Modellapplicering

En teoretisk matris för avvägning om Länsstyrelsen gjort bedömningen att överklagandena skulle prövats. Om Hufvudstadens överklagande inte skulle dragit tillbaka bör det vara av anledningen att Ljus och sikt, ls, försämras och därför är nollalternativet bättre. Den nya byggnadens påverkan på kulturmiljön, km, hade nog bedömts som likvärdig även om den boende ansetts vara berörd av planen.

Tabell 4

Länsstyrelsen Intresse Aspekt

E1 Ljus och Sikt 0>Pls

A1 Kulturmiljö P~km0

A2 Stadsutveckling P>s0

4.4 Analys

4.4.1 Fjädervågsmodellen

Utgår man från fjädervågsmodellen så medger Länsstyrelsen att planen kommer innebära en viss försämring utifrån aspekten Ljus och sikt. Det får dock anses som att Länsstyrelsen gjort den bedömningen att skada inte är tillräckligt för vad man som sakägare inte är skyldig att tåla. Länsstyrelsen gör bedömningen att Ljus och sikt försämras i och med den nya planen men inte tillräckligt efter vad som borde tålas av den enskilda.

4.4.2 Balansvågsmodellen

Utifrån den tvåsidiga modellen blir uppsättningen med nackdelar Ljus och sikt respektive Kulturmiljö. Den andra sidan med fördelar består således av stadsutveckling. Länsstyrelsens bedömning bör vara att nackdelarna inte överväger fördelarna. Men, frågan är om den klagan som framförs av den boende i Gamla stan hade vägts in annorlunda om den boende hade räknats som berörd. Det får nog ses som osannolikt att länsstyrelsen hade gjort någon skillnad för detta och antagligen är detta något som redan gjorts klart tidigare i processen.

4.4.3 Utilitarism

Genom det utilitaristiska synsättet uppkommer frågan hur många som blir missnöjda med den nya byggnaden. Utgår man från de klagandes synpunkter kommer är volymen alldeles för stor vilket kommer skada riksintresset, om det stämmer skulle det vara uppenbart att lyckomaximeringen inte skulle uppnås med planen. Frågan är då hur mycket substans det ligger i detta. Det kan bli nödvändigt att använda sig av en modifierad utilitarism där någon med en objektiv inställning kan säkerställa detta. Länsstyrelsen kan i detta fall anses vara det organ som har till uppgift att kontrollera om planen strider mot riksintresset eller inte. Hotel Terminus resonerar utifrån det utilitaristiska tillvägagångssättet när de menar att eftersom ännu ett hotell riskerar att urholka marknaden vilket betyder att lyckan för många blir lägre. Ett sammanlagt värde av detta missnöje skulle därför inte vara allmänintresset till gagn.

4.4.4 Enhetliga synsättet

Hotel Terminus menar att det redan nu råder ojämlikheter på hotelmarknaden och anser att detta ytterligare förstärks med ett nytt hotell som ingår i en kedja. Detta resonemang kan spegla den första faktorn enligt det enhetliga synsättet, nämligen fördelningspolitik, att jämna ut orättvisor.

35

Vidare kan faktor nummer två angående medvetenheten om de enskilda intressena vara tydliga. Både Hotel Terminus och Hufvudstaden har ett enskilt intresse av att den dagliga verksamheten för transporter kan fungera för Hotellverksamheten samt att flödet inte minskas för de lokaler som Hufvudstaden hyr ut. Den tredje faktorn är svår att greppa i detta sammanhang, är det av allmänintresse att ett Hotell byggs och överstiger det summan av de enskilda intressena. I metodappliceringen är stadsutveckling bedömt som något av allmänt intresse, detta eftersom kommunen i sin planering väljer vad som är allmänt intresse. Detta är självklart något som kan ifrågasättas och enligt (Flathman, 1966) skulle detta avslöjas genom att politikerna blir bortröstade.

4.4.5 Rättighetsbaserat tillvägagångssätt

Hotel Terminus tar upp problematiken med att för många hotell skadar deras intressen detta kan med det rättighetsbaserade resonemanget inte leda någon vart eftersom om Hotel Terminus har tillåtits att bedriva hotellverksamhet så ska även andra få göra det. Samtidigt kommer det nya hotellet att innebära störningar under en tid vilket står i strid med klagandes intressen.

4.4.6 Dialogbaserat tillvägagångssätt

Från de klagandes sida skulle det dialogbaserade tillvägagångsättet röra utformningen av byggnadens utseende, det skulle enligt denna metod gå att komma fram till en gemensam lösning, frågan är om denna lösning är det ur allmänintressets bästa och om de tre klaganden representerar alla de berörda sakägarna eller intressenterna. Detta tillvägagångssätt skulle sannolikt åter föra planen till ritbordet. Det dialogbaserade tillvägagångssättet har nog redan utnyttjats tidigare i planprocessen och i detta skede blir frågan hur väl detta har åstadkommits tidigare.

36

5.Mårtensdal 6

Syftet med planen och de nuvarande förutsättningarna redovisas i ett bakgrundsavsnitt. De klagandde parterna redovisar sina överklaganden i Länsstyrelsen och på vilka grunder de motsatt sig planen. Domsluten för respektive instans redovisas med de parter som är berörda. En sammanställning av hur instanserna gjort sina bedömningar redovisas i en tabell under avsnittet Metodapplicering. Fallet avslutas med en analys hur intresseavvgägningen hanterats utifrån de olika ideologierna och vågmodellerna.

Figur 9: Detaljplaneområdet, Mårtensdal 6 m.fl. Källa: (Mårtensdal 6 Planbesrkrivning, 2013)

5.1 Bakgrund till planen

Mårtensdal 6 är beläget i Södra Hammarbyhamnen i västra delen av Hammarby sjöstad och begränsas av gatorna Hammarby Allé i norr, Hammarbyvägen i Söder och gatan Hammarbybacken i väster. Planområdet består av ett verksamhetsområde och inhyser bland annat betongindustri och ställverk för elkraftsdistribution. I de angränsande planområdena finns ungdomsengagemangslokalen Fryshuset och Hammarbyverket som producerar fjärrvärme och drivs av AB Fortum Värme.

Mårtensdal 6 samt angränsande fastigheter är alla ägda av Stockholms stad. Stockholms stads Översiktsplan Promenadstaden antogs av kommunfullmäktige den 15 mars 2010 omnämns Hammarby Sjöstad som ett utvecklingsområde för både bostäder och kontor. I dagsläget består Hammarby Sjöstad av främst bostäder varför Stockholm stad ser att det gärna får tillkomma kontor (Lindh, Bergman, & Olsson, 2012).

37

Utöver Hammarby Sjöstad arbetar

Stadsbyggnadskontoret även med Vision Söderstaden. I visionen omfattas bla områden väster om Mårtensdal 6, framförallt

Slakthusområdet, Globenområdet och

Gullmarsplan. Förhoppningarna är att söderstaden på sikt blir mer sammankopplade med omkringliggande stadsdelar och att

stadsmiljön blir mer blandad och

mångfunktionell med plats för bostäder, kontor och service. I takt med att Mårtensdal 6 möjliggörs för kvartersbebyggelse kan kopplingen mellan Hammarby Sjöstad och Söderstaden komma att bli starkare.

Den 19 januari 2012 fick beställaren Skanska fastigheter Stockholm AB markanvisning av exploateringsnämnden i Stockholm (Stadsbyggnadskontoret, 2012-06-18). Skanska Fastigheter vill bygga ett 28 våningar högt hus som ska möjliggöra 80 000 m^2 BTA kontorslokaler. Huset kommer att bli en motsvarighet till det redan befintliga högre hus som står på norra sidan om Hammarby sjö.

I samband med att Mårtensdal 6 exploateras måste det ställverk som finns på fastigheten flyttas. Ställverket som är av betydelse för Hammarbyverket måste då inhysas på annan plats i närheten av verksamheten. Tanken är att ställverket skall byggas upp på nytt där det idag redan finns bebyggelse. Bebyggelsen måste därför rivas för att ställverket skall får plats.

Genom en SLB analys gjord av Miljöförvaltningen i Stockholms stad har man visat att miljökvalitetsnormen klaras för både partiklar och luftkvalitet utifrån de utsläpp som Hammarbyverkets skorsten förorsakar.

Figur 11: Nytt förslag Källa: (Mårtensdal 6 Planbesrkrivning, 2013) Figur 10:Mårtensdal 6 läge Källa: Lantmäteriet

38

Stadsbyggnadskontoret bedömer att det planens genomförande inte kommer att medföra en sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 4 kap. 34§ eller MB 6

kap. 11§ att en miljöbedömning behövs göras (Castberg, 2013). Kommunfullmäktige antog planen den 7 april 2014.

5.2 Överklagande till Länsstyrelsen