Läromedel i modersmålsundervisningen

1

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och

samhälle

VAL-projektet

Examensarbete

Läromedel i modersmålsundervisningen

Educational material in the mother tongue education

Mayada Musa

Lärarutbildning 90hp Examinator: Nils Andersson Slutseminarium2013-12-19 Handledare: Johan Lundin

3

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare, Johan Lundin som under arbetes

gång gett givande handledning kring uppsatsen.

Jag vill även tacka alla informanter som tog av sin tid för att besvara min enkät.

Ett oändligt tack också till min familj för deras emotionella stöd och tålamod,

speciellt till min son som hjälpt till med korrekturläsningen.

Stort och varmt tack till alla som hjälpt till och varit vid min sida!

4

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka arbetsmetoder och läromedel som modersmålslärare använder i sin undervisning samt vad modersmålärarna anser om dessa läromedel fyller krav på kursplanens syfte och mål.

Metoden var en kvantitativ enkätfrågas form. Informanter var femton modersmålslärare från olika kommuner i Sverige. Enkäten delades upp i två delar. Den första delen handlar om informanternas bakgrunder. Den andra delen innehåller 23 frågor. Frågorställningar var dels slutna frågor med fasta svaralternativ som instämmer helt, instämmer delvis, vet ej, instämmer inte och instämmer inte helt. Öppna frågor betonar om modersmålsläranas uppfattningar och åsikter om läromedel, läroplan…

Resultatet visar att modersmålslärarna är ansvariga för planering av undervisningen. De flesta modersmålslärarna anser att lärandet sker bäst när elever samarbetar, integrerar och samspelar med varandra. Modersmålslärarna föredrar att undervisa eleverna i ett par eller i grupparbete. Lärandet sker inom sociala relationer mellan elever och lärare och bland eleverna eftersom interaktion och diskussion hjälper eleverna att lyssna på andras åsikter och byta tankar. Resultatet visar också att samtliga mina informanter har varierade erfarenheter och de tillämpar olika viktiga läromedel exempelvis läroböcker, filmer, sånger, dataprogram, barn-ungdomslitteratur etc. Modersmålärarna strävar efter vägar för att upptäcka nya idérika undervisningsformer som kan ge elever möjlighet att utveckla sina språk och sina kunskaper, att delta i samtal och begripa allt som sker kring dem i samhället. Lämpliga verktyg för undervisningen används för att underlätta lärande och öka förståelse för ämnet i fokus. Läromedel kan motivera eleverna och hjälpa dem till att främja inlärning för att nå kursplanens mål.

Resultatet visar även att en del av mina informanter anser att läromedel fyller krav i kursplanen och eleverna kan uppnå målen utifrån dessa läromedel medan den andra delen anser att läromedel omfattar många brister och det är svårt för eleverna att uppnå kursplanens mål.

5

Innehåll

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Begrepp ... 8 1.2.1 Modersmål ... 8 1.2.2 Modersmålsundervisning ... 9 1.2.3 Modersmålslärare ... 9 1.2.4 Läromedel ... 9 2. Litteraturgenomgång ... 11

2.1 Läroplan och kursplans syn på läromedel ... 11

2.2 Kunskapssyn ... 12

2.3 Lärandestilar ... 14

2.4 Forskning kring läromedel ... 15

2.5 Val och tillgång till läromedel ... 16

2.5.1 Läroboken som läromedel ... 16

2.5.2 Skönlitteratur och bilderböcker är ett läromedel: ... 18

2.5.3 Bild som läromedel ... 19

2.5.4 Lek och sång som läromedel ... 20

2.5.5 IT i undervisningen ... 21

3. Metod ... 22

3.1 Reliabilitet och Validitet ... 23

4. Bearbetning och redovisning av data ... 24

4.1 Bakgrundsfrågor ... 24

4.2 Modersmålslärens undervisningssätt och metod ... 26

4. 3 Läromedel ... 27

4. 4 Läroplanen ... 31

5. Resultat och Analys ... 32

5.1 Modersmålslärare i förskolor ... 32

5.1.1 Vad har modersmålärare med sig språkinlärningssyn i sin undervisning? ... 32

5.1.2 Vilka pedagogiska verktyg eller viktiga läromedel användas av modersmålslärana i klassrummet för att främja elevernas språk-och kunskapsutveckling? ... 33

5.1.3 Kan modersmålslärarna följa kraven i läroplan för att eleverna nå bäst till kurplanens mål? ... 34

5.2 Modersmålslärare i grundskolor ... 34

6

5.2.2 Vilka pedagogiska verktyg eller viktiga läromedel användas av modersmålslärarna i

klassrummet för att främja elevernas språk-kunskapsutveckling? ... 35

5.2.3 Kan modersmålslärarna följa kraven i läroplan för att eleverna nå bäst till kurplanens mål? ... 37

6. Slutsats och diskussion ... 38

7. Referenslista ... 40

8. Bilagor ... 42

7

1. Inledning

Modersmålsämnet är ett viktigt och aktuellt ämne för andraspråkelever i svenska skolor. Modersmålsundervisningen stödjer andraspråkeleverna för att utveckla båda sina modersmål-och svenska språket. Det är viktigt för en pedagog att variera undervisningen genom att använda olika pedagogiska former vilket har en positiv effekt för lärandet. Ett läromedel har alltid varit en resurs för lärande. Pedagogersval till undervisningsmetoder och läromedel samt den begäransade tillgången till litteratur och forskning som handlar om läromedel i modersmålsämnet har varit den främsta anledningen till varför jag har valt att utforska om hur modersmålslärare tillämpar pedagogiska metoder och använder varierade pedagogiska hjälpmedel som är för att skapa framgång. I läroplanen för grundskolan står det:

”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar” (Skolverket 2011: s. 8).

Läraren ansvarar för planering av undervisningen. Elevernas inlärning ökar när lärarna aktiverar olika sinnen. Således är det viktigt som lärare att prova olika sätt som möjligt att arbeta med, samt presentera varierande pedagogiska hjälpmedel som kan styrka eleverna och hjälpa dem att främja lärande för att uppnå målen. Lämpliga hjälpmedel för undervisningen tillämpas för att underlätta lärande och utöka uppfattning av ämnet i fokus. De valda läromedlen har en stor betydelse och en positiv påverkan på inlärningsprocessen. Genom väl valda läromedel kan eleverna utvecklat sig på det personliga, kulturella och sociala-planet. I Grundskoleförordningen (1994:1 194) framgår det att eleverna skall ha tillgång till kostnadsfritt läromedel som de behöver för en tidsenlig utbildning. ”Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna(Skolverket, 2006: 14-15).

Läromedlen är därmed ett av lärarens viktiga pedagogiska redskap, som ska bidra till att eleverna uppnår pedagogiska målen för undervisningen. Men läromedlen som ska hjälpa eleverna att lära sig och förstå ett ämne, måste följa samt ta upp olika delar av målen och syftet för ämnet i kursplanen. Denna uppsats kommer att undersöka samt analysera olika läromedel i modersmålsämnet i olika former; exempelvis läroböcker, skönlitteratur, dataprogram, sånger etc. som skapas av erfarna läraren som söker efter vägar för att finna nya kreativa undervisningsformer vilka kan ge eleven möjlighet att utveckla sitt språk, sina

8

kunskaper, diskutera och förstå allt som sker kring honom i samhället. Jag kommer därefter att använda mig av läroplanen och se om innehållet är relevant i förhållande med kursplanen och kursmålen. Dessutom kommer jag att se hur väl dess mål uppfylls.

1.1 Syfte och frågeställningar

Arbetets generella syfte är att belysa femton utvalda modersmålslärares sätt att se på användningen av arbetsmetoder och läromedel i sin undervisning, samt att se hur de väljer ett lämpligt läromedel till sina elever. Utifrån deras utvalda läromedel kommer jag att undersöka om de uppfyller kraven i kursplanen.



 Vilka olika slags läromedel används av modersmålslärare?

 Hur och i vilken utsträckning motsvarar modersmålsundervisningen de mål som finns i kursplanen?

1.2 Begrepp

1.2.1 Modersmål

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker (Skolverket, Lgr2011: 87). Enligt skolverket (2008) är modersmål det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Tove Skutnabb – Kangas definierar modersmålet med olika definitioner. Modersmålet bör ha baserat på fyra kriterier: ursprungskriteriet innebär att modersmålet är det språk som man lär sig först, det andra kriteriet är det kompetenskriteriet vilket betyder att modersmålet är det språk som man behärskar bäst medan det tredje kriteriet är det funktionskriteriet som innebär att modersmålet användas mest och det sista kriteriet är attitydkriteriet vilket betyder att modersmålet bygger på att det språk man identifierar sig med (Håkansson, 2003:15 -16 ).

9

1.2.2 Modersmålsundervisning

Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskola och gymnasium och undervisningen gäller för personer med annat modersmål än svenska. Man behöver inte kunna modersmålet flytande för att få delta. Det kan hända att en andraspråkselev möjligen talar två språk i hemmet men han/hon har dock bara rätt till modersmålsundervisning i ett av språken. En elev kan nekas modersmål av kommunen under vissa omständigheter. Om eleverna tillhörande en modersmålsgrupp understiger fem personer eller om det inte finns en lämplig lärare kan man kommunen neka elever modersmålsundervisning.

Enligt skollagen är modersmålsundervisningen enbart för elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska. De ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk endast om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket (§ I 10 kap. 7 § skollagen, 2010:800).

1.2.3 Modersmålslärare

Modersmålslärare är enligt Ladberg (2000) en nyckelperson för barnen eftersom han/hon har kunskaper och erfarenheter som svenska pedagoger inte har. Ladberg menar att en lärare som talar samma språk som invandrareleven är den mest naturliga kunskapskällan. Det är också viktigt för ungdomar att ha förebilder, detta gäller speciellt ungdomar från minoritetsgrupper. Hon hävdar att positiva förebilder åstadkommer något som ingen pedagog kan efterskapa. En duktig modersmålslärare kan ge barnen en bekräftande bild av sig själv genom att visa att det är möjligt att klara sig i det nya landet (Ladberg, 2000:191).

En viktig uppgift för modersmålslärarna är, menar Paulin i boken Mer än ett modersmål, att hjälpa barnen med identitetsutveckling, ge dem sammanhang och kunskap om sitt ursprung och sin förståelse för sin situation i Sverige. Språket är en viktig del, nämligen en väg till kunskap om ursprunget, historien och sammanhanget. ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga(Arja, Paulin m.fl.1993:26).

1.2.4 Läromedel

Läromedel är ett pedagogiskt redskap som används i ett klassrum för att passa i undervisningssyfte. I forskning för skolan som hämtades från skolverkets internetsida skildrades läromedel som "alla de resurser som kan användas i en undervisningssituation". Detta kunde alltså vara allt ifrån en bok till en häst, som på lantbruksgymnasiet. Begreppet

10

läromedel innehåller idag även texter eller andra former av representationer i radio, TV, film, tidning, teater, serier, spel/digitala spel och datorer. Begreppet läromedel börjar nu närma sig en definition av typen "resurser för lärande”. Läromedel beskrivs som redskap för undervisning samt det är som en minnesbank för kunskap och kommunikation eller som en standard för social kontroll av accepterade kunskaper och giltiga ideologiska ställningstaganden.

Vad gäller med läromedel är det Selander skildrar en pedagogisk text som lärobok, övningsbok eller ett undervisningsprogram i filmen eller videons form. Ett grundläggande ide för läromedelstexter är att texterna ska återskapa eller återberätta redan existerande kunskap för sina läsare. Läromedelstexter förmedlar och reproducerar på detta vis redan tillgänglig kunskap och skapar inte ny kunskap. Detta leder till att det alltid måste finnas ett urval och begränsningar av det material som utgör innehållet hos läromedelstexter(Selander, 1988: 17).

11

2. Litteraturgenomgång

Litteraturgenomgångomgången syftar till att ge en bakgrund till ämnesområdet. Genomgången inleds med en del som behandlar kurplanen i modersmål, angående innehåll och vad aktuell forskning säger om kunskapssyn och lärandestil. Efter det följer val eller tillgång till läromedel och hur lärans tänkande om läromedelspåverkan språkutveckling när det gäller förutsättningar att planera modersmålsundervisningen.

2.1 Läroplanens och kursplanens syn på läromedel

I läroplanen för modermål i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 finns det en beskrivning av hur elevernas intresse ska stimuleras för att utveckla sina läs-skrivspråkinlärning. Det innefattar olika strategier för att kommunicera och delta i samtal genom att ” få kunskaper om skönlitteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa på modersmålet” (Skolverket, Lgr 2011:80 ). Vidare beskrivs att eleverna ”ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer”. Kursplanen syftar till att eleverna ska ha möjligheter till ”att utveckla sin förmåga för att formulera sig och kommunicera i tal och skrift och använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande”

I undersökningen ”Läromedlens roll i undervisningen” skriver skolverket (2006) vidare i 1980 års läroplan för grundskolan står att läromedel är sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå uppställda mål. I 1994 års läroplan nämns läromedel enbart för att fastställa att rektor har ett särskilt ansvar för att eleverna ska ha tillgång till läromedel av god kvalitet. Det förekommer heller inte någon definition av begreppet läromedel i övriga styrdokument för skolan, som finns i form av Skollag, olika förordningar och kursplaner för den obligatoriska skolan. I Skollagen anges dock att eleverna utan kostnad skall ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I Grundskoleförordningen (1997: 599) fastslås därtill att särskild vikt ska läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna(Skolverket, 2006: 14 -15).

Det är läroplanen och kursplanen som anger vilka mål eleverna ska uppnå tillsammans vilket är en utgångspunkt för läraren vid planering och genomförande av undervisningen. Enligt Skolverket (2006) har läromedlet historiskt sett varit statens möjlighet att styra mot en likvärdig och enhetlig skola genom att ange ramar och ekonomiska resurser för val och användning. Tidigare kursplaner anger detaljerade föreskrifter om undervisningens innehåll och genomförande och ofta angavs exempel på lämpliga läromedel. Läromedlen är även den faktiska läroplanen menar 1992 års läroplanskommitté, som Skolverket (2006) refererar till. Läroplanen (1994) nämner gällande läromedel, att rektorn har ett särskilt ansvar för att

12

eleverna ska få tillgång till läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själv kunna söka och utveckla sina kunskaper.

Rektorn har ansvaret för att ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel”(Skolverket, Lgr 11: 18).

I redovisning av regeringsuppdrag om stöd för utveckling och produktion av böcker och andra läromedel för de nationella minoriteterna beskrivs det att ”Skolmyndigheterna har under många år drivit utvecklingsarbete tillsammans med företrädare för nationella minoriteter. Detta arbete har bland annat omfattat utveckling av material samt arrangemang av och deltagande vid konferenser. I samarbetet med modersmålslärare och företrädare för de nationella minoriteterna har en god kunskap om utbildningssituation byggts upp”(Skolverket, 2009:2).

Vid diskussion med Sameskolstyrelsen och modersmålslärare slog Myndigheten för skolutveckling fast att inte utföra en extra kartläggning av läromedelsbehovet för nationella minoriteter. Efter att uppdraget hade getts valde myndigheten att istället vända sig till målgruppen för att avgöra inriktningen på utvecklingsarbetet. Utvecklingen av nya läromedel har främst utförts av organisationer och personer från de nationella minoriteterna.

2.2 Kunskapssyn

Olga Dysthe tycker att kunskapssynen i grunden kan delas in i tre olika synsätt som alla förordar varierande sätt att se på kunskap och vad som främjar inlärning. Den auktoritära kunskapssynen bygger på att det finns en etablerad kunskap som inläraren ska ta till sig. I början är inläraren ett tomt ark som ska fyllas med kunskap eftersom fakta och information som ska överföras mellan lärare och elev. Ett annat sätt att se på kunskap är utifrån den konstruktivistiska synen. Detta synsätt skiljer sig från den auktoritära på så sätt att kunskap inte enbart kan skrivas av eller kopieras, utan kunskapen måste återskapas av inläraren. Inläraren får här en verksam roll och måste själv arbeta verksamt för att lära sig. Det är först då som kunskapen till fullo kan implementeras hos inläraren. Detta innebär i praktiken att inläraren måste relatera den etablerade kunskapen till egna erfarenheter och redan förvärvade kunskaper. Man lär sig genom att väva samman den nya kunskapen med egna erfarenheter och ens eget sätt att se på världen. Det tredje sättet att se på kunskap är den interaktionistiska synen, vilken bygger på att vi lär oss genom att interagera med andra människor i ett socialt sammanhang. Det går inte att skaffa sig kunskap och förstå genom att lära sig på egen hand, utan vi behöver diskutera och interagera med andra för att befästa kunskapen och göra den till vår (Dysthe, 1996:46ff).

Enligt Vygotsky gynnas elevernas språkinlärning av att de stöttas av personer som har kommit lite längre i sin språkutveckling. Eleverna stimuleras då att nå kunskap som ligger en bit från vad de redan behärskar men som samtidigt inte är för avlägsen, d.v.s. det som

13

Vygotskij kallar den nära utvecklingszonen. Denna sorts stöttning går under begreppet schaffolding och är ett begrepp för att beskriva den stöttning som såväl lärare som klasskamrater kan ge varandra inom den nära utvecklingszonen. Här är kommunikationen mellan eleverna och inte bara mellan lärare och elev ett viktigt verktyg. Begreppet schaffolding används för att beskriva den stöttning som såväl lärare som klasskamrater ger varandra inom den nära utvecklingszonen(Dysthe, 1996:55ff).

Dysthe berättar om det flerstämmiga klassrummet, d.v.s. ”ett klassrum där lärarens röst är en av många röster som lyssnas till, där eleverna också lär av varandra och där muntlig och skriftlig användning av språket står i centrum för inlärningsprocessen” (Dysthe, 1996:13). Hon menar att en rad undersökningar har visat att det ofta är läraren som har ordet majoriteten av tiden och att eleverna bara är med i diskussioner med kortare inlägg. Istället bör man lägga grunden för en språklig inlärningsmiljö där en verklig dialog står i centrum och inte en monologisk dialog som i praktiken innebär att läraren ställer kontrollfrågor och läraren bestämmer redan vilken kunskap som ska förmedlas, reproduceras samt föras till eleverna i förläsningen/lektionen. Elevernas roll är att höra och svara på lärarens frågor som är beroende av vissa specifika uppgifter/texter (Dysthe, 1996:9ff). Det handlar alltså om att våga släppa kontrollen och verkligen bjuda in till dialog mellan såväl elever som mellan lärare och elev. Detta undervisningssätt hjälper eleverna att känner sig bekväma med och har erfarenhet av vilket också märks i klassrummet.

I ett samtal kan eleverna känna sig tydliga och ömsesidiga och kan uppnå en ny medvetenhet och betydelsen av ämnet eller den lästa texten, som inte hade varit eventuell att uppnå personligt. Michael Bakhtin har utvecklat tankar om språket och tänkandet och här lyfter han fram dialogen som en central roll. Han använder begreppen passiv- och aktiv förståelse och grunden för det sistnämnda är den respons och återkoppling som man får från mottagarna (Dysthe: s.69ff). Det betyder att förståelse av ett språk aldrig enbart kan handla om en envägskommunikation utan att det är mötet och samspelet mellan avsändare och mottagare som skapar en verklig förståelse för ett språk.

Lindberg skildrar samtalet som grund för språkinlärningen vid olika typer av kommunikation. Ett mycket bra sätt har varit s.k. effektiva grupparbeten. Där får eleverna höra språket talas av läraren(inflöde), eleverna interagerar och samtalar med varandra och får därmed ett stort utflöde. Allt ingår dessutom i ett sammanhang som gör att språket används mera meningsfullt när de får tala i ett bestämt syfte. Här ges ju också goda möjligheter till att ställa frågor, lösa problem och lära sig att på olika sätt uttrycka samma tankar. Den här formen av samtal gör också att eleverna känner sig tryggare i och med att de samarbetar med andra elever till skillnad mot när de förväntas agera individuellt inför en hel grupp eller klass. Interaktion och arbetssätt i smågrupper ger utrymme för eleverna att använda språk aktivt genom att tänka högt och ”smaka på” olika uttryck och struktur i högre grad än vid individuellt arbete där möjlighet till socialt samspel saknas. Elever som arbetar gemensamt i olika aktiviteter bidrar till att utveckla varandras språkutveckling. Denna kollektiva stöttning bidrar till ökad förståelse av den gemensamma aktiviteten(Lindberg 2004, i Hyltenstam & Lindberg, 2004:475).

14

2.3 Lärandestilar

Forskaren Ken Willing (1987) har en teori om lärande Learning Style. Teorin handlar om en inlärningsstil som är en återspegling av helheten av hur individen fungerar kognitivt, affektivt och fysiologiskt. En lärandestil är med andra ord ett uttryck för individens personlighet och anses vara svår att ändra på. Individen eller inlärenen tar reda på sin egen stil och sedan medvetet använda den. Han menar att inläraren bör vara medveten om sitt lärande för att lyckas i sitt lärande. Reid (1987) delar inlärningsstilar in i fyra olika delar Visuellt lärande (t.ex. genom läsning av texter och kartor ), Auditivt lärande (t.ex. genom lyssnande på föreläsningar och bandat material ), Kinestetiskt lärande (t.ex. genom aktiviteter förknippande med kroppsrörelser), Taktilt lärande (t.ex. genom aktiviteter förknippade med beröring och genom egna experiment) (Tornberg, 2000:18).

”Lärostilmetodik är individbaserad och den stimulerar de perceptuella preferenserna. Det är en sinnesförmåga läsas upp framför en annan vid lärandet, det vill säga, kinestetiskt (kropp), visuell (syn), auditiv (hörsel), samt taktil (händer). Vi anser att ett bra ordspråk som berör lärostilarna är ett kinesiskt ordspråk säger: ”Det du hör glömmer du, Det du ser minns du, Det du gör förstår du” (Larsson, L.2007;Larsson, M, 2007:7).

Båda författarna definierar den visuella lärsitlen ,enligt Börstsröm och Svantessons tankar , är den metoden som elever lär sig bäst genom synsinnet ,genom att läsa eller se på bilder och diagram. Metoden passar till elever som sitter stilla för lång tid samt har förmåga att koncentrera sig för att arbeta med eller förmedla information. Metoden passar bra inom det traditionella skolväsandet (katederundervisningen) där lärare styr undervisningen. Den visuelle eleven kan lära sig bäst genom att få uppgifterna skriftligt, noterar uppgifterna själva eller jobbar med kartor. De kan lära också sig bäst när de har hemläxa och förbreda sig med för att läsa ämnet i lektionen.

Den auditiva lärstilen är metoden som elever lär sig genom hörselsinnet (att lyssna och prata), genom ljud, musik, samtal och diskussion. De vill gärna förhandla, prata och vara allmänt sociala och trevliga. Metoden handlar om a att lyssna på föreläsningar, inspelade band, diskutera i gruppen jobba med gruppuppgifter. Lärare andvänder ett språk som passar till eleverna för att kunna uppfatta uppgifter. Musik är ett verktyg som passar bäst vid lärandet eftersom den auditive eleven minns bäst via hörseln. Elever kan lära sig bäst när de diskuterar i grupp eller i helklass, spelar in när elever läser och sedan lyssnar.

Den kinestetiska lärstilen är den metoden när elever deltar, rör sig, prövar, känner och använder sina intuitioner. eleverna kan vara experiment, rollspel, dramatiseringar, tipsslingor och fältstudier. Eleverna kan lära sig på egen hand genom att ha motivation och relationer. Det tar en ganska lång tid eftersom eleverna vill fundera och prova för att ta till dig. De kan lära sig bäst när de fantiserar och lever sig in i situationen, rollspel och diskussion. De bör förstå uppgiften på ett rätt sätt. Lärare hjälper och stödjer eleverna med den kunskap som de behöver.

15

Den taktila lärstilen är den metoden som är beroende på fingrarna för att få vara sysselsatta under lärandet. Metoden använder till elever som lära sig nya eller svår information med ett hjälpmedel t.ex. dataprogram, spel, pussel eller kort. Ven Lärare uppmuntarar den taktila eleven att arbete med dator för att skriva uppgifter. Taktilen eleven behöver extra tid för att bli klar med arbeten. Metoden är vanligen noggrann och detaljinriktad.

En annan modell av inlärningsstil utarbetas av Dunn & Dunn Treffinger (1992). Modellen anknyter till både Reid och Gardner och den beskriver en individs lärandestil vilken består av tre faktorer: 1) hur man lättast förstår information.2) hur man ordnar information samt3)hur fysiska, emotionella och sociala faktorer i skolmiljön inverkar på koncentrationen och förmågan att ta till sig information. Dunn& Dunn betonar om det sista faktor som handlar om inlärarens motivation och förmåga till koncentration och inlärning. De berättar om svaga elever som är kinestetiskt/taktilt begåvade. För att sådana svaga elever koncentrera sig på lärande mer behöver de röra sig fritt och pröva saker och ting på egen hand (Ulrika Tornberg, 2000: 18-19).

2.4 Forskning kring läromedel

Korsell definierar i sin bok Läromedel ordet läromedel enligt Pedagogiska uppslagsbok (1996) som” pedagogiska hjälpmedel i undervisningen”. Korsell berättar om läromedels historiska sammanfattning när läroboken var det styrande läromedlet i undervisningen i och med industrialiseringen. Flera framstående författare som Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam producerade skönlitteratur som blev läromedel i början av 1900-talet. Från och med 1960-talet producerades flera läromedelspaket som huvudbok, studiebok, bildband och stordiaserier. Denna undervisnings metod benämnandes förmedlingspedagogik. På 1970-talet förändrades förmedlingspedagogik till mer elevaktiva arbetssätt där elever sökte information på egen hand.

På 1980-talet använde pedagogen tidningar, tidskrifter och bilder som läromedel. Användning av läromedel utvecklades efter det att datorn hade intagits i skolor och internet hade blivit ett viktigt redskap för att söka information (Korsell 2007:17).

I lgr80 definieras läromedel som olika material som används av lärare och/eller elever i ett klassrum för att eleverna skall uppnå kursplanens mål. Det ska icke bara vara läroböcker eller annat skriftligt material, som t.ex. tidningsartiklar och skönlitteratur utan det ska omfatta t.ex. Internet och dataprogram, filmer och konstverk, naturen (djur och växter) och lärosituationer som t.ex. studiebesök. Vidare skildrar Folke Vernerssonss uppdelningen av läromedlen i fem kategorier efter hans studie om utvalda samhällskunskapslärares uppfattningar om vilka läromedel som är viktigast. Kategorierna som läromedlen delas upp i är: ”verkligheten”, massmedia, läroböcker, fakta- och uppslagsböcker samt AV-hjälpmedel. Verkligheten omfattar elevers och lärares egna erfarenheter och studie besök. Massmedia innefattar tidningar, radio och TV men också IKT (informations och kommunikationsteknik) medan film, video och diagram. Läroböcker består av tryckta förlagsproducerade läromedel (Skolverket 2006:19).

16

Läromedel som pedagogiska texter delas in i två grupper; den primära och den sekundära gruppen. De primära pedagogiska texterna handlar om läromedel som är framtagna med huvudsyftet att användas i undervisningssituationer t.ex. läroböcker, filmer och pedagogiska dataprogram. Andra läromedel vilket vars huvudsyfte vid skapandet inte var att användas i undervisningssituationer men som kan användas där då t.ex. skönlitteratur, foton och tidningsartiklar benämnas de sekundära pedagogiska texterna(Korsell, 2007:26).

Korsell delar in i Läromedelsproduktion i fyra:

– Förlag-producerat material som läroböcker, filmer, pedagogiska spel och dataprogram. – Övrig-producerat material som material som producerat av andra företag, myndigheter, organisationer och föreningar (t.ex. måttband från IKEA och nationella prov från Skolverket). – Lärare-producerat material som arbetsuppgifter, pedagogiska spel, minneskartor och teatermanus.

– Elev-producerat material som väggtidningar, filmer, bilder, modeller och uppsatser.(Korsell, 2007:22–23).

2.5 Val och tillgång till läromedel

2.5.1 Läroboken som läromedel

Selander beskriver i sin bok Lärobokskunskap den pedagogiska texten är strukturerad på ett särskilt sätt och utformad utifrån olika syften och intressen (Selander, 1988:27). Han skildrar mellan olika slags texter: läroboken, den vetenskapliga texten, den journalistiska artikeln, det litteratära verket och telefonkatalogen. I läromedelsanalys klargör Selander vilka karaktäristiska drag en lärobok ska ha jämfört med andra texter. En pedagogisk text innehåller:

• Kognem och förklaringar _ Kognem innebär den minsta kunskapsbärande enheten som ger betydelse. En text kan kombineras med några enkla fakta för att skapa en mening. De ger vanlig information om agent, händelse, tid, plats och objekt. Exempelvis innehåller ett påstående i historielärobokens text som börjar med ”Carl XII föddes 1682”( en agent +händelse +tid). För att undervisningen inte ska vara tråkig eller ha en repetitiv verksamhet, kräver det förklaringar som svarar på frågorna hur och varför.

• Strukturering av stoffet – En lärobok är fasett-ordnad. Detta betyder att läroboken tar upp olika teman i olika avsnitt, och varje tema behandlas efter ett liknande sätt.

•Nivågrupperad – det innebär att läroboken är producerad för en specifik åldersgrupp. Det finns läroböcker för lågstadiet, mellan – och högstadiet samt för gymnasiet. Det finns också vuxenlitteratur, barn – och ungdomslitteratur.

17

•Anpassad till förkunskaper – Det betyder att den pedagogiska texten är anpassad efter läsarens specifika förkunskaper. Eleven bör ha vissa baskunskaper för att kunna ha förståelse om texten och ta sig till en högre kunskapsnivå.

•Sluten – ”Innehållet i en lärobok är inramad av den institutionaliserade, pedagogiska praktiken". Det betyder att läroboken omfattar det som kursplanen fastställer och som skall ingå i kursen.

•Ikuggad – Det betyder att den pedagogiska texten inte får vara ironisk eller skämtsam. Läsaren bör inte tolka texten på ett sätt som är annorlunda från författarna syfte.

•Realreferens – Läroboken ska beskriva verkliga personer och händelser.

•Instruktioner till texten – Instruktioner till läroböcker finns ofta i läroboken, synlig för eleverna, eller i form av stöd till läraren.

Produktion för olika slags marknader – Den pedagogiska texten är producerad för att användas i en specifik institutionaliserad form, skolundervisning.

•Syften – Syftet med en lärobok kan förmedla någon typ av grundkunskap inom ett område till det uppväxande släktet. Det delas upp i explicita och implicita syften. De explicita syftena blir då t.ex. att läroboken ska lära ut ett slags grundkunskaper till eleverna. De implicita syftena handlar om att förmedla sätt, att värdera och att strukturera sin verklighet (Selander, 1988:36–38).

Boel har i artikeln Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande beskrivit viktiga funktioner som läroboken har i skolan. Läroboken har en kunskapsgaranterande, auktoriserande roll. Kunskaper i en lärobok kan anses vara en garanti för lärare på att eleverna ska uppnå kursplanens mål.

Till den här punkten kan den särskilda auktoritet föras som just text har haft i samhället i sin helhet, och som nog finns kvar. Ett exempel på särskilt auktoritativa texttyper är läroböcker och uppslagsböcker.

Läroboken har en gemensamhetsskapande, sammanhållande roll, både tankemässigt alternativt ideologiskt och praktiskt. Läroboken ger omfattande studier. Lärare och eleverna kan känna sig trygga och förhindra känslan av splittring, sannolikt för dem. Den ger ett slags ömsesidig syfte.

Läroboken underlättar utvärderingen av eleverna och deras kunskaper för lärarna. Med den auktoritet lärobokstexten kan lärarna kontrollera och bedöma elevernas kunskapsutveckling genom prov och eleverna kan sedan utvärderas och betygsättas utifrån det dominerade läromedlet.

18

Läroboken underlättar i övrigt arbetet och livet först och främst för lärarna, men sannolikt också för eleverna. En lärare som har få erfarenheter eller är osäker på sitt ämne, kan använda läroboken som stöd i arbetet.

Läroboken anses som ett praktiskt läromedel för elever och lärare. Det är lättare för eleverna att ta boken hem och läsa istället för att ta en mängd olika artiklar, arbetsblad, faktaböcker. Läroboken kan vara ett viktigt arbetsredskap som hjälper läraren att planera lättare och ordna sitt arbete.

Läroboken tjänar som kompetens- och rums överskridande vid lärarsamarbete när lärarna är utspridda geografiskt både inom skolan och utanför.

Läroboken har också en disciplinerande roll. Eleverna kan vara aktiva och disciplinerade i klassrummet genom att arbeta, läsa läxor, ha förståelse om deras roll i skolan och hur de kan uppnå kursplanens mål utifrån kunskaper i läroboken (Englund, 1999: 339-341).

2.5.2 Skönlitteratur och bilderböcker är ett läromedel

Modersmålets centrala innehåll i (berättande texter och sakprosatexter) i läroplanen för grundskolor i olika åldrar betonar om eleverna bör använda olika slag berättande texter och poetiska texter för barn och unga i förom av bilderböcker, kapitelböcker, skönlitteratur för barn och vuxna, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Texten bör ha olika syften argumenterande, förklarande, beskrivande och narrativ.

Användandet av skönlitteratur som medel för lärande har alltid varit omtalad. Man blir fascinerad av användandet av skön- och facklitteratur på Kvarnbyskolan i Rinkeby. Där har Birgitta Alleklev och Lisbeth Lindvall (2000) genomfört ett treårsprojekt som de kallar för Listiga räven. Läsning är avgörande för barnens läs- och språkutveckling. Projektets idé och arbetsmetod var att utforma barns läs- och skrivinlärning till någonting som är enbart lustfyllt och genom att inte använda traditionella läsläror utan istället använda skön- och facklitteratur. Tanken var att barnen skulle få egna läsupplevelser som skulle väcka ett bestående intresse för böcker. Tanken bakom metoden var att arbeta med hur barn lär sig och ge dem hjälp till självhjälp. Projektet säger att läsning och skrivning ska finnas med i alla aktiviteter. Projektet genomförs i en klass som består bara av barn med invandrarbakgrund från årskurs 1 till årskurs 3. Utgångspunkten för projektet bygger på den nyzeeländska läsinlärningsmetoden ”Whole Language”. I projektet använder lärare inte traditionella läseböcker och läromedel utan all undervisning sker utifrån skönlitterära texter och faktatexter. De nära samarbetar med Rinkeby biblioteket och där får de information om böcker och bjuds in för sagostunder samt hjälp att låna böcker. Lärarna högläser en saga för barnen och sedan samtalar de om det lästa och sist återberättar barnen sagan inför klassen eller berätta sagan genom att dramatisera. Barnen tränar också skriva och teckna sina egna sagoböcker. Varje elev har läst över hundra böcker under de först två åren. Detta sätt att arbeta har gett barnen en rik läs- och skrivvana och efter projektet gör barnen stora framsteg och presterar bättre än svenska elever.

19

Det är viktigt för barnen att ha läslust och motivation för att läsa skön-och facklitteratur. Elever tillsammans med sin lärare läser högt en bok eftersom barnens intresse för läsning ökar när lärarna själva läser för dem och med dem. Efteråt kan barnen berätta händelser i boken genom att använda språket, kommunikationsverktyg. Deras reflektion sker genom olika aktiviteter som ritning, målning och muntliga berättelse i form av ett samtal med sina kompisar för att reflektera sina upplevelser och utbyta tankar med varandra. De kan också skriva små verser och dikter. För att öka barnens motivation till läsning och skrivning, lärare bör tillsammans med barnen går igenom deras text och rätta deras språkliga fel. Syftet med detta är att stimulera barnen att skriva rätt och snyggt.

Vidare beskriver Ekström att boksamtalet är ett sätt att väcka intresse eftersom ett samtal om den lästa boken kan hjälpa, stötta och inspirera varann och ge varann förslag till läsning och språkutvecklingen. Ekström berättar om boksamtalets syften vilken är att stimulera till läsning, att ge språkträning, att ge träning i högläsning och ge träning i att göra en kort resumé, att ge möjlighet till kontroll av man läst, att ge tillfälle att rekommendera böcker och att ge hjälp till förförståelse av en text så att man kommer igång med läsningen(Ekström, 2001: 51).

2.5.3 Bild som läromedel

I läroplanen för förskolan, framkommer det även där hur bild och språk kopplas samman. Varje barn ska utveckla ett intresse samt förståelse för symboler och vad dessa har för betydelse i kommunikationen. De ska också utveckla ett intresse för bl.a. bilden, hur man kan samtala, tolka och använda sig av denna. Bild ses också som ett redskap i att kunna förmedla tankar, upplevelser och erfarenheter (Skolverket, Lpfö98:11).

Bilder i läroboken har verkligen särskilda möjligheter att förklara, informera, stimulera och förstärka innehållet i texter. Selander (1988) skildrar bilder som kunskapsbärare eftersom det kan vara en illustration till och stöd för en text. T.ex. texten beskriver en kung som kombineras med hans bild. Bilden har ett syfte att lätta upp texten. T.ex. I avsnitt om Sveriges Stormaktstid relaterar en bild till Axel Oxenstiernas Fädernesgods. Bilden kan fungera som en självständig informationsbärare. T.ex. En karta kan fungera som informationsbärande bild och är lättare att förstå relativt mot text och som ordspråket säger ”En bild säger mer än tusen ord”(Selander, 1988:118–119).

Dorita Finell berättar om vikten av bild för barnet eftersom bilden kan ge barnet ord och genom denna bild kan barnen lära sig nya begrepp. Med bilden kan barnen visa hur mångfaldig, fascinerande och intressant vår värld och natur är. Bilden kan stärka barnens självförtroende på ett lustfyllt och naturligt sätt. Bilden kan väcka känslor och uppmuntra barnen att tänka och uttrycka sina tankar som leder till en öppen dialog. Med hjälp av vuxna kan barnen beskriva en bilds innehåll samt formulera sin förståelse om bilden med egna ord (Arja, Paulin m.fl.,1993:115 ).

Trinidad Rivera berättar om bildens funktion för att hjälpa eleverna att stärka och stödja inlärning av nya begrepp, väcka känslor, minnen och tankar. Det stimulerar till olika slags

20

språkliga uttryck samt ger många möjligheter till att utveckla egen strategi som är lämpad efter elevernas behov, intressen och mognad(Arja, Paulin m.fl.1993:66).

2.5.4 Lek och sång som läromedel

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter(Skolverket Läroplan för förskolan, Lpfö 98:6).

Andra lärande sätt för barnen är lek. Leken är det bästa pedagogiska verktyget för att observera, tänka, uppleva och reflektera över sina tankar. Barnens egna erfarenheter, tidigare kunskaper och interaktion främjar deras förmåga till lärande och upptäckt av olika fenomen i sin omvärld. Barnen använder sina sinnen för att möta och första omvärlden. Vygotysky anser att leken är den viktigaste strukturen för inlärning hos elever. Eleverna kan visa sina fantasier i praktiken och uttrycka sina tankar om den värld de lever i. Eleverna kan bli mer aktiva, svartagande och deltagande i arabetet. I leken kan eleverna observera och sedan delta aktivt. Eleverna kan vara mer aktiva genom att integrera och samspela med andra eftersom kunskap finns mellan människor och den kan utvecklas genom växelverkan och genom utbyte av erfarenheter. Lärandet sker bäst genom deltagande i ett socialt samspel. Eleverna kan lära sig genom interaktion med vuxna och andra barn. Barn tillsammans med vuxna kan samarbeta under leken (Christel Persson, 2006: 65).

Ett naturligt sätt för barnen att hantera verkligheten är leken. Genom den arbetar barnen med dagliga händelser och de behöver inte längre uppleva situationer. Enligt definitionen är leken både kreativ och respektlös. Det finns inga gränser för vad som skall göras och vem man kan vara. Ett exempel på det är när pennan blir ett flygplan då lämnar barnet här- och nutiden och låstas något annat. Barn brukar ofta ställas av läraren inför månfärder samt skattjakter och barnen som är vana att leka brukar ofta ha det lättare att lösa sådana problem/uppgifter. Som vuxen har man flera möjligheter att vara till hjälp med leken. Ett sätt kan vara att delta i en pågående lek och låta barnet själv får styra. Ett andra sätt kan vara att införa nya spännanande föremål eller ett spännande meddelande som kan utgöra en utgångspunkt för vidare fantasier och lek. (Andersson P. m.fl., 2000: 7 )

I forskningen andraspråket i förskolan beskriver författaren Jarlfors & Svensson vikt av språklek i förskolan. De berättar om Lillemyr (1990) när han talar om leken som ett pedagogiskt redskap. Pedagoger i förskolor bör respektera de leker som barnen leker och träda in i dem efter barnens villkor. Enligt Olausson(2012) spelar pedagogen en stor vikt på barnens språkutveckling när de planerar leker och hjälper barnen för att skapa aktiviteter och verksamheter som underlätta för barnen att integrera med de lekarna. Författarna beskriver vidare Arnqvist åsikter om språklekar som barnen kan beskriva och förklara föremål, form, färg, mm. Pedagogen bör anpassa föremålen eters barns åldrar och nivåer. Ett exempel på

21

språklekar är barnen kan använda synonymer, antonymer när de beskriver eller uttrycka ett föremål. Författarna berättar också om Arnqvist och Lidberg, Hyltenstam när de anser att barnen kan lära sig språkets betoningar och rytm när de sjunger en barnsång, låtar och rim. Här skildrar författarna musik som en pedagogisk arbetsätt eftersom genom musik kan pedagogen exemplifiera ett område som barnets hemland och dess musikkulltur. Barnet kan lära sig mer och ha mer förestålse när hon imitera andra (Jarlfors & Svensson, 2012: 8-9).

2.5.5 IT i undervisningen

Dator är ett uthålligt träningsredskap som kan användas för att skapa intressanta arbetsuppgifter. Eleverna ökar sina motivationer och intresse när de jobbar med dator.

Enochsson skildrar i sin bok Internet – sökningens didaktik den fjärde basfärdigheten. Det stora informationsflöde som människan jämt möter i samhället kan hanteras med hjälp av datorn. Rask talar om åtta S: ”söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa” En uppgift som läraren har är att lära eleverna att söka information via dator(internet).

Enochsson menar att unga kan väldigt mycket om datorer så att de äldre inte har något att tillföra men däremot säger hon att många barn och ungdomar är i behov att få grundläggande kunskaper i hanteringen av Internet (AnnBritt Enochsson, 2007:11).

Ekström beskriver i sin bok Satsa på språket att datorn är en hjälp i språkarbetet. Hon tycker att elever bör sitta två och två vid datorn eftersom det ska bli ett språkarbete för dem. De två eleverna ska kunna tala om vad de gör och diskutera med varandra om rent tekniska frågor, hur de träna för att lösa ett problem. Datorn är ett pedagogiskt redskap för eleverna som har svaga rättstavarna och för språkliga handikappade eleverna eftersom de ska ha motivation till att skriva på datorn med hjälp av Word – rättstavningsprogrammet (Ekström, 2001: 32).

22

3. Metod

I detta avsnitt kommer jag först att ta upp metoden som jag har använt mig av i arbetet för att uppnå syftet (Se 1.1). Insamlingen av data i den här undersökningen är genomförd genom en enkätundersökning, vilket är en kvantitativ metod. Varför i just detta fall enkät som metod är viktig, är för att kunna få fram svar som enkelt går att jämföra och göra det möjligt att skapa en kortfattad bild av läromedel som används av modersmålslärare. Syftet med enkätundersökningen är att nå ett mer betydande underlag kring modersmållärares val av läromedel. Genom att nå ut till ett stört antal modersmålslärare ökar även underlaget för att senare kunna föra diskussioner kring studiens syfte och dess frågeställningar.

För att samla in data skapades en enkät som innefattade studiens syfte och upplevelsen av modersmålslärare och vilka läromedel de använder för att uppnå kursplanens mål. Enkäten utformades så att den skulle vara lätt att förstå av informanterna och inte ta för lång tid att besvara, detta för största möjliga svarfrekvens.

Enkäten (se bilaga 1) delades upp i två delar. Den första delen beskriver informanternas bakgrunder såsom, kön, ålder, utbildning, arpetsplatser, erfarenheter. Den andra delen granskar modersmålslärarnas arbetsmetoder och användningen av läromedel. Frågorställningar var dels slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor för att fånga modersmålslärarnas uppfattningar.

Det ställdes 31frågor (se bilaga 1). Bland frågorna ställdes 20 attitydfrågorna med en femgradig skala. Trost (2012:69) beskriver ett sätt att ställa attitydfrågor. Sättet är att man i frågeformuläret ber informanterna ta ställning till ett antal påståendena och ange i vilken utstäckning han eller hon instämmer i påståendena. Det betyder att informanterna kan välja bland de femgradiga skalorna för att de inte skulle placera sina svar i mitten, utan att kräva ta ställning i en viss riktning.

Utifrån mitt urval kommer jag bland annat att få kunskap om hur modersmålslärarna resonerar kring användande av olika arbetssätt som läromedel i modersmålsundervisningen och hur läromedel tillämpas efter elevers förutsättningar och behov.

Trost beskriver webbenkäter var ett mycket kostnadseffektivt sätt att genomföra en datainsamling, bland annat för att distribution är billig. Ett sätt för enkätsundersökning är att använda personer vars e- postadresser man känner till (Trost, 2012: 135). Den första e-posten som skickades var enbart en förfrågan och för att se vilka som ville delta i undersökningen. Sedan skickades enkäten som var bifogad i e-posten till samtliga deltagare. Responstiden var ungefär en vecka. Enkäten består av 31 båda flervalsuppgifter och öppna frågor. Frågorna behandlar informanternas bakgrund, deras attityder till olika arbetssätt och arbetsformer såsom läromedlen som användas i undervisningen och deras uppfattning till kursplanen. Jag har själv inte varit delaktig i min enkätundersökning, trots att jag är en del av min målgrupp. Detta för att inte påverka hållningens objektivitet. Deltagarna var mina kollegor

23

som är modersmålslärare och som jobbar på olika skolor i olika kommuner. Min målgrupp som jag valde kändes det som praktiskt.

Jag bestämde mig för att skicka enkäten via e- post till modersmålslärare för att få veta deras åsikter och attityder till uppsatsens syfte. En förfrågan via e- post skickades till modersmålslärare där jag undrade om de var villiga att delta i undersökningen. De flesta visade sitt intresse och tackade ja. Därefter gjorde vi upp om när de ifyllda enkäterna skulle skickas. Detta skulle ske under höstlovet v.44. Deltagarna bestod av 12 kvinnor och 3 män och alla var i åldersgruppen 30- 59 år.

3.1 Reliabilitet och Validitet

Med begreppet reliabilitet eller tillförlitlighet menar Trost att en mätning är så att säga stabil och inte utsatt för .t.ex. slumpinflytelser, alla intervjuare skall fråga på samma sätt, situationen skall vara likadan för alla Det betyder att jag får hög grad av reliabilitet eftersom jag likaså har använt mig av enkla påståenden, enkla frågor och enkla svar för att alla informanter ska begripa frågorna på samma sätt och minska risken för missuppfattning. Inom begreppet reliabilitet särskiljs fyra komponenter: Kongruens handlar om liknande frågor som mäter samma sak och denna komponent är väsentlig vid enkätundersökningar eftersom man ställer ett antal frågor om samma företeelse för att kunna få med alla dessa nyanser och sedan kan man göra index med dem liknande frågorna som element. Precision hänger samman med hur respondenterna eller informanterna svara på frågorna eller hur de svarar på enkätformulär genom att kryssa i rutorna. Objektivitet betyder att svaren sammanställs på likadant sätt. Om detta uppfylls är objektiviteten hög. Konstans handlar om tidsperioden eller förutsätter att fenomenet eller attityden inte ändrar sig. Vid kvantitativa studier, är det viktigt att konstans föreligger i kortsiktig mening om man svarar idag eller imorgon skulle inte spela någon roll för hur svaret kommer att bli.

Enligt Trost ”Traditionellt menar man med validitet eller giltighet att instrumentet eller frågan skall mäta det den är avsedd att mäta". Begreppet validitet innebär att undersökningen skall mäta det som är planerat att mäta. Det betyder också att en forskare först undersöker det han ska undersöka. Jag anser att min undersökning också har fått en hög validitet eftersom mina informanter har olika åldrar, arbetserfarenheter och att de arbetar på olika skolor i olika kommuner (Trost, 2012:61–63).

24

4. Bearbetning och redovisning av data

I detta avsnitt kommer jag att presentera resultaten utifrån de attityder som de verksamma modersmålslärarna angett i sina svar på enkäten (bilaga 1) kring deras arbetsmetoder, undervisningens sätt i klassen, läromedel och dess påverkan på elevernas språkutveckling till att uppnå kursplanensensmål. De viktigaste svarsalternativfrågorna kommer att förklaras i form av tabeller medan de öppna frågorna kommer att sammanställas och beskrivas. Attitydfrågorna har de instämmande alternativen och det numreras som 1 ” instämmer helt ”och 2”instämmer delvis”, respektive de icke instämmande alternativen 3” vet ej”, 4 ”instämmer inte ”och 5 ” instämmer inte alls”.

I analysen kommer jag att använda begreppet ” ställer sig positiva ” till dem som har svararat på ”instämmer helt ”och ”instämmer delvis”. Medan begreppet ” ställer sig negativa ” kommer att ersätta svaren ”instämmer inte ”och” instämmer inte alls”.

Resultatredovisning presenteras i fyra olika områden. Det första området handlar om modersmålslärarnas bakgrund (kön, utbildning, arbetsplatser och arbetstider, grupps uppdelningar och elevernas antal ). Det andra området handlar om modersmålslärans undervisningsarbetssätt och metod. Detta område redovisar vad modersmålslärare har med sig för kunskapssyn, språksyn och språkinlärningssyn och hur eleverna når bäst fram till språkutveckling.

Det tredje området handlar om läromedlens innehåll. Det innefattar dels att se på hur läromedel styr undervisningen och dels att se på om böckerna produceras i Sverige eller importeras från andra länder, olika typer av läromedel. Exempel på läromedel är läroböcker, dagstidningar, vecko- och facktidningar, filmer, TV-program, datorprogram, webbsidor, institutioner och företag (museer, företag, myndigheter) utanför skolor. En del handlar om läromedlen har en tydlig och klar struktur eller inte genom att träna elevernas kunskaper i olika typer av språkaktiviteter: läsning, skrift, tal, lyssnande och grammatik.

Det sista området handlar om läromedel stämmer bra med kurplanens mål och syfte. Det handlar om undervisningen vara anpassat efter elevens förmåga och bakgrunden.

För att få bästa resultat tänkte jag göra en jämförelse i form av tabeller mellan modersmålslärarnas arbettsätt och läromedel som används i förskolor, grundskolor och gymnasier. Tabeller ska omfatta de viktigaste frågorna som skickades till informanterna.

4.1 Bakgrundsfrågor

Av de 15 tillfrågade modersmålslärarna var 12 kvinnor och 3 män. Deras ålder var mellan 30 – 59 år. Alla var med utländsk bakgrund. Antalet modersmållärare som kommer från EU- länder var 5 stycken medan 10 informanter kommer från länder utanför EU.

Informanterna med europeisk bakgrund underviser sina elever: finska, kroatiska, ryska, spanska och tyska (Eu- länder). Informanterna som inte är från EU-länder undervisar i albanska, arabiska, bosniska, dari, kinesiska, kurdiska, pashto, somaliska, och tigrinja.

25

Alla informanter har varierade utbildningar. Tre av informanterna har magisterexamen från sina länder t.ex. magisterexamen i biologi, magisterexamen i juridik och magisterexamen i engelska litteratur. Fem av informanterna har lärarutbildning från sina länder medan tre modersmålslärare har lärarutbildning från Sverige. En modersmålsärare har ekonomi utbildning från sitt land medan de tre sistatär fortfarande lärarstudenter i Sverige.

Vad gäller informanternas arbetsplatser, jobbar de på olika gymnasier, grundskolor, förskolor och särskolor i olika kommuner. Deras erfarenheter i modersmålundervisning varierar mellan 1- 16 år. Alla de tillfrågade modersmålslärarna jobbar på grundskolor från årskurs 1 till årskurs 9 samtidigt. 8 av dem jobbar också på förskolor samt sex modersmålslärarejobbar på gymnasium. Varje informant jobbar mellan 2- 15 skolor. Ytterligen 8 modersmålslärana jobbar på heltid, 4 av dem jobbar på deltid mellan (40 % - 90 %) medan 3 stycken jobbar som timanställda. Antalet grupper varierar mellan (3-20) grupper. En grupp består av (2-15) elever. Nedansåtende tabeller visar modersmålslärare kön och hemlandets ursprung.

Tabell 1: Modersmålslärare efter kön och skolform

Kön Förskolor Grundskolor Gymnasiet Summa

Kvinnor 6 12 6 24

Män 2 3 0 5

Summa 8 15 6 29

Tabell 2: Modersmålslärare efter hemlandets ursprung

Land förskolor Grundskolor Gymnasiet Summa

EU länder 3 6 3 12

Utanför EU länder 5 9 3 17

26

4.2 Modersmålslärens undervisningssätt och metod

Följande resultat är utformade utifrån de attityder som de verksamma pedagogerna angett att de har kring de undervisningens sättet och om de anser att elevernas lärande gynnas av arbetet med grupparbete

I detta område kommer jag att dela frågorna som handlar om undervisningssätt och metod i tre frågor enligt följande: ”Lärare har en auktoritär lärarroll där det i huvudsak har varit katederundervisning och fakta som ska läras”, ”Eleverna undervisas i grupparbete/pararbete eller genom dialog/diskussion” och ”grupparbete leder till språkutvecklande”.

Tabell 3: Modersmålslärares arbetssätt

Frågor 8 Förskolorlärare 15Grundskolslärare 6 Gymnasielärare Summa

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5

0 0 0 6 2 6 4 1 3 1 5 1 0 0 0 29

Eleverna undervisas i grupparbete/pararb ete eller genom dialog/diskussion 5 2 0 1 0 8 5 0 1 1 3 2 0 1 0 29 Grupparbete leder till språkutvecklande 6 1 0 1 0 11 2 0 2 0 4 1 0 1 0 29 Summa 11 3 0 8 2 25 11 1 6 2 12 4 0 2 0 87

27

I tabell 3, beskrivs det att nästan alla tillfrågade modersmålslärare som jobbar i förskolor inte har en auktoritär lärarroll eller katederundervisningen i sina lektioner. Istället ställer nästan alla mina informanter som jobbar i förskolor med att undervisa sina elever i grupper sig positivt till samspel med andra genom den dialogiska undervisningens sätt i klassen. Medan en av modersmålslärarna i förskolan ställer sig negativt till den dialogiska undervisningens sätt. I frågan om grupparbete och språkutveckling ställer sig nästan alla modersmålslärare lärare positiva till denna fråga utom en av dem som ställer sig negativ till denna fråga.

Vad gäller modersmålslärare i grundskolor och deras undervisningssätt i klassen ställer sig drygt två tredjedelar positiva till den auktoritära lärarollen eller katederundervisningen i klassen. En av dem vet inte om hon ställer sig positivt eller negativt till den auktoritära lärarollen medan nästan en tredjedel ställer sig negativ till denna fråga.

I frågan om det dialogiska klassrummet ställer sig nästan två tredjedelar positiva till frågan medan en tredjedel ställer sig negativ till denna fråga.

Mer än två tredjedelar av de tillfrågade modersmålslärarna i grundskolor ställer sig positiva till att grupparbete/dialogiska undervisningen leder till språkutvecklingen medan drygt en tredjedel hade en annan åsikt om grupparbete eftersom de ställer sig negativa till detta undervisningssätt.

Alla de tillfrågade modersmålslärarna som jobbar på gymnasium ställer sig positiva till den auktoritära lärarollen i klassen och nästan alla dem håller också positivt med grupparbetes undervisning. Alla informanter anser att grupparbetet leder till språkutveckling.

4. 3 Läromedel

I tabell 4 redovisas beräkningar kring informanternas upplevelse om läromedel utifrån enkätens uppdelade arbetsplatser.

I läromedel finns det 17 frågor, 15 av dem är attitydfrågor medan de andra tvåorna är öppna frågor. Här analyseras de viktigaste attitydfrågorna utifrån de tillfrågade modersmålslärarna i förskolor, grundskolor respektive gymnasium.

I förskolor svarade nästan alla de tillfrågade modersmålslärarna negativt kring den styrande läroboken i undervisningen medan en av dem svarade positivit. Hälften av dem som svarade positivt på frågan om de använde läromedlen var producerade i Sverige medan den andra halvan svarade negativt på frågan. Mer än häftan av mina informanter fick läroboken eller läromedel importerat från hemländer medan de andra svarade negativt. Nästan två tredjedelar av dem svarade positivt på frågan om att läroboken används till texterna och individuella uppgifter medan drygt en tredjedel ställde sig negativ till frågan. Alla svarade positivit om användningen av andra läromedel i undervisningen som audio/visuella medier (internet, video, inspelningar, etc.) och tidningar, bilder, lek, sånger mm. eller andra sorts hjälpmedel.

28

Nästan alla de tillfrågade modersmålslärarna i förskolor ställer sig positiva till att läroboken innehåller all information (ordförråd, grammatik, strukturer) som lärs ut medan två av dem instämmer negativt. 3/8 av modersmålslärare ställer sig positiva till att läroboken ger eleverna en god grundläggande grammatik medan 5/8 av modersmålslärarna ställer sig negativa till frågan.

Hälften av mina informanter håller positivt med att läromedlen och läroboken utvecklar elevernas språkliga och kulturella intressen medan den andra hälften håller negativt med frågan. Nästan alla mina informanter håller positivt med frågan ”Läromedlen och läroboken innehåller stora luckor/brister och behöver brådskande förbättringar eller ersättning”. Alla informanterna gör utvärdering i slutet av terminen med eleverna eller i omedelbar anslutning till en uppgift, en film, en bok.

I tabellen visas att modersmålslärare som jobbar i grundskolor har andra attityder kring läromedel. I tabellen ställer sig nästan alla de tillfrågade modersmålslärarna positiva till den styrande läroboken i klassen. En tredjedel av dem svarade positiv med Läroboken eller läromedel är producerat i Sverige medan de två tredjedelen svarade negativt med denna fråga. Nästan alla dem importerar sina läroböcker eller läromedel från sina hemländer. Alla de tillfrågade modermålslärarna svarade positivt på frågan om lärobeoken används till texterna och individuella uppgifter samt alla dem informanterna använder Audio/visuella medier (internet, video, inspelningar, etc.) mycket i undervisningen. Två tredjedelar av dem använder tidningar, bilder, lek, sånger mm. eller andra sorts hjälpmedel medan en tredjedel inte använder sådana läromedel. Alla de tillfrågade modersmålslärare i grundskolor svarade positivt när det gäller de två frågorna: Läroboken som innehåller all information som lärs ut material (ordförråd, grammatik, strukturer), läroboken som ger eleverna en god grundläggande grammatik och frågan om läromedlen. Ytterligare en tredjedel av de femton modersmålsärarna ställer sig positiv till läroboken utvecklar elevernas språkliga och kulturella intressen medan drygt två tredjedelar av dem ställer sig negativa till frågan. Ytterligen två tredjedelar svarade positivt om läromedlen och läroboken innehåller stora luckor/brister och behöver brådskande förbättringar eller ersättning. Medan drygt en tredjedel svarade negativt på frågan. Alla informanterna svarade positivit när de gör utvärdering i slutet av terminen med eleverna eller i omedelbar anslutning till en uppgift, en film, en bok.

Vad gäller användningen av läromedel i modersmålsundervisningen på gymnasium, lämnade de sex tillfrågade modersmålslärarna nästan samma svar som modersmålslärarana i grundskolor har lämnats i enkäten. Alla mina informanter svarade positivt på frågan om den styrande läroboken i undervisningen. Hälften av dem använder läroboken eller läromedel som är producerat i Sverige medan andra hälften svarade negativt om denna fråga.

Alla de tillfrågade modersmålslärarna svarade positivit på att de fick läroboken eller läromedel från sina hemländer. Alla mina informanter svarade positivt när de använder läroboken till texterna och individuella uppgifter samt de alla svarade positivt på att de använder mycket andra läromedel som audio/visuella medier (internet, video, inspelningar, etc.) i undervisningen. Hälften av dem svarade positivt och de andra svarade negativt på frågan som handlar om användning av andra hjälpmedel som tidningar, bilder, lek, sånger

29

mm. eller andra sorts hjälpmedel. Alla de tillfrågande modersmålslärarna på gymnasium kom överens om lärobokens vikt eftersom det innehåller all information som lärs ut material (ordförråd, grammatik, strukturer) samt det ger eleverna en god grundläggande grammatik. Hälften av de sex modersmålslärarna på gymnasium svarade positivt på att läromedlen och läroboken utvecklar elevernas språkliga och kulturella intressen medan den andra hälften svarade negativt på frågan. Två tredjedelar av dem ställer sig positiva till att läromedlen och läroboken innehåller stora luckor/brister och behöver brådskande förbättringar eller ersättning medan en tredjedel ställer sig negativa till frågan. Alla mina informanter gör utvärdering i