Karlstad University Studies
2007:24
Curt Hagquist Erik Forsberg
En undersökning bland niondeklassare
Ung i Värmland
1988-2005
Karlstad University Studies 2007:24
Ung i Värmland 1988-2005
En undersökning bland niondeklassare
Forskningsrapport
Karlstad University Studies 2007:24 ISSN 1403-8099
ISBN 978-91-7063-127-6
© Författarna Distribution:
Karlstads universitet
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Folkhälsovetenskap
651 88 KARLSTAD SVERIGE
054-700 10 00 vx www.kau.se
Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2007
Innehåll
INLEDNING...5
METOD ...8
Deltagande och bortfall... 8
Redovisningen ... 9
RESULTAT...11
Bakgrundsvariabler... 11
Skolan... 18
Oro, hälsa och självuppfattning ... 40
Fritiden... 49
Alkohol ... 52
Sniffning... 60
Tobak ... 62
Motion, idrott och kost... 80
SAMMANFATTNING...89
REFERENSER...93
Nedanstående bilagor redovisas endast i separata pdf-filer som kan laddas ner via www.uh.kau.se BILAGA 1...95
Deltagande och bortfall... 95
BILAGA 2...104
Skolan... 104
Alkohol och tobak ... 115
Motion och kost ... 120
Alkohol och tobak ... 145 Motion och kost... 155 BILAGA 4 ... 159
5
Inledning
Larmrapporter om barns och ungdomars psykiska hälsa har återkommande publicerats under mer än tio år. Innebörden har varit närmast entydig: allt fler unga mår allt sämre. Det började i mitten av 1990-talet med studier och fältrapporter som indikerade, eller tolkades som tecken på, omfattande och växande ohälsa bland barn och ungdomar i den ekonomiska krisens spår (Vårdförbundet SHTF & Lärarförbundet, 1994; SKTF, 1994a; SKTF, 1994b; Landstingsförbundet, 1994). Det har fortsatt på 2000-talet – även efter det att samhällsekonomin återhämtats – med studier och rapporter på samma tema (Barnombudsmannen m fl. 2003; Barnombudsmannen, 2004). Nu, som på krisens 1990-tal, är det dock svårt att empiriskt beskriva ohälsans utbredning och att styrka att ohälsan ökat över tid bland barn och ungdomar. Det fåtal nationella studier som genomförts har begränsad användbarhet för epidemiologisk bevakning (SOU, 2006). Inte minst är det svårt att följa utvecklingen för olika sociodemografiska grupper. Beho- vet av nationella och återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa är därför uppenbart (SOU 1998; Köhler, 2004). Till skillnad från området psykisk hälsa är kunskaperna om ungdomars alkohol- narko- tika- och tobaksvanor goda. Sedan 1970-talet genomförs årliga undersök- ningar bland niondeklassare och undersökningar vartannat år bland sjätte- klassare (Hvitfeldt & Rask, 2005).
Den vita fläcken på den epidemiologiska kartan kan dock möjligtvis kom- ma att utplånas under de närmaste åren. 2005 överlämnade Socialstyrelsen ett förslag till regeringen om nationella och återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa (Hagquist, 2005). Förslaget om natio- nella mätningar återfinns också i den utredning om ett nationellt kun- skapscentrum för unga i riskzonen för psykisk ohälsa, vilken Socialstyrel- sen överlämnade till regeringen i december 2006 (Socialstyrelsen, 2006).
Behovet av nationella mätningar enligt Socialstyrelsens förslag påtalades också i den statliga utredning om ungdomars stress och psykiska ohälsa som presenterades i augusti 2006 (SOU, 2006).
6
I föreliggande rapport redovisas data om värmländska niondeklassares so- ciala och hälsomässiga situation, i skolan och på fritiden. Rapporten base- ras på uppgifter som insamlats i forskningsprojektet Ung i Värmland. Totalt har mer än 17 000 niondeklassare deltagit vid de datainsamlingar som ägt rum åren 1988, 1991, 1995, 1998, 2002 och 2005.
17 år av stora förändringar
Rapporten spänner över en 17-årsperiod under vilken stora förändringar ägt rum i Sverige och i världen – förändringar som påverkat och påverkar- ungdomars levnadsförhållanden och uppväxtvillkor:
− När den första datainsamlingen genomfördes 1988 rådde fortfarande närmast full sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden och arbets- lösheten var låg i det svenska samhället. Fem år senare befann sig Sve- rige i den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet, innebärande massarbetslöshet. Mer än någon annan åldersgrupp drabbades ungdo- marna av den höga arbetslösheten, i synnerhet under krisens inled- ning. År 1994 erhöll exempelvis en av tre ungdomar i åldern 16–23 år någon form av arbetslöshetsersättning (Statens Offentliga Utredningar, 2000). Samtidigt drabbades också många barnföräldrar av arbetslöshet (Statistiska Centralbyrån, 1997). I arbetslöshetens och lågkon- junkturens spår följde ekonomiska nedskärningar i skolor och andra offentliga verksamheter (Hagquist, 1997).
− Under början och mitten av 1990-talet ökade ”barnfattigdomen” sta- digt och var som störst 1997. De två påföljande åren skedde en vänd- ning och 2001 understeg ”barnfattigdomen” 1991 års siffror som var de dittills lägsta (Salonen, 2003).
− På den internationella arenan fanns fortfarande två konkurrerande su- permakter vid tiden för starten av Ung i Värmland 1988. Något år se- nare hade Berlinmuren rivits och efter ytterligare något år rämnade det forna Sovjetimperiet vilket innebar att Europas politiska karta ritades om.
− Inom drogområdet har Sveriges inträde i EU inneburit att förutsätt- ningarna för den svenska alkoholpolitiken, med inköpsrestriktioner och höga alkoholskatter, steg för steg raserats. På sex år – från 1996 till 2002 – steg den totala alkoholkonsumtionen per invånare 15 år och äldre från 8.0 till 9.9 liter ren alkohol (Leifman, Arvidsson, Hibell, Kühlhorn & Zetterberg, 2004). Sedan 2002 ligger den årliga totalkon-
7 sumtion på cirka 10 liter 100-procentig alkohol per invånare (15 år och äldre), vilket innebär en konsumtionsökning med drygt 20 procent under 2000-talet (CAN, 2006).
Den första datainsamlingen inom projektet Ung i Värmland genomför- des av landstingets samhällsmedicinska enhet, de påföljande tre av lands- tingets Centrum för folkhälsoforskning. De två senaste datainsamlingarna genomfördes av Karlstads universitet. Datainsamlingarna 1995, 1998, 2002 och 2005 har delvis finansierats med bidrag från de värmländska kommu- nerna; åren 1998, 2002 och 2005 också med bidrag från länsstyrelsen.
Landstinget i Värmland har sedan 1980-talet ekonomiskt bidragit till forsk- ningsområdet ungdomars hälsa, i vilket Ung i Värmland ingår.
Sedan slutet av 1980-talet har resultat och analyser baserade på Ung i Värmland redovisats i böcker, forskningsrapporter och vetenskapliga tid- skrifter, både svenska och internationella.
I en tidigare rapport har niondeklassarnas alkohol- och narkotikavanor för perioden 1988-2005 redovisats (Hagquist & Nilsson, 2005). Föreliggan- de rapport utgör en redovisning för perioden 1988-2005 av samtliga fråge- områden som Ung i Värmland innefattar. Rapporten fokuserar på jämförel- ser över tid och jämförelser mellan olika grupper av ungdomar. Det är den andra rapporten om Ung i Värmland i vilken hela undersökningsmaterialet redovisas utifrån elevernas huvudsakliga studieinriktning (teoretisk respek- tive icke teoretisk för åren 1995, 1998, 2002 och 2005).
Det är vår förhoppning att denna rapport ska stimulera till en diskussion om ungdomars levnadsförhållanden – bland annat i ljuset av de samhälls- förändringar som ägt (och ständigt äger) rum. Framförallt hoppas vi att rapporten ska främja en diskussion om hur ungdomars uppväxtvillkor kan förbättras – i skolan och på fritiden.
8
Metod
Ung i Värmland har genomförts som en totalundersökning, det vill säga samtliga niondeklassare i Värmlands 16 kommuner har omfattats av un- dersökningen – med undantag för år 1995 då Kristinehamns och Säffle kommuner ej deltog. Samtliga år har datainsamlingen ägt rum under vår- terminen: 1988 i februari; 1991 i mars; 1995 i april; 1998 i april; 2002 i april och 2005 i april. Eleverna har besvarat frågeformuläret anonymt i klassrummet.
Deltagande och bortfall
Nedan anges deltagande och externt bortfall för samtliga undersökningsår.
Siffrorna inom parentes anger deltagande respektive bortfall beräknat på de 14 kommuner som deltagit samtliga år.
1988 deltog 3202 (2701) elever. Bortfallet totalt var 10.2 % (10.0.%).
1991 deltog 3042 (2605) elever. Bortfallet totalt var 11.5 % (11.1 %).
1995 deltog 2426 elever. Bortfallet totalt var 6.7 %.
1998 deltog 2733 (2342) elever. Bortfallet totalt var 9.6 % (9.3 %). Från bortfallet har exkluderats en hel klass i vilken undersökningen inte kom att genomföras – på grund av ”tidsbrist” enligt den aktuella skolan.
2002 deltog 2931 (2478) elever. Bortfallet totalt var 11.3 % (11.8 %).
2005 deltog 3124 (2654) elever. Bortfallet var 13.9% (14.9 %).
I bortfallet har inräknats frågeformulär som inlämnats helt blanka, varit ifyllda på ett uppenbart oseriöst sätt eller felkodade. Det totala antalet så- dana formulär (för 16 kommuner) var 0 st 1988, 7 st 1991, 9 st 1995, 8 st 1998, 5 st 2002 och 22 st 2005.
Könsskillnaderna i externt bortfall var små samtliga undersökningsår, som mest drygt en procent.
9 I tabell 34 (bilaga 1) redovisas antalet elever som besvarade fråge- formuläret (baserat på de 14 kommuner som deltagit samtliga år), fördelat efter undersökningsår samt totalt och efter kön. Dessa siffror utgör basen för procentberäkningarna på "värmlandsnivå”, det vill säga n-talen. Att det totala antalet elever ibland är större än summan av pojkar och flickor beror på att uppgift saknas om kön i en del fall.
I tabell 35 a-b (bilaga 1) redovisas antalet elever som besvarade fråge- formuläret för samtliga kommuner, totalt och fördelat efter kön. Dessa siffror utgör basen för procentberäkningarna på kommunnivå.
I tabell 36 a-b (bilaga 1) redovisas antalet elever som besvarade fråge- formuläret för samtliga skolor, totalt och fördelat efter kön. Dessa siffror utgör i förekommande fall basen för procentberäkningarna på skolnivå.
I tabell 37 (bilaga 1) redovisas det totala externa bortfallet fördelat efter kommun.
I tabell 38 (bilaga 1) redovisas det totala externa bortfallet fördelat efter skola.
I tabell 75 (bilaga 4) redovisas förstahandsval till gymnasiet fördelat efter undersökningsår och program.
Det interna bortfallet (det vill säga andelen elever som inte besvarat en- skilda frågor) är som helhet lågt för de frågor som redovisas i rapporten.
Som framgår av innehållsförteckningen redovisas bilagorna endast i se- parata pdf-filer som kan laddas ner via www.uh.kau.se.
Redovisningen
I rapporten redovisas resultaten för flertalet av de frågor som ingått i un- dersökningen åren 1988–2005. Resultaten redovisas i tabeller, fördelade efter kön och undersökningsår samt efter kön, undersökningsår och för- stahandsval till gymnasieskolan. Redovisningen utifrån förstahandsval ba- seras på två huvudgrupper av studerande åren 1995-2005: de som sökt till teoretiska program och de som sökt till icke teoretiska program. Till grup- pen teoretiska program har förts studerande som i första hand valt: natur- vetenskap; samhällsvetenskap; IB-utbildning; specialutformat samhällsve- tenskapligt program med medieprofil; specialutformat naturvetenskapligt program med ekonomisk/internationell profil; NVSP; TIME; IT, kommu- nikation och ledarskap (InfoKompGymnasiet); Samhälle, människa och beteende (InfoKompGymnasiet). Till gruppen icke teoretiska program har förts förstahandssökande till övriga program, samt de som inte alls sökt till
10
gymnasieskolan (ca 1 %). Av tabell 75 (bilaga 4) framgår att nya program tillkommit vilket kan ha inneburit att skillnaderna mellan teoretiskt och icke teoretiskt program minskat något med avseende på studerandesam- mansättning.
Redovisningarna i rapporten baseras på svaren från eleverna i de 14 kommuner som deltagit i Ung i Värmland samtliga år. Med andra ord: sva- ren från Kristinehamns och Säffle kommuner från åren 1988, 1991, 1998, 2002 och 2005 ingår inte i underlaget, eftersom dessa kommuner inte del- tog år 1995. Syftet med detta är att åstadkomma en enhetlig bas för jämfö- relser mellan olika år.
I tabell 39-56 (bilaga 2) redovisas kommunvis ett urval av frågor, förde- lat efter kön. För två kommuner (Munkfors och Storfors) redovisas endast totalresultat, beroende på att bas-talen (dvs antalet besvarade enkäter) för procentberäkning bedömts vara alltför små för att medge könsvis resultat- redovisning.
I tabell 57-74 (bilaga 3) redovisas skolvis ett urval av frågor, fördelat efter kön. Procentsiffror redovisas för skola och år endast då antalet poj- kar/flickor som besvarat frågeformuläret uppgår till 40 eller mer. Uteläm- nade av procenttal markeras i tabellerna med tre punkter (…).
I de fall en kommun eller skola inte deltagit markeras detta med ett streck (-).
I de fall namnet på en skola ändrats anges det namn som gällde vid se- naste undersökningstillfället (med angivande av tidigare namn inom pa- rentes).
I resultatredovisningen för kommuner och skolor ingår även svaren från Kristinehamn och Säffle åren 1988, 1991, 1998, 2002, och 2005.
11
Resultat
Bakgrundsvariabler
Tabell 1. Elevernas ålder i årskurs 9 fördelat efter kön och undersökningsår (procent). Data saknas för 1988-1995.
Pojkar Flickor
1998 2002 2005 1998 2002 2005
Ålder
n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1218 n=
1239 n=
1300
< 16 år 3.8 2.4 2.5 2.3 2.3 4.2
16 år 95.8 95.8 93.6 97.0 94.8 93.7
> 16 år 0.3 1.7 3.7 0.6 2.8 1.9
Tabell 1 visar att i genomsnitt ungefär 95 % av eleverna i årskurs 9 är eller kommer att fylla 16 år under undersökningsåret, men att andelen i denna grupp är högre 1998 än 2005. År 2005 var andelen elever som var äldre än 16 år högre än år 1998.
Tabell 2. Andel sökande till gymnasieskolan fördelat efter undersökningsår (procent). Data saknas för 1988 och 1991.
1995 1998 2002 2005
Sökt gymnasie-
program? 2426 n= 2342 n= 2478 n= 2646 n=
Ja 96.5 97.4 97.0 96.3
Nej 2.5 2.8 1.3 1.7
Ej svar 0.9 0.7 1.7 1.9
Av tabell 2 framgår att andelen sökande till gymnasieskolan har legat unge- fär på samma nivå vid samtliga fyra undersökningstillfällen för vilka data finns.
12
Tabell 2a. Andel sökande till gymnasieskolan fördelat efter kön och under- sökningsår (procent). Data saknas för 1988 och 1991.
Pojkar Flickor
1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Sökt gymnasie-
program? n=
1255 n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1164 n=
1218 n=
1239 n=
1300
Ja 95.6 96.8 96.7 96.4 97.4 97.9 97.9 96.3
Nej 3.4 2.1 1.7 1.9 1.5 1.9 0.9 1.5
Ej svar 0.9 1.2 1.6 1.7 1.0 0.2 1.2 2.2
Av tabell 2a framgår att andelen sökande pojkar respektive flickor till gymnasieskolan har legat ungefär på samma nivå vid samtliga fyra under- sökningstillfällen för vilka data finns.
Tabell 3. Förstahandsval till gymnasiet fördelat efter kön, undersökningsår och huvudsaklig studieinriktning (procent). Data saknas för 1988 och 1991.
Pojkar Flickor
1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Förstahandsval?
n=
1255 n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1164 n=
1218 n=
1239 n=
1300
Teoretiskt 40.5 44.1 27.9 24.7 47.5 51.7 42.0 36.0
Icke teoretiskt 47.3 50.8 67.5 70.9 47.4 45.2 53.6 59.8
Ej svar 12.2 5.1 4.6 4.4 5.1 3.0 4.4 4.2
Tabell 3 visar att andelen som sökt till ett teoretiskt program som första- handsval ökade bland både pojkar och flickor mellan åren 1995 och 1998 men minskade mellan 1998 och 2005. Den sistnämnda minskningen var närmare 20 procentenheter bland pojkar. Andelen pojkar som sökt till ett icke teoretiskt program ökade från 48 procent år 1998 till 71 procent år 2005. Större andel flickor än pojkar har sökt ett teoretiskt program samtliga undersökningsår.
13 Tabell 4. Elevernas och föräldrarnas födelseland fördelat efter kön och un-
dersökningsår. Data saknas för 1988 och 1991.
Pojkar Flickor
1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Födelseland
n=
1255 n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1164 n=
1218 n=
1239 n=
1300 Född i Sverige 94.9 93.5 90.6 94.4 93.5 94.5 91.2 93.0 Mamma född i Sve-
rige 90.2 88.8 87.4 90.6 90.5 89.7 87.0 88.6
Pappa född i
Sverige 91.8 89.1 87.4 89.5 88.7 90.3 88.7 88.7
Tabell 4 visar att andelen pojkar och flickor som är födda i Sverige mins- kade mellan åren 1995 till 2002, men att andelen är högre 2005 än 2002.
Samma förhållande gäller med avseende på föräldrarnas födelseland.
14
Tabell 5. Elevernas boendeformer fördelat efter kön och undersökningsår (procent). Data saknas för 1988 och 1991.
Pojkar Flickor
1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Boendeform
n=
1255 n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1164 n=
1218 n=
1239 n=
1300 Hur bor Du?
Lägenhet 12.7 12.9 12.6 14.7 14.4 13.7 14.6 17.4
Radhus/kedjehus
eller villa 86.2 85.4 85.1 82.2 84.6 84.8 83.1 79.0 Bor Du tillsam-
mans med både Din mamma och pappa?
Ja 72.2 71.5 67.9 66.6 72.4 70.8 65.5 61.1
Nej, enbart med
mamma. 10.8 9.2 9.2 8.6 14.7 13.0 13.1 14.4
Nej, enbart med
pappa. 3.3 2.9 3.3 2.7 2.1 2.2 2.3 1.9
För det mesta med mamma och ibland med
pappa. 7.9 8.6 9.7 10.4 6.8 7.5 9.8 10.8
För det mesta med pappa och ibland med
mamma. 2.5 3.3 3.5 3.3 1.4 2.3 2.3 2.5
Ungefär lika mycket hos pappa
som hos mamma 1.9 2.3 5.0 7.1 1.3 1.7 5.2 6.7
Varken med mamma eller pap- pa under
skolveckorna 0.1 0.5 0.6 0.2 0.3 0.6 0.5 0.5
Aldrig med varken mamma
eller pappa 0.8 0.8 0.6 0.8 0.4 1.1 0.8 1.4
15 Tabell 5 visar att andelen pojkar och flickor som bor i lägenhet respektive radhus, kedjehus eller villa är ungefär densamma 1995-2002, men att ande- len boende i lägenhet ökade något 2005. En större andel flickor bor i lä- genhet jämfört med pojkar. Andelen pojkar och flickor som bor tillsam- mans med både sin mamma och pappa har minskat under perioden 1995- 2005. Större andel pojkar än flickor uppger år 2005 att de bor tillsammans med både mamma och pappa. Under perioden 1995 till 2005 har andelen pojkar och flickor som bor ungefär lika mycket hos pappa som hos mam- ma ökat. Ökat har även andelen pojkar och flickor som för det mesta bor med mamma och ibland med pappa. År 2005 bor var tionde pojke och flicka för det mesta med mamma och ibland med pappa.
16
Tabell 6. Föräldrarnas sysselsättning fördelat efter kön och undersöknings- år (procent). Data saknas för 1988 och 1991.
Pojkar Flickor
1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Sysselsättning
n=
1255 n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1164 n=
1218 n=
1239 n=
1300 Har Din mamma
för närvarande ett arbete?
Ja 82.2 80.5 83.7 78.3 83.9 79.6 82.2 78.9
Är Din mamma för närvarande arbetslös?
Ja 8.0 10.9 8.2 4.6 8.2 9.1 7.7 4.8
Är Din mamma för närvarande studerande?
Ja 3.3 3.3 7.6 5.6 3.2 4.8 5.8 3.3
Har Din pappa för närvarande ett arbete?
Ja 87.5 86.5 90.1 86.5 85.7 88.4 89.5 85.3
Är Din pappa för närvarande arbetslös?
Ja 6.5 7.1 4.6 3.6 7.5 5.6 4.4 4.2
Är Din pappa för närvarande studerande?
Ja 0.5 0.7 2.4 1.1 1.1 1.0 1.3 0.7
Av tabell 6 framgår att det genomgående är en större andel pappor än mammor som har ett arbete. År 2002 var det år som störst andel pojkar och flickor uppger att deras pappa har ett arbete. Samma år är andelen pojkar som uppger att deras mamma har ett arbete också störst medan an- delen flickor som uppger att deras mamma har ett arbete var störst år 1995.
17 År 2005 var det år som lägst andel mammor hade ett arbete. Andelen stu- derande mammor och pappor ökade under tidsperioden 1995 – 2002 men minskade 2005. En större andel mammor än pappor är studerande, detta gäller för samtliga undersökningsår
18
Skolan
I tabell 7a-c redovisas elevernas upplevelser av olika skolförhållanden.
Tabell 7a. Andel pojkar och flickor som uppger att skolarbetet ofta eller alltid kännetecknas av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter undersökningsår (procent).
Pojkar Flickor
1988 1991 1995 1998 2002 2005 1988 1991 1995 1998 2002 2005 Vad kännetecknar
skolarbetet i Din klass? Kännetecknas skolarbetet av
att….. 1361n= 1320 n= 1255 n= 1120 n= 1226 n= 1346 n= 1269 n= 1249 n= 1164 n= 1218 n= 1239 n= 1300 n=
Du får lära Dig saker och ting som
är viktigt för Dig 51.1 44.2 46.4 49.0 50.5 49,2 52.4 44.6 54.0 56.7 55.9 56.3 Det är stökigt och
bråkigt i klassrum-
met 17.4 23.8 23.2 20.4 27.9 27.8 21.9 25.2 23.7 22.1 30.3 29.3 Alltför stora krav
ställs på Dig från
lärare 14.0 16.7 17.9 21.7 23.2 21.8 10.1 10.4 12.8 15.2 20.3 18.5 Du får tillräckligt
med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervis-
ningen 69.4 67.7 64.9 64.9 62.5 60.9 72.7 70.4 69.0 68.6 65.2 65.7 Alltför stora krav
ställs på Dig från andra vuxna t.ex.
från någon av Dina
föräldrar 12.3 12.3 12.8 14.8 13.1 14.3 8.3 11.4 8.6 10.9 11.6 14.3 Kontakterna med
lärare är bra 57.9 58.3 54.3 61.6 62.0 63.4 57.4 58.0 58.9 63.1 63.5 66.8 Alltför små krav
ställs på Dig från
lärare 4.7 6.9 5.2 5.5 5.5 5.1 3.3 3.5 3.3 2.1 2.5 3.5 Skoldagen känns
splittrad på grund av lokalbyten, lärar-
byten, ämnesbyten 12.5 13.7 9.5 11.9 13.3 12.0 9.5 10.5 6.3 7.7 12.4 10.8 Kamratskapet i
klassen är bra 80.5 79.5 77.0 82.9 80.4 79.0 73.1 71.7 71.2 74.3 68.8 68.2
19
Pojkar Flickor
1988 1991 1995 1998 2002 2005 1988 1991 1995 1998 2002 2005 Vad kännetecknar
skolarbetet i Din klass? Kännetecknas skolarbetet av
att….. 1361n= 1320 n= 1255 n= 1120 n= 1226 n= 1346 n= 1269 n= 1249 n= 1164 n= 1218 n= 1239 n= 1300 n=
Alltför små krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex.
Dina föräldrar 3.7 4.9 4.9 4.6 4.3 4.6 3.2 2.7 3.3 2.5 2.6 2.9
Av tabell 7a framgår att drygt hälften av eleverna år 2005 anser att de ofta eller alltid får lära sig viktiga saker i skolan, cirka 65 procent upplever att de får tillräckligt med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i utbild- ningen samt att kontakterna med lärarna är bra. Dessa siffror har varit rela- tivt konstanta över tid. Mer än var fjärde pojke och nästan var tredje flicka uppger år 2005 att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet, år 1988 var motsvarande siffror ungefär var femte pojke och flicka. Ande- len elever som uppger att alltför stora krav ställs från lärare och föräldrar har ökat mellan åren 1988 och 2005. Genomgående är det ungefär samma andel pojkar och flickor som anger positiva eller negativa svar på de förhål- landen som redovisas i tabellen även om andelen flickor som anger positi- va svar på dessa förhållanden, med ett par undantag, är något högre.
20
Tabell 7b. Andel pojkar som uppger att skolarbetet ofta eller alltid känne- tecknas av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter pro- gramval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Vad kännetecknar skolar-
betet i Din klass? Känne- tecknas skolarbetet av
att….. 508 n= 494 n= 342 n= 333 n= 594 n= 569 n= 827 n= 954 n=
Du får lära Dig saker och ting som är viktigt för
Dig 53.3 52.8 56.7 55.6 40.2 45.9 47.8 46.8
Det är stökigt och
bråkigt i klassrummet 23.2 16.0 28.1 26.7 24.1 24.3 26.8 27.8 Alltför stora krav ställs på
Dig från lärare 12.6 15.4 15.8 15.6 21.4 26.4 26.7 23.9 Du får tillräckligt med hjälp
av lärarna för att kunna hänga med i
undervisningen 75.0 71.1 68.7 73.9 57.1 59.4 59.4 57.2
Alltför stora krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex.
från någon av Dina föräldrar 10.8 13.4 12.0 10.8 15.3 15.8 13.9 15.2 Kontakterna med lärare är
bra 61.6 69.2 69.0 74.5 48.5 55.9 59.7 59.7
Alltför små krav ställs på Dig
från lärare 5.7 6.1 6.7 3.9 5.4 5.3 5.1 5.5
Skoldagen känns
splittrad på grund av lokalby-
ten, lärarbyten, ämnesbyten 7.3 10.3 9.9 8.4 10.8 13.4 14.5 12.9 Kamratskapet i klassen är bra 73.6 83.0 79.8 80.5 78.1 83.1 81.1 78.8 Alltför små krav ställs på Dig
från andra vuxna t.ex. Dina
föräldrar 4.7 4.5 2.9 3.3 5.1 4.9 4.8 4.8
21 Tabell 7c. Andel flickor som uppger att skolarbetet ofta eller alltid, känne- tecknas av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter pro- gramval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Vad kännetecknar skolar-
betet i Din klass? Känne- tecknas skolarbetet av
att….. 553 n= 630 n= 520 n= 468 n= 552 n= 551 n= 664 n= 778 n=
Du får lära Dig saker och ting som är viktigt för
Dig 62.0 63.0 62.3 64.1 45.1 49.9 50.8 52.3
Det är stökigt och
bråkigt i klassrummet 20.4 20.2 25.6 28.4 27.7 23.0 33.1 30.2 Alltför stora krav ställs på
Dig från lärare 11.2 11.1 15.4 13.5 14.7 19.2 23.5 21.1 Du får tillräckligt med hjälp
av lärarna för att kunna hänga med i
undervisningen 79.4 74.4 75.2 74.4 58.5 62.4 57.8 60.9
Alltför stora krav ställs på Dig från andra vuxna t.ex.
från någon av Dina föräldrar 6.7 7.6 9.4 10.9 10.0 14.5 12.5 16.6 Kontakterna med lärare är
bra 63.7 69.0 69.2 74.8 53.6 57.4 59.0 62.9
Alltför små krav ställs på Dig
från lärare 2.9 2.1 2.5 3.4 3.4 1.8 2.4 3.3
Skoldagen känns
splittrad på grund av lokalby-
ten, lärarbyten, ämnesbyten 5.1 6.8 12.5 7.3 7.8 8.0 12.8 12.9 Kamratskapet i klassen är bra 71.8 75.2 72.9 72.0 70.8 73.5 66.3 66.1 Alltför små krav ställs på Dig
från andra vuxna t.ex. Dina
föräldrar 2.5 1.7 2.7 1.3 4.2 3.1 2.4 4.0
Av tabellerna 7b och 7c framgår det att det är en högre andel pojkar och flickor bland de som sökt till ett teoretiskt program än bland de som sökt till ett icke teoretiskt program, som uppger att de får lära sig saker och ting som är viktiga för dem, att de får tillräckligt med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen samt att kontakterna med lärarna är
22
bra. Dessa förhållanden har varit konstanta samtliga redovisade undersök- ningsår. En högre andel pojkar och flickor, bland de som sökt till ett icke teoretiskt program än till ett teoretiskt program, uppger år 2005 att det är stökigt och bråkigt i klassrummet och att alltför stora krav ställs från lärare och andra vuxna.
Tabell 8a. Andel pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka sin skolsituation i nedan nämnda avseenden, fördelat efter undersökningsår (procent).
Pojkar Flickor
1988 1991 1995 1998 2002 2005 1988 1991 1995 1998 2002 2005 Följande frågor
handlar om vilka möjligheter Du har att påverka Din skolsituation. Anser
Du att du kan… 1361n= 1320 n= 1255 n= 1120 n= 1226 n= 1346 n= 1269 n= 1249 n= 1164 n= 1218 n= 1239 n= 1300 n=
Påverka takten i
undervisningen? 9.6 11.5 10.8 14.1 13.9 15.9 8.0 7.0 8.8 12.0 11.7 10.2 Få hjälp av dina
lärare när Du behö-
ver? 70.8 66.0 61.4 61.6 58.5 61.4 70.7 69.5 64.9 66.0 63.5 63.5 Påverka hur mycket
hemläxor Du får? 12.0 10.5 10.0 16.3 13.7 13.0 8.0 7.8 8.8 14.9 10.1 12.2 Påverka när Ni ska
ha skrivningar? 15.1 15.9 10.0 13.3 14.0 12.1 12.1 11.3 9.5 11.1 12.3 11.0 Påverka innehållet i
undervisningen 4.0 4.5 4.3 5.7 7.2 5.9 3.6 4.2 5.3 5.3 4.7 4.8
Av tabell 8a framgår att en mycket liten andel av skoleleverna anser sig kunna påverka sin skolsituation mer frekvent. Andelen som anser sig kun- na påverka undervisningstakten, mängden hemläxor och innehållet i un- dervisningen har dock ökat mellan åren 1988 och 2005. Med ett smärre undantag har det samtliga undersökningsår varit en högre andel pojkar än flickor som uppger att de kan påverka undervisningstakten, mängden hem- läxor och innehållet i undervisningen. Andelen som uppger att de kan på- verka tidpunkten för skrivningar har varierat under tidsperioden, pojkar uppger dock i större utsträckning än flickorna att de kan påverka när man skall ha skrivningar. Såväl bland pojkar som flickor har andelen minskat som anger att de kan få hjälp av sina lärare när de behöver.
23 Tabell 8b. Andel pojkar som uppger att de ofta eller alltid kan påverka sin
skolsituation i nedan nämnda avseenden, fördelat efter pro- gramval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Följande frågor handlar
om vilka möjligheter Du har att påverka Din skolsi- tuation. Anser Du att Du
kan… 508 n= 494 n= 342 n= 333 n= 594 n= 569 n= 827 n= 954 n=
Påverka takten i undervis-
ningen? 10.8 14.8 12.6 19.5 11.3 14.2 14.4 14.7
Få hjälp av Dina lärare när
Du behöver? 65.2 64.8 61.7 67.6 58.6 59.6 57.0 59.4
Påverka hur mycket hemläx-
or Du får? 7.5 13.2 12.9 11.4 12.0 18.8 13.8 13.5
Påverka när Ni ska ha skriv-
ningar? 11.4 13.4 15.2 15.0 10.3 13.5 13.3 10.9
Påverka innehållet i under-
visningen? 5.3 5.3 6.4 5.1 3.5 5.6 7.5 6.0
Tabell 8c. Andel flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka sin skolsituation i nedan nämnda avseenden, fördelat efter pro- gramval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Följande frågor handlar
om vilka möjligheter Du har att påverka Din skolsi- tuation. Anser Du att Du
kan… 553 n=
n=
630 n=
520 n=
468 n=
552 n=
551 n=
664 n=
778 Påverka takten i undervis-
ningen? 8.5 12.2 15.2 10.7 9.2 11.3 8.4 9.4
Få hjälp av Dina lärare när
Du behöver? 69.6 69.7 69.6 68.4 60.7 62.1 59.3 60.9
Påverka hur mycket hemläx-
or Du får? 8.5 14.9 9.2 11.1 8.9 15.6 10.5 12.7
Påverka när Ni ska ha skriv-
ningar? 11.2 11.6 13.8 14.5 8.0 10.7 10.7 8.7
Påverka innehållet i under-
visningen? 6.9 4.6 4.0 3.4 3.8 6.4 5.0 5.7
24
Tabellerna 8b och 8c visar att cirka en av tio elever uppger att de ofta eller alltid kan påverka undervisningstakten och mängden hemläxor. Skillna- derna är små mellan programmen. Den andel som uppger att de kan på- verka innehållet i undervisningen är låg och allra lägst bland de som sökt till ett teoretiskt program, endast tre procent. Andelen som uppger att de kan få hjälp av sina lärare när de behöver, är samtliga redovisade år, högre bland de som sökt till ett teoretiskt program än bland de som sökt till ett icke teoretiskt program. För båda programmen och oavsett kön är andelen som uppger att de ofta eller alltid kan påverka när de skall ha skrivningar högre år 2005 än år 1995. Med undantag av flickor som sökt till ett icke teoretiskt program har andelen elever, som uppger att de kan påverka tak- ten i undervisningen, ökat mellan åren 1995 och 2005.
25 Tabell 9a. Andel pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid störs
i skolan av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter under- sökningsår (procent).
Pojkar Flickor
1988 1991 1995 1998 2002 2005 1988 1991 1995 1998 2002 2005 Störs Du av nedan-
stående under Din arbetstid i skolan?
n=
1361 n=
1320 n=
1255 n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1269 n=
1249 n=
1164 n=
1218 n=
1239 n=
1300
Dåligt ljus 4.3 7.4 6.9 6.8 7.8 9.2 3.5 6.2 8.5 6.1 7.1 5.5 Dålig luft 20.6 34.6 30.5 33.8 30.4 27.0 24.3 43.6 38.8 40.7 37.8 32.6 Störande ljud 18.9 24.4 17.5 20.7 28.3 28.5 19.1 27.1 20.3 23.9 31.6 34.3 Nerslitna lokaler 20.9 27.3 17.6 24.1 30.3 31.6 18.6 21.6 13.9 22.0 29.3 29.6 Nerslitna skolböck-
er 36.7 38.3 23.9 30.0 35.6 37.8 33.7 33.6 19.8 24.4 31.0 35.8 Skolböcker saknas 9.2 9.3 8.6 14.7 16.8 17.0 7.1 5.7 4.0 10.3 11.6 13.8 Nedskräpning 21.7 22.9 16.4 19.9 27.7 31.5 19.9 19.9 15.7 22.7 30.6 35.5 Förstörelse 16.6 20.1 15.9 18.2 26.3 30.1 18.0 16.7 16.8 20.1 30.1 35.0 Dålig standard på
toaletter 41.6 41.7 35.1 41.9 53.6 48.1 40.1 39.6 40.5 43.8 58.0 50.4 Dålig standard på
omklädningsrum i
gymnastiksalen 20.5 18.6 22.8 27.4 29.2 29.1 18.1 15.3 27.2 25.0 29.9 28.9 Dålig kvalitet på
maten 51.7 45.8 41.0 54.8 50.2 52.5 40.9 38.7 35.1 48.1 47.8 45.5
Av tabell 9a framgår att andelen elever som störs av skilda förhållanden i skolans arbetsmiljö har ökat markant mellan undersökningsåren. Såväl bland pojkar som flickor redovisas försämringar mellan åren 1988 och 2005 vad gäller samtliga förhållanden redovisade i tabellen. Större andel flickor än pojkar störs år 2005 av dålig luft, störande ljud, nedskräpning förstörelse och dålig standard på toaletter medan större andel pojkar än flickor störs av nerslitna lokaler, nerslitna skolböcker, skolböcker som sak- nas, dålig standard på omklädningsrum i gymnastiksalen samt dålig kvalité på maten. Av de i tabellen redovisade förhållandena uppger såväl pojkar
26
som flickor, samtliga undersökningsår, att de framför allt störs av dålig standard på toaletter och dålig kvalitet på maten.
Tabell 9b. Andel pojkar som uppger att de ofta eller alltid störs i skolan av nedan nämnda förhållanden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Störs Du av nedanstående
under Din arbetsdag i
skolan? n=
508 n=
494 n=
342 n=
333 n=
594 n=
569 n=
827 n=
954
Dåligt ljus 6.3 6.1 8.2 6.6 7.4 7.6 7.9 9.9
Dålig luft 28.0 30.6 25.4 19.5 31.1 35.5 32.4 29.2
Störande ljud 16.9 19.4 29.5 27.0 17.5 21.6 27.9 28.4
Nerslitna lokaler 14.4 20.2 24.6 24.9 18.4 27.1 32.9 34.2 Nerslitna skolböcker 20.9 27.5 29.8 32.1 24.6 31.8 38.3 39.7 Skolböcker saknas 4.5 10.1 12.6 10.5 9.9 18.6 18.9 19.1
Nedskräpning 11.4 13.2 24.0 24.0 19.2 25.5 28.4 34.1
Förstörelse 13.2 13.2 22.8 21.0 16.7 22.7 27.6 33.0
Dålig standard på toaletter 34.4 39.9 51.5 39.0 34.8 43.4 54.3 50.9 Dålig standard på omkläd-
ningsrum i gymnastiksalen 22.4 26.1 29.8 24.6 20.0 28.1 28.8 30.7 Dålig kvalitet på maten 37.0 52.2 49.4 48.0 43.4 55.7 50.2 54.5
27 Tabell 9c. Andel flickor som uppger att de ofta eller alltid störs i skolan av
nedan nämnda förhållanden, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Störs Du av nedanstående
under Din arbetsdag i
skolan? n=
553 n=
630 n=
520 n=
468 n=
552 n=
551 n=
664 n=
778
Dåligt ljus 7.1 5.1 5.8 3.0 10.5 7.1 7.2 6.7
Dålig luft 37.6 41.4 34.0 28.0 41.1 39.9 39.9 35.3
Störande ljud 19.5 21.9 31.9 30.8 21.6 25.6 31.3 36.5
Nerslitna lokaler 11.2 21.7 27.1 28.6 16.5 22.5 30.1 30.7 Nerslitna skolböcker 16.6 23.3 29.6 31.2 23.9 24.7 31.9 38.7
Skolböcker saknas 1.8 9.0 7.7 11.3 6.0 11.8 14.0 15.4
Nedskräpning 12.3 19.8 25.4 32.7 18.8 25.4 33.9 37.9
Förstörelse 13.4 17.5 26.2 30.6 20.1 22.9 31.8 37.5
Dålig standard på toaletter 37.6 42.9 55.6 47.6 44.0 44.5 59.3 52.3 Dålig standard på omkläd-
ningsrum i gymnastiksalen 24.6 26.5 27.3 25.9 29.3 22.7 31.5 31.2 Dålig kvalitet på maten 27.1 46.7 41.0 43.8 43.1 49.4 52.1 46.4
Av tabellerna 9b och 9c framgår att en ökad andel elever år 2005 jämfört med år 1995, oavsett programval, uppger att de ofta eller alltid störs av flertalet av de angivna förhållandena. För flickor, oavsett programval, är det endast dåligt ljus och dålig luft som redovisar lägre andelar år 2005 än år 1995. För pojkar, oavsett programval, är det endast dålig luft som redo- visar en lägre andel år 2005 jämfört med år 1995. Elever som sökt till ett icke teoretiskt program redovisar genomgående, oavsett kön, högre andel som uppger att de ofta eller alltid störs av de angivna förhållandena än elever som sökt till ett teoretiskt program.
28
Tabell 10a. Andel pojkar och flickor som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen, fördelat efter undersökningsår (pro- cent).
Pojkar Flickor
1988 1991 1995 1998 2002 2005 1988 1991 1995 1998 2002 2005 Tycker Du att Du
har svårt att hänga med i undervis-
ningen? 1361n= 1320 n= 1255 n= 1120 n= 1226 n= 1346 n= 1269 n= 1249 n= 1164 n= 1218 n= 1239 n= 1300 n=
Ja, i alla ämnen 0.5 1.6 1.3 1.6 1.5 3.0 0.4 0.6 1.1 0.9 0.9 1.6 Ja, i de flesta ämnen 4.8 5.0 6.7 4.7 5.9 6.1 3.2 5.0 5.8 4.9 6.3 7.8 Ja, i något/några
ämnen 49.6 44.3 43.2 41.9 38.1 39.5 52.6 50.2 45.0 45.9 47.8 45.4 Nej 44.7 48.3 46.7 50.4 53.5 50.1 42.7 43.5 46.8 47.8 44.4 44.0
Av tabell 10a framgår att andelen elever ökat mellan åren 1988 och 2005, som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i alla eller de flesta ämnen. Andelen som svarat nej på frågan om de har svårt att hänga med i undervisningen har under samtliga undersökningsår utgjort cirka hälften av eleverna. Något större andel pojkar än flickor har, samtliga år med undantag av år 1995, svarat nej på frågan om de har svårt att hänga med i undervisningen.
Tabell 10b. Andel pojkar som uppger att de har svårt att hänga med i un- dervisningen, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Tycker Du att Du har
svårt att hänga med i un-
dervisningen? n=
508 n=
494 n=
342 n=
333 n=
594 n=
569 n=
827 n=
954
Ja, i alla ämnen 0.6 0 0.3 1.2 1.7 2.8 1.7 3.5
Ja, i de flesta ämnen 0.8 0.8 3.5 2.7 10.4 7.7 6.9 7.0 Ja, i något/några ämnen 33.3 32.8 26.3 21.6 49.8 49.0 42.9 45.7
Nej 63.8 65.4 69.6 73.6 35.0 38.8 47.2 42.5
29 Tabell 10c. Andel flickor som uppger att de har svårt att hänga med i un- dervisningen, fördelat efter programval till gymnasieskolan och undersökningsår (procent).
Teoretiskt program Icke teoretiskt program 1995 1998 2002 2005 1995 1998 2002 2005 Tycker Du att Du har
svårt att hänga med i un-
dervisningen? n=
553 n=
630 n=
520 n=
468 n=
552 n=
551 n=
664 n=
778
Ja, i alla ämnen 0.2 0.2 0.0 0.0 1.6 1.8 1.5 2.4
Ja, i de flesta ämnen 1.4 2.2 1.3 4.1 9.6 7.1 9.8 10.2
Ja, i något/några ämnen 33.6 36.5 37.3 34.8 56.3 57.5 55.9 51.7
Nej 63.8 60.8 61.2 60.5 31.0 32.8 31.9 34.6
I tabellerna 10b och 10c framträder tydliga skillnader mellan de elever som sökt till ett teoretiskt program och de som sökt till ett icke teoretiskt pro- gram. En större andel pojkar och flickor som sökt till ett icke teoretiskt program uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen. Drygt hälften av flickorna och knappt hälften av pojkarna bland de som sökt till ett icke teoretiskt program, uppger år 2005 att de har svårt att hänga med i undervisningen i något eller några ämnen. Detta kan jämföras med att en tredjedel av flickorna och en femtedel av pojkarna bland de som sökt till ett teoretiskt program år 2005 uppger att de har svårt att hänga med i un- dervisningen i något eller några ämnen. Pojkar som sökt till ett teoretiskt program är den grupp som redovisar högst andel av de som svarat nej på frågan om de har svårt att hänga med i undervisningen. Andelen som sva- rat nej har ökat sedan 1995 och utgjorde år 2005 tre fjärdedelar av de poj- kar som sökt till ett teoretiskt program.
30
Tabell 11a. Andel pojkar och flickor som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen beroende på nedan nämnda förhållan- den (stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra), fördelat efter undersökningsår (procent).
Pojkar Flickor
1988 1991 1995 1998 2002 2005 1988 1991 1995 1998 2002 2005 Vad beror det på att
Du har svårt att hänga med i under- visningen? Beror
det på att n=
1361 n=
1320 n=
1255 n=
1120 n=
1226 n=
1346 n=
1269 n=
1249 n=
1164 n=
1218 n=
1239 n=
1300 Du har svårt att
läsa? 5.2 5.7 4.9 3.5 6.6 7.4 3.7 3.3 3.2 3.1 3.7 5.5 Du har svårt att
förstå lärarna? 13.2 14.3 13.0 10.0 10.6 12.6 13.9 16.3 15.5 11.1 13.6 16.8 Det är för ”stökigt”
i klassrummet? 11.2 12.2 10.0 9.7 14.6 16.0 16.6 14.0 14.3 12.5 18.6 18.6 Du är ej intresserad
av skolarbetet? 23.7 24.2 27.8 23.8 23.1 26.9 19.2 22.2 21.7 20.5 22.5 23.1 Du lägger ned för
lite tid på skolarbe-
tet? 22.5 25.1 27.0 23.6 23.9 24.4 16.9 20.7 21.0 21.5 19.7 19.2
Av tabell 11a framgår att andelen elever som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen, med något undantag har ökat mellan år 1988 och år 2005 vad gäller samtliga de förhållanden som redovisas i tabellen.
Cirka en fjärdedel av pojkarna och en femtedel av flickorna uppger år 2005 att de har svårt att hänga med i undervisningen då inte är intresserade av skolarbetet och lägger ned för lite tid på detta.
