Myndigheters transparens

Meredith (2012) menar att sociala medier är ett område med potential för myndigheter och företag att nå stor genomslagskraft. Gehl (2011) trycker på att vikten av att vårda sitt varumärke väl idag är en nödvändighet för att nå ut till publiken och detta är något som sociala medier öppnat upp och ökat möjligheterna för. Varumärkesbyggande innebär att tydligt visa vem avsändaren är och vad denne gör. Genom att vara transparent i sin externa kommunikation menar Gehl visar att organisationen är uppriktig samt går att lita på och Falkheimer och Heide (2007) menar att om en organisation arbetar med att stärka sitt varumärke genom strategisk kommunikation leder det till en mer positiv inställning från omvärlden.

Sociala medier och envägskommunikation är en kombination som inte går bra ihop enligt Carlsson (2009). Sociala medier ska istället verka som relationsbyggande genom dialog och kan dessutom användas till varumärkesbyggande. Vidare diskuterar Carlsson

uteblivna kommentarer hos en organisations Facebook-sida. Hon menar att

organisationer vars uppdateringar på sina Facebook-sidor inte får många kommentarer och där det inte förekommer mycket dialog mellan organisationen och dess publik inte behöver se avsaknaden av kommentarer som något negativt. Hon menar att avsaknaden av dialog i själva verket kan vara ett resultat av att organisationens uppdateringar ses som ointressanta och utan starka åsikter. Detta behöver inte innebära att organisationen saknar publik, publiken kan istället verka som passiva åskådare. För att skapa och upprätthålla en bra dialog med sin publik bör organisationen gå in för att skapa ett innehåll som både fångar publikens intresse och engagerar dem. Använder en

myndighet sina konton på sociala medier på rätt sätt kan det leda till publicitet i olika medier, stärkta relationer med omvärlden och bättre kontakt med sin publik. Genom att polisen finns tillgänglig på sociala medier skapas en direktkontakt med omvärlden tack vare att de har sin egen publiceringskanal. Detta innebär att den externa

kommunikationen inte längre är begränsad till traditionella medier. En fördel med att kommunicera digitalt genom direktkontakt med allmänheten menar Carlsson är ett tillfälle till att skapa dialog, besvara frågor och nå ut med information på ett snabbt sätt.

Waters et al. (2009) har studerat hur icke vinstdrivande organisationer använder Facebook. De har sett hur organisationer går till väga för att skapa relationer till sina besökare genom att undersöka hur dessa interagerar och använder sig utav det sociala nätverket. Att enbart finnas på Facebook ökar inte medvetenheten om organisationen hos Facebook-användare, det handlar istället om att noga planera hur man vill nå ut till sina besökare. Forskarna kom fram till att just dessa organisationers Facebook-sidor är både öppna och transparenta i sin kommunikation men fann samtidigt att de inte använde nätverket till sin fulla potential, utan ansåg att de behövde arbeta mer med hur de skulle informera och engagera besökarna på sidan. Vidare beskriver de att när en organisation får en ökad besöksstatistik får de inte glömma bort hur viktigt det är att fortsätta arbeta med utvecklingen av kommunikationen så att den inte avstannar. (Waters et al. 2009).

Det finns en mängd olika kommunikationsstrategier som kan vara användbara när det kommer till relationsbyggande via sociala nätverk men enligt Waters et al. (2009) är det särskilt tre strategier som i studier återkommande har visat effekt. Den första involverar offentliggöranden eller utlämnanden. Särskilt efter kriser så efterfrågar publiken mer transparens och öppenhet från organisationer och myndigheter, detta inkluderar även att dessa organisationer erbjuder en detaljerad beskrivning av dem själva och dess historia, att de lägger ut en extern länk till sin egen hemsida och så vidare. Den andra strategin, som särskilt Taylor, Kent och White (2001) betonar är att exempelvis Facebook-sidor ska vara av nytta och användbara för intressenterna och enligt Crespo (2007) handlar användbarheten när det kommer till organisationers sidor och medverkande i sociala nätverk ofta om vilken typ av information det är som delas där. Carrera et al. (2008) menar att det är vanligt att organisationer använder sitt nyhetsflöde för att dela externa länkar till hemsidor, svara på frågor, publicera videos, bilder eller ljud från

organisationen och deras supporters eller posta tillkännagivande (Waters et al. 2009). Men för att maximera kan det också vara bra att använda sin sida för att sammanfatta kampanjer och skicka ut pressmeddelanden (Waters et al. 2009). Slutligen skriver de att det handlar om att interagera med mottagarna för att på så sätt kunna skapa och

upprätthålla en relation med dem online.

Inom organisationer kan sociala medier användas för att bygga relationer genom både intern och extern öppen dialog (DiStaso, McCorkindale & Wright 2011). Enligt Rawlins (2009) är en transparent kommunikationsstrategi ett av de bästa sätten att skapa ett förtroende hos omgivningen och sociala medier är ett bra verktyg för organisationer som vill skapa en högre transparens i sin externa kommunikation (DiStaso & Sevick Bortree 2012).

3.7 Sammanfattning

I takt med att användandet av sociala nätverk har ökat och kommunikationen har gått från att vara sändarorienterad till att handla om att kommunicera på mottagarnas villkor

har kraven på myndigheters transparens ökat. Medborgare kräver mer information samtidigt som de vill ha information av en högre kvalitet och snabbare tillgång till den. Genom att skapa och upprätthålla en dialog mellan myndighet, medborgare och övriga samhället så skapas även relationer mellan dessa olika delar. Enligt uses and

gratificationsmodellen är det mottagaren som väljer vilken information den vill ta till sig för att tillgodose sina behov, vid fullständig information är det alltså mottagaren som styr över kommunikation. Därför är det viktigt, som myndighet och sändare, att vara medveten om de olika sätt som ett budskap kan tolkas och hur ett budskap formuleras kan påverka förtroendet och den trovärdighet som mottagarna har för avsändaren, i det här fallet polisen. Sociala medier har visat sig vara ett bra verktyg för organisationer att nå fram med sin externa kommunikation. Genom kommunikation på sociala nätverk ställs nya krav på avsändaren att vara både informerande och bjuda in till dialog för att skapa engagemang hos mottagarna, dock bör man vara medveten om att

kommunikation på sociala nätverk kan bidra till att gränser mellan offentligt och privat suddas ut. Trots att kraven på organisationers kommunikation ständigt ökar i takt med att användandet av sociala nätverk som exempelvis Facebook ökar så visar ändå

forskning och tidigare studier att alltfler organisationer ser positivt på dessa plattformar som kommunikationskanaler och tror att de har förbättrat kommunikationen mellan dem och mottagarna.

4. Resultatredovisning

1. Gillar du Facebook-sidan "Polisen i Alvesta/Växjö"?

Frekvens Procent

Ja 64 100 %

Nej 0 0 %

Total 64 100 %

Tabell 4.1 Statistik över andelen respondenter som Gillar Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta 2. Kön Frekvens Procent Kvinna 43 67,2 % Man 21 32,8 % Total 64 100 %

Tabell 4.2 Könsfördelningen bland respondenterna

3. Vilket år är du född? Frekvens Procent 1994-1991 (18-22 år) 8 12,5% 1990-1976 (23-37 år) 35 54,7% 1975-1961 (38-52 år) 16 25,0% 1960-1946 (53-67 år) 5 7,8 % Total 64 100 %

Tabell 4.3 Åldersfördelning bland respondenterna

Av de 64 personerna som deltog i enkätundersökningen var 43 (67,2 %) kvinnor och 21 (32,8 %) män, samtliga angav att de Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta. Av de 64 personer som svarat på enkäten är 5 stycken i åldrarna 53-67, detta är den minst

representerade åldersgruppen och utgör 7,8 % av respondenterna. 8 stycken, alltså 12,5 %, av respondenterna är i åldrarna 18-22. 16 (25 %) av svarspersonerna är i åldrarna 38-52. De resterande 35 (54,7 %) som svarat på enkäten är i åldrarna 23-37 och dessa utgör alltså mer än hälften av de som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta.