Multikronologiska samband

I avsnitt 3.2.1 konstaterades att en god markör för multikronologi i en historisk framställning är att dimensionen framtid förekommer. Framtid förutsätter nämligen ett nu att utgå ifrån och närvaron av ett då torde vara förutsatt, eftersom ämnet (språkhistoria/språkförändringar över tid) är historierelaterat. Sistnämnda förhållande gäller dock inte för alla böcker. Förekomsten av alla tre tidsdimensionerna, multikronologi, är ganska sällsynt i böckerna och de verkligt multikronologiska sambanden, där tidsdimensionerna anknyter till varandra på ett annat än enkelriktat och platt vis, är mycket få. Samband mellan två tidsdimensioner förekommer ofta, och då nästan alltid mellan nu och då. Att utgå från nuet och via detta titta bakåt på eller kommentera historien tycks rent av vara norm.

Svenska rum och Svenska idag erbjuder inga alls – och ger heller inga förutsättning för det. Insikter i svenska, Svenska timmar samt Portal innehåller en del multikronologiska resone-

mang. Den förstnämnda börjar avsnittet med uttalade multikronologiska tankegångar, som en inledning och intresseväckare till avsnittet. I slutet av kapitlet inbjuder en av arbetsuppgifter- na också, indirekt, till att tänka multikronologiskt och koppla samman tidsdimensionerna.

Svenska timmar erbjuder en faktafylld framställning, som utgår från och ständigt knyter an till

samtiden under den kronologiska översikten. Framtidsdimensionen är frånvarande i det mesta av texten men dyker upp i slutet, då den moderna svenskan avhandlas. Genom att textens in- nehåll samtidigt bygger på det som på föregående sidor sagts om språkets då, uppstår multi- kronologi:

Exempel 1:

Ju närmare vi kommer vår egen tid desto svårare blir det att överblicka och analysera språkutveckl- ingen. Vad är tillfälliga tendenser och vad är bestående förändringar? Kommer framtidens forskare att upptäcka andra utvecklingslinjer än dem vi beskriver här?.86

Exempel 2:

Syntaxen och uttalet är numera ganska stabila och väl normerade i svenskan. Några nya stavningsre- former är inte heller att vänta. Däremot förändras ordförrådet i allt snabbare takt.87

Exempel 3:

Är svenskan hotad? [rubrik] ’…som ett allmän intryck kan fastslås att det engelska inflytandet sanno- likt ännu ej på länge har nått sin kulmen’, skrev en svensk språkforskare för ungefär hundra år sedan.

86 _{Skoglund & Waje 2011, s. 301.} 87 _{Ibid, s. 302.}

Han fastslog alldeles rätt. […] USA har fått en ledande ställning i världen, och engelska har blivit världsspråket. Idag har Asien seglat fram som det nya ekonomiska undret. Kommer kinesiskan att vara världsspråket om 100 år?.88

I de första två exemplen är multikronologin indirekt. Exempel 3 är exempel på direkt multi- kronologi. Här uppmanas man som läsare att dra slutsatser om framtiden baserade på det man nyligen läst i läroboken om influenser från andra språk genom historien och på det man vet om situationen i samtiden och hur denna hänger ihop med det förflutna. Det är inte uttalat fråga om någon arbets-/diskussionsuppgift, utan är en reflektion inne i texten, men det skulle kunna användas som detta. Bland de många frågorna i slutet av avsnittet i Svenska timmar förekommer dock ingenting liknande och över huvud taget ingen multikronologi.

Svenska rum innehåller ingen multikronologi alls och är ett tydligt exempel på att fram-

tidsdimensionens förekomst inte garanterar sådan. I slutet förekommer nämligen en framtids- dimension, i form av en reflektion om vad som kan komma att ske med språket – men här finns ingen koppling till något då. Svenska rums framställning om språkets historia är full av nutid och tillhör de böcker som har mest förankring till nuet – men eftersom i sin tur dået är i princip frånvarande, kan det inte ske någon koppling tillbaka till historien när man talar om framtiden. Emedan det inte finns möjlighet att i boken tillskansa sig faktakunskaper om eller kronologisk översikt över det historiska språket, kan heller inga antaganden om framtiden göras.

Insikter i svenska är ett annat exempel på detta, men än mer utpräglat. Det är den enda

boken av de fem där nutiden som tidsdimension dominerar framställningen över dåtiden (i alla andra dominerar dåtiden eller dåtid och nutid lika mycket). Trots det innehåller Insikter i

svenska flera avancerade multikronologiska samband. Boken är unik i materialet på så vis att

framtidsdimensionen inte bara är närvarande utan i inledningen till och med dominant. Enbart valet av rubrik, Språkförändringar i stället för Språkhistoriafungerar framåtpekande och invi- terar till framtidsperspektiv. På det första uppslaget upptas nästan en hel sida av en bild på en serietidningsutgåva av H.G. Wells roman The Time Machine (Tidsmaskinen, 1895) från Clas- sics Illustrated 1956. Bilden är i starka färger och föreställer tidningens förstasida, där en ko- stymklädd man sitter på vad som ska föreställa en tidsmaskin. Till vänster i sidhuvudet sitter förlagets logotyp där ’Classics’ och ’Illustrated’ är tecknat i två olika typsnitt: det första för tankarna till amerikansk western (äldre tid) medan det andra skall likna en ledig, lätt kursive- rad handstil (modern tid). Denna bild av ett litterärt verk från 1890-talet, utgivet i en färgspra- kande serietidningsupplaga på 1950-talet, med en estetik starkt präglad av den tiden (roma-

nens framtid men lärobokens dåtid) och som medvetet applicerar samtidigheten på det för- flutna, placerat i en lärobok från 2010-talet, i sin tur i estetik och läroboksdesign präglad av läsarens samtid, denna bild innehåller i sig själv ett myller av multikronologi, av möten, sam- band och ömsesidig påverkan mellan tidsdimensioner. Däremot är det oklart om det för en läsare framgår vad bilden har att göra med språkhistoria. Den förefaller ha placerats där sna- rare på grund av sin multikronologiska prägel i allmänhet och för att den säger något intres- sant om tidsdimensionella samband, än för att berätta något om språkhistorien. Förutom denna bild finns på första uppslaget också flera exempel på avancerad multikronologi i text:

Exempel 1 (ur ingress):

Lek med tanken att du reser i en tidsmaskin. Plötsligt landar du i Sverige för tusen år sedan. Naturligt- vis vill du prata med dem du möter. Men förstår du vad de säger? Knappast. Svenskan har förändrats så mycket att tusen år gammal svenska är helt obegriplig för oss. Inte ens 500 år gammal svenska är särskilt lätt att förstå. Först mot slutet av 1500-talet börjar den moderna svenskan ta form. Men tro inte att svenskan är ’färdig’ nu. Språket har inte slutat att förändras. Tvärtom måste ett språk utvecklas hela tiden för att det ska överleva. Om några hundra år är det din svenska som är gammaldags och svår att förstå.89

Exempel 2 (uppgiftsruta):

Sök upp någon i din närhet som är äldre än dina föräldrar, kanske din morfar, farmor eller annan äldre släkting. Vilka ord använder hon eller han som du aldrig skulle använda? Förstår du alla orden? Och vilka ord använder du som är typiska för din generation?90

Exempel 3:

Du pratar inte likadant som din mormor. Ni kan förstås förstå varandra, men förmodligen använder hon flera ord som känns främmande för dig – och tvärtom. På samma sätt kommer dina blivande barnbarn att prata på ett annat sätt än vad du gör. Tänk då vilken skillnad det är om din mormor fick en chans att träffa dina barnbarn. Det händer mycket med ett språk på ett par generationer91

Insikter i svenska tycks alltså visa uttryck för språkhistoriemedvetande. Redan i första me-

ningen – och därefter flera gånger på det första uppslaget – uppmanas läsaren att tänka på språket utifrån en framtidsaspekt samt att länka samman språkets då med dess nu och sedan. Kopplingen till dået är dock begränsad och de historiska kunskaperna mycket små. Det är svårt att få någon överblick över språkets historia och historiemedvetna resonemang som de i inledningen måste stanna vid det övergripande Den redogörelse för svenskans historiska ut- veckling, som följer efter några inledande sidor om språkförändring som fenomen, är mycket översiktlig och berättar inte särskilt mycket om hur språket som sådant förändrats. Den inne- håller också en mängd små enskilda parentesberättelser och sidospår. Sammantaget gör allt detta att Insikter i svenska förmodligen förvillar mer än den förklarar. I frågorna i slutet av avsnittet förekommer en uppgift som är utpräglat multikronologisk, nämligen att jämföra hen- reformen i nutiden med verb- respektive du-reformen under 1900-talet.

89 _{Harstadt & Tanggaard Skoglund 2013, s. 312.} 90 _{Ibid, s. 312.}

Portal är annan bok som innehåller en hel del multikronologi, både i direkt och i indirekt

fom:

Exempel 1 (slutet):

Även nu pågår diskussioner om förändringar när det gäller stavning. […] Kanske kommer vi om ett antal år att alltid skriva dom istället för de och dem.92

Exempel 2–5 (uppgifter i slutet):

Folkskollärarnas förslag röstades ner men kanske kommer delar av deras idéer att förverkligas i fram- tiden, vad tror ni?

På vilket sätt tror ni att den svenska stavningen kommer att förändras i framtiden? Tycker ni att det är viktigt att svenska språket finns kvar som språk? Varför? Varför inte?

På 1300-talet pratades det mycket tyska i Sverige, på 1700-talet franska och nu engelska. Hur tror ni det kommer bli i framtiden? 93