Odelstads modell för avvägningar anser jag är tillämpbar i de flesta fall. Fjädervågsmodellen är den som jag anser är enklast att beskriva domstolarnas beslut på då den många gånger är tillämpbar på lagrum i MB där avvägningar inte ska ske. Att beskriva domstolarna beslut genom balansvågmodellen är svårare då det inte är uppenbart i domskälen att det är en avvägning som har gjorts.
Om jag skulle gjort om fallstudien skulle jag tagit med fler intervjuer för de olika projekten, intervjupersonerna som jag fick tag på var väldigt specialiserade på just Nobel Center och var kunde inte lika allmänt tala om intresseavvägningar. Det kan delvis ha att göra med att det är svårt att tala allmänt om intresseavvägningar och det är därför reglerna inte är mer specificerade i detalj eftersom nya planer ger upphov till många olika situationer som inte går att förutse. När det gäller reliabilitet har jag i avsnitt 1.3 redogjort att det här finns en svårighet med kvalitativa studier. Att det skulle finnas en entydig tolkning av domstolarnas olika domslut är svårt att uppnå trots att Odelstads modell används. Den största felkällan blir därför mina egna tolkningar av det empiriska materialet som använts.
50
När det gäller de tillvägagångsätten är min rekommendation att det enhetliga och de utilitaristiska tillvägagångsätten ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Det dialogbaserade tillvägagångsättet bör vara utgångspunkten för alla förhandlingar under startskedena medans det rättighetsbaserade såsom förklarats i rapporten inte går att tillämpa i en stadsmiljö när det kommer till planer som med stor sannolikhet kommer ändra förutsättningarna.
För fortsatta studier skulle jag rekommendera att man gör en kvantitativ studie av avvägningarna i domstolarna, tex genom att man använder sig av Odelstads modell.
Sammanfattningsvis besvaras frågeställningarna som inledde uppsatsen:
Finns det något tydligt samband med hur domstolarna/Länsstyrelsen gör sina avvägningar? Nej, det finns inget tydligt samband utan avvägningarna görs olika utefter de olika förutsättningarna.
Hur resonerar kommun och övriga sakägare utifrån enskilda och allmänna intressen?
Generellt gör kommunen avvägningar genom ett utilitaristiskt och enhetligt tillvägagångsätt medan sakägarna använder olika tillvägagångssätt beroende på om de representerar ett företag, en förening eller är en privatperson.
51
Referenser
3XN Arkitekter. (2012). Orgelpipan 6 Illustrationsbilaga. Stockholm: 3XN Akritekter. Alexander, E. (2002). The Public Interest in Planning: From Legimation to Substantive Plan
Evaluation. Planning Theory 1, 226-249.
Birath, A., Krus, A., Berglund, J., & Hellqvist, S. (2014). Konsekvensbeskrivning Nobel
Center. Stockholm: Nyréns Arkitektkontor; Nivå Landskapsarkitetktur.
Boverket. (2002). Boken om detaljplan och områdesbestämmelser. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2008). Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller
från väg- och spårtrafik. Karlskrona: Boverket.
Caillé, A. (1992). Utilitarianism and Anti-Utilitarianism. Thesis Eleven, 33(1), 57-68. Campbell, H., & Marshall, R. (2000). Public Involvement in Planning: Looking Beyond the
One to the Many. International Planning Studies 5, 321-344.
Campbell, H., & Marshall, R. (2002). Utilitariansim´s Bad Breath? A Re-Evaluation of the Public Interest Justification for Planning. Planning Theory 1, 163-187.
Castberg, E. (2013). Mårtensdal 6 Planbesrkrivning. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Hämtat den 14 02 2013
Claeson, J. (2015). Planbeskrivning Nobel Center 2013-00460. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret.
Davidsson, G. (2016). Överklagande av detaljplaner i praktiken . Stockholm: KTH - Fastigheter och byggande .
Didon, L. M. (1987). Plan och bygglagen. En kommentar. Stockholm: Norstedts Gula Bibliotek.
Domslut Kv. Plankan, P3922-11 (Nacka Tingsrätt den 23 11 2012). Domslut Kv. Plankan, P 11296-12 (Svea Hovrätt den 19 06 2013). Domslut Mårtensdal 6, P 9935-14 (Svea Hovrätt den 21 12 2015). Domslut Skellefteåbron, P 2134-15 (Svea hovrätt den 20 01 2016). Domslut, Nobel Center, P 1535-17 (Nacka Tingsrätt den 22 05 2018).
Dryzek, J. (1990). Discursive Democracy. Cambridge: Cambridge University Press. Dworkin, R. (1978). Taking Rights Seriously. London: Duckworth.
Eliasson, H. (2012). Förtätning med hänsyn till allmänna intressen. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola.
Eneroth, B. (1984). Hur mäter man vackert? Stockholm: Akademilitteratur. Eriksson, L. (2018). Planering i allmänhetens intresse? - En studie om synen på
52
Eriksson, M. (den 07 01 2013). Överklagande av kommunfullmäktiges beslut 2012-12-17.
Överklagande av kommunfullmäktiges beslut 2012-12-17 att anta detaliplan 2010-18583-54. Stockholm.
Flathman, R. (1966). The Public Interest: An Essay Concerining the Normative Discourse of
Politics. New York: Wiley.
Fotrum Värme AB. (2014). Överklagande av beslut om antagande av dp Mårtensdal 6. Stockholm: Foyen Advokatfirma AB. Hämtat den 02 05 2014
Groth, K., & Åman, N. (2012). Orgelpipan 6 Planbeskrivning. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Hämtat den 09 11 2012
Gunnarsson, U. (2012). Protokoll. Utdrag ur protokoll fört vid Stockholms
kommunfullmäktiges sammanträde i stadshuset måndagen den 17 december 2012 kl. 14.00. (s. 2). Stockholm: Stockholms Stad. Hämtat den 17 12 2012
Gutmann, A., & Thompson, D. (1996). Democracy and Disagreement. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Hotel Terminus. (den 11 01 2012). Överklagan av förslag till detaljplan för Orgelpipan 6 mm
Norrmalm, Dp 2010-1858354. Stockholm.
Hotel Terminus. (den 10 05 2019). Hotel Termiuns. Hämtat från https://www.terminus.se/historia.html
Hufvudstaden AB. (den 03 01 2013). Beslut gällande Orgelpipan 6 mm. Stockholm.
Jacobs, J. (1961). The Death and Life of Great American Cities. New York: Random House. Jarenko, K. P. (2013). The multifaceted public interest:making sense of Finnish planner
professionals’ conceptions,. Planning for Resilient Cities and Regions. Dublin, Ireland: 5th AESOP-ACSP Joint Congress:.
Jenkins, P. B. (2011). Planning and Nuisance: Revisiting the Balance of Public and Private Interests in Land-Use Development. Journal of Environmental Law, 23(2), 285-310. doi:https://doi.org/10.1093/jel/eqr002
Jermsten, H. (den 07 06 2020). Karnov lagkomentar (JUNO). Hämtat från Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 15 §.
Johanisson, U. (den 09 05 2019). (J. Wennström, Intervjuare) Stockholm.
Kalbro, T., & Lindgren, E. (2018). Markexploatering (Vol. Sjätte upplagan). Stockholm: Nordsteds Juridik.
Klint, M. (2014). Lokaliseringsutredning Nobel Center. Stockholm: WSP.
Larsson, M. (2018). Protokoll. Protokoll fört vid kommunstyrelsens sammanträde onsdagen
den 14 november 2018 (s. 20). Stockholm: Stockholms stad.
Larsson, R. (1978). Politiska ideologier. En antologi. (Fjärde reviderade upplagan uppl.). Stockholm: Almqvist & Wiksell.
53
Lewin, L. (1988). Utilitarianism and rational choice. European Journal of Political Research,
16, 29-49.
Lindh, S. (2013). Start PM Nobel Center. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Hämtat den 22 05 2013
Lindh, S., Bergman, B., & Olsson, M. (2012). Mårtensdal 6 StartPM. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Hämtat den 22 05 2012
Lindh, S., Malmberg, T., & Åman, N. (2011). Orgelpipan 6 StartPM. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Hämtat den 17 03 2011
Magnusson, D. (1978). Människors begränsningar - vi förstår omvärlden dåligt. Forskning
och Framsteg nr 3, 24-28.
Michanek, G. (den 07 06 2020). Karnov lagkommentar (JUNO). Hämtat från Lag (2017:955) Miljöbalken 3 kap. 10 §.
Michelman, F. I. (1967). Property, Utility, and Fairness: Comments on the Ethical
Foundations of "Just Compensation" Law. Harvard Law Review, Vol. 80, No. 6, 1165-1258.
Moroni, S. (2004). Towards a Reconstruction of the Public Interest Criterion. Planning
Theory 3, 151-171.
Murphy, E. F.-R. (2014). Perceptions of the common good in planning. Cities, 42, 231-241. Nationalencyklopedin. (den 05 06 2020). Kvalitativ metod. Hämtat från
http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvalitativ-metod Odelstad, J. (2002). Intresseavvägning: En beslutsfilosofisk studie med tillämpning på
planering (Vol. Filosofiska rapporter 1). Stockholm: Thales.
Pontus Gunnarsson, J. B. (den 07 06 2020). Karnov lagkommentar (JUNO). Hämtat från PBL (2010:900) 13 kap. 2 a §.
Rawls, J. (1971). A Theory of Justice. Cambridge MA: Harvard University Press. Rawls, J. (1982). Social unity and primary goods. In A. Sen & B. Williams (Eds.),
Utilitarianism and Beyond. Cambridge University Press, 159-186. Region Stockholm. (2018). RUFS 2050. Stockholm: Region Stockholm.
Rousseau, J.-J. (1994 (1762)). Om samhällsfördraget eller statslärans grundsatser. Stockholm: Natur och Kultur.
Sjöberg, L. (1986). Den kognitiva revolutionen i psykologin. Tvärsnitt 1986 nr.1, 21-27. Stadsbyggnadskontoret. (2006-11-10). Genomförandebeskrivning. Stockholm: Stockohlm
Stad.
Stadsbyggnadskontoret. (den 18 06 2012-06-18). Planavtal. Planavtal för Mårtensdal 6 mm.
DNR 2012-02448-54. Stockholm.
54
Stenfelt, S. (2009). Kv. Plankan Kvalitetsprogram. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Stenfelt, S. (2009). Kv. Plankan Planbeskrivning. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret. Stockholms stad. (den 08 06 2020). Bostäder. Hämtat från Stockholm växer:
https://vaxer.stockholm/tema/bostader/).
Svensson, P. (2015). Kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetodik. (s. 17). Göteborg: Chalmers Universitet.
Teleskopet; Södermalms Sten; Vivaldi AB. (2014). Mårtensdal 6 Överklagande . Stockholm: ENN Advokatbyrå HB. Hämtat den 05 05 2014
Tengblad, Y. (Red.). (2010). Protokoll. Kommunfullmäktige (s. 2). Stockholm: Stockholm stad. Hämtat den 27 12 2010
Vretman, P. (den 29 Maj 2019). Yimby. (J. Wennström, Intervjuare)
Offentligt tryck
Regeringens proposition 1985/86:1. med förslag till ny plan- och bygglag
Regeringens proposition 1996/97:53. Infrastrukturinriktning för framtida transporter Regeringens proposition 1997/98:45. Miljöbalk
Regeringens proposition 2012/13:17. Utsläppsrätter och geologisk lagring av koldioxid
Länsstyrelsen i Stockholms län
Beslut Mårtensdal 6, 4031-17034-2014 (den 31 07 2014).
Beslut Orgelpipan 6 DNR 2010-18583-54, 4031-1764-2013 (den 21 02 2013).
Rättsfall
RÅ 1991 ref. 103 RÅ 1998 ref. 17 RÅ 1996 not. 85 RÅ 1994 ref. 39 RÅ 1993 ref. 97 RÅ 1984 2:88 MÖD 2020:3 MÖD 2017:62 NJA 2016 sid. 86855
Figurförteckning
Figur 1:Fjärder- och balansvågsmodellen, Källa: (Odelstad, 2002, s. 26) ... 18
Figur 2:Totala allmänintresset Källa: (Odelstad, 2002, s. 87) ... 19
Figur 3: Flygbild Kv. Plankan Källa: (Kv. Plankan Kvalitetsprogram, 2009) ... 23
Figur 4: Kv. Plankans läge Källa: Lantmäteriet ... 24
Figur 5: Nytt förslag Källa: (Kv. Plankan Kvalitetsprogram, 2009) ... 25
Figur 6: Orgelpipan 6 Källa: (Orgelpipan 6 StartPM, 2011) ... 31
Figur 7:Orgelpipan 6 läge Källa: Lantmäteriet ... 32
Figur 8: Det nya hotellet Källa: (3XN Arkitekter, 2012) ... 32
Figur 9: Detaljplaneområdet, Mårtensdal 6 m.fl. Källa: (Mårtensdal 6 Planbesrkrivning, 2013) 36 Figur 10:Mårtensdal 6 läge Källa: Lantmäteriet ... 37
Figur 11: Nytt förslag Källa: (Mårtensdal 6 Planbesrkrivning, 2013) ... 37
Figur 12:Blasieholmsudden, planområde Källa: (Planbesk. Nobel Center, 2015) ... 42
Figur 13:Nobel Center läge Källa: Lantmäteriet ... 42
56