehåll utifrån vad författarna använt sig av för metod, vilka resultat man funnit och hur dessa kan användas för att gynna samarbete.
6.1 Ash-Argyle & Shoham
Librarians' Leadership Efficacy, Training, and School Involvement: Collaboration between Teachers and School Librarians in Israel
Studien syftar till att undersöka om där finns ett samband mellan skolbibliotekariens ledarskaps- och samarbetsförmåga. Enkäter har delats ut till rektorer, lärare och bibliotekarier (s.6). Studien visar på att ledarskapsförmåga hos bibliotekarien är en förutsättning för att avancerat samarbete ska kunna uppstå mellan bibliotekarien och läraren. Även bibliotekariens nivå av utbildning är avgörande för hur rektorer och lärare upplever bibliotekariens sociala engagemang i skolan. Ett högt sådant banar väg för möjlighet till avancerad TLC (s.8). Författarna menar på att ledarskaps- samt god social förmåga hos bibliotekarien är avgörande faktorer för att samarbetet mellan lärare och bibliotekarie ska uppstå och vara fungerande (s.14-15).
6.2 Hughes
School Libraries, Teacher-Librarians and Student Outcomes: Presenting and Using the Evidence
Studiens syfte är att stärka och sammanställa evidensbaserat material. Författarna vill lägga fram rekommendationer i hur detta material kan användas för att främja skolbibliotek och lärarbibliotekarier samt förbättra elevers lärande (s.30-31).
Internationell och australiensisk forskning har undersökts om vilken förmåga skolbibliotek och lärarbibliotekarier har (s.30). Granskningen har visat att relationen mellan skolbibliotek, lärarbibliotekarie och elever och deras lärande har en
avgörande, positiv betydelse (s.42). Studien visar på vikten av att lyfta fram evidensbaserad forskning för att stärka skolbibliotekariens roll och att
lärarbibliotekarier bör ta evidensbaserad forskning till hjälp för att förespråka sin kompetens och vad denna kan bidra med i klassrumsundervisningen (s.42).
6.3 Latham, et al.
Preparing Teachers and Librarians to Collaborate to Teach 21st Century Skills:Views of LIS and Education Faculty
Studiens syfte är att diskutera resultatet av ett forskningsprojekt där man undersökt vad medlemmarna inom LIS- och utbildningsfakulteten hade för syn på pre-
servicebibliotekarier och undervisning inom 2000-talets kompetenser. Man har även studerat samarbete mellan lärare och bibliotekarier. Metoden man använt sig av är en fallstudiemetod, det vill säga intervjuer. Studien undersökte och jämförde forskares åsikter och vilka erfarenheter LIS-lärare och lärare hade vid en
utbildningsfakultet. Resultatet visar på att lärare inom utbildningen tenderar ha en bredare syn på LIS än vad LIS-lärare har samt att det är mer sannolikt att samarbete kommer ske vid LIS-klasser än i utbildningsklasser. Även om båda fakulteterna
efterlyser mer samarbete är det svårt att få till (s.2). Studien visar att på aktuella universiteten bedrivs LIS-programmet online och utbildningsprogrammet på campus. Vilket gör att utbildningsfakulteten har möjlighet att undervisa i och om samarbete mellan lärare och bibliotekarier genom läroplaner.
Skolbiblioteksstudenter däremot har flera kurser som samkörs med icke-
skolbiblioteksstudenter. Detta begränsar samma möjligheter och stannar oftast vid diskussioner kring samarbete än att faktiskt praktisera samarbete (s.11).
6.4 Lo, et al.
A Research Agenda for Enhancing Teacher Librarians’ Roles and Practice in Hong Kong’s 21st Century Learning Environments
Studiens syfte är att undersöka hur lärarbibliotekariernas olika roller ser ut, hur nya förändringar i yrkesgruppen yttrar sig på en ren praktisk nivå, samt vilka egenskaper som krävs för att utföra arbetet effektivt. Dessutom undersökt hur steg mot närmare samarbete, rörande digital kompetens, med lärare kan uppnås (s.20). Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer, ansikte mot ansikte. Artikelns resultat visar att en skolbibliotekarie har fem olika roller; lärare, instruktionspartner,
informationsspecialist, ledare och programansvarig. Dessa ligger till grund för en profession som innebär mer än att bara promota läsning och läsförståelse.
Lärarbibliotekarien ska kunna ta initiativ för att stå sig i konkurrens med andra icke- pedagogiska aktiviteter, öka medvetenhet om och undervisa i
informationskompetens. Lärarbibliotekaren ska dessutom vara en ledare för skolans alla invånare och uppmuntra till livslångt lärande, samt hantera allt från personal till budget, utrustning etcetera (s.23-27). Lo, et. al menar att bibliotekarien kan spela en avgörande roll i att tillgodose utbildningsbehovet hos unga elever och att de, lärarbibliotekarierna, måste se till att skapa effektiva samarbeten med undervisande lärare. För att bli en varaktig del i klassrumsundervisningen tillsammans med läraren krävs att bibliotekarien är ett stöd för läraren när det kommer till att genomföra det som står i läroplanen effektivt. På samma sätt som när det kommer till att bidra till en god studiemiljö för eleverna i syfte att främja deras
informationskompetens (s.32).
6.5 Miller
Novice Teachers’ Perceptions of the Role of the Teacher-librarian in Information Literacy
Studien avser att undersöka hur nyexaminerade lärares uppfattningar om vad en lärarbibliotekaries roll är och vilka uppgifter denna har. Vad anser lärarstudenterna att lärarbibliotekarien gör eller borde göra samt om lärarstudenterna är medvetna om begreppet informationskompetens (s.14). Detta har gjorts genom kvalitativ studie och intervjuer (s.21). Studien visar att de nyexaminerade lärarna tenderar att vara omedvetna om den samarbetsroll som lärarbibliotekarien kan spela, när det gäller att lära ut informationskompetens i enlighet med läroplanen. Lärarbibliotekarien ses som en stödperson vilken skall tillhandahålla resurser och innehar tekniska kunskaper. Bibliotekarien skall dessutom fungera som en administratör och informationsspecialist. Lärarstudenterna är omedvetna om bibliotekariens potentiella roll som undervisningspartner (s.24). Det finns en stor klyfta mellan
bibliotekariens jobb och lärarens uppfattning om den roll som bibliotekarien spelar/kan spela. Studien visar att de flesta lärare är villiga att lära sig mer om hur de kan utnyttja bibliotekariens kompetens. Initiativ till samarbete kommer dock alltid från bibliotekarien (s.24).
6.6 Mokthar & Majid
An exploratory study of the collaborative relationship between teachers and librarians in Singapore primary and secondary schools
Syftet med studien är att undersöka hur eventuella samarbeten mellan skolbibliotekarier och lärare på skolor i Singapore uppfattas från lärarnas perspektiv. Dessutom undersöks hur förekommande samarbete ser ut och i vilka former de förekommer i mellan dessa olika yrkesgrupper. Detta har undersökts med hjälp av en enkät i två delar (Mokhtar & Majid, 2006, s.269). Studien visade att lärarna inte såg bibliotekarien som en potentiell samarbetspartner inom
undervisning eller var medvetna om värdet av att inkludera denna i arbetslagen (s.265). Mokthar & Majid menar att starka program för skolbibliotek och effektivt samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan generera i att förbättra arbeten med skolplanen samt ge elever en mer holistisk utbildningsmiljö. Man behöver inse att samarbete ger mer intressanta lektioner och elever får möjlighet att vara mer involverade i sin undervisning (s.278-279).
6.7 Moreillion
Two Heads Are Better than One: Influencing Preservice Classroom Teachers' Understanding and Practice of Classroom–Library Collaboration
Syftet med studien är att övervaka en ökad förståelse, för att samarbete mellan lärare och bibliotekarier har fördelar, hos lärarstudenter deras första år av
klassundervisning (s.3-4). Blandade metoder i form av frågeformulär online och i pappersform samt intervjuer har genomförts (s.5). Resultatet visar på att stöd eller brist på stöd är de faktorer som påverkar mest. Till stor del blir det stödet som avgör om blivande lärare samarbetar med bibliotekarier eller inte. Att lyfta frågan om samarbete under utbildningen gör stor skillnad (s.5) Studien visar att de insatser som erbjudits i denna studie haft en positiv inverkan på att främja samarbeten mellan klassrum och bibliotek. Att erbjuda panelpresentationer som liknar den som beskrivs i denna studie är ett sätt att nå ut till högskolor för att påverka tanken hos lärare i klassrummet om klassrum- och bibliotekssamarbete (s.13).
6.8 Morris & Packard
The Principal’s Support of Classroom Teacher-Media Specialist Collaboration Studiens syfte är att avgöra hur väl rektorn stödjer samarbete på
medieprogramskolor i Georgia utifrån rektorns perspektiv, mediespecialisters perspektiv samt lärares perspektiv. Den valda metoden var att man började med en pilotstudie för att utveckla ett undersökningsinstrument för den fortsatta studien.
Sedan mejlades frågeformulär till rektorer, lärare och bibliotekarier. Studiens resultat visade på att rektorer stödjer samarbete mellan lärare och bibliotekarier på medieprogramskolor (s.36) Studien visade dessutom att rektorer på
lärare och bibliotekarier och de är föredömliga i sitt stöd. Mediespecialisterna och rektorerna har en positiv syn på hur rektorn stöttar verksamheten. Lärarna har en mindre positiv syn på rektorns stöd och en kommunikationsbrist mellan rektor och lärare förekommer. Dessutom tenderar mediespecialisterna vara mer medvetna om att rektorn på den här typen av skolor är mer stöttande i jämförelse med andra skolor, än vad lärarna är medvetna om det (s.52).
6.9 Schultz-Jones & Ledbetter
Building Relationships in the School Social Network: Science Teachers and School Library Media Specialists Report Key Dimensions
Studiens syfte är att redogöra för resultatet av en undersökning från år 2008 där skolbiblioteksmediaspecialisters (SLMS) sociala nätverk undersöktes. Dessutom för en undersökning från åren 2007/2008 där man undersökt naturvetenskapliga lärares attityd gentemot skolbibliotekarier. Detta har gjorts med hjälp av social
nätverksanalys, statistisk analys samt kvalitativ innehållsanalys av intervjuer (s.23- 26). Resultatet visade på att viktiga dimensioner; trovärdighet och synlighet, kan ge en grund för att bygga ett socialt nätverk i skolan och hjälpa till att stärka samarbetet mellan SLMS och naturvetenskapslärare (s.36-39). Varken SLMS eller
naturvetenskapslärare har någon betydande erfarenhet av att samarbeta med varandra. Därför anser författarna att relationerna bör byggas och vårdas för att etablera långvariga kontakter och för att kunna arbeta mot gemensamma utbildningsmål (s.40).
6.10 Shannon
Principals’ Perspectives of School Librarians
Studiens syfte är att undersöka vilka kriterier som rektorer i South Carolina, USA går efter när de anställer en skolbibliotekarie samt vilka kompetenser denna bör ha för att rektorn skall finna deras arbetsinsatser tillfredställande. Den valda metoden är ett frågeformulär online riktat till rektorer. Resultatet visar på att rektorer i huvudsak stöttade bibliotekariens kompetenser som listas i de internationella standarderna för skolbibliotekens mediaprogram i USA. De flesta var dessutom nöjda med sin bibliotekarie (s.1-2). Kriterier som rektorer utgick ifrån då de anställde nya skolbibliotekarier, som har med samarbete att göra, var att denna skall ha en personlighet som underlättar samarbete med alla på skolan. Skolbibliotekarien skall kunna samarbeta med såväl elever som personal samt ha förmåga och vilja att ingå i ett team/arbetslag. Skolbibliotekarien skall kunna kommunicera, ta människor på ett bra sätt samt lära ut samt ha goda sociala förmågor (s.5).
6.11 Williamson, et al.
Shared Vision: A Key to Successful Collaboration?
Studiens syfte är att undersöka vilka delar av samarbete mellan lärare och bibliotekarier som bidrog till positiva resultat i ett projekt om att hjälpa elever att undvika plagiering (s.16). Projektet har genomförts i olika faser med hjälp av fokusgrupper och intervjuer (s.20). Resultatet visar på att en gemensam vision och ett gemensamt mål lägger grunden för att ett framgångsrikt samarbete kan uppstå.
När samarbetet var etablerat ledde det vidare till andra fenomen som fortsatt god
kommunikation mellan lärare och bibliotekarie (s.17). Deltagarnas gemensamma osäkerhet i hur man tar sig an ett problem tillsammans kan generera en djup samarbetsform (s.28).
7 Analys
I det här kapitlet diskuterar vi de olika diskurser som framkommer i det empiriska materialet. Diskurserna utgår ifrån Montiel-Overalls modeller för samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier. För varje diskurs har vi också identifierat några olika underliggande diskurser.
7.1 Modell A Coordination
Coordination beskrivs av Montiel-Overall (2005a, s.10-11) som att det innebär att samarbetsnivån begränsas till att lärare och bibliotekarier samkör scheman för att respektives aktiviteter inte ska krocka med varandra, eller att bibliotekarien förser läraren med material. Kommunikationen är sparsam och diskursen karakteriseras av att båda parter känner en osäkerhet gentemot varandra och varandras kompetenser.
Ofullständigt ledarskap, låg utbildningsnivå samt svag social kompetens är tongivande svårigheter som gör att lärare är tveksamma till samverkan.
Inom ramen för den här identifierade diskursen ser vi att skolbibliotekariers förmåga att skapa samarbete diskuteras på olika sätt. En skolbibliotekaries undermåliga tro på sin egen förmåga att skapa relationer med övrig skolpersonal, samt att överbygga de hinder som står i vägen för en fungerande samverkan är, enligt Ash-Argyle &
Shoham (2012) ett problem som gör det omöjligt för en bibliotekarie att skapa samarbetsmöjligheter. Skolbibliotekariens ledarskapsförmåga är en avgörande faktor för huruvida ett samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan komma till stånd. Om lärare uppfattar bibliotekariens ledaregenskaper som låga, tendrar samverkan att bli minimal (Ash-Argyle & Shoham, 2012, s.8). Bibliotekariens ledarskapsförmåga betonar även Patrick Lo, et al (2015) vara en förutsättning för att väsentliga och radikala förändringar skall kunna ske på skolbiblioteket och i
relationen mellan denna och resterande skolverksamhet (Lo, et al., 2015, s.26).
Bristande förmåga och kunskap kring hur man engagerar och involverar kollegor visar på ogynnsamma undervisnings- och samarbetsmöjligheter mellan personal (Ash-Argyle & Shoham, 2012, s.13).
Artiklarna diskuterar även bibliotekariens nivå på utbildning, som också har en betydande effekt på hur samverkan med lärare kan fungera på en skola. Ju lägre utbildning en bibliotekarie har desto lägre uppfattning har denna om TLC, jämfört med bibliotekarier med pedagogikutbildning eller med de som är utbildade
lärarbibliotekarier (Ash-Argyle & Shoham, 2012, s.10). De lärare som tillfrågades i Mokhtar & Majids (2006) frågeformulär uppgav bland annat att det är tidskrävande att samarbeta med viss bibliotekspersonal då dessa anses ha bristande kompetens och otillräcklig utbildning (Mokhtar & Majid, 2006, s.274). Lärarna ser inte alltid skolbibliotekarien som en kollega och speciellt inte en sådan som kan tillföra någonting utöver vad läraren själv kan. Lärare som själva har erfarenhet av biblioteksarbete var mer benägna till samverkan, än vad vissa andra lärare var.
Mokhtar & Majid menar att en första åtgärd kan vara att introducera
skolbibliotekarien med övrig pedagogisk personal och låta denna vara med på personalmöten. En annan approach vore att ansvarig för skolan skulle skapa möjligheter för samarbete, exempelvis genom att frigöra tid för lärare att använda till att samverka med skolbibliotekarien (Mokhtar & Majid, 2006, s.276-277). Något
som lyfts fram i flera av artiklarna är en allmän uppfattning bland både lärare och bibliotekarier kan vara att de upplever att de stjäl tid ifrån varandras aktiviteter och lektioner vid de tillfällen de sammanstrålar. Det framläggs förslag i Lo, et als artikel att förlägga viss biblioteks- och informationsundervisning online för att undvika att scheman krockar eller att viktig lektionstid försvinner (Lo, et al.,2015, s.31). Då en majoritet av grundskolorna har fasta scheman blir det svårt för skolbibliotekarien att samarbeta med klassrumslärarna under skoldagen. I de flesta gymnasium är det mer flexibel schemaläggning vilket ökar möjligheterna att planera samverkan (Shannon, 2009, s 18-19).
I en av artiklarna, Latham, et al(2015), framhålls att samarbete är önskvärt men ofta svårt att genomföra i praktiken (Latham, et al., 2015, s.1). För det mesta har
personalen upplevt få effektiva samarbeten mellan lärare och bibliotekarier på sina arbetsplatser. Skolbibliotek betraktades inte nödvändigtvis som en form av resurs, utan snarare som ett utrymme att använda till kvarsittningar eller till personalmöten.
Personalens syn på samarbete är att det inte existerar eller är svårt att få till. Dock finns det undantag som indikerar på fruktbart samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier. Respondenterna från intervjuerna kom ihåg samarbete mellan lärare och bibliotekarier med syftet att planera uppgifter och ta fram
referensmaterial/källmaterial. Dessa samarbeten generellt var kursspecifika och uppgiftsspecifika. Däremot nämnde ingen respondent ett bredare inflytande för skolbibliotekarien i utbildningsprocessen, till exempel att delta i att utveckla
läroplanen. Gällande respondenternas nuvarande arbetsplats är det generellt sett mer konsistenta samarbeten med skolbibliotekarien. Samarbeten i form av att ta fram källmaterial och referensmaterial, genomföra gemensamma workshops och bokrecensioner (Latham, et al., 2015, s.10-13).
Resultaten som framgår av Katherine Millers (2005) studie visar på att det inom den här diskursen förekommer en låg förståelse av lärarbibliotekariens roll från lärarna (Miller, 2005, s. 13). Många skolbibliotekarier har varit lärare, men få lärare har varit bibliotekarier. Det är en stor klyfta mellan lärarens uppfattning av
bibliotekariens roll och vad denna egentligen har för arbetsuppgifter. Författarens erfarenheter är att hennes flesta kollegor är väldigt villiga att lära sig om hennes arbetsuppgifter och vad hon skulle kunna göra för att hjälpa dem. Det står dock klart att initiativet behöver komma från lärarbibliotekarien (Miller, 2005, s. 13). De lärare hon intervjuade i sin studie, som bara hade få års erfarenhet i läraryrket, såg
lärarbibliotekarien som en resurs i att hjälpa dem att uppnå deras undervisningsmål.
När det gäller hur lärarbibliotekarien kan hjälpa respondenterna framgår det av intervjuerna att de ser på lärarbibliotekarien som en resurs i att ta fram material i form av böcker, videor och resurser. Ingen av lärarna nämnde bibliotekarien som en undervisningskollega eller samarbetspartner i informationskunskap.
Respondenternas syn på lärarbibliotekarien är som en stödfunktion som är användbar för att hitta material (Miller, 2005, s. 12). Författarens analys av
intervjuerna är att nyblivna lärare generellt sett är omedvetna om den samarbetsroll som lärarbibliotekarien kan ha i att implementera informationskunskap i kursplanen.
De ser lärarbibliotekarien som en stödfunktion, informationsletare och en tekniskt kunnig person. Vidare ser de bibliotekarien som en administratör och
informationsvetare men är inte medvetna om den undervisnings- och instruktionspartner som en komponent i rollen (Miller, 2005, s. 13).
Den här diskursen karaktäriseras även av att det bland lärare finns ganska lite kunskap om skolbibliotekariers kompetens. Schultz-Jones & Ledbetter (2009) studie påvisar att naturvetenskapslärare har lite kännedom om vad
informationsvetare/skolbibliotekarien kan bidra med, hur icke mottagliga lärarna är för att samarbeta med informationsvetare och den begränsade mängden
förberedelser som naturvetenskapslärare har i att samarbeta med informationsvetare (Schultz-Jones & Ledbetter, 2009, s. 28). Samarbete med bibliotekarien
förekommer till viss del i form av att de hjälper lärarna med att ta fram material.
Tidsbrist är ett hinder för samarbete för både lärarna och bibliotekarierna. Ett annat hinder är att lärarna inte vet hur bibliotekarien kan vara till nytta (Schultz-Jones &
Ledbetter, 2009, s.29). Lärarna angav att de generellt sett hade god kunskap om biblioteket och dess resurser. De ansåg också att bibliotekarien kan vara användbar i vissa områden och att det finns ett behov av samarbete mellan lärarna och
bibliotekarien (Schultz-Jones & Ledbetter, 2009, s.29). Detta samarbete skulle vara välkommet men det behövs praktiska övningar för att samarbetet ska bli bra och effektivt (Schultz-Jones & Ledbetter, 2009, s.30). För skolbibliotekarien sker den största delen av interaktionen med lärarna i form av att ta fram läroböcker och material på begäran och att utbyta information på ett informellt plan (Schultz-Jones
& Ledbetter 2009, s.36). Att varken lärarna eller bibliotekarierna har mycket
kunskap i att samarbeta är en tydlig slutsats (Schultz-Jones & Ledbetter, 2009, s.40).
I Moreillons (2008) studie framgår det att finns tydliga begränsningar i skol- och biblioteksvärlden som motverkar samarbete mellan klassrum och bibliotek (Moreillon 2008, s.13). Vid en avsaknad av ett bibliotek eller en utbildad personal innebär det begränsningar för klassrumslärare att få tillgång till resurser, planera tillsammans eller undervisa tillsammans. Även om flexibel undervisning har visat på ett stöd för att få till ett samarbete används dock fast schemaläggning i
grundskolorna i grunden. Deltagarna i studien påpekade detta som ett hinder till att möjliggöra samarbete i form av planering och genomföra lektioner tillsammans.
Enbart en respondent tog upp att rektorn förväntade sig samarbete mellan klassrum och bibliotek men när detta arbetssätt inte förväntas eller accepteras som en del av skolkulturen, är det en väldigt liten chans att det ska hända (Moreillon 2008, s.13).
Brist på mandat för utbildade lärarbibliotekarier och avsaknad av bibliotek i
skolorna, tillsammans med en förståelse för klassrums- och bibliotekssamarbete från rektorns sida, sätter lärare i en utsatt situation för att inte kunna integrera mellan lektionssalen och biblioteket och därmed inte kunna få till ett professionellt samarbete (Moreillon 2008, s.13).
Skolbiblioteken och lärarbibliotekariernas framtid beror till stor del hur pass positiv inverkan de har på studentresultaten (Hughes, 2014, s. 30). Evidens kommer att krävas för bibliotekens och bibliotekariernas fortsatta livskraft. Beslutsfattarna inom utbildningspolitiken och skolrektorerna behöver detaljerad och pålitlig evidens för att få stöd om biblioteksresurserna och dess personal. Evidens behövs också för att biblioteken ska få fortsatt finansiering då skolbudgeten är stram (Hughes, 2014, s.
30). Rektorer är ofta omedvetna om bibliotekens och bibliotekariernas fulla
potential vilket är en rimlig förklaring i de minskade anslagen till biblioteken och personalen (Hughes, 2014, s. 30). Praktiska strategier som lärarbibliotekarier kan använda sig av som evidensbaserade utövare är till exempel att använda evidensen för att förbättra studieresultaten, dela med sig av litteraturen till rektorer, lärare och lärarbibliotekarier och upprätthålla samarbetsrelationer med lärare och
skolledningen (Hughes, 2014, s. 38-39).
Den här diskursen visar tydligt på att kommunikation är a och o för att samarbete på en skola skall fungera. Stora kunskapsluckor kring vad en bibliotekarie har
kompetens inom samt vad en skolbibliotekarie är för något hindrar gynnsamma samarbetsrelationer från att uppstå, och framstår som tydliga problembilder inom ramen för den här diskursen. Ignorans och ibland fördomar mot skolbibliotekariens förmåga och utbildning påverkar inte bara lektions- och utbildningsinnehåll utan även hur anslag och resurser fördelas på skolor. Samarbete kräver att man är öppen för andra professioners förmågor. Förutfattade meningar och ren ovilja hämmar samarbeten och resulterar även i att, inte bara eleverna går miste om meningsfulla lärotillfällen, utan yrkesgrupperna förlorar möjlighet att lära av varandra. Låg samarbetsnivå och lite engagemang påverkar enligt Montiel-Overall (2005b, s.36) förtroendet som olika personal har för varandra.
7.2 Modell B Cooperation
Cooperation innebär att samverkan mellan yrkesgrupperna befinner sig på ett mer engagerat plan (Montiel-Overall, 2005a, s.12-13). Diskursen kännetecknas av att skolans personal, det vill säga lärare, bibliotekarie och rektor arbetar mot
gemensamma mål. Bibliotekarien behöver vara initiativrik och synlig för att övrig personal skall finna det meningsfullt att samarbeta med denna.
Lo, et. al berättar om hur en av de bibliotekarierna de har intervjuat redogör för hur de ständigt låter lärarna veta att denna alltid är redo att bistå dem med material till klass- och ämnesundervisningen och skräddarsyr läslistoror utefter ämne och bistår med lässtrategier (Lo, et al.,2015, s.23-24). Det visar på att diskursen utmärks av att lärarnas arbete sätter ramen för samarbetet, och att skolbibliotekarier utgör en stödjande funktion för skolans övriga pedagogiska verksamhet. Mokhtar & Majid (2006) menar att de lärare som har erfarenhet av att arbeta med bibliotekarier, är också mer benägna att göra det i den mån det finns någon skolbibliotekarie att samarbeta med. De menade att ett samarbete med skolbibliotekarien skulle berika deras egen undervisning och göra den mer effektiv. Andra ansåg att det skulle spara tid för egen del om samverkan fanns (Mokhtar & Majid, 2006, s.273). Enligt de erfarna lärarbibliotekarierna i Hong Kong som Lo, et al. intervjuade, krävs en initiativförmåga från bibliotekariens sida för att upptäcka alla sidor av yrket. På deras arbetsplatser har initiativförmåga varit avgörande för att få till samarbete med lärare rörande event kopplat till biblioteksverksamheten. En av lärarbibliotekarierna har fört omfattande internutbildning av lärarna för att undvika att dubbla titlar köps in av skolan eller biblioteket (Lo, et al.,2015, s.23-24).
Ash-Argyle & Shoham (2012) menar att ju mer bibliotekarien syns och visar sig engagerad, ju mer närmar man sig en högre form av TLC. Här utmärks diskursen av att det är skolbibliotekarien som skall stå för initiativet, ej lärare eller skolledning.
