Motstånd

I detta avsnitt presenteras resultat för det motstånd grupperna visat i sina olika diskussioner. Det handlar om motstånd mot sociala mediers porträttering. Motstånd mot vad som visas vara lycka, att pengar ses som ett lycko-objekt (Ahmed 2010) samt mot ett icke jämställt samhälle. Dessa motstånd är något som förekommit inom samtliga teman som grupperna diskuterat kring. Detta avsnitt kommer därmed att analyseras utifrån en kombination av de olika begrepp som använts tidigare. Analysen ställs sedan i relation till delar av den tidigare forskningen.

5.4.1 Resultat och analys

Grupper uttrycker motstånd genom att säga sig vara medvetna om att bilden som porträtteras inte var den sanna bilden. De gav uttryck för att medier porträtterar människors liv som positivt och bra hela tiden även om så inte är fallet i verkligheten. De beskrev att det är lätt att man glömmer att människor på sociala medier egentligen lever ett vanligt liv och att de bara visar det bästa och lyckliga delarna. Gruppen med tjejerna i staden diskuterade:

Har man Instagram och har många följare så är det bara det bästa man vill visa upp, när man åker på resor eller köpt något fint. Man visar inte det dåliga som händer i livet och då ger det bilden av att det är lycka och att allting alltid är bra. Då blir det till norm, att det är det man strävar efter. Det som egentligen bara är personens och det livets bästa sidor. [...] Dem man vill uppnå är inte äkta, men det gör att man aldrig är nöjd. Det finns alltid andra att se upp till som har det bättre än en själv och dem man ser upp till har egentligen någon annan de ser upp till men det vet man inte. Det är som en trappa, man kommer ingenstans. Alltid strävan efter något man inte har.

Grupperna pratade om att aldrig vara nöjd och visade motstånd mot att sociala medier bidrar till att människor strävar framåt hela tiden.

36

Grupperna lyfte att det finns fördelar med att sträva framåt men menade att det idag har nått en gräns där det inte är positivt längre då man aldrig känner sig nöjd. Att strävandet efter det andra har inte tar slut. Eleverna visade motstånd mot att sociala medier får människor att aldrig vara nöjda och alltid sträva framåt mot något nytt, något bättre och något som ger lycka. Detta kan jämföras med det Ahmed (2010) beskriver kring lycko- objekt. Risken med att lycka ses som något som ligger i framtiden blir att det bygger upp för besvikelse eller i annat fall att lyckan hela tiden skjuts fram.

Eleverna visade även motstånd mot att pengar ger lycka. De lyfte att det var viktigare att välja arbete baserat på vad man trivs med snarare är hur mycket de tjänar på arbetet. De påpekade dock att det behövde vara en medelbra lön för att de skulle vara nöjda. Här framstår det som att de inte helt utesluter att pengar är ett lycko-objekt men att de ställer det mot trivsel. Att göra val utifrån trivsel ansågs alltså generera större lycka än val baserat på inkomst och grupperna gjorde därför motstånd mot den bild sociala medier porträtterar. Grupperna visade även motstånd mot att pengar porträtteras som lycka. De beskrev att de inte behövde pengar för att vara lyckliga och att arbete inte ska handla om pengar. Medier porträtterar arbete som att ju mer pengar du tjänar, desto bättre arbete är det. Eleverna lyfte att det var viktigare att välja ett arbete där man trivs men påpekade samtidigt att det behövde vara en medelbra lön. Gruppen med tjejerna på landsbygden diskuterade pengar kontra lycka:

Att ha tillräckligt med pengar, om man inte har pengar kan man inte leva. Det kvittar vad man har annars man måste ha lite pengar för det styr allt i livet. Det finns massor med människor som har mycket pengar men de är inte lyckliga för det. Lycka kommer inte av pengar. Men man kan ju ändå köpa lycka. Ja om man har pengar kan man göra det som gör en lycklig.

Att tjäna bra på sitt arbete var en bonus men inget krav för att bli lycklig. Pengar styr vardagslivet men ger trots detta inte automatiskt lycka. Pengar kunde dock i viss mån bidra till lycka om det var så att pengarna gjorde att man kunde köpa ett större hus och på så sätt utöka familjen eller om pengarna kunde användas för att hjälpa andra.

Tidigt i diskussionerna deklarerade grupperna att alla kunde välja vem och hur de ville vara, oberoende av kön. Senare i diskussionerna framkom det diskussioner kring att det fanns naturliga skillnader mellan könen.

Det framkom även att de ansåg att jämställdheten ökat i samhället men att det fortfarande görs porträtteringar i medier som ger en bild av ojämställdhet.

37

De beskrev att det inte drabbade dem så mycket idag och att det varit mer ojämnställt förr. I deras diskussioner framkom det dock att de såg att normer och stereotyper påverkade deras liv. Gruppen med tjejerna i staden beskrev “Det är till exempel vanligare med killar som är chefer. Killar har också mer tid på sig att skaffa jobben eftersom de kanske inte behöver stressa lika mycket med att skaffa familj, då kan de bli chefer.” Eleverna gav här uttryck för att arbetsmarknaden ser olika ut beroende på om man är kvinna eller man. De gav även utryck för att lycko-objektet familj tillskrivs femininitet och lycko-objektet karriär tillskrivs maskulinitet. Gruppen med killarna på landsbygden diskuterade detta:

[...] Jag kan inte nämna några kvinnliga jobb men sjuksköterskor är dominerat av kvinnor. Rapp och byggarbete är dominerat av killar. Men man ser ändå att det finns en manlig sjuksköterska, kallas det så? Sjukskötare? Och en kvinnlig byggarbetare men det är bara mängderna, att det inte är så blandat. [...] Exempelvis är det fler killar som håller på med gaming och söker sig till det och fler killar som tycker att bilar är intressant och då drar man sig till det. Det finns killar med behov av makeup tutorals, det finns tjejer som behöver fixa sina bilar, som gillar bilar. Det är väldigt subjektivt, vem man följer och vad man gör. [...] Vi har ju våra intressen, det som är maskulint och manligt, då är det mer män i den branschen och då kommer vi följa mer män.

I gruppernas diskussioner förhandlar de om jämställdhet. Detta gjordes genom att först deklarera att det råder jämställdhet och beskriva att de ansåg att jämställdheten ökat i samhället. De beskrev sedan att det fortfarande görs porträtteringar i medier som ger en bild av ojämställdhet. De beskrev att det inte påverkade dem i samma utsträckning som det påverkat andra förr, för att det blivit mer jämställt. Men grupperna visade på olikheter för kvinnor och män i exempelvis arbetsliv och familjeliv. När det kom till arbetsliv beskrev de en könssegregerad arbetsmarknad men påpekade individens fria val och att det blivit segregerat på grund av att killar och tjejer har olika intresse. Grupperna visar motstånd mot att det råder ojämlikheter samtidigt som de lyfter fram ojämlikheter och hävdar att det finns naturliga skillnader mellan killar och tjejer gällande intressen. Forsman (2014) skriver att han finner det problematiskt att ungdomar i hans undersökning håller isär könen, eftersom samhället och skolan eftersträvar jämlikhetstänk och ökad genusmedvetenhet. Denna studie har likheter med Forsmans (2014) studie när det kommer till att ungdomarna håller isär könen.

I denna studie yttrar detta sig genom att grupperna beskriver att det finns naturliga skillnader som gör att de relaterar mer till det kön de själva identifierar sig som.

38

Ett resultat som skiljer sig mellan studierna är att grupperna i denna undersökning påpekar eleverna att det råder jämställdhet och att det inte finns någon skillnad mellan killar och tjejer samtidigt som de håller isär könen på grund av naturliga skillnader.

Genom våra handlingar och vårt språk förhandlar vi aktivt om genusstrukturer. Vilket innebär att vi inte passivt införlivar samhällets genusnormer (Connell 2008). Gruppernas motstånd kan ses vara ett tecken på att de inte bara införlivar jämställdhets idealet som förmedlas från skola och samhälle. Men samtidigt inte heller bara de genusstrukturer som porträtteras i medier. Utan att de förhandlar kring dem båda.

5.5 Sammanfattning

Sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter upplevdes vara knuten till fysiska attribut, egenskaper, intressen och yrken. Eleverna tog avstånd från medias porträttering då det enligt dem visade en falsk bild. Eleverna förhandlade om vad som var socialt konstruerat och biologiskt. De ansåg att det fanns begränsningar i form av normer och föreställningar om hur de borde vara samtidigt som de ansåg att en del skillnader var naturliga. De förhandlade kring femininiteter och maskuliniteter utifrån samhällets genusstrukturer och hur de själva förhåller sig till femininiteter och maskuliniteter. I diskussionerna kring visade eleverna tecken på att de inte bara införlivar jämställdhets idealet som förmedlas från samhället eller genusstrukturer som porträtteras i medier. Utan att de förhandlar kring dem båda.

Eleverna associerar sociala medier med influensers som lever ett lyxigt liv. Samtidigt som de lockades och inspirerades av det goda livet som porträtteras så tog de också avstånd från det. Eleverna såg sociala medier som en naturlig del av deras vardag och de jämför det de ser i sociala medier med ”det verkliga livet”. Det verkar som att den information och inspiration som inhämtas genom sociala medier snarare ses som underhållning och den fysiska kontext de befinner sig i kan därför tyckas ha större påverkan på deras handlingshorisont. De nämnder dock vid flertalet tillfällen att det som visas i medierna är det ”alla” strävar efter, vilket talar för att sociala medier skulle ha en liknande påverkan som den fysiska kontext de befinner sig i.

Det geografiska läget verkade påverka deras handlingshorisont generellt men verkade begränsa på landsbygden i synnerhet.

39

En faktor som begränsade var tid, det handlade då om förhandlande av femininiteter och maskuliniteter i kombination med uppgifter i livet som tar tid. De diskuterade bland annat vilka utbildningar som är mest tidseffektiva och när i livet saker ska utföras för att maximera sin tid.

De lycko-objekt eleverna identifierade i medier var främst materiella som pengar och fina bilar. De lycko-objekt eleverna sa sig eftersträva var mer emotionellt kopplade såsom att trivas på sitt arbete, att ha goda relationer, att göra andra stolta och att vara betydelsefull för sin familj och vänner. Samtidigt beskrev de att det som porträtteras i medierna är det som alla vill ha. Grupperna visar motstånd mot att sociala medier får människor att aldrig vara nöjda och alltid sträva framåt mot något nytt, något bättre och något som ger lycka. De förhandlar även om huruvida pengar är ett lycko-objekt. De utesluter inte helt att pengar är ett lycko-objekt men att de ställer det mot dem lycko- objekt de själva anser vara viktiga. De nämner inte att andra skulle ha påverkats dem i formandet av sina egna åtråvärda lycko-objekt. Men de strävar efter att uppnå lycka kring saker och situationer de ännu inte hunnit prova, vilket tyder på att synen på lycka kan vara formad genom samhällets syn på lycka.

40