Vi inom BoI lär vi oss redan från början att vi ska samarbeta med lärare och andra, något lärarutbildningarna brister i globalt. Moreillon (2008, s.13) hävdar dock att medvetenheten hos lärarstudenter går att höja.
8.3.1 Medvetenhet
Lärare ser inte bibliotekarien som någon att samarbeta med. Däremot finner de sig mer välvilligt inställd till ett samarbete med någon som tidigare varit lärare och som nu arbetar på biblioteket (Mokhtar & Majid, 2006, s.276). Detta tror vi leder till att en vanlig skolbibliotekarie, utan examen inom pedagogik, kan komma att ratas till
förmån för en lärarbibliotekarie, eftersom lärare i första hand söker sig till sina likar (s.276).
Det finns idag en okunskap om varandras kompetenser, en problematik som bidrar till samarbetssvårigheter. För att möjliggöra en högre form av samverkan mellan de båda yrkesgrupperna, lärare och skolbibliotekarie, krävs det en medvetenhet i vad den andra kan och vilka skillnader som finns mellan professionerna. Genom att diskutera och lyfta fram dessa gynnas både samarbetet och eleverna. Det
gemensamma stödet av skolbibliotekarie och lärare är bidragande faktorer till det livslånga lärandet vilket framkommer i vår analys. Goda arbetsrelationer främjar elevers lärande och ger en bättre skolmiljö (Mokhtar & Majid, 2006, s.278).
En gemensam syn och förståelse av vad en skolbibliotekarie och ett skolbibliotek är samt vad samarbete innebär är en förutsättning. För att lärare och elever ska kunna ha tillgång till skolbiblioteksverksamhet under sin utbildning anser vi, liksom Statens offentliga utredning, att skolbiblioteksverksamhet ska erbjudas på skolan, biblioteket ska vara bemannat hela tiden och av fackutbildad personal. Detta bör eftersträvas av huvudman (SOU 2021:3, s.16-17).
8.3.2 Kommunikation
Delaktighet är en förutsättning för samarbete och det gäller att de som leder verksamheten är tydliga i sin kommunikation och visar på att de förutsätter att samarbete ska ske. Samverkan är något självklart och grundläggande. Genom att kommunicera detta och bjuda in till samarbete, sker en ökad medvetenhet kring samarbete och dess fördelar. I vår analys framkommer det hos Morris & Packard (2007) att bra kommunikation är nödvändig för att samarbete på hög nivå ska kunna förekomma. (Morris & Packard, 2007, s.53).
En lagstiftning vilket ytterligare stärker skolbibliotekens verksamhet och framför allt sätter skolbibliotekarien i rätt arbetslag, en del av det pedagogiska teamet. I stället för att ses som administrativ personal (SOU 2021:3, s.19) är bibliotekarien en absolut nödvändighet för att säkerställa att alla elever får en likvärdig tillgång till de kunskaper som faller inom BoI-kompetensen.
8.3.3 Tid
Det vi har kunnat se som gemensam nämnare för lärare generellt i de artiklar vi har studerat, är att det finns en vilja till samarbete. Det finns flera anledningar till att det inte blir av. Flera lärare anser det tidskrävande vilket är en uppfattning som många bibliotekarier delar med lärarna. Båda yrkesgrupperna behöver att rektor avsätter tid för samverkan mellan bibliotek och klassrumsundervisning då det annars riskerar att gå ut över andra arbetsuppgifter. Rektor som ger sitt fulla stöd för samarbete för att yrkesgrupperna ska kunna planera, undervisa och utvärdera tillsammans ger förutsättningar för hög samverkan (Morris & Packard, 2007, s.49).
Det går med andra ord inte nog betona huvudmäns ansvar för att frigöra tid samt möjliggöra för samarbete. Rektor bistår med samarbetstillfällen genom att avsätta och tillhandahålla tid och resurser. Det är upp till lärarna och skolbibliotekarierna att samverkan sker.
Avslutningsvis vill vi framhålla de diskurser som ovan har nämnts och diskuterats.
Det finns möjligheter att stärka skolbibliotekariens profession; identitet och egenskaper. Dessutom finns möjlighet till kompetensutveckling. Fördelen med en medvetenhet mellan professionerna leder till ett lyckat samarbete. God
kommunikation mellan rektor, lärare och bibliotekarie samt erhållen tid leder till lyckad samverkan. Kompetensutveckling bidrar till kunskapsutbyte mellan professionerna. Rektors stöd och förståelse är grundstenen och början till ett framgångsrikt samarbete.
9 Slutsatser
Diskurserna i denna studie har behandlat hur samarbetet diskuterat forskningen för BoI och hur det har sett ut de senaste tjugo åren. De slutsatser vi här presenterar rör hur diskursen sett ut. I det empiriska materialet framkommer framgångsfaktorer rörande samarbete samt existerande problem.
Studien har visat på att skolbibliotekariens roll har och håller på att förändras och innebär i dagsläget att det snarare handlar om ett flertal roller än en. Vi urskiljer att bibliotekarien som endast sätter upp böcker och främjar läsning och läsförståelse är borta. Skolbibliotekarien framträder nu i stället som pedagog, instruktionspartner och specialist på information, ansvarig för skolbiblioteksverksamhet och med goda ledaregenskaper. Just skolbibliotekariens kvalifikationer och egenskaper, som exempelvis god förmåga att kommunicera och bygga relationer med fokus på samarbete, beskrivs som viktiga av Centerwall (2016, s.142) och vi har genom vår studie kunnat urskilja detsamma.
Samarbete benämns även som något positivt och med goda resultat när det väl förekommer. Stöd eller brist på dito är bland de viktigaste faktorerna om samarbete ska bli av eller inte (Williamson, et al., s.28).
Några av de problem som framkommit i våra olika diskurser är att
skolbibliotekarien måste stå sig i konkurrensen med andra icke-pedagogiska aktiviteter på skolorna. Vi har kunnat urskilja att bibliotekarien inte naturligt ses som en potentiell samarbetspartner och därför inte värd att inkludera. Ignorans kring vad skolbibliotekarier kan bidra med hos lärarstudenter och nyblivna lärare, anser vi vara ett problem men inte ett omöjligt sådant. Vi har under studiens gång sett exempel på att lärarstudenter kan påverkas (Moreillon, 2008, s.13). Enligt diskurserna framkommer det att samarbete försvåras av att det ofta stannar vid diskussion utan att bli av. Kommunikationbrist mellan skolledare och lärare kan också vara en bidragande faktor. Detta ger Morris & Packard exempel på där lärare och rektor inte delar samma uppfattning om hur samarbetet fungerar på skolan (Morris & Packard, 2007, s.53).
Framgångsfaktorer som förekommit i diskurserna är att trovärdighet och synlighet av bibliotekarie på skolan kan stärka samarbetsmöjligheter. Relationsskapande och underhåll av etablerade relationer med lärare förekommer. Detta är något som bidrar till att etablera långvariga kontakter, vilket återfinns hos Mokhtar & Majid (Mokhtar
& Majid, 2006, s.278).
Andra framgångsfaktorer är fackutbildade bibliotekarier med god
ledarskapsförmåga, social förmåga och ett brinnande engagemang (Centerwall, 2016, s.142). De flesta lärare är villiga till samarbete, men initiativ tas nästan alltid av bibliotekarien. Osäkerhet rörande hur ett gemensamt problem skall lösas kan bidra till ett lyckat samarbete mellan bibliotekarier och lärare, vilket Williamson, et al. ger exempel på (Williamson, et al., s.28).
Diskursernas innehåll visar på att det finns med andra ord alla möjligheter att förvandla skolbibliotekarien från en och isolerad belastning till en värdefull, pedagogisk resurs om bara tid ges, resurser erhålles och samsyn uppnås.