Nedan följer den visuella analys som baserats på Roses (2016) modell Four Cites of a Visual
Methodology och kompositionell analys. Detta görs genom en kompositionell analys samt en
identifiering av dikotomier mellan de två filmerna då detta kan belysa kontrasterna.
4.2.1
Färg, vinklar och komposition
De dominerande färgerna i filmen ”Systrar” har en mörk ton och låg mättnad. Det är övergripande svarta toner och ett fåtal ljusare sektioner för att visa på tid på dygnet, se till exempel skillnad mellan bild 5 och 6. I filmen ”Bröder” så har färgerna en mycket högre mättnad och intensitetsgrad. Den ljusblåa tonen finns i nästan varje sekvens, se till exempel hjälmen på bild 15 och bakgrunden på bild 25. ”Systrar” är filmat ur ett intimt, närgående perspektiv, se till exempel bild 4. Åskådaren blir placerad som delaktiga i situationen och med en kamerarörelse som följer stora systerns rörelser och kameran rör sig med systerns rörelser. Genom
kompositionen och vinklarna som använts blir åskådaren snarare placerat i det sociala rummet än som separerade åskådare. Däremot i bild 3, 5 och 7 blir är synvinkeln placerat längre bak och åskådaren blir mer separerad.
Bild 13 i filmen ”Bröder” ser ut som en bild tagen ur ett fotoalbum och denna vinkel där åskådaren får ”ta del av ett minne” bibehålls genom hela filmen fram tills sista sekvensen. I bild 27 befinner åskådaren snett bakom storebrodern och är som en bistående åskådare som befinner sig i samma rum men tittar genom spegeln. Vilken position kameran har i relation till de två bröderna varierar från närbild till att man ser bröderna från ett avstånd. Vid två olika tillfällen, se bild 18 och 27, så ses bröderna i badrummet, där åskådaren är placerad snett bakifrån och ser bröderna i spegeln.
4.2.2
Ljud och ljus
I filmen ”Systrar” består ljudbilden primärt av de telefonsamtalen som storasystern gör samt ljudeffekter från omgivningen. I filmen ”Systrar” så finns det ett flertal ”Off screen” ljud som agerar som både atmosfärskapande samt fördjupar dimensionen. Ibland hörs en bil åka förbi, telefonen som blippar upptaget och musik från huset som dovts ner. Samtalet och tonläget på storasystern börjar lugnt och sansat och ju längre in i klippet vi kommer desto mer höjs ljudvolymen på rösten och hastigheten som hon talar i. Vid tillbakablickarna är det några få ljudeffekter som valts att plockas upp och som ligger i bakgrunden till systerns samtal, till exempel skratt vid gungorna och när flaskorna klingar i garaget. Vid ett tillfälle så hörs även
”abonnenten du försöker nå är upptagen” från telefonen, vilket är enda gången det hörs ljud från
telefonen. Ljudnivån ökar succesivt när storasystern närmar sig det stora huset (bild 8) och det hörs dunkande musik i bakgrunden. I dessa slutsekvenser hör vi även ljudeffekter så som glas som krossas, sorl och skrik. När storasystern kommer fram till lillasystern på marken höjs ljudvolymen på musiken ytterligare och det som kan höras är festmusik och storasysterns flåsande.
I filmen ”Bröder” spelas låten ”He ain´t Heavy, He´s my brother” av The Hollies i bakgrunden under hela filmen. Det hörs några miljöljud genomgående i filmen exempelvis; bebisljud, cykeln rullande på gatan, tandborstning, en TV i bakgrunden och en moped som brummar. De röster som hörs är korta meningar och stycken; ”Håll dig i mitten” (Bild 16), ”Nej, ge mig den” (Bild 21). Det är framförallt en passiv ljudbild som filmen ”Bröder” har där ljudelementen fungerar som ett verktyg för att skapa en atmosfär.
När det kommer till ljussättningen i filmen ”Systrar” så är ljuskällorna få. Den starkaste ljuskällan i flertalet sekvenser är ljuset från mobilen. Resterande ljusflöde kommer framförallt från sekundära ljuskällor som inte är i fokus i bilderna - strålkastare från bilen, gatlampor och festen. Redan i början av filmen är ljussättningen i rummet begränsad och nedtonat. Genom att ljuset är arrangerat på detta sätt är det även begränsat med vad åskådaren kan se och man får ingen direkt uppfattning kring hur det ser ut där systern befinner sig. När systern sedan närmar sig huset speglas ljuset från huset och en strålkastare från en bil mot systern och en närbild på hennes ansikte är i fokus. I de scener som benämns som ”tillbakablickarna” är det istället ett naturligt dagsljus. Gemensamt i dessa tre sekvenser är att ljuset kommer naturligt bakifrån, antingen solljus, genom garagedörren eller genom fönstret.
Ljussättningen i filmen ”Bröder” är i flertalet av scenerna baserat i ett naturligt, svalt dagsljus. Denna ljussättning döljer få element i skuggorna och det är tydligt i samtliga sekvenser vart syskonparet befinner sig. Ljussättningen har samspelat med färgerna och mättnaden i filmen och skapat ett mjukt ljusblått ”filter” över samtliga scener förutom vid sekvensen när de två bröderna befinner sig i sängen. Även sekvensen när den yngre brodern kryper ner hos den äldre finns det ett varmt rött ljus i bakgrunden.
4.2.3
Upplevelse
Rose (2016) menar på att det är komplext och svårt att identifiera känslan och atmosfären i en bild. Vid analysen av dessa två filmer så har det därför identifierats upplevelsemässiga dikotomier för att tydligt kunna se hur filmerna skiljer sig. (Se figur 2)
Filmen ”Systrar” (01.30 minuter) Filmen ”Bröder” (01,00 minuter)
Ljussättning Mörk, nedtonad, få ljuskällor. Svart,
grått och fåtal röda och gula toner
Dagsljus, solljus, varm, röd lampa, kall blå ton genomgående
Ljud Ingen musik, intimt och närgånget,
mycket bakgrundsljud och ljudeffekter. Ingen musik.
Musik genom hela, 60-tals ballad. Få ljudeffekter,
Kamerateknik, placering av åskådaren
Nära den äldre systern och medföljande vid rörelser. Åskådaren placerad som delaktig
Stilla stående vinkel, följer inte med vid rörelser. Åskådaren placerad som utomstående
Affektiv tyngdpunkt Storasysterns reaktion när hon ser den yngre systern på marken
Storebroderns blick in i spegeln i slutscenen
Figur 2. Dikotomier som identifierats i de två filmerna ”Systrar” och ”Bröder”. (Stahlenius, 2018)
I filmen ”Systrar” är atmosfären mörk och nedsatt. Valet av kamerateknik med den närgångna, delaktiga och smått skakiga filmningen gör att klippen känns till viss del naturalistisk och dokumentär, som att fotografen har följt med och sprungit bredvid storasystern på sin jakt efter lillasystern. Dessa tillbakablickar i samspel med situationen som blir mer och mer kritisk skapar en retorisk effekt som spelar på åskådarens egna kapacitet att tänka på vilka moment som lett till den situationen de befinner sig. Att sista tillbakablicken (se bild 7) är när storasystern lämnar över alkoholen till lillasystern skapar en känsla av att den handlingen har resulterat i situationen de befinner sig i. Trots att det valet av kamerateknik och ljussättning anspelar på ett dokumentärt sätt att detta är en situation som har hänt/händer, så blir ställer jag mig som åskådare kritisk till denna porträtteringen av två kvinnor. Filmen ”Systrar” skapar en mer fysisk reaktion genom obehagskänslor och ökad puls än filmen ”Bröder”.
I filmen ”Bröder” upplever vi snarare en lättsam, kärleksfull atmosfär mellan de två bröderna. Trots att skådespelarna ”byts ut” lyckas atmosfären med musiken få oss att förstå att det är samma bröder som har växt upp. Den affektiva tyngdpunkten är i slutsekvensen där vi ser storebrodern i valet och kvalet. Vi vet inte om den äldre brodern kommer att säga ja till frågan om att köpa ut men man situationen speglar två samvetstyngda pojkar som är nya till den situationen som uppstått. Upplevelsen av denna film är mer åt det formalistiska sättet att uppleva en film då den inte väcker en fysisk reaktion eller jag som åskådare känner en kroppslig reaktion. Däremot kan det vara värt att märka att, som nämnt tidigare, är färgen ljusblå återkommande i flertalet sekvenser vilket anspelar på det harmoniska och lugna och det är även så som filmen upplevs.