Multivariata regressionsanalyser

Tabell 4 presenterar studiens multivariata regressionsanalyser.

Ta b e ll 2 Mu l tiva riata regressionsanalyser. Beroende va riabel: Kommunal milj öpol itisk a ktivitet.

Modell 5 Modell 6 Modell 7 Modell 8 Modell 9 Sårbar kommun med miljöfarlig industri -0,88

(0,8) Soliditet inkl. pensionsåtag., kommun (%)

2012–2016

0,01 (0,01)

Invånare 18–64 år med låg inkomst, andel (%) -0,08 (0,07) Invånare 25–64 år med eftergymnasial

utbildning, andel (%)

Kommentar: *sig <0,05 **sig <0,01 ***sig <0,001. Standardfel inom parantes. Ostandardiserade koefficienter.

Antal miljötjänstemän*: exkl. Stockholm, Göteborg och Malmö

Modell 5 – där miljötjänstemännen tar över

Enligt de bivariata regressionsanalyserna framgår det att variabeln antal miljötjänstemän har störst förklaringskraft, d.v.s. är den oberoende variabel som bäst förklarar kommuners miljöpolitisk aktivitet. Modell 5 som inkluderar alla studiens fyra oberoende variabler visar det justerade R² -värdet att modellen förklarar 31 % av variationen mellan kommuners miljöpolitiska aktivitet. Den största delen av förklaringskraften kommer från variabeln antal miljötjänstemän. I modell 5 visar antal miljötjänstemän ett lite svagare samband (0,13) jämfört med den bivariata

regressionsanalysen (0,14) och signifikansen är stark. Större förändringar sker i de andra tre variablernas styrka och signifikansnivå när man kontrollerar för antal miljötjänstemän.

I modell 5 blir effekten av MP i kommunstyret på miljöpolitisk aktivitet nästan hälften så stark, då koefficienten går från 2 till 1,31, vilket är signifikant 95 % säkerhetsnivå. Detta innebär att när antalet miljötjänstemän fördes in i modell 9 utmanades sambandet mellan MP i kommunstyret och kommunens miljöpolitiska aktivitet. Alltså med kontroll för antal miljötjänstemän, industri och sårbarhet samt andel invånare i Naturskyddsföreningen förväntas kommuner med MP i kommunstyrelsen i snitt ha 1,31 miljöpoäng mer än andra kommuner.

Den minskade effekten av MP i kommunstyret när man kontrollerar för antal miljötjänstemän kan tolkas utifrån ett teoretisk och empiriskt perspektiv. Sett ur hur svensk kommunal förvaltning fungerar är det troligt att graden av miljöpolitisk aktivitet beror mer på antal tjänstemän eftersom de förtroendevalda är fritidspolitiker och tjänstemännen utformar förslag inför beslut och

genomför dem. D.v.s. den största delen av det miljöpolitiska arbetet görs av tjänstemän. Sett från ett teoretiskt perspektiv sätter MP en högre ambition i miljöpolitiken än andra partier, men hur mycket som kan genomföras beror mer på antal tjänstemän med rätt kompetens för att utforma policyförslag. Dessutom är det rimligt att MP har en indirekt effekt på miljöpolitisk aktivitet via antalet miljötjänstemän. Eftersom MP förväntas ha en hög miljöpolitisk ambition vore det förväntat att de behöver anställa fler miljötjänstemän som kan genomföra en mer ambitiös miljöpolitik. En stiganalys visar att MP har en svagt positiv effekt på antalet miljötjänstemän, vilket tyder på att MP har en indirekt effekt på miljöpolitisk aktivitet via antal miljötjänstemän.

Modell 5 visar en minskad negativ effekt av en miljöfarlig industri i en sårbar kommun på miljöpolitisk aktivitet. Om man jämför modell 3 med modell 5 gick b-koefficienten från -2,61 till -0,88 samt är sambandet inte längre signifikant. Om studien kontrollerar för antalet

miljötjänstemän förväntas en sårbar kommun med miljöfarlig industri endast ha i snitt 0,88 miljöpoäng mindre jämfört med andra kommuner. Den minskade effekten betyder att kommunens personalkapacitet tar ut effekten av miljöfarlig industri i en sårbar kommun.

Naturskyddsföreningens effekt på miljöpolitisk aktivitet blir också svagare och icke-signifikant när man kontrollerar för antal miljötjänstemän i modell 5. När alla studiens oberoende variabler kontrolleras för förväntas en ökad procentenhet av andel befolkning som är medlemmar i Naturskyddsföreningen öka miljöpolitiska aktiviteten med 0,48 miljöpoäng. Den minskade effekten kan tolkas som att Naturskyddsföreningen som intressegrupp har mindre betydelse för kommunens miljöpolitiska aktivitet när man kontrollerar för antal miljötjänstemän. Dessutom är det möjligt att en del av Naturskyddsföreningens effekt går via antal miljötjänstemän. Om en stor andel invånare är medlemmar i Naturskyddsföreningen är det troligt att kommunen har en större efterfrågan av miljöpolitiska åtgärder, vilket kan kräva fler miljötjänstemän.

Modell 6 och 7 – där kontrollvariabler inte ökade förståelsen

Modell 6 inkluderar alla studiens fyra oberoende variabler samt kontrollvariabeln soliditet.

Soliditet används som ett mått på kommunens ekonomiska kapacitet att finansiera en aktiv miljöpolitik. Som väntat har en god soliditet en positiv effekt på miljöpolitisk aktivitet. Dock blir sambandet mycket svagt och inte signifikant när man kontrollerar för antal miljötjänstemän¹⁶. Detta betyder att, allt annat lika, för varje ökad procentenhet av en kommuns soliditet förväntas miljöpolitiska aktiviteten öka med 0,01 miljöpoäng. Dessutom minskar förklaringskraften kraftigt i jämförelse med modell 5.

I modell 7 inkluderas andel invånare med låg inkomst som kontrollvariabel där alla studiens oberoende variabler ingår. En stor andel invånare med låg inkomst förväntas begränsa

kommunens personal och förtroendevalda att driva en aktiv miljöpolitik då låginkomsttagare är känsligare för prishöjningar. Därmed förväntas låginkomsttagare vara mindre villiga att betala för miljöskyddande åtgärder. Modell 7 visar att andel låginkomsttagare har en svag negativ effekt på miljöpolitisk aktivitet, vilken inte är signifikant. Även i denna modell är förklaringskraften mycket mindre än i modell 5.

Modell 8 – där invånares utbildningsnivå ger en ledtråd

Modell 8 inkluderar kontrollvariabeln andel invånare med eftergymnasial utbildning i en regressionsanalys där studiens fyra oberoende variabler ingår. En stor andel högutbildade invånare förväntas visa på ett relativt stort stöd till en aktiv miljöpolitik då högutbildade har mer kunskap om miljöproblem och nödvändiga åtgärder. Andel högutbildade ger en signifikant och stark effekt på miljöpolitisk aktivitet, där koefficienten är 0,167 på 99-signifikansnivå. Detta innebär att, allt annat lika, per extra procentenhet invånare med eftergymnasial utbildning förväntas den miljöpolitiska aktiviteten öka med 0,167 miljöpoäng.

En del intressanta förändringar sker i modell 8. Effekten av antal miljötjänstemän blir mindre och effekten av MP i kommunstyret blir starkare. Effekten av en sårbar kommun med miljöfarlig industri fortsätter att minska och sambandet är inte signifikant. Effekten av andel invånare som är medlemmar i Naturskyddsföreningen har i stort sett försvunnit och är icke-signifikant. Innan vi går vidare för att analysera den modell som bäst förklarar svenska kommuners miljöpolitiska aktivitet är det av intresse att resonera om vad som kan ha orsakat förändringarna i variablerna MP i kommunstyret och medlemmar i Naturskyddsföreningen.

16 I e n m odell med va riablerna MP i kommunstyret, Sårbar kommun med miljöfarli g industri, Naturskyddsföreningen samt Soliditet har d e o b eroende va riabl erna l iknande koefficienter som i modell 8 , d ock h ar soli ditet e n koefficient på 0 ,39 som ä r signifikant p å 9 9%

s ä kerhetsnivå.

Att effekten av andel invånare som är medlemmar i Naturskyddsföreningen försvinner när man kontrollerar för andel invånare med hög utbildningsnivå skulle kunna bero på att andel

högutbildade korrelerar med andelen av invånare som är medlemmar i Naturskyddsföreningen.

Detta är troligt eftersom högutbildade förväntas vara för en mer progressiv miljöpolitik.

Naturskyddsföreningens effekt blir spuriös med kontroll för invånarnas utbildningsnivå, vilket kan bero på att organisationens effekt på miljöpolitisk aktivitet egentligen visade effekten av andelen invånare med eftergymnasial utbildning.

Modell 8 visar att variabeln MP i kommunstyret har en positiv direkt effekt på miljöpolitisk aktivitet, vilket stämmer med hypotesen. Dock får variabeln en något starkare effekt av att kontrollera för andelen högutbildade invånare i kommunen. Det är sannolikt att invånares utbildningsnivå kan ha en positiv effekt på MP i kommunstyret och därmed en indirekt positiv effekt på miljöpolitisk aktivitet. Att en stor andel högutbildade invånare kan påverka om MP sitter i kommunstyret grundar sig i tidigare studier om gröna partiers väljare. Väljare som röstar på MP tenderar att vara universitetsstudenter och högutbildade individer inom offentlig sektor eller tjänsteyrken inom sociala eller kulturella frågor (Dolezal 2010, s. 537–538, s. 546; Rüdig, 2012, s. 122). Därmed är det möjligt att en del av effekten av invånares utbildningsnivå på miljöpolitisk aktivitet gå via MP i kommunstyret.

Modell 9 – vad som bäst förklarar miljöpolitisk aktivitet

Utifrån resultaten i föregående modeller skapas en modell med de variabler som bäst förklarar en kommuns miljöpolitiska aktivitet: antal miljötjänstemän och andel invånare med eftergymnasial utbildning. Modell 9 är intressant eftersom den har högst justerat R²-värde i relation till antalet variabler. Även om MP i kommunstyret är en intressant variabel som till skillnad från andra partier visar en signifikant positiv effekt även i en multivariat regressionsanalys väljs variabeln bort från den slutliga modellen på grund av sin låga förklaringskraft. Dessutom antas en del av variabelns effekt på miljöpolitisk aktivitet gå via antalet miljötjänstemän.

Modell 9 förklarar 34 % av variationen mellan kommuners miljöpolitiska aktivitet. Dock är det ännu 66 % oförklarad variation, vilket tyder på att det troligtvis finns andra variabler som är viktiga för att förstå varför en kommun driver mer eller mindre aktiv miljöpolitik.

R²-värdet ökar marginellt trots att andel högutbildade invånare i en bivariat regression hade ett R²-värde på 0,28. Den relativt lilla ökningen i förklaringskraft talar för att det finns en liten direkt effekt av andel högutbildade invånare på miljöpolitisk aktivitet och att variabeln fångar upp en effekt på miljöpolitisk aktivitet av en bakomliggande variabel.

Enligt modell 9 har antal miljötjänstemän en direkt effekt (0,10) på miljöpolitisk aktivitet, och det stämmer med hypotesen. Detta innebär att om en kommun skulle gå från att ha noll

miljötjänstemän till att ha 13 miljötjänstemän (d.v.s. medianen av antal miljötjänstemän i Sveriges kommuner) skulle kommunens miljöpoäng öka med 1,3 miljöpoäng. Med tanke på att maximala miljöpoäng är 37 och att kommuner i snitt har 13 miljötjänstemän skulle en dubblering av årsarbetare i en snittkommun leda till en relativt liten ökning i miljöpoäng.

När andel högutbildade invånare kontrolleras för minskar effekten av antal miljötjänstemän jämfört med tidigare modeller. Minskningen beror troligtvis på en gemensam bakomliggande förklaringsvariabel, d.v.s. som påverkar andel högutbildade invånare och som har indirekt effekt på miljöpolitisk aktivitet via antal miljötjänstemän.

En trolig bakomliggande variabel skulle kunna vara att en stor del av kommunens arbetstillfällen är tjänstebaserade och kräver eftergymnasial utbildning, d.v.s. en tjänsteproducerande kommun.

Det är troligt att en sådan kommun drar till sig större andel högutbildade invånare. En

tjänsteproducerande kommun leder troligtvis även till fler miljötjänstemän eftersom det finns en större andel kvalificerade invånare. Dessutom är det troligt att en kommun med tjänstebaserad arbetskraft är mer mottaglig för en progressiv miljöpolitik i jämförelse med en kommun med industribaserad arbetskraft. Med andra ord finns det en större efterfrågan av en aktiv miljöpolitik och färre intressen som motsätter sig miljöpolitiska åtgärder i en sådan kommun.

Dessutom är det troligt att effekten av antal miljötjänstemän minskar eftersom antalet tjänstemän spelar mindre roll när man kontrollerar för att det finns högutbildad arbetskraft i kommunen. Det är sannolikt att de kommuner med stor andel högutbildade invånare har miljötjänstemän med bättre kvalifikationer om man antar att det finns mer konkurrens om de jobben. Med mer kvalificerad arbetskraft för miljöpolitik är det därmed troligt att antalet miljötjänstemän har mindre genomsnittlig effekt på den miljöpolitiska aktiviteten.

Fi g u r 4 De va riabler som bäst fö rklarar mi ljöpolitisk a ktivi tet