Syftet med denna studie var att granska i första hand vilka arbetssätt modersmålslärare använder i sin undervisning, hur modersmålslärarna väljer sina läromedel samt deras synpunkter om kursplanens mål. Resultatet visar tydligt att alla de tillfrågade modersmålslärarna som jobbar i förskolor, grundskolor och på gymnasium koncentrerar sig på kommunikation och samtal genom att ge eleverna mer möjlighet att använda språket i många situationer. Med hjälp av dialog stimuleras eleverna till kommunikationer som i sin tur bidrar till en social interaktion och samspel mellan eleverna och läraren. Dialog och samtal ökar motivation hos eleverna samt koncentration mot en uppgift och efteråt genom gruppsamarbete ökar förståelsen i uppgiften. De känner att lärande är roligt och stimulerande. Det är också viktigt för samtalet och dialogen i en klass eftersom lärande sker i ett socialt samspel där språk och tanke utvecklas. Lärande sker när elever utveckla sina inre förståelser i ett socialt samspel, hjälper till tankeutveckling hos eleverna och utmana de för att se eller upphitta nya saker. Grupparbeten hjälper eleverna att lära av varandra, samarbeta, lyssna till andras åsikter och tanke, respektera andras argument och bidra till en lösning på ett gemensamt problem, utveckla deras tidigare kunskaper samt skapa nya kunskaper. Grupparbeten görs för elevernas sociala utveckling eftersom de använder språket som redskap till vidare utveckling. Genom samtalet med andra får eleverna syna på och begripa både sitt eget och klasskamraternas tänkande genom att formulera deras tänkande synligt för eleverna. Vygotyskij påpekar att barn lär sig genom samspel med sin omgivning och barnet måste vara verksamma. Det betyder att lärande sker hela tiden. Den Vuxnes uppgift är att handleda barnet med minsta rimliga stöd genom att ställa frågor, ge tips och alla dessa måste ske genom dialog och diskussion utifrån gemensamma idéer. Med dialog och samspel kan barnet utforma ny kunskap tillsammans med vuxna eller med sina kamrater. Språket är ett kommunikationsmedel vilket barn kan uttrycka sina känslor och tankar genom språket. Barnen kan lära sig när de pratar med sig själv eller tänker högt.
Utifrån det sociokulturella perspektivet uppfattas lärande av det modersmålspråket som deltagande i sociala praktiker där de viktigaste redskapen är språket och kommunikationen med läraren och andra elever. Detta innebär att en grundtanke i det sociokulturella perspektivet skapas och förs genom kommunikationen i klassen.
I resultaten kommer jag fram att mina tillfrågade modersmålslärare väljer ett lämpligt läromedel för att utveckla elevernas språk. Alla mina informanter som jobbar i förskolor och hälften av informanterna som jobbar i grundskolor och på gymnasium ställer sig positiva till att läromedel stämmer ganska bra med modersmålsämnets syfte och kursplanensmålet. De motsvarar elevernas ålder, erfarenheter, intressen och språkkunskaper. Medan andra del av dem ställer sig negativa till kursplanensmålet. Anledningen till detta är att innehållet i den nya kursplanen är för omfattande och att kunskapskraven alltför höga om man tänker på antal undervisningstimmar och begränsande material. T.ex. de flesta eleverna bara får mellan 40-60
39
minuters lektion per vecka och att detta inte är tillräcklig för att undervisningen ska kunna uppfylla kursplanens mål.
Modersmålslärares uppdrag är att uppmuntra eleverna att experimentera, diskutera, fråga, samarbeta, leka, tänka och presentera sina kunskaper och erfarenheter. Det är viktigt att vi pedagoger skapar en kultur som uppmuntrar nyfikenhet, samarbete och som tillåter misstag och funderingar utan färdiga svar. I vårt arbete är viktigt att väcka barnets intresse och ibland förenkla uppgiften så att barnet kan förstår vad de måste göra.
I min undersökning har jag kommit fram till att teorier som har beskrivits ställer sig dels positiva och dels negativa till modersmålslärans svar. Alla forskningar i litteraturgenomgång och resultaten från mitt enkätsvar visar att valet av ett lämpligt läromedel i modersmålsundervisning har en stor betydelse för att utveckla elevernas modersmålspråk. Det är som de flesta informanterna har kommit fram till att de försöker hitta ett lämpligt och varierat läromedel som passar elevernas behov och förutsättningar samt läromedel bör vara passande i svenska skolan och följer krav i kurslanens mål. Trots att de stora ansträngningarna som mina informanter gör för att hitta ett kreativt och eftersträvansvärd läromedel som kan inbjuda elever till undervisningen och skapa rik lärande i klassen, behöver de mer stöd av skolverket för att underlätta lärandet i klassrummet.
Jag tror att det är oerhört viktigt för modersmålslärarna att variera sina undervisningar och att pröva nya vägar. Om modersmålslärarna begränsar sig till ett och samma läromedel kan det vara risk för att variationen begränsas samt läromedlet blir styrande istället för läraren och eleverna. Därför är modersmålslärares viktiga uppdrag att de ofta får välja vilket läromedel som de ska tillämpa i undervisningen. Modersmålärarna bör vara kunniga och kreativa och har förmåga att inkludera olika intressanta verktyg i sina undervisningar.Undersvingen måste utgå från varje elevens behov och förutsättning för att kunna uppnå målen.
Det varierar i vilken omfattning läromedel styr undervisningen. I grundskolor och gymnasier är en lärobok, det styrande läromedlet i undervisningen Nästan alla modersmålslärarna planerar undervisningen efter läroboken. Hur väl överensstämmer läromedel med kursplaner och läroplaner. Ett medverkande skäl till problemet med att läromedlen i modersmålsämnet inte överensstämmer med kursplaner för att en hel del läroböcker är importerade från andra länder samt läroböckers innehåll och syfte passar inte för elever att arbetar med dem i svenska skolor. Även om läroböcker som är producerade i Sverige är gamla och de är svåra för eleverna att arbeta med eller de får kopiepapper som beskriver olika ämnena som kultur, tradition, sedvana, litteratur, naturvetenskap, mm. Eleverna känner sig tråkiga och ointressanta med att läsa eller behålla dessa kopiepapper.
Jag tycker att modersmålslärare behöver mer pedagogisk fortbildning om läroplanens mål eftersom det är svårt för dem att vara tydliga med målen samt förmeddela dem till eleverna. Skolverket bör visa ett djupt engagemang i modersmålsundervisningen genom att vidta riktigta åtgärdar för att minska belastning på modersmålslärare i framtiden eftersom de tar på sig hela ansvaret, planerar och jobbar själva. De undervisar stora grupper av elever och de bör dela eleverna i grupper efter ålder och nivå. De bör hitta lämpliga läromedel som passar i svenska skolor.
40