I tabell 31a-33c redovisas elevernas motions- och idrottsvanor på fritiden samt deras matvanor i skolan.
Tabell 31a. Pojkars och flickors motionsvanor på fritiden, fördelat efter undersökningsår (procent).
81
Pojkar Flickor
1988 1991 1995 1998 2002 2005 1988 1991 1995 1998 2002 2005
Hur mycket mo-tionerar Du på Din fritid? n=
1361 n=
1320 n=
1255 n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1269 n=
1249 n=
1164 n=
1218 n=
1239 n=
1300
Får ingen motion eller är mest
stilla-sittande∗ 16.6 15.6 18.4 19.6 19.0 22.2 18.0 19.4 20.1 17.9 19.9 22.2
Av tabell 31a framgår att andelen pojkar och flickor, som uppgivit att de inte motionerar eller är mest stillasittande på sin fritid, var högre år 2005 än något av de tidigare undersökningsåren. Drygt var femte elev tillhörde år 2005 denna motionskategori. Å andra sidan är det en högre andel av både pojkar och flickor år 2005 jämfört med år 1988 som uppger att de tränar eller tävlar hårt och regelbundet flera gånger i veckan. Bland pojkar tillhör en tredjedel år 2005 denna motionskategori.
∗ Får ingen motion eller är mest stillasittande är en summering av siffrorna för Får praktiskt taget ingen motion alls respektive Mestadels stillasittande, ibland någon promenad eller liknan-de.
82
Tabell 31b Pojkars motionsvanor på fritiden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Hur mycket motionerar
Du på Din fritid? Vilket av nedanstående alternativ
passar bäst in på Dig? 508 n= 494 n= 342 n= 333 n= 594 n= 569 n= 827 n= 954 n=
Får praktiskt taget ingen motion
alls 2.8 2.4 4.1 1.8 11.1 10.2 10.2 11.2
Mestadels stillasittande, ibland
någon promenad eller liknande 6.5 9.1 7.0 9.9 15.3 16.3 12.8 14.7 Lättare fysisk ansträngning minst
2 timmar i veckan, t.ex. gång och cykling (även till och från
sko-lan), dans 16.3 14.2 11.7 12.9 19.2 23.0 20.2 16.9
Mer ansträngande motion 1-2 timmar i veckan, t.ex. motions-löpning, tennis, simning,
bad-minton, motionsgymnastik 13.0 13.6 12.3 8.4 9.1 11.1 9.7 9.9 Mer ansträngande motion minst
3 timmar i veckan, t.ex. motions-löpning, tennis, simning,
bad-minton, motionsgymnastik 17.7 17.2 15.8 16.2 14.3 13.4 15.0 15.8 Hård träning eller tävling
regel-bundet och flera gånger i veckan, där den fysiska ansträngningen är stor, t.ex. löpning, skidåkning,
fotboll, simning, handboll 43.5 42.1 48.0 49.5 29.0 23.0 30.2 28.8 Får ingen motion eller är mest
stillasittande∗ 9.3 11.5 11.1 11.7 26.4 26.5 23.0 25.9
∗ Får ingen motion eller är mest stillasittande är en summering av siffrorna för Får praktiskt taget ingen motion alls respektive Mestadels stillasittande, ibland någon promenad eller liknan-de.
83 Tabell 31c Flickors motionsvanor på fritiden, fördelat efter programval
till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Hur mycket motionerar
Du på Din fritid? Vilket av nedanstående alternativ
passar bäst in på Dig? 553 n= 630 n= 520 n= 468 n= 552 n= 551 n= 664 n= 778 n=
Får praktiskt taget ingen motion
alls 2.4 1.7 2.9 3.2 4.7 5.6 4.4 6.3
Mestadels stillasittande, ibland
någon promenad eller liknande 11.2 10.0 11.9 12.6 21.9 19.2 19.0 20.1 Lättare fysisk ansträngning minst
2 timmar i veckan, t.ex. gång och cykling (även till och från
sko-lan), dans 23.1 25.1 24.4 26.1 33.7 31.4 31.6 26.9
Mer ansträngande motion 1-2 timmar i veckan, t.ex. motions-löpning, tennis, simning,
bad-minton, motionsgymnastik 21.3 17.8 14.6 9.8 12.1 12.5 13.3 9.3 Mer ansträngande motion minst
3 timmar i veckan, t.ex. motions-löpning, tennis, simning,
bad-minton, motionsgymnastik 18.6 18.6 17.3 19.2 12.9 13.1 12.5 15.7 Hård träning eller tävling
regel-bundet och flera gånger i veckan, där den fysiska ansträngningen är stor, t.ex. löpning, skidåkning,
fotboll, simning, handboll 22.8 24.6 27.3 27.4 13.4 14.9 16.3 18.8 Får ingen motion eller är mest
stillasittande∗ 13.6 11.7 14.8 15.8 26.6 24.8 23.4 26.4
Av tabellerna 31b och 31c framgår att andelen elever som uppgivit att de inte motionerar eller är mest stillasittande på sin fritid i stort sett är dub-belt så hög bland de som sökt till ett icke teoretiskt program än bland de som sökt till ett teoretiskt program. Ungefär en fjärdedel av eleverna som sökt till ett icke teoretiskt program, oavsett kön, tillhörde år 2005 denna motionskategori. På motsvarande sätt är det samtliga undersökningsår en högre andel pojkar och flickor, bland de som sökt till ett teoretiskt pro-gram jämfört med de som sökt till ett icke teoretiskt propro-gram, som uppger
∗ Får ingen motion eller är mest stillasittande är en summering av siffrorna för Får praktiskt taget ingen motion alls respektive Mestadels stillasittande, ibland någon promenad eller liknan-de.
84
att de varje vecka utövar mer ansträngande motion eller hård träning.
Högst andel hårt tränande och tävlande finns år 2005 bland pojkar som valt ett teoretiskt program.
Tabell 32a. Pojkars och flickors idrottsaktiviteter på fritiden, fördelat efter undersökningsår (procent).
Av tabell 32a framgår att det år 2005 var en något lägre andel pojkar som regelbundet tränade eller tävlade i en idrottsförening jämfört med år 1988, medan andelen bland flickor var ungefär densamma båda åren. Andelen som svarat nej på frågan om de tränar eller tävlar i en idrottsförening är högre år 2005 än 1988 bland pojkar medan andelen bland flickor är unge-fär densamma.
Tabell 32b Pojkars idrottsaktiviteter på fritiden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005
85 Tabell 32c Flickors idrottsaktiviteter på fritiden, fördelat efter programval
till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Tränar eller tävlar Du
i en idrottsförening?
n=
553 n=
630 n=
520 n=
468 n=
552 n=
551 n=
664 n=
778 Ja, regelbundet 46.3 42.7 46.9 41.0 27.9 24.1 28.5 31.1
Ja, ibland 11.2 11.4 10.2 12.0 8.7 13.6 14.8 12.0
Nej 42.1 45.6 42.5 46.4 62.9 62.1 56.2 55.9
Av tabellerna 32b och 32c framgår att det varje undersökningsår är en hög-re andel pojkar och flickor, bland de som sökt till ett teohög-retiskt program jämfört med de som sökt till ett icke teoretiskt program, som regelbundet tränar eller tävlar i en idrottsförening. Med undantag av flickor som sökt till ett teoretiskt program är andelen elever, som uppger att de tränar regel-bundet, högre år 2005 än 1995 . Andelen som år 2005 svarat nej på frågan om de tränar eller tävlar i en idrottsförening är högst bland de som sökt till ett icke teoretiskt program och då framför allt bland flickor där drygt hälf-ten svarat nej på denna fråga.
86
Tabell 33a visar att andelen elever som anger att de ofta eller alltid brukar äta skollunch var lägre år 2005 än år 1988. Andelen som ofta eller alltid äter skollunch har vid tidigare undersökningstillfällen varit betydligt större bland pojkar än flickor men år 2005 är andelen exakt lika stor bland poj-kar och flickor.
∗ Ofta eller alltid är en summering av siffrorna för Ofta respektive Alltid.
87 Tabell 33b Pojkars matvanor i skolan, fördelat efter programval till
gym-nasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005
Tabell 33c Flickors matvanor i skolan, fördelat efter programval till gym-nasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005
∗ Ofta eller alltid är en summering av siffrorna för Ofta respektive Alltid.
88
Av tabellerna 33b och 33c framgår att det är en större andel pojkar och flickor, bland de som sökt till ett teoretiskt program än bland de som sökt till ett icke teoretiskt program, som uppger att de ofta eller alltid brukar äta skollunch. I båda programvalen är det en högre andel pojkar än flickor som uppger att de ofta eller alltid äter skollunch. Andelen pojkar som an-ger att de brukar äta skollunch ofta eller alltid är dock betydligt lägre år 2005 än år 1995 i båda programvalen. Bland flickor är andelen som uppger att de ofta eller alltid brukar äta skollunch lika stor år 2005 som 1995 bland de som valt ett teoretiskt program medan andelen är högre år 2005 än 1995 bland de som sökt till ett icke teoretiskt program.
89
Sammanfattning
Resultaten från Ung i Värmland för perioden 1988–2005 visar att elevernas uppfattningar om sin situation i skolan och på fritiden utmärks av såväl stabilitet över tid som tydliga förändringar.
Medan elevernas kontakter med sina lärare förbättrats över tid, har an-delen elever som störs av olika förhållanden i skolmiljön ökat. Mest påtag-ligt är den kraftiga ökning som skett av andelen elever som störs av störan-de ljud i skolan, liksom av anstöran-delen elever som anser att störan-det är stökigt och bråkigt i klassrummet.
Vissa förändringar har skett avseende elevernas syn på sina möjligheter att påverka skolsituationen. Trots att andelen pojkar som ansåg sig kunna påverka innehållet och takten i undervisningen ökade mellan 1988 och 2005, liksom andelen flickor som ansåg sig kunna påverka mängden hem-läxor, var det dock endast en liten andel av eleverna som år 2005 ansåg sig kunna påverka sin skolsituation i dessa och andra avseenden. Sedan 1988 har det dessutom skett en tydlig minskning av andelen elever som anser att de kan få hjälp av lärarna när de behöver det. En jämförelse mellan olika studieinriktningar år 2005 visar att andelen som anger att de kan få hjälp av sina lärare är lägre bland elever som sökt icke teoretiska program än bland de som sökt teoretiska.
Andelen elever som uppger att de blivit mobbade är något högre 2005 än 1988 medan andelen som uppger att de själva varit med om att mobba andra elever är ungefär densamma vid båda undersökningsåren. Störst an-del som blivit mobbade fanns år 2005 bland flickor som sökt till ett icke teoretiskt program.
Ungdomarnas oro för olika förhållanden har genomgått stora för-ändringar under den period som den här rapporten omfattar, det vill säga 1988-2005. Oron för mer globala företeelser som kärnvapenkrig och miljö-förstöring har minskat medan oron för mer näraliggande frågor ökat. Un-der krisens 1990-tal ökade oron för familjens ekonomi, för att minska i början av 2000-talet. År 2005 skedde dock en kraftig uppgång av andelen flickor som oroade sig för familjens ekonomi. Som helhet är det en större andel elever som oroar sig för olika förhållanden bland de elever som sökt
90
till ett icke teoretiskt program än bland dem som sökt till ett teoretiskt program. För (psykosomatiska) symptom på ohälsa, har en ökning skett mellan 1988 och 2005 av andelen elever som uppger sig ha haft sådana besvär ofta eller alltid under läsåret. Genomgående är andelen flickor som uppger frekventa besvär betydligt högre än andelen pojkar. Det är också vanligare med olika former av besvär bland elever som sökt till ett icke teo-retiskt program och då framför allt bland flickor i denna kategori. Drygt en tredjedel av flickorna som sökt till ett icke teoretiskt program uppgav år 2005 att de ofta eller alltid haft koncentrationsproblem, huvudvärk eller känt sig ledsna.
När eleverna redovisar hur de ser på sig själva framgår det att andelen elever, som uppger att de har många goda egenskaper ökat kraftigt mellan 1988 och 2005. Trenden med avseende på ungdomarnas alkoholkonsum-tion är inte entydig Mellan åren 1988 och 2005 har andelen ungdomar som dricker alkohol minst en gång i månaden ökat kraftigt liksom andelen som uppger att de någon gång druckit sig berusade. Ökningen har varit mest markant bland flickor Medan andelen elever som regelbundet dricker alkohol har ökat har andelen som inte druckit alkohol överhuvudtaget också ökat, framförallt bland pojkar. Andelen regelbundna alkoholkonsu-menter var också betydligt lägre 2005 jämfört med ”toppåret” 1998. Det är en betydligt större andel bland elever som sökt till ett icke teoretiskt pro-gram jämfört med de som sökt till ett teoretiskt propro-gram som uppger att de dricker minst en gång i månaden och som någon gång har druckit sig be-rusade.
Efter en ökning av dagligrökandet i början och mitten av 1990-talet minskade andelen dagligrökare bland pojkar och flickor kraftigt fram till år 2005. Andelen dagligrökare bland flickor år 2005 befann sig på ungefär samma nivå som år 1988, medan andelen dagligrökande pojkar minskat betydligt. Samtliga undersökningsår är andelen dagligrökare betydligt hög-re bland dem som sökt till ett icke teohög-retiskt program än bland de som sökt till ett teoretiskt program. Vad gäller regelbundet snusande förekom-mer detta framför allt bland pojkar, bland vilka nivån har varit relativt konstant under hela undersökningsperioden. Bland flickor har däremot en ökning skett av snusandet under 2000-talet. Andelen snusande pojkar var fyra gånger så stor år 2005 bland pojkar som sökt till ett icke teoretiskt program som bland pojkar som sökt till ett teoretiskt program.
91 Andelen elever som uppger att de inte motionerar eller mest är stillasit-tande på sin fritid är högre år 2005 än år 1988, allra högst bland elever som sökt till icke teoretiska studieprogram.
Andelen pojkar som uppger att de brukar äta skollunch ofta eller alltid har minskat mellan åren 1988 och 2005, medan andelen flickor är ungefär densamma.