Nedan följer studiens resultat från de tre fokusgruppstillfällena. De 12 respondenterna kommer härmed att förkortas som R och siffran efter betecknar vilken respondent det syftas till, exempelvis respondent 1 kommer benämnas som R1. För att till en början få en uppfattning kring tidigare kunskap om dessa filmer frågades deltagarna av fokusgruppen vart och om de hade sett dessa filmer tidigare. 10 av 12 deltagare har sett filmen ”Systrar” tidigare men oftast har det varit kortare versioner. Filmen har setts på plattformar som bioreklam, Youtube reklam, olika
streamingtjänster och sociala medier. Filmen har anpassats efter forum när det gäller framförallt längden. Filmen ”Bröder” är det färre deltagare som har sett, 4 av 12. Samtliga deltagare har vid något tillfälle sett någon av filmerna. Filmerna benämns av gruppdeltagarna vid de olika tillfällena som reklam eller reklamfilmer, exempelvis säger R2 ”…rent reklammässigt” och R5 säger ”…kraftfull reklam”. R1 säger om filmen ”Systrar”: ”Jag har sett den förut men tror det var i en kortare version som reklam på Youtube men klickat mig vidare efter 5 sekunder.”
4.3.1
Upplevelse och tolkningar
Vid frågan om hur det allmänna första intrycket var av filmen ”Systrar” svarade flertalet av respondenterna att den var ”jobbig att se på”. De första reaktionerna som kommer ur både fokusgrupp 1 och 2 är att tala om hur väl man känner igen sig i situationen som visas, framförallt i lillasysterns situation. R5 tror att det finns en hög igenkänningsfaktor och att man känner igen situationen på ett sätt eller ett annat. R6 säger: ”Man har ju givetvis legat som hon har gjort tyvärr när man var yngre och gjorde bort sig, och alla ens kompisar har gjort det också.” R9 tycker att det är mycket ångest i filmen och hen tror att det är det som den syftar till att få publiken att känna. Med pulserande musik i bakgrunden som trappas upp hela tiden gör att det känns viktigare och viktigare och tillbakablickarna gör att man får en relation till historien (R9). R4 säger att genom att det inte är någon musik för ens på slutet blir känslan påtryckande och obehaglig. R5 tycker att det dova, lite burkiga ljudet som kommer ifrån huset bra speglar hur det kan kännas när man har druckit alkohol och är på fest. Samtliga fokusgrupper tar även upp ambulansljudet som ligger i bakgrunden ca 40 sekunder in i filmen. R1 säger: ”Jag tycker dom använder mycket ljud för att bidra till stressen typ när hon går där, man hör telefonen, man hör henne gå jättesnabbt och sen ambulansen. Det känns som att ljuden ska få en att känna hennes stress”. Vid andra gången som filmerna visas ombads grupperna att titta och lyssna lite noggrannare. R1 reflekterar över ljussättningen som skiftar mellan dag och natt och även när storasystern lämnar över påsen och det klinkande ljudet. R5 reagerar på att när dom är nyktra så är det ljust och fint och sen är det sirener i bakgrunden som visar på att det är farligt när någon är onykter.
Samtliga grupper reagerar på att ingen står runt den yngre systern på uppfarten (se bild 9). R10 och R9 anser att när man var kring 15 så var man ännu mer uppmärksam på om någon mådde dåligt för att det fanns en rädsla för att någon förälder skulle få reda på det och att det därför är det orealistiskt att ingen är där och hjälper henne. R1, R2 och R3 håller med om att det är orealistiskt och blir onaturligt när hon ligger på uppfarten och ingen är där. R6 och R7 reagerar även på denna scen andra gången som filmen visas och tycker att det känns överdrivet att ingen
är där samt att bilarna kör förbi och inte gör något. R2 anser att det hade blivit mer trovärdigt och hen hade känt igen sig mer om den yngre systern hade suttit utanför huset och kräkts istället.
Den initiala reaktionen från R2 när hen har sett filmen ”Bröder” är ”Jag tycker den här är så himla mycket bättre för att dom är kompisar på riktigt och han tycker det är jobbigt. Den andra känns så himla stagead tycker jag och den här känns mer som att ja, men det hade jag kunnat göra”. När R7 har sett filmen ”Bröder” säger hen att hen direkt tycker synd om storebrodern och att det är lätt att förstå vad han tänker när han står och tittar in i spegeln. R1 håller med och anser att man som åskådare kan känna att han inte vet hur han ska göra. Det finns även en konsensus i fokusgrupp 1 kring att denna filmen, ”Bröder”, istället vill spegla vänskaplighet inom en syskonrelation snarare än att varna för att köpa ut till ett yngre syskon. Det reflekteras i alla tre grupper kring hur de två filmerna skiljer sig och att den andra filmen, ”Bröder”, är upplagd på ett helt annat sätt. R4 antar att ”Bröder” istället vill visa på vad som leder upp till ett potentiellt utköp snarare än att skrämma publiken.
R6 blir frustrerad efter att ha sett filmen ”Bröder” och säger att det lilla hen vet om genusvetenskap och porträtteringar är tydligt i denna filmen då de två små pojkarna porträtteras som aktiva och heroiska. Hen (R6) ifrågasätter varför det inte var likadant i filmen med de två systrarna och vad det är som säger att två systrar inte kan ha denna sortens relation. R2 nämner att det är typiskt att tjejen ska porträtteras som den som blir för full och killarna bara är som dom är. Det känns som en typisk porträttering av tonåringstjejer, att unga tjejer inte kan hantera alkohol.
4.3.2
Komplement och kompisar
Vid frågan kring vad fokusgruppens deltagare har för egna erfarenheter så kommer diskussionen snabbt in på smuggelsprit och alkohol som inte kommer ifrån Systembolaget. R6 säger att vad hen kommer ihåg så var det bara langare under högstadiet och det var inte förens man blev äldre och gick på gymnasiet som det gick att få tag på alkohol från Systembolaget. R8 säger att de festerna med ”fulsprit” var alltid de som spårade ur och när någon fick tag på öl/cider istället så blev det mycket mer kontrollerat för då var alla också äldre. R8 tror att detta är det största argumentet för att folk köper ut, att det blir mer kontrollerat och det blir en överblick på vad som dricks. Däremot säger både R1 och R7 att när de var unga och fick tag på en liten mängd alkohol från Systemet så blev detta snarare ett komplement. R5 och R6 diskuterar kring ämnet och säger:
” (…) hon kommer ju dricka den vodkaboxen även fast hon har dom här två ciderna eller inte och det är ju inte dom två ciderna som gör att hon ligger där på marken.” (R6)
”Nej men jag tror man tänker så som den som köper ut att om jag köper detta till denna personen så kommer den bara dricka detta, man kanske har den inställningen i huvudet men sen kanske långt bak kanske man vet okej… ” (R5)
”Ja man vet att man ljuger för sig själv” (R6) ”Ja hon kommer få tag i mer.” (R5)
När det kommer tankar om langning och när det görs eller inte så nämner flertalet deltagare att det handlar om hur nära är i ålder med sitt syskon och hur ung man själv är. De deltagare som har fått alkohol av ett äldre syskon har en åldersskillnad mellan två till tre år. R1 menar även på att när hens syskon började köpa ut så var hen redan 18 år och fick lagligt dricka på krogen så då sågs det inte som ett problem att syskonet som var 20 år köpte ut. R4 tycker att det handlar mycket om just hur gammal man är och hur gammal personen som man köper ut till är, om det är okej att köpa ut eller inte. R2 håller med och säger att det blir olika sorters relationer beroende på hur stor åldersskillnad det är mellan syskonen, ju närmare i ålder desto mer blir relationen som mellan två vänner. R12 anser att om ens syskon är mer kompisar, man är närmare i ålder och umgås i samma kretsar så är det inte speciellt problematiskt att köpa ut alkohol.
Det kommer tydligt fram i samtliga tre fokusgrupper att, oavsett om de är det yngre eller äldre syskonet, så har det någon gång druckits och det har fåtts tag i smuggelsprit. R4 tror att det är därför man erbjuder ett yngre syskon att köpa ut då det kändes bättre än att de skulle dricka smuggelsprit. R1 berättar om att där hen bodde fanns det även föräldrar som köpte ut för att det antogs att det skulle vara det enda som dracks, men alkoholen från Systembolaget blev bara som ett gott komplement. R7 tror att om man redan har sagt ja eller har bestämt sig för att köpa ut så är det nog ganska svårt att ändra sig, därför skulle det vara bra om filmerna kompletterades med en påminnelse i själva butiken.
4.3.3
Skrämseltaktik eller romantisering
R4 säger att hen upplever filmen ”Systrar” som realistisk då det händer mycket olyckor när folk blir fulla men att den tappar trovärdighet i och med att storasystern har så extremt bra koll på lillasysterns kompisar. R3 håller med och säger att hens syskon, varken hens syster eller bror, skulle känna till hens kompisar på det sättet som storasystern verkar göra i filmen. Resultatet visar tydligt på att deltagarna tror att filmen ”Systrar” utspelar sig i ett mindre samhälle, annars skulle inte storasystern ha så pass bra koll på vännerna samt kunna veta vilket hus i fråga det var och komma dit så pass snabbt. R4 säger att hen uppfattar storasystern som en slags förälder som
konstant ska hålla koll på den yngre systern, att det blir en slags dragning mellan syster och föräldrarollen. R1 tror att det finns en slags myt om att killar ska vara mer obrydda och tjejer överbeskyddande.
” (…) sen tänker jag också såhär att tjejer överlag är mer medvetna om farorna när man dricker och blir packad att det finns saker och ting som kan hända en. Det finns en annan hotbild. Jag tror att dom spelar på det, att man vet att det finns en rädsla. Det är på något sätt skickligare att spela på det än på det den andra videon med det som händer innan. ” (R3) R1 och R4 anser att filmen ”Bröder” till stor del känns väldigt romantiserande och idealiserande. Det blir i denna grupp (fokusgrupp 1) en diskussion kring om två bröder verkligen är så här snälla mot varandra. R4 talar om sina egna bröder och berättar att de har varit lite aggressiva och snarare drivit med varandra än den relationen som porträtteras i filmen. R11 tror att det inte behöver ligga så mycket bakom att köpa ut till ett yngre syskon utan att det bara kan handla om att vara schysst. R12 berättar att hen fick alkohol utköpt av sin tre år äldre bror när hen var ung, och då erbjöd hen det till hens yngre bror vid samma ålder. ”Han kommer ju att gå någon annan stans om han inte får av mig.” (R12)
R2 berättar att hen tror att det är lättare att avvisa filmen ”Systrar” som en överdrift och dramatiskt, medans filmen ”Bröder” har en hög igenkänningsfaktor och är lättare att sätta sig in i. R1 håller till viss del med men anser även att det är en bra tanke men att den faller lite platt. Utan den sista scenen hade hen inte upplevt detta som ett bra klipp/film.
”Problematiken med dom här videorna när man kör på skrämseltaktiken är att skrämseltaktik funkar till en viss gräns. Till exempel ser man denna första gången och bara fan, okej jag köper kanske ut men jag köper inte lika mycket. Så går det bra den gången du köper ut och då blir den inte lika effektfull för du tänker ja det här känns helt orealistiskt. ” (R5)
Vid frågan kring om deltagarna tror att någon går in på hemsidan som visas i slutet av filmerna så svarar samtliga nej. Men R1 och R3 anser att om syftet är att få folk att gå in på hemsidan så fungerar filmen ”Bröder” bättre då om man själv har gått i tankarna kring att köpa ut kan gå in och få hjälp. Filmen ”Systrar” med sin skrämseltaktik visar mer på att ja, hemskheter händer men vad ska jag göra åt det (R3). R1 anser att det ger mer effekt när ett äldre syskon, eller yngre för den delen, själv får sätta igång tankarna själv med vad som kan hända och då fungerar i så fall filmen ”Bröder” bättre, om Systembolagets syfte är att folk ska gå in på hemsidan men oavsett så har hen svårt att se att någon faktiskt gör det. R5 och R6 diskuterar vilka de tror köper ut mest och om dessa filmer har någon effekt på att eventuellt stoppa ett utköp. R5 ställer sig väldigt positivt till filmerna och menar på att det är smart att klippen dyker upp på Youtube då många
inte självmant söker sig till Systembolagets hemsida. R7 är mer tveksam och menar på att om man redan har bestämt sig för att köpa ut kommer filmerna inte att stoppa ett potentiellt utköp men däremot om filmerna kompletteras med något som i situationen påminner om det så ökar oddsen. Hen föreslår användningen av Systembolagets egna lokaler, så som en reklampelare eller liknande som påminner om budskapet.
I första fokusgruppen så kommer det fram att det finns en tanke om att samtalet istället hade kunnat komma från sjukhuset. R3 har flera kompisar som har hamnat på akuten för att de har varit för berusade och R2 kompletterar idéen med att trovärdigheten med filmen hade ökat ännu mer om systern hade varit med sina kompisar. R4 håller med om att det är orealistiskt att storasystern sitter hemma då hens erfarenhet är att äldre syskon oftast står bakom att syskonet ska dricka. R1 problematiserar att göra såna här filmer och säger: ” (…) alla har så himla olika syskon och familjerelationer så att det blir att vissa identifierar sig med vissa grejer och vissa inte.” (R1). Hen menar på att det därmed blir problematiskt att porträttera en relation som alla kommer kan relatera till och inkluderar alla sorters relationer.