Modersmålslärare i grundskolor

5.2.1 Vad har modersmålärare med sig för språk- kunskapsinlärningssyn i sina läranden?

Vad gäller inlärningssyn på språk visar mina informanter som jobbar i grundskolor och på gymnasium tillämpar två olika metoder i sina undervisningar men samtidigt de håller med att grupparbete är ett stödjande metod för elevernas språkutveckling.

Två tredjedelar av de tillfrågade modersmålslärare som jobbar i grundskolor och alla informanterna som jobbar på gymnasium ställer sig positiva till det synsättet som Olga Dysthe har beskrivit. Synsättet handlar om den auktoritära kunskapssynen som bygger på att det finns en etablerad kunskap som inläraren ska ta till sig. Inläraren är till en början ett tomt ark som ska fyllas med kunskap eftersom fakta och information som ska överföras mellan lärare och elev. Den auktoritära kunskapen är med denna syn den enda rätta och ska inte ifrågasättas. Med den auktoritära undervisningen använder modersmålslärarna det visuella lärandet. Visuella lärstilen, enligt Börstsröm och Svantessons tankar, handlar om lärandet sker bäst synsinnet, genom att läsa eller se på bilder och diagram. Metoden passar bra inom det traditionella skolväsandet (katederundervisningen) där lärare styr undervisningen.

Drygt en tredjedel av mina informanter i grundskolor ställer sig negativa till den auktoritära kunskapssynen men de anser att lärandet sker bäst genom att interagera med andra människor

35

i ett socialt sammanhang. Det går inte att skaffa sig kunskap och förstå genom att lära sig på egen hand, utan vi behöver diskutera och interagera med andra för att befästa kunskapen och göra den till vår. Dyshte kallar detta sätt den interaktionistiska synen (Dysthe, 1996:46ff). Nästan alla mina informanter i grundskolor och på gymnasium ställer sig positiva till att samtal och diskussion inom ett par/ grupparbete i lektioner. Deras svar kopplas till Michael Bakhtin tankar om språket och tänkandet och här lyfter han fram dialogen som en central roll. För att förstå och utveckla ett språk, behöver man möta och samspela mellan avsändare och mottagare som skapar en verklig förståelse för ett språk. I detta fall lär eleverna sig genom hörselsinnet (att lyssna och prata). De vill gärna förhandla, prata och vara allmänt sociala och trevliga. Metoden handlar om att lyssna på föreläsningar, inspelade band, diskutera i gruppen jobba med gruppuppgifter. Börstsröm och Svantesson kallar denna lärandets metod ” den auditiva lärostilen”

Lindberg fokuserar på att interaktion och arbetsätt i smågrupper hjälper eleverna att använda språket aktivt genom att tänka högt och uttrycka sina åsikter och genom denna interaktion och samarbete kan eleverna utveckla sina språk. Lindberg åsikter kring språkutveckling understödjas av nästan alla av mina informanter.

5.2.2 Vilka pedagogiska verktyg eller viktiga läromedel användas av modersmålslärarna i klassrummet för att främja elevernas språk-kunskapsutveckling?

Samtliga de femton modermåslärarna i grundskolor och de sex modersmålslärarna på gymnasium berör i första hand på de tryckta läroböckerna i sina undervisningar. De flesta läroböcker är importerade från hemländerna. Lärobokens viktiga funktioner har beskrivits av Boel. Läroboken har en kunskapsgaranterande roll när en tredjedel av de femton modersmålslärarna som jobbar i grundskolor ansåg att läromedel/läroboken följer målen i kursplanen. Läroboken har auktoriserande roll när alla de femton modersmålslärarna använder läroboken som ett auktoritativt läromedel i undervisingen. Den andra viktiga funktionen till läroboken är att läroboken har en gemensamhetsskapande, sammanhållande roll, både tankemässigt alternativt ideologiskt och praktiskt. Båda lärare och eleverna kan känna sig trygga och en känsla av splittring kan förhindras. Alla modersmålslärarna ställer sig positiva

till att läroboken utvecklar elevernas språkliga och kulturella intressen. Samtliga modersmålslärarna i grundskolor och på gymnasium ställer sig positiva till att

läroboken underlättar för lärarna att utvärdera eleverna och deras kunskaper och bedöma deras kunskapsutveckling genom prov. Alla mina informanter ställer sig positiva till lärobokens funktion vilken har också en disciplinerande roll genom att vara aktiva i klassen t.ex. arbetar och läser läxor samt att använda läroboken till texterna och individuella uppgifter.

36

Alla mina informanter håller med Ekströms viktigaste funktion vilken är att en lärobok är ett praktiskt läromedel för elever och dem. Det är lättare för eleverna att ta boken hem och behålla den istället för en mängd artiklar eller kopierade papper. Modersmåläslärarna kan planera lättare och ordna sina arbeten utifrån läroboken.

Det är lättare för eleverna att ta boken hem och läsa istället för att ta en mängd olika artiklar, arbetsblad, faktaböcker. Läroboken kan vara ett viktigt arbetsredskap som hjälper läraren att planera lättare och ordna sitt arbete.

Alla mina informanter ställer sig positiva till Selanders definition av en pedagogisk text. Han betonar om pedagogiska texten som en lärobok innehåller strukturering av stoffet och läroboken är fasett-ordnad. Detta betyder att läroboken tar upp olika teman i olika avsnitt, och varje tema behandlas efter ett liknande sätt. Mina informanter anser att läroboken innehåller all information som lärs ut material(ordförråd, grammatik, strukturer), den ger eleverna en god grundläggande grammatik.

Två tredjedelar av mina informanter i grundskolor och på gymnasier ställer sig negativa till Staffans definitioner av lärobokens karaktäristiska drag. Han menar att läroboken bör vara sluten vilket betyder att en lärobok måste inramas av den institutionaliserade och den pedagogiska praktiken". Det betyder att läroboken omfattar det som kursplanen fastställer och som skall ingå i kursen. Modersmålslärana anser att läromedlen och läroboken innehåller stora luckor/brister och behöver brådskande förbättringar eller ersättning samt de anser att läroboken inte är anpassad till förkunskaperna. En av mina informanter som jobbar på grundskolor tycker att” det finns inga läromedel så vitt jag vet som vänder sig till barn som kan flytande tyska men som inte bor i ett tyskspråkigt och behöver lära sig stavning, grammatik och kultur/tysk historia mm. För det mesta går det jättebra att använda material som vänder sig till tyska barn i Tyskland men det är dels svårt med de problemen som är specifika för barn med svenska som huvudspråk, det finns inga övningar angående att arbeta med tvåspråkig ordbok och framförallt är alla läroböcker gjorda för ett helt skolår med mycket fler timmar än vi har till förfogande”.

Vad gäller användning av andra läromedel i grundskolor och på gymnasium, använder de den primära och den sekundära pedagogiska texten av läromedel i undervisningen (Korsells definitionen av läromedel). Alla mina informanter använder den primära pedagogiska gruppen som handlar om olika läromedel (audio/ visuella medier) som tillämpas i undervisningssituationer t.ex. filmer och pedagogiska dataprogram. Två tredjedelar av mina informanter använder de primär pedagogiska texterna, vilka vars huvudsyfte vid skapandet inte var att användas i undervisningssituationer men som kan användas där då t.ex. skönlitteratur, bilder, lek och tidningsartiklar.

37

5.2.3 Kan modersmålslärarna följa kraven i läroplan för att eleverna nå bäst till kurplanens mål?

Nästan hälften av mina informanter i grundskolor och på gymnasium kan inte följa kraven i läroplan medan den andra hälften av dem kan följa kraven i läroplanen. Detta för att de anser att läromedel ställer sig negativa till kursplanens mål.

Alla mina informanter använder varierade enkla läromedel i sina undervisningar men flest av dem har svårt att köpa goda kvaliteter av läromedel p.g.a. begränsande ekonomiska tillgångar samt de använder importerade läromedel och speciellt läroböcker som är inte anpassade till svenska skolsystem. Detta ställer sig negativa till skolverkets reglar om elevernas rätt till läromedel och deras rättigheter till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna(Skolverket, 2006: 14-15).

Här skrivas några av mina informanters kommentar.

En av modersmålslärare som jobbar på grundskolor och gymnasium tyckte att läroplan från skolverket skulle undervisningen vara anpassad efter elevens förmåga och bakgrunden, borde läromedlen kompletterar med andra böcker (biblioteket), elektroniska böcker, internet (andra lärarnas erfarenhet- arbetsövningar, tips etc.).

En annan modersmålslärares åsikt om läromedel är att läromedel som hon tar fram själv/ladda ner från nätet följer förstås till stora delar läroplanen, men inte alltid. Rättstavning och grammatik tar en för liten del i läroplanen i jämförelse till hennes elevers problem.

Andra modersmålslärare säger att” jag tycker inte att vi uppnår dessa genom läromedlen för att om undervisningen blir läromedelstyrd då kommer fungera dåligt samspelet mellan läroplan”.

En av mina informanter betonar om det finns en stor mängd bra läromedel på markanden, men tyvärr vi är begränsade beträffande antal inköpta böcker (Skolans budget) och även möjlighet att varje elev får sin egen bok (de flesta modersmålslärare kopierar), men det blir inte samma upplevelse för de flesta eleverna. Nej, inte fullt upp, men kompletterar med andra böcker (biblioteket), elektroniska böcker, internet (andra lärarnas erfarenhet- arbetsövningar, tips etc.)

En informant säger ”Jag har bara lärobok till mina äldsta elever (klass 6-7). Hos dem följer jag läroboken relativt nitiskt, men jag utelämnar även vissa uppgifter och tillägger andra och har extramaterial. Huvudsakligen styrs undervisningen av elevernas intressen, deras behov och av läroplanen”.

38