Den breda ansats som Ung i Värmland haft ända sedan starten ger goda möjligheter att följa värmländska skolungdomars sociala och hälsomässiga förhållanden från slutet av 1980-talet, genom 1990-talet och in på 2000-talet. De resultat som presenteras i föreliggande rapport står på ”egna ben”.
Fokus är på förändringar över tid bland värmländska ungdomar och på skillnader mellan olika studerandegrupper. Utblickar mot nationella un-dersökningar ger värdefulla referensdata, även om jämförelser kan försvåras på grund av olikheter i frågekonstruktioner m m.
För alkohol- narkotika- och tobaksvanor finns nationella data att tillgå sedan 1970-talet. CAN:s rapporter med uppgifter om skolelevers drogva-nor (Hvitfeldt & Rask, 2005; CAN, 2006) visar att:
o alkoholkonsumtionen bland niondeklassare ökade under 1990-talet, men att den under senare år har stabiliserats (flickor) eller gått ned (pojkar).
o under 1990-talet och fram till början av 2000-talet ökade andelen ele-ver i årskurs nio som använt narkotika. År 2001 uppgav 10 procent av poj-karna och 9 procent av flickorna i CAN:s undersökning att de använt nar-kotika vilket var tre gånger mer än i slutet av 1980-talet. Under 2000-talet har dock andelen som använt narkotika sjunkit och år 2006 uppgick den till 7 procent bland pojkar och till 5 procent bland flickor.
o Dagligrökandet bland niondeklassare har minskat sedan 1990-talet.
Snusandet bland pojkar steg under slutet av 1990-talet och in på 2000-talet men har minskat något under senare år. Samtidigt har snusandet bland flickor ökat under 2000-talet.
Alkoholförgiftningar bland ungdomar har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Under perioden 1987-2001 tredubblades antalet pojkar i åldern 15-19 år som vårdats på sjukhus för alkoholförgiftning. Motsvarande ökning bland flickor var ännu större – en fyrdubbling (Socialstyrelsen, 2003). För åldersgruppen 15-24 år tredubblades antalet alkoholförgiftningar bland
92
kvinnor och nästan fördubblades bland män under perioden 1987-2003 (Socialstyrelsen, 2005).
När det gäller ungdomars psykiska hälsa är däremot, som tidigare påta-lats, bristen på nationella data påtaglig (Statens Offentliga Utredningar, 1997). Svenska data från den europeiska WHO-undersökningen om hälso-vanor bland skolbarn i årskurserna 5, 7 och 9 tyder på att andelen elever som haft olika somatiska och psykologiska besvär som helhet var högre i början av 2000-talet än den var i mitten av 1980-talet, med undantag för flickor i den lägsta årskursen (Danielson, 2006). Nationella data för äldre ungdomsgrupper tyder också på att den självrapporterade hälsan försäm-rats sedan 1980-talet (SCB, 2006). Självmord bland unga människor har under de senaste decennierna inte ökat utan legat konstant eller minskat (Socialstyrelsen, 2006a). I utredningen om ungdomars stress och psykiska ohälsa dras slutsatsen att psykisk ohälsa blivit vanligare bland unga (SOU, 2006).
Det är vår förhoppning att föreliggande rapport om värmländska ung-domars sociala och hälsomässiga situation ska stimulera till diskussioner om hur de redovisade resultaten ska kunna förstås, tolkas och användas till att främja bättre levnadsförhållanden och bättre hälsa för ungdomar. För-djupade analyser av undersökningsmaterialet från Ung i Värmland kom-mer också att redovisas i andra sammanhang, till exempel i vetenskapliga tidskrifter.
Resultat och annan information från Ung i Värmland finns nu också tillgänglig på Internet, via en ny hemsida om forskningen vid Karlstads universitet om ungdomars hälsa [www.uh.kau.se]. Med hjälp av en interak-tiv databas kan tabeller och diagram skapas, till exempel för att jämföra alkoholkonsumtionen i olika värmlandskommuner.
93
Referenser
Barnombudsmannen, Sveriges Psykologförbund, Akademikerförbundet SSR & Vårdförbundet (2003). Elevhälsa. Rapport från enkätundersök-ning maj 2002 bland skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer.
Barnombudsmannen (2004). Barn och unga berättar om stress. Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003. Barnombudsmannen rapporterar BR2004:03.
Danielson M (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06. Grundrapport.
Statens folkhälsoinstitut, 2006.
Guttormsson U (red) (2006). Drogutvecklingen i Sverige. Stockholm, Cen-tralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
Hagquist C (1997). The living conditions of young people in Sweden. On the crisis of the 1990s, social conditions and health. Göteborgs universitet, Institu-tionen för socialt arbete. Skriftserien 1997:3
Hagquist C (2005). Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa – för-slag till nationella och återkommande undersökningar. Stockholm, So-cialstyrelsen.
Hagquist C & Nilsson T (2005). Alkohol- och narkotikavanor bland nionde-klassare. Resultat från Ung i Värmland 1988-2005. Arbetsrapport december 2005, Institutionen för samhällsvetenskap, Karstads universitet, Karl-stad.
Hvitfeldt T & Rask L (2005). Skolelevers drogvanor 2005. Stockholm, Cen-tralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
Köhler L (2004). Indikatorer för barns hälsa i Sverige. Bidrag till ett kommunalt barnindex. Rädda Barnen. Stockholm.
Landstingsförbundet (1994). Barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Enkätsam-manställning.
Leifman H, Arvidsson O, Hibell B, Kühlhorn E & Zetterberg H L (2004).
Uppföljning och utvärdering av insatserna mot svartsprit. Rapport från KAMEL-gruppen (CAN).
94
Salonen T (2003). Barns ekonomiska utsatthet. Årsrapport 2003. Stockholm, Rädda Barnen.
SKTF (1994a). Allt fler barn far illa i Sverige. Pressinformation 1 juli 1994.
SKTF (1994b) Inte bara storstäderna - barn far illa i hela Sverige. Pressinforma-tion 19 augusti 1994.
Socialstyrelsen (2003). Folkhälsa och sociala förhållanden. Lägesrapport 2002.
Stockholm, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005. Socialstyrelsen, Epidemi-ologiskt centrum.
Socialstyrelsen (2006a). Dödsorsaker 2003. Statistik, hälsa och sjukdomar 2005:7.
Socialstyrelsen (2006b). Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa – för-slag till arbetsuppgifter och organisation.
Statens Offentliga Utredningar (1997). Röster om barns och ungdomars psykis-ka hälsa. Delbetänpsykis-kande av Barnpsykiatrikommittén, SOU 1997:8.
Stockholm, Fritzes.
Statens Offentliga Utredningar (1998). Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. Slutbetänkande av Barnpsykiatri-kommittén, SOU 1998:31. Stockholm, Fritzes.
Statens Offentliga Utredningar (2000). Välfärd vid vägskäl. Delbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut, SOU 2000:3 Stockholm, Fritzes.
Statens Offentliga Utredningar (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohäl-sa. Analyser och förslag till åtgärder. SOU 2006:77.
Statistiska Centralbyrån (1997). Arbetslösas barn. Specialbearbetning.
Statistiska Centralbyrån (2006). Ohälsa och sjukvård 1980-2005. Levnads-förhållanden rapport 113.
Vårdförbundet SHSTF & Lärarförbundet (1994). Pressmeddelande 8 juni 1994.
1988-2005
I rapporten redovisas data om värmländska niondeklassares situation i skolan och på fritiden. Redovisningen baseras på material som insamlats i forskningsprojektet Ung i Värmland. Datainsamlingar med hjälp av frågeformulär har genomförts 1988, 1991, 1995, 1998, 2002 och 2005. Mer än 17 000 niondeklassare har hittills deltagit.
Resultaten från Ung i Värmland visar bland annat att
- andelen pojkar och flickor som regelbundet haft olika symptom på ohälsa ökade mellan 1988 och 2005.
- andelen ungdomar som regelbundet druckit alkohol var betydligt högre 2005 än 1988, men samtidigt klart lägre än 1998.
- andelen dagligrökare 2005 var klart lägre än 1988 bland pojkar och ungefär densamma 2005 som 1988 bland flickor.
- andelen ungdomar som inte motionerar och mestadels är stillasittande var högre 2005 än 1988.
- andelen elever som mobbats i skolan var något högre 2005 än 1988.
- andelen elever som störs av olika förhållanden i arbetsmiljön var klart högre 2005 än 1988.
Karlstad University Studies
ISSN 1403-8099 ISBN 978-91-7063-127-6