Teoridiskussion

Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på begreppen handlingshorisont, lycko-objekt samt femininiteter och maskuliniteter. En av frågeställningarna handlade om hur eleverna talade om framtid, drömmar och begränsningar och detta valde vi att analysera genom begreppet handlingshorisont. Vi ansåg att begreppet kunde vara användbart till att analysera vad som ligger till grund för att en del möjligheter ses som möjliga och andra inte. Vi valde att analysera utifrån kön och geografiskt läge. Analys gjordes inte utifrån faktorer som klass, social bakgrund och etnicitet trots att det är en stor del av begreppet habitus, vilket är grunden till begreppet handlingshorisont.

Utifrån den begränsning som gjorts i studien anses begreppet ha fungerat för att kunna analysera hur eleverna talade om framtid, drömmar och begränsningar.

43

Vi presenterade även habitus i kapitlet med teoriförankring som ett sätt att förklara handlingshorisonten då begreppen står i relation till varandra. En nackdel kan vara att vi inte analyserade utifrån handlingshorisont som helhet med samtliga påverkansfaktorer samt att vi inte använde habitus i analysen. I framtida studier hade det varit intressant att analysera utifrån samtliga påverkansfaktorer inom begreppen.

I en av studiens frågeställningar skrevs begreppet lycko-objekt in. Detta gav analysen av de lycko-objekt som konstruerades av eleverna en viss struktur. Begreppet användes dock även till att analysera hur eleverna talade om framtid, drömmar och begränsningar då de beskrev en del lycko-objekt som låg i framtiden samt en del som inte ansågs vara möjliga. Här användes begreppet lycko-objekt tillsammans med handlingshorisont på ett sätt som inte var planerat. I berättelserna var nämligen lycka en återkommande del i förhållande till framtid och drömmar. Därför användes även begreppet lycko-objekt i analysen.

Även begreppen femininiteter och maskuliniteter skrevs in i en av frågeställningarna. Detta för att tydliggöra att studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det ansågs därmed underlätta läsningen av texten att lyfta in de teoretiska begreppen i frågeställningen än att skriva in kvinnligt och manligt vilket i sammanhanget snarare syftar till biologiska skillnader mellan könen. I såväl tidigare forskning som under intervjuerna med fokusgrupperna blev det dock nödvändigt att tala om kvinnligt och manligt vid vissa tillfällen. Detta för att det benämndes så i tidigare forskning och att en del av grupperna själva valde att använda de orden synonymt med femininiteter och maskuliniteter. Därmed används inte begreppen femininitet och maskulinitet genom hela resultat -och analysdelen.

I empirin identifierades motstånd mot medias porträttering, lycko-objekt samt genusstrukturer. Detta analyserades med begreppen lycko-objekt, handlingshorisont och femininiteter och maskuliniteter. Ett annat alternativ kunde varit att analysera utifrån Foucaults begrepp motstånd eller liknande. Vi anser därför att det till fortsatt forskning vore intressant att analysera studiens frågeställningar utifrån makt och motstånd. Utifrån samtliga begrepp som använts för att analysera empirin hade det i framtida forskning varit önskvärt att analysera även utifrån klass, social bakgrund och etnicitet. Detta då empirin i denna studie visat tendenser på att dessa faktorer påverkar såväl konstruerandet av femininiteter och maskuliniteter, elevers tal om framtid, drömmar och begränsningar samt konstruerandet av lycko-objekt.

44

Referenslista

Ahmed, Sara. 2010. The Promise of Happiness. Durham och London: Duke University

Press.

Bourdieu, Pierre. 1986. The Forms of Capital (241-258) I Richardson, John G. (red).

Bronk, Kendall C. 2008. Early adolescents' conceptions of the good life and the good person. Adolescence. 43 (172): 713-732. https://eds-a-ebscohost-

com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=8&sid=4e317a68-7ef7-408a-8744- 90bb7fecc4b4%40sessionmgr4008 (Hämtad 2019-05-11).

Connell, R. W. 2003. Om genus. Göteborg: Diadalos AB.

Connell, R. W och Messerschmidt, James. W. 2005. Hegemonic Masculinity: Rethinking the Concept. Gender and Society 19 (6): 829-859. Doi:

10.1177/0891243205278639

Connell, R. W. 2008. Maskuliniteter. 2. uppl. Göteborg: Diadalos AB.

Connell, Raewyn och Pearse, Rebecca. 2015, 3.,uppl. Om Genus. Diadalos AB, Göteborg.

CSB, 2018. På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2018. Statistiska centralbyrån. Åtta.45, Stockholm 2018.06

Dresch, James och Lovén, Anders. 2010. Vägen efter grundskolan. I Lundahl, Lisbeth (red.). Att bana vägen mot framtiden. 1:3. Uppl. Lund: Studentlitteratur, 37-61.

Ekström, Anna. Frisell Ellburg, Ann. Kallstenius, Jenny. 2012. Skolverkets aktuella analyser 2012 - Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet. Stockholm: Skolverket.

Fransson, Karin och Lindh, Gunnel (2004) Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon. Stockholm: Skolverket.

Forsman, Michael. 2014. Duckface/Stoneface - Sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7. Statens medieråd.

https://statensmedierad.se/download/18.1957a5a6150001724192f51b/1443519607119/ Duckface-Stoneface-ver1.pdf (Hämtad 2019-05-11).

45

Gunnarsson, Tomas. 2016. Bilder som förändrar världen. Gävle offset.

Hedenus, Anna och Wikstrand, Frida. 2015. Yrkesval och det personliga intressets betydelse. Arbetsmarknad & arbetsliv, 21 (1): 24-38.

https://eds.b.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=3&sid=dd21d34c-3cc8-48cf-b625- d5a2ea87e684%40pdc-v-

sessmgr03&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ%3d%3d#AN=edsswe.oai.d space.mah.se.2043.19372&db=edsswe (Hämtad 2019-05-01).

Hodkinson, Phil och Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education. 18 (1): 29-44. doi: 10.1080/0142569970180102

Hodkinson, Phil och Sparkes, Andrew C. 1993. Young people's career choices and careers guidance action planning: A case-study of training credits in action. British Journal of Guidance & Counselling. 21 (3): 246-261. doi:

10.1080/03069889308258681

Hyde, Janet. 2005 The gender similarities hypothesis. American psychologist 60 (6): 581-92.

Kleberg, Madeleine. 2006. Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap. Högskoleverket. https://www.pol.gu.se/digitalAssets/1279/1279784_medie-

kommvet.pdf (Hämtad 2019-05-11).

Kosut, Mary. 2012. Encyclopedia of gender in media. California: SAGE Publications. E-bok.

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (412 s.)

Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt – En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups Utbildning AB. Malmö.

Layard, Richard. 2005. Happiness: Lessons from a new science. London: Allen lane.

Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med

46 Nordicom. 2018. Mediebarometern 2017.

https://internetstiftelsen.se/docs/Mediebarometern-2017-De-forsta-resultaten.pdf (Hämtad 2019-03-11)

Noshina Saleem; Mian, Ahmad; Hanan Irfan Saleem; Rao, Majid Shamshad. 2014. Career Selection: Role of Parent's Profession Mass Media and Personal Choice. Bulletin of Education and Research; Lahore Vol. 36, Iss. 2, : n/a.

Proposition 2017/18:24. Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv.

Rosvall, Per-Åke. Rönnlund, Maria och Johansson, Monica. 2018. Young people's career choices in Swedish rural contexts: Schools' social codes, migration and resources. Journal of Rural Studies. 60: 43-51. https://www-sciencedirect-

com.proxy.mau.se/science/article/pii/S0743016717304333 (Hämtad 2019-05-11).

Ross, Karen. 2010. Gendered media : women, men, and identity politics. Lanham: Rowman and Littlefield Publishers. E-bok.

Sandell. Anna. 2007. Utbildningssegregation och självsortering. Diss., Malmö: Holmbergs.

Siivonen, Jonita. 2007. Personporträttet som tidningsgenre: en närläsningsstudie med fokus på innehållsliga teman, berättarkonventioner och kön. Svenska social- och kommunalhögskolan: Helsingfors universitet.

Skeggs, Beverley. 1999. Att bli respektabel - konstruktioner av klass och kön. Göteborg:

Daidalos.

Skolinspektionen. 2013. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan - Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5. Stockholm.

SOU 2017:82. Vägledning för framtidens arbetsmarknad.

Statens medieråd. 2018. Kvinnor och män i medier. Statens medieråd. Tillgänglig på Internet:https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kvinnorochman imedier.425.html (Hämtad 2019-03-28).

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm:

47

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2019-04-28).

Waldinger, Robert. 2018. Harvard studies of adult development. Tillgänglig online: https://www.adultdevelopmentstudy.org/ (Hämtad 2019-04-30)

Wibeck, Victoria. 2000. Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Wikstrand, Frida. 2011. Det tekniska spelet - Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem. Diss., Göteborgs universitet.

48