Modersmålslärare i förskolor

Här kommer en redogörelse av vad modersmålslärarna i förskolor tyckte om deras arbetsmetoder, undervisningens sätt i klassen, läromedel och dess påverkan på elevernas språkutveckling till att uppnå kursplanensensmål.

5.1.1 Vad har modersmålärare med sig språkinlärningssyn i sin undervisning?

Nästan alla informanter undervisar sina elever i grupp genom att samspela med andra och försöka att skapa det flerstämmiga klassrummet i sina undervisningar. Mina informanters uppgift är att följa Kursplanens mål vilket syftar till att eleverna ska ha möjligheter till ”att utveckla sin förmåga för att formulera sig och kommunicera i tal och skrift och använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande” (Skolverket, Lgr 2011:87) Nästan alla de åtta modersmålärarna i förskolor håller med Dyshtes tredje kunskapssynsätt ”den interaktionistiska synen”, vilken bygger på att pedagogen tillsammans med barnen lär sig genom att interagera med varandra i ett socialt sammanhang. Det går inte att skaffa sig kunskap genom att lära sig på egen hand. De behöver istället diskutera och interagera med andra för att befästa kunskapen. Mina informanter tillämpar Vygotsky teori ” den nära utvecklingszonen ” där elever gynnar språkinlärning av andra personers stöttning som har kommit lite längre i sin språkutveckling. Denna sorts stöttning ”schaffolding” kan ske genom kommunikationen mellan eleverna och inte mellan lärare och elever inom den nära utvecklingszonen.

Mina informanter håller med Ulrika Tornbergs åsikter om lärandet. Hon menar att lärandet sker i de sociala praktikerna och att det inte går att isolera lärandet från den sociala praktiken. Kunskapen är först social innan den blir individuell(Ulrika Tornberg, 2000: 155).

Under informanternas svar kom det tydligt fram att grupparbete leder till språkutveckling. Detta bekräftas av Mickael Bakhtin som han utvecklat tankar om språket och tänkandet och här lyfter han fram dialogen som en central roll. Han använder begreppen passiv- och aktiv förståelse och grunden för det sistnämnda är den respons och återkoppling som man får från mottagarna (Dysthe: s.69ff). Det betyder att förståelse av ett språk aldrig enbart kan handla

33

om en envägskommunikation utan att det är mötet och samspelet mellan avsändare och mottagare som skapar en verklig förståelse för ett språk.

5.1.2 Vilka pedagogiska verktyg eller viktiga läromedel användas av modersmålslärana i klassrummet för att främja elevernas språk-och kunskapsutveckling?

De flesta informanterna använder inte läroböcker men de använder istället olika pedagogiska läromedel i sina läranden som är antingen importerade från sina hemländer t.ex. barnlitteratur, filmer och pedagogiska dataprogram eller läromedel som är producerade i Sverige t.ex. korta sagor, foton, bilder, kortspel och dataspel.

Om jag knyter mina informanters svar till Korsells synpunkter till läromedel, kan jag se hans grundtanke stämmer med deras syn på lämpliga pedagogiska läromedlen som bör tillämpas eftersom de använder läromedel vilket vars huvudsyfte vid skapandet inte var att användas i undervisningssituationer men som kan användas där då t.ex. skönlitteratur, foton och tidningsartiklar benämnas de sekundära pedagogiska texterna(Korsell, 2007:26).

Alla mina informanter använder bilder som pedagogiska redskap. Dorita Finell berättar om vikten av bild för barnet eftersom bilden kan ge barnet ord och genom denna bild kan barnen lära sig nya begrepp. Med bilden kan barnen visa hur mångfaldig, fascinerande och intressant vår värld och natur är. Bilden kan stärka barnens självförtroende på ett lustfyllt och naturligt sätt. Bilden kan väcka känslor och uppmuntra barnen att tänka och uttrycka sina tankar som leder till en öppen dialog. Med hjälp av vuxna kan barnen beskriva en bilds innehåll samt formulera sin förståelse om bilden med egna ord(Arja, Paulin m.fl.,1993:115 ).

Alla deåtta modersmålslärarna i förskolor använder olika pedagogiska läromedel med barnen i sina undervisningar och de följer förskolans regler som betonar om att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama” (Läroplan för förskolan,Lpfö 98: 10)

Eleverna har förmåga och lust att leka med olika leksaker eftersom leken enligt Vygotysky är den viktigaste strukturen för inlärning hos elever. Eleverna kan visa sina fantasier i praktiken och uttrycka sina tankar om den värld de lever i. Eleverna kan bli mer aktiva, svartagande och deltagande i arabetet. Barnen kan hantera verkligheten genom leken. Genom den arbetar barnen med dagliga händelser (Andersson P. m. fl., 2000: 7 ).

De låter också barnen sjunga olika låtar på sina hemspråk för att barnen kan lära sig språkets betoningar och rytm när de sjunger en barnsång, låtar och rim. Mina informanter instämmer positivt med Arnqvist och Lidberg, Hyltenstam åsikter om musik som en pedagogisk arbetsätt eftersom genom musik kan pedagogen exemplifiera ett område som barnets hemland och dess musikkulltur. Barnet kan lära sig mer och ha mer förestålse när hon imitera andra (Jarlfors & Svensson, 2012:8-9 ).

Hälften av deåtta modersmålslärarna i förskolor ställer sig positiva med Olaussons åsikter om lekspråk, som ett läromedel och hjälper till barnens språkutveckling med hjälp av pedagogen

34

eftersom pedagogen tar ansvar för att planera och skapa aktiviteter och verksamheter som underlättar för barnen att hantera leksakerna. Pedagogen bör anpassa föremålen efter barns åldrar och nivåer. Ett exempel på språklekar är barnen kan använda synonymer, antonymer när de beskriver eller uttrycka ett föremål. Medan den andra hälften av dem ställer sig negativa till Olaussons tankar om språklek eftersom de har begränsande läromedel samt tids- och platsbrist.

Alla de tillfrågade modersmålslärarna ställer sig positiva till Lgr11 om skolans rättigheter och skyldigheter eftersom eleverna tillsammans med läraren gör utvärdering av den dagliga undervisningen (när de tittar på en film, lyssna på en berättelse .mm.). Syftet med elevernas deltagande i utvärderingen är att utveckla elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar.

5.1.3 Kan modersmålslärarna följa kraven i läroplan för att eleverna nå bäst till kurplanens mål?

7 av 8 modersmålslärare i förskolor ansåg att läromedel som använder i sina undervisningar följer målen i kursplanen eftersom de strävar efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama” (Läroplan för förskolan s. 10)