Examensarbete 15 hp – kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Lokalpolisen på Facebook
En kvantitativ studie om polisen i Växjö och Alvesta och deras ”Gillare”
Vivica Sjögren
Abstract
Authors: Vivica Sjögren & Jonna Svensson
Title: The local Police on Facebook – a quantitative study of the Police in Växjö and Alvesta and their “Likers”
Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University
Language: Swedish Number of pages: 59
The value of an organization’s availability and transparency towards the public whenever and wherever it is necessary has increased. Internet and the social networks have become essential to most of the citizens of Sweden but for
organizations social networking still is an area that is relatively unexplored. As the Internet and social media progresses it becomes a greater part of people’s lives, which leads to more demands but also a great amount of possibilities for the organizations that participate in this technical revolution.
The purpose of this quantitative study is to examine if and how the people receiving the information published on the Växjö and Alvesta police department’s Facebook- page are considering Facebook as a channel of communication. The study is based on survey responses from users Liking the Facebook page Polisen i Växjö/Alvesta.
By analyzing our findings we discovered that although people where interested in taking part of the information they were not too eager to participate in the
conversation by for example making comments, however the average reliance for the police had increased since the respondents started Liking the Facebook page.
Facebook is a good place for citizens to connect with authorities such as the police, getting the information that they want faster and easier and making the organization more transparent to the audience.
Key words: Social networks, The Police, Authorities, Public relations, Recipients, Facebook, Communication
Förord
Vi vill rikta vår tacksamhet till alla som har varit med och gjort denna uppsats möjlig.
Först och främst vill vi rikta ett tack till informationsansvarig på polisen i Kalmar, Lina Isaksson Funke för, hennes expertis framförallt kring polisen på sociala medier och för hennes hjälpsamhet i vårt arbete. Vi vill även tacka vår handledare Helena Meldré för många värdefulla synpunkter.
Slutligen vill vi tacka de respondenterna som ställde upp och svarade på vår enkät, deras svar var väldigt värdefulla för oss och förde vår forskning framåt.
Tack!
Vivica Sjögren & Jonna Svensson Kalmar, 27 maj 2013
Begrepp
En webbaserad plattform där personer och företag har möjlighet att dela text, bilder och annan information samt interagera socialt med andra användare.
Facebook-sida
Profil specialiserad för företag eller organisationer där, i polisens fall, enbart den som är sidans administratör kan publicera inlägg och där antingen de som Gillar sidan eller samtliga Facebook-användare kan interagera genom att kommentera eller Gilla inlägg.
Gilla/Gillar/Gillat
Facebook-användare kan genom att trycka på en knapp på en Facebook-sida visa att de gillar den för andra användare samt få uppdateringar från sidan.
Gillare
Ett samlingsnamn på de användare som Gillar en Facebook-sida, i det här specifika fallet de som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta.
Inlägg
Uppdateringar som görs på en sida eller profil av en sida eller profils administratör eller i vissa fall andra användare. Kan bestå av text, bilder, videos samt länkar till andra webbplatser.
Nyhetsflöde
En Facebook-användares startsida där uppdateringar från vänner och Gillade sidor visas.
Privat meddelande
Ett personligt meddelande som skickas till den enskilda användarens profil på Facebook.
Profil
Privatpersoners konton som är helt eller delvis synliga för andra Facebook- användare.
Innehåll
1. Inledning __________________________________________________ 7 1.1 Problembakgrund ________________________________________ 9 1.2 Syfte och frågeställningar _________________________________ 11 1.3 Avgränsningar __________________________________________ 12
2. Metod ____________________________________________________ 13 2.1 Primärdata _____________________________________________ 14 2.2 Surveyundersökning _____________________________________ 14 2.2.1 Urval ______________________________________________ 15 2.2.2 Utformning av enkät __________________________________ 16 2.3 Forskningsetik __________________________________________ 17 2.4 Metodkritik ____________________________________________ 19 2.4.1 Validitet och Reliabilitet _______________________________ 21 3. Teori och tidigare forskning _________________________________ 24 3.1 Publika relationer _______________________________________ 24 3.2 Uses and gratificationsmodellen ___________________________ 25 3.3 Attityder och påverkan ___________________________________ 26 3.4 Myndigheter och internet _________________________________ 28 3.5 Webb 2.0 och sociala nätverk _____________________________ 29 3.6 Myndigheters transparens ________________________________ 30 3.7 Sammanfattning ________________________________________ 32
4. Resultatredovisning ________________________________________ 34
5. Analys ____________________________________________________ 47 5.1 Budskap och avsändare __________________________________ 47 5.2 Interaktion och deltagande _______________________________ 48 5.3 Förtroende och relationer ________________________________ 49 5.4 Polisens existens på Facebook _____________________________ 50 5.5 Informationens transparens och tillgänglighet _______________ 52 5.6 Mottagarna som aktiva åskådare __________________________ 53
6. Slutdiskussion _____________________________________________ 55 6.1 Svar på frågeställningarna ________________________________ 58 6.2 Förslag till vidare forskning _______________________________ 59
7. Källförteckning ____________________________________________ 60
Bilagor
Bilaga 1 – Enkät Bilaga 2 – Kodschema
Bilaga 3 – Missivbrev och påminnelse
Bilaga 4 – Fullständiga svar från fråga 8, 18 och 19
1. Inledning
Vi lever i en tid då myndigheter, precis som alla andra organisationer, måste finnas där allmänheten finns. Enligt .SE:s rapport Svenskarna och Internet 2012 hade 64 % av Sveriges befolkning år 2012 ett konto på något socialt nätverk, främst på Facebook.
Särskilt en myndighets Facebook-sida har under det senaste året inte bara fått stor uppmärksamhet på det sociala nätverket utan även i de traditionella medierna. Ett inlägg skrivet av en av de poliser som uppdaterar sidan och som publicerades i augusti förra året på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta fick allmänheten att reagera och skapade stora rubriker i vissa dagstidningar samt ledde till att sidan var tvungen att stängas ner under en kort period (Lennander 2012).
”Ett litet tips till ungdomar. Om du är 16 år gammal, berusad och håller i en petflaska full med sprit är det inte särskilt smart att skrika ”F&#K THE POLIS” när vi går förbi. Om du tänker göra det ändå se då till att du åtminstone kan springa hyfsat fort!! Jag vet inte vad som var mest pinsamt för killen som gjorde det inatt – att han blev fångad av en 40år gammal polis i full utrustning eller att hans mamma kom till polishuset för att hämta honom kl. 03.00. /Scott”
(Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta 2012)
Idag är det ungefär 39 000 personer som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta och därmed är det den näst största av polisens sidor på Facebook, den enda sida som är större än Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta är polisens nationella sida1. Enligt polisen själva vill de genom att finnas på Facebook minska brottslighet, berätta om
1 Lina Isaksson Funke informationsansvarig med inriktning mot sociala medier på polisen i Kalmar län, personligt möte den 26 april 2013
polisens arbete för ökad trygghet och för att nå ut och få tips och vittnesuppgifter för att lösa vissa brott (www.polisen.se).
”Sociala medier är ett effektivt sätt för oss att nå ut med
brottsförebyggande information och få in tips eller vittnesuppgifter i ett särskilt ärende. Det är också ett fantastiskt sätt att sprida bilden av oss och berätta om vårt arbete.”
(Hagquist 2013)
Med mellan 15 000-150 000 visningar per inlägg, i vissa fall upp emot en miljon, och ibland nära 50 000 personer som har Gillat eller kommenterat någon statusuppdatering är Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta den enskilt största distriktsidan2 och det står därför klart att de genom Facebook når ut till en hel del människor. Men hur ser
egentligen de som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta på polisens närvaro i det sociala nätverket? Har deras bild av polisen som myndighet förändrats sedan de anslöt sig till Facebook och är det i så fall till det positiva eller negativa? Frambringar polisens tillgänglighet, aktivitet och närvaro någon form av närmare band till dem eller får det dem att se mindre seriöst på polisen som statlig myndighet? Med den här studien är vi intresserade av att undersöka polisens närvaro på Facebook ur ett
användarperspektiv.
Enligt Safko och Brake i boken Social Media Bible (2009) är sociala medier platser där människor kan mötas och interagera, dela åsikter, tankar och värderingar med varandra genom text, bilder, rörliga bilder och ljud och Solis & Breakenridge (2009) definierar sociala medier som “Anything that uses the Internet to facilitate conversations.”
2 Lina Isaksson Funke informationsansvarig med inriktning mot sociala medier på polisen i Kalmar län, personligt möte den 26 april 2013
Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. /.../ Genom sociala medier
kommunicerar i stället många till många. Varje enskild mottagare av ett meddelande kan också sända på samma villkor och genom samma kanaler.
(Nationalencyklopedin)
1.1 Problembakgrund
En studie av 275 ideella organisationers närvaro på Facebook gjord av Waters, Burnett, Lamm och Lucas (2009) visade att även om de flesta av dessa inte använde de sociala nätverken till dess fulla potential så började de ändå visa ett intresse för deras
användningsområden. I takt med att de sociala nätverken blir en del av våra vardagliga liv så blir publiken allt bredare när det kommer till ålder, kultur och socioekonomisk status och därför kommer organisationer då behöva använda sig av de sociala nätverken för att möta de växande behoven och förväntningarna från sina intressenter. (Waters et al. 2009).
Under näringsdepartementet finns en kommitté som heter E-delegationen. Enligt IT- minister Anna-Karin Hatt, skrivet på E-delegationens hemsida, är E-delegationens uppdrag att driva på e-utvecklingen inom offentlig sektor med sociala medier, e- förvaltning och vidare nyttjande av offentlig information. I en tid då sociala nätverk spelar en allt större roll för organisationer arbetar E-delegationen bland annat även med att ta fram vägledningar och riktlinjer för sociala medier och då specifikt för
myndigheters användning av dessa. I E-delegationens riktlinjer för Myndigheters användning av sociala medier från år 2010 beskrivs det att nästan varannan svensk myndighet använder sociala medier, dessa riktlinjer riktar sig främst till statliga myndigheter före kommuner och landsting. E-delegationen menar att privatpersoner i
större utsträckning ska tillåtas bli mer delaktiga i processer samt få mer tillgång till information. Att som myndighet använda sociala medier bör ses som ett
kommunikationsverktyg för att bjuda in till dialog och skapa en öppenhet gentemot publiken. De riktlinjer som tagits fram behandlar hur sociala medier bör användas av myndigheter utifrån ett rättsligt perspektiv i hur de bör gå tillväga i sin externa kommunikation, exempelvis via ett konto på Facebook och att sociala medier bör ses som en bra kanal för att sprida information. (E-delegationen 2010).
Internet och de sociala nätverken erbjuder en mängd olika sätt för användarna och organisationer att kommunicera med varandra. De sociala nätverken kan vara bra möjligheter för organisationer att skapa en transparens och därmed ett ökat förtroende hos sin målgrupp, åtminstone om de är medvetna om hur intressenterna använder dessa sidor (Waters et al. 2009). Då ”alla är välkomna” på internet finns det utrymme för allas röster och alternativa tolkningar av politik och samhällsfrågor har ett annat utrymme på internet än i till exempel massmedier. (Dahlgren (red.) 2002).
Internet har gått från att vara ”read only” till att idag ha utvecklats till ett medium där det sker ett konstant kommunikationsutbyte och där alla kan vara med och interagera.
Detta kraftfulla verktyg för kommunikation har kommit att benämnas som webb 2.0 (Thorstenson 2006). Enligt Blank och Reisdorf (2012) är webb 2.0 en ny utveckling av tekniken där internet används för att “provide platforms through which network effects can emerge.” Florini (2008) skriver att det informationssamhälle vi lever i idag och där den digitala informationen spelar en stor roll bör transparens ses som en viktig aspekt vid informationsspridning från en statlig instans. Florini anser att transparens kan vara begränsat men menar samtidigt att genom att låta transparensen lysa igenom i
informationen kan organisationens kommunikation förändra synen på dem.
Kraft och Strandberg (2007) menar att myndigheter behöver fråga sig vilka typer av möten med medborgare som kan ske med enkelhet över internet. Tidigare låg fokus på det tekniska snarare än på innehållet men ju längre tiden gått och ju mer digitaliseringen
utvecklats har det arbete som tidigare utfördes av en IT-avdelning, nu flyttats över till kommunikationsavdelningen. Detta är något som Kraft och Strandberg menar bör utvecklas ännu mer och anser samtidigt att Sverige har stora förutsättningar för att lyckas med denna utveckling. Detta grundas på att 80 % av Sveriges befolkning år 2006 hade tillgång till internet, antingen i hemmet, i skolan eller på arbetet. Den siffran hade enligt Olle Findahl:s rapport Svenskarna och Internet 2012 år 2012 ökat till 89 %.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vad de som Gillar polisen på Facebook har för uppfattning om hur polisens närvaro på det sociala nätverket påverkar
kommunikationen dem emellan, detta för att ta reda på om sociala medier som
exempelvis Facebook bidrar till att skapa en bättre kommunikation mellan myndigheter och medborgare. Vi analyserar hur de som Gillar Facebook-sidan Polisen i
Växjö/Alvesta anser att denna sida fungerar som en kommunikationskanal dem emellan och om denna kommunikation har haft någon inverkan på den bild som mottagarna sedan tidigare haft av polisen. Slutligen är syftet med studien att besvara följande huvudfrågeställning samt delfrågeställningar.
Vad har Facebook som kommunikationskanal, enligt mottagarna, haft för inverkan på kommunikationen mellan Polisen i Växjö och Alvesta och de som Gillar deras Facebook-sida?
Vad vill de som Gillar Polisen i Växjö/Alvestas Facebook-sida få ut av den?
Hur har förtroendet för polisen förändrats hos mottagarna sedan de började Gilla Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta?
1.3 Avgränsningar
Idag finns polisen på flera sociala medier, i denna studie undersöker vi enbart polisens närvaro på det sociala nätverket Facebook. Polisen har utöver den nationella Facebook- sidan ett flertal Facebook-sidor som var och en är kopplade till distrikt men vi har valt att avgränsa oss till att enbart undersöka polisen i Växjö och Alvestas Facebook-sida. Vi har valt att avgränsa oss till att undersöka Facebook-sidan därför att det är ett socialt nätverk som så pass många av Sveriges medborgare har tillgång till, till skillnad från andra sociala medier så finns det möjlighet att publicera text, bild, video och externa länkar samtidigt som de som Gillar sidan har möjlighet att delta i diskussioner genom att kommentera de olika inlägg som publiceras på sidan.
Med ungefär 39 000 Gillare är Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta den i särklass största av dessa distriktsknutna sidor på Facebook och med sina statusuppdateringar har polisen i Växjö och Alvesta både kritiserats och hyllats av de som tar del av dem. Det senaste året har också ett flertal av deras uppdateringar uppmärksammats i medierna och deras Facebook-sida har vid tillfällen fått stängas ner på grund av den höga
uppmärksamhet den genererat. Därför anser vi att det är av ett större intresse att undersöka just deras Facebook-sida.
2. Metod
Olsson och Sörensen (2011) beskriver två olika övergripande forskningsmetoder, vid den samhällsvetenskapliga forskningen, precis som vid all annan, tillämpas antingen en kvalitativ eller en kvantitativ metod. Att använda en kvalitativ forskningsmetod vid insamling av material till en undersökning menar Ekström och Larsson (red.) (2010) är lämpligt när forskaren ämnar studera någonting på djupet. De beskriver att i den kvalitativa forskningen ligger fokus vid att göra djupgående studier av relationer, olika processer och egenskaper. Enligt Nyberg (2000) används en kvalitativ forskningsmetod när material som insamlats syftar till att begripa och tolka ett forskningsproblem snarare än att mäta data, som är tillvägagångssättet vid en kvantitativ forskningsmetod.
Att studera något kvantitativt innebär enligt Ekström och Larsson (red.) (2010) att en större grupp eller mängd, såsom människor eller texter, undersöks för att ta reda på om någon regelbundenhet eller något samband existerar bland dessa analysenheter. I en kvantitativ studie baseras resultatet på ett stort antal enheter, dessa enheter analyseras genom svaren på ett begränsat antal frågor som bearbetats och utformats för att vara så tydliga att svara på som möjligt (Olsson och Sörensen 2011). Forskaren ses här som objektiv och har ofta inte någon personlig kontakt med respondenterna i
undersökningen, vilket inte heller vi har haft med våra respondenter då de har fått svara på en internetbaserad enkät. Patel och Davidson (2011) beskriver generalisering inom denna forskningsmetodik som att en mindre grupps resultat får representera en större mängd människor. Ekström och Larsson (red.) (2010) menar att studiens resultat ska kunna vara tillämpbart utöver det specifika fall som studerats.
Utifrån vårt syfte, att undersöka hur de som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta uppfattar att kommunikationen påverkas av polisens närvaro på Facebook, ansåg vi att en kvantitativ forskningsmetod var mest lämpad. Vi valde att utgå från det deduktiva tillvägagångssättet och med hjälp av vår insamlade empiri, alltså
de resultat vi fått i surveyundersökningen, testa gamla teorier. Vi anser att detta tillvägagångssätt var mest lämpligt för att uppfylla syftet med studien i enlighet med våra frågeställningar.
2.1 Primärdata
Olsson och Sörensen (2011) beskriver två olika typer av data som går att samla in, primär- och sekundärdata. Primärdata innebär enligt Olsson och Sörensen de rådata som samlas in av forskaren för en specifik studie. Boeije och Hox (2005) menar att
insamlingsmetoder för primärdata är enkäter, observationer, fokusgrupper eller
intervjuer. De primärdata vi använde i vår undersökning var det material vi samlade in genom en internetbaserad enkätundersökning som skickades ut till de som Gillar Polisen i Växjö/Alvestas Facebook-sida.
2.2 Surveyundersökning
Enligt Johansson (2010) är surveyundersökning en vanlig metod inom medie- och kommunikationsforskning och används bland annat för att undersöka mediepubliken.
En surveyundersökning bygger på att samla information med hjälp av frågor och metoden karaktäriseras av hög grad av strukturering och standardisering (Patel &
Davidson 2011). Frågorna i en surveyundersökning ställs med hjälp av ett standardiserat frågeformulär som respondenten svarar på genom antingen post, e-post, telefon eller vid en standardiserad intervju (Deacon et al. 2007).
Vi valde att använda ett webbaserat frågeformulär för att samla in de data som krävdes för att genomföra vår studie. Ett webbaserat frågeformulär, eller webbenkät, är en teknik som har blivit ett allt viktigare verktyg för datainsamling inom forskning (Johansson 2010). Att skicka ett frågeformulär via post, e-post eller på annat sätt över internet är också lämpligt och väldigt kostnadseffektivt när det handlar om att få in svar från ett större antal respondenter (Deacon et al. 2007). Eftersom syftet med vår studie är
att ta reda på hur Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta uppfattas av de som Gillar sidan så valde vi att sprida vår enkät genom just Facebook. Genom att göra detta nådde vi direkt ut till den population som var målet för vår undersökning.
En enkät är en teknik som oftast har en hög grad av standardisering och strukturering.
Med standardisering menas i vilken utsträckning frågornas utformning och inbördes ordning är bestämda. Vid en intervju med hög grad av strukturering lämnas ett litet utrymme för respondenterna att göra fria tolkningar av frågorna och framförallt litet utrymme att svara inom. Strukturerade frågor, likt de i en enkät, har oftast fasta svarsalternativ. (Deacon et al. 2007). Eftersom vi i vår undersökning strävade efter att använda resultatet för generalisering ansåg vi att en strukturerad teknik var det bästa alternativet för studien.
2.2.1 Urval
För att kunna generalisera resultaten som framkommit från urvalet till hela populationen bör urvalet vara slumpmässigt, detta ökar sannolikheten för att urvalet är representativt för hela populationen (Olsson & Sörensen 2011). Med ett obundet slumpmässigt urval har alla i urvalsramen en lika känd chans att komma med i urvalet och detta var något vi strävade efter. Johansson (2010) kallar detta tillvägagångssätt för sannolikhetsurval. Då vi inte kunnat göra en totalundersökning av hela populationen, utan använt oss av ett begränsat urval kunde vi med denna undersökning endast se och visa vilka tendenser som var ofta förekommande i de svar vi fått.
Populationen, alltså de personer som vi valt att studera, var de Facebook-användare som Gillar sidan Polisen i Växjö/Alvesta. Eftersom vi inte hade möjlighet att få tillgång till en komplett lista över de som har Gillat Facebook-sidan så blev urvalsramen, det register där vi fann vår population, de som Gillat ett specifikt inlägg på Facebook.
Inlägget publicerades på Facebook-sidan den 23 april 2013 och vid tidpunkten för utskicket var det 4 424 personer som Gillade inlägget, alltså bestod urvalsramen av
dessa 4 424 personer. Dessa nådde vi sedan genom att klicka oss vidare från inlägget till en lista över de som Gillat det och kunde därifrån skicka ut privata meddelanden till det slumpmässiga urvalet.
Enkäten skickade vi ut från våra personliga konton i ett privat meddelande via Facebook. Att skicka ut ett privat meddelande till en person i taget tog lång tid och därför beslutade vi att bjuda in sammanlagt 500 personer som Gillat inlägget till att delta i undersökningen. Detta eftersom vi ansåg att utskicket annars skulle ta för mycket tid i anspråk från andra delar av studien. Eftersom listan över de 4424 personer som Gillat inlägget inte var ordnad utan hade en slumpmässig inbördes ordning från början så valde vi att börja från toppen av listan och arbeta rakt nedåt tills vi skickat ett
meddelande till 250 av de personer som fanns i urvalsramen, därefter gick vi från botten av listan för att arbeta uppåt tills vi skickat ett meddelande till ytterligare 250 personer i urvalsramen. På det här sättet ansåg vi att samtliga i urvalsramen fick en lika känd chans att bli inbjudna till att delta i undersökningen.
2.2.2 Utformning av enkät
Vi operationaliserade vår huvudfrågeställning och våra delfrågeställningar med hjälp av 17 obligatoriska och två frivilliga frågor som respondenterna svarade på i ett webbaserat frågeformulär (se Bilaga 1). Eftersom vi visste att vi tog människors tid i anspråk så valde vi att göra enkäten så kort och konkret som möjligt utifrån våra frågeställningar.
På så sätt minskade vi förhoppningsvis även risken att vissa ur vårt urval slutade svara på frågorna eller undvek att svara på enkäten överhuvudtaget eftersom de ansåg att den tog för lång tid.
Vi valde att börja med demografiska frågor som kön, ålder och vilket län de bodde i. En del forskare (Johansson 2010) argumenterar för att det är bättre att lägga dessa frågor i slutet av en enkät med skälet att de kan anses vara ointressanta att svara på och därför sänker motivationen att svara på resterande frågor. Vi utgick dock från att respondenten
skulle fortsätta att svara på resterande frågor eftersom de själva valde att ta sig till enkäten via en extern länk. Vi valde att utgå från en ”omvänd” tratt-teknik vilket innebär att man börjar med de specifika frågorna för att sedan avsluta med mer
övergripande frågor (Patel & Davidson 2011). Detta gjorde vi för att vi ville ta reda på vad respondenterna har för inställning till något och vi inte visste om de som svarar faktiskt har en åsikt kring detta. Med den ”omvända” tratt-tekniken ville vi också att respondenterna skulle få en chans att reflektera kring området och skapa sig en uppfattning under tiden som de svarade på de mer specifika frågorna. När vi skrev frågorna och formulerade vårt frågeformulär så la vi också särskild vikt vid att alla frågor skulle uppfattas på samma sätt av varje person som svarade på dem och att de skulle vara lätta att förstå.
Enkäten skapade vi med hjälp av programmet Google Forms och distribuerade den via Facebook. Vi skickade ett meddelande innehållande en extern länk till
enkätundersökningen samt medföljande missivbrev. Vid utskick av enkät ska det alltid finnas med ett missivbrev, detta ska innehålla information om syftet med
undersökningen samt ha en tydlig avsändare (Johansson 2010). Vårt missivbrev
skickades ut tillsammans med den externa länken till enkäten i ett privat meddelande på Facebook (se Bilaga 3). Enkäten låg uppe under perioden 29/4-13/5 2013. Efter en vecka valde vi att skicka ut en påminnelse till dem vi redan bjudit in att delta i undersökningen, detta eftersom vi ansåg att svarsfrekvensen dittills varit för låg.
2.3 Forskningsetik
Vid en undersökning finns det forskningsetiska aspekter som det är krav på att ta hänsyn till som forskare, detta för att det huvudsakliga målet för all forskning är att finna ny kunskap med hög trovärdighet som dessutom kan fungera som information både för oss som människor och för utvecklingen av vårt samhälle (Patel & Davidson 2011). Enligt Vetenskapsrådet benämns detta som forskningskravet. Utöver
forskningskravet finns det en aspekt kallad individskyddskravet och inom all forskning
är det mycket viktigt att ta hänsyn till båda dessa och samtidigt väga dem emot varandra.
Individskyddskravet innebär att individer ska skyddas från obefogat intrång på sina privatliv och Vetenskapsrådet har konkretiserat fyra huvudkrav för individskyddskravet som syftar till att beskriva regler och riktlinjer för etisk forskning. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och dessa fyra har vi tillsammans med forskningskravet haft i åtanke under forskningens gång. Informationskravet innebär att de människor som deltar i studien ska ha blivit informerade om syftet med undersökningen (Patel & Davidson 2011). Detta tog vi under hela undersökningens gång hänsyn till och var mycket noggranna med, dels att beskriva för inblandade vad syftet med vår forskning var och dels var vi under studiens gång varit noga med att låta respondenterna veta att deras enkätsvar var anonyma samt vad svaren skulle användas till och var undersökningen sedan kommer att publiceras.
Samtyckeskravet syftar till att respondenterna själva ska få bestämma om de vill delta i undersökningen (Patel & Davidson 2011). Detta har vi varit tydliga med att informera våra respondenter om i det privata meddelande som via Facebook skickades ut till vårt urval tillsammans med den externa länken till enkäten. På så vis lät vi respondenterna helt på egen hand bestämma ifall de ville delta i vår studie. Konfidentialitetskravet menar Patel och Davidson (2011) innefattar hur personuppgifter om studiens deltagare ska behandlas.
I vår enkätundersökning valde vi att inte fråga efter respondentens namn utan lät dem i stället vara anonyma. Däremot frågade vi efter ålder på svarsperson. Vi ansåg att de frågor vi formulerat i enkätundersökningen inte skulle ge tillräckligt personliga svar för att kunna gå att koppla till en enskild person och därmed bedömde vi att namn på respondenterna var oväsentligt för vår forskning. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter och svar som samlas in via enkät inte får användas för något annat ändamål utan endast för den studie den ämnar vara underlag till (Patel & Davidson 2011).
2.4 Metodkritik
Den kvantitativa metoden fungerar bäst när syftet med studien är att hitta samband mellan olika variabler och det är viktigt att kunna sätta siffror på det som undersöks.
Det går inte att komplettera enkäter i efterhand och därför är förberedelserna väldigt viktiga vid just de här typerna av datainsamlingstekniker. (Eliasson 2010). För att testa vår enkät och våra frågor valde vi att först byta perspektiv och själva agera
svarspersoner, därefter bad vi ännu en person läsa igenom frågorna för att få dem betraktade utifrån en utomståendes perspektiv. Detta är något som enligt Patel och Davidson (2011) bör göras eftersom det alltid finns en risk att frågorna formuleras så att de kan missuppfattas av respondenterna. Vidare skriver de att forskare måste granska frågorna kritiskt eftersom de är väl insatta i problemområdet och besitter kunskap som kanske inte varje respondent gör. Detta var också något vi tog fasta på när vi
formulerade våra frågor. Slutligen pilottestade vi vår enkät på två personer som uppfyllde kriterierna för den population som vi valt att undersöka.
Surveyundersökning karaktäriseras av den höga grad av standardisering och strukturering och syftet med en strukturerad metod är bland annat att undvika viss påverkan från mänskliga faktorer som kan uppstå vid personlig kontakt mellan den som intervjuar och respondenten och som kan påverka tillförlitligheten i respondentens svar (Deacon, Pickering, Golding & Murdock 2007).
Eftersom vi inte hade möjlighet att lägga upp enkäten på Facebook-sidan och inte heller fick tillgång till en lista över samtliga personer som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta så hade vi ingen möjlighet att exponera den för samtliga som Gillar sidan.
Därför ansåg vi att det inte fanns någon annan möjlighet än att skicka ett privat meddelande till de som Gillat det specifika inlägget. Vi ansåg inte att det påverkade vilka som fick en känd chans att vara med i undersökningen eftersom sociala medier ständigt förändras, i det här fallet kan antalet personer som Gillar det specifika inlägget både ha ökat och minskat sedan perioden då vi skickade ut webbenkäten och den fanns
tillgänglig. Trots att alla de personer som Gillar det specifika inlägget på Facebook- sidan fanns samlade i samma lista ansåg vi att vi fick undertäckning eftersom vissa av dessa personer har helt låst profil. Låst profil innebar att vi inte kunde skicka
meddelande till dessa personer och vi kunde därför inte heller bjuda in dem till vår enkätundersökning. Samtidigt fanns det en möjlighet att få övertäckning då det går att Gilla ett inlägg utan att Gilla Facebook-sidan, därför var den första frågan i enkäten en kontrollfråga (Se Bilaga 2).
Det önskvärda målet för studien hade varit att få en svarsfrekvens på 50 %, alltså 250 svar, utav de 500 utskickade enkäterna. Detta uppnåddes tyvärr inte då vi fick in 64 svar, vilket alltså var en svarsfrekvens på 12,8 % och därmed blev bortfallet 87,2 %. Vi fick därmed en låg svarsfrekvens både i förhållande till antalet respondenter men även i förhållande till vår urvalsram, vilket innebär att vi fick ett stort externt bortfall. Hade möjligheten funnits att lägga upp enkäten på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta hade det inneburit att den exponerats för ett större antal människor än de 500 personer vi bjöd in att delta i undersökningen och detta tror vi kunde ha lett till en betydligt högre svarsfrekvens och ett mindre extern bortfall. En av nackdelarna med en webbaserad enkät är enligt Trost (2012) att denna enkätform inte genererar lika hög svarsfrekvens som postenkäter. Med detta i åtanke valde vi därför att skicka en påminnelse via privat meddelande till samtliga 500 personer ungefär en vecka efter att gjort det första
utskicket av enkäten.
I den webbaserade enkäten valde vi att ställa frågor om ålder och kön därför att vi ansåg att det kunde varit av intresse för studien om vi hade haft ett större antal respondenter, men då svarsfrekvensen var så låg ansåg vi att det inte gick att göra några
generaliserande anspråk i dessa och därför valde vi att inte heller analysera dessa två frågorna senare.
2.4.1 Validitet och Reliabilitet
När man inom vetenskapen pratar om kvaliteten i den kvantitativa forskningen syftas det oftast på till vilken grad det går att lita på det empiriska underlaget, med detta menas oftast hur pass tillförlitlig en undersökning är och om det som undersökts verkligen är det forskaren ämnat undersöka (Patel & Davidson 2011).
Eliasson (2010) beskriver validitet som giltigheten i att det som avses mätas i
undersökning är det som faktiskt mäts. Vidare lägger hon tyngd i att undersökningens frågeställningar måste vara väldefinierade och tydligt kunna beskriva vad forskaren genom studien ämnar mäta. Vid insamlingen av data är det viktigt att regelbundet under undersökningens gång kontrollera att den information som insamlats är giltig för
undersökningen (Eliasson 2010). Ejlertsson (2005) beskriver att en enkäts validitet bestäms då enkätfrågorna sätts i relation till forskningssyftet. Vi valde att mäta vad personer som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta tyckte om denna
Facebook-sidas kommunikation. Dessa personers svar har hög validitet eftersom de i och med att de valt att Gilla sidan exponeras för all den information som polisen i Växjö/Alvesta publicerar. För att i vår forskning kunna styrka att dessa faktiskt Gillar Facebook-sidan valde vi att även att som första fråga använda en kontrollfråga (se Bilaga 2) och skulle vi fått in ett negativt svar på denna fråga hade vi räknat denna svarsperson som bortfall.
Reliabilitet betyder enligt Eliasson (2010) pålitlighet och för att uppnå hög reliabilitet i en undersökning ska studien kunna göras om vid ett annat tillfälle och då frambringa samma resultat som vid det första undersökningstillfället. För att resultatet av studien ska uppnå så hög reliabilitet som möjligt måste mätningarna vara noggrant och korrekt utförda. Vid en kvantitativ undersökning menar Eliasson att detta innebär att den information som samlats in är pålitlig eller med andra ord att källorna har uppfattats korrekt. Dessutom, fortsätter hon, ska denna information vid framtida, upprepade studier tolkas på samma sätt. Holme och Solvang (1997) menar att det är en omöjlighet
att helt undvika fel som uppstår i insamlingen och bearbetningen av information. Detta menar de vidare innebär att forskare hela tiden bör arbeta för att felen ska bli så små som möjligt. Orsaker till att fel kan uppstå är exempelvis att enkätens svarspersoner inte förstår frågorna, att det inte går att få ut tillräcklig information genom enkätfrågorna, att det blir ett stort bortfall eller att forskaren tolkar enkätsvaren fel. Det kan också finnas en viss risk att respondenterna svarar så som de tror är rätt sätt att svara vilket i sin tur skulle leda till att reliabiliteten blir lägre, detta har vi försökt undvika genom att låta enkäten vara anonym och försäkra respondenterna om att svaren inte går att härleda till den som svarat. En av nackdelarna med att använda sig av en surveyundersökning som skickas via post eller publiceras på internet är att det knappt finns något utrymme alls för den som intervjuar att utveckla eller omformulera frågorna i enkäten. Det är då inget som försäkrar om att respondenten eller respondenterna faktiskt har förstått samtliga frågor, något som är väsentligt för att de som svarar ska kunna ge ett så sanningsenligt svar som möjligt. (Deacon et al. 2007).
Vår internetbaserade enkätundersökning hade en utformning på frågorna som i största möjliga mån skulle sudda ut eventuella missförstånd. Frågorna var tydliga och väl genomarbetade för att få fram den information vi faktiskt behövde till vår undersökning.
Vi har även använt oss av litteratur för att få tips om frågeformulering och uppbyggnad av enkäten. Vid de frågor där vi förutsåg att missförstånd eller tolkningsskiljaktigheter möjligtvis kunde uppstå valde vi att ha med ett exempel eller en påbörjad mening som var menad att få respondenten i rätt tankebana kring frågan. Dessutom valde vi att i enkätens inledning förklara begreppen Gilla och Inlägg för att undvika missförstånd.
Vår internetbaserade enkätundersökning anser vi har hög reliabilitet då någon annan skulle kunna göra samma undersökning och komma fram till samma resultat som oss.
Dock inser vi att sociala medier är i ständig förändring och utveckling, vilket skulle kunna påverka delar av svaren för denna undersökning i framtiden.
Att några utav respondenterna har valt att svara nej på frågan om de någon gång har Gillat eller kommenterat ett inlägg på Facebook-sidan trots att vi valde att enbart bjuda
in de som har Gillat ett specifikt inlägg tror vi kan bero på att respondenterna i dessa fall antingen inte läst och uppfattat frågan korrekt eller att de inte minns om de någon gång Gillat eller kommenterat ett inlägg. Detta kan till viss del göra att trovärdigheten och giltigheten i respondenternas svar minskar, något som hade kunnat åtgärdas om vi i detta fall valt att använda oss utav svarsalternativet ”Vet ej.”
3. Teori och tidigare forskning
Kraft och Strandberg (2007) beskriver begreppet samhällsinformation som att det har gått från att tidigare ha varit sändarfokuserat, ”en till många”, där processen enbart handlade om att sändaren skulle få ut sitt budskap till mottagarna så effektivt som möjligt, till att idag ha fokus på mottagaren och hur informationen denne får ta del av uppfattas. Vidare skriver de att i takt med att kommunikationen har blivit mer
mottagarorienterad och att internet har vuxit sig stort har också kraven på att få tag i information både snabbt och med stor öppenhet vuxit sig allt tydligare. Medier är idag samhällets stora informationskälla, vilket i sin tur leder till en konstant ökning av möjligheter och förväntningar på den så kallade samhällsdialogen, alltså dialogen mellan samhällets olika delar. Detta menar de innebär att medierna har gått från att bara varit en källa till information till att också bli en kanal där information delas och
diskuteras. Detta är något som även Larsson (2008) beskriver då han menar att internet är en teknik som gjort det möjligt att kommunicera trots skillnader i tid och rum.
Dessutom har internet öppnat upp för att enkelt komma åt och som mottagare själv ha en obegränsad tillgång till mängd av information som finns på internet.
3.1 Publika relationer
Falkheimer och Heide (2007) beskriver uttrycket public relations som en funktion som innebär att upprätta och stärka kontakter mellan organisationer och dess publiker. De menar även att relationen mellan organisationer och publiker måste vara ömsesidigt god och en kontinuerlig dialog bör föras för att, i ett tidsmässigt längre perspektiv, fortsätta ha en framgångsrik relation. Det handlar helt enkelt om att myndigheter ska
kommunicera med medborgarna och inte till dem, eftersom det ger en indikation på att de vill arbeta tillsammans med publiken och skapa en god relation till sina mottagare.
(Falkheimer & Heide 2007).
3.2 Uses and gratificationsmodellen
Gripsrud (2002) beskriver en forskningsinriktning som började växa sig stor under femtiotalet, kallad uses and gratificationsmodellen. Denna teori grundar sig på att se till vad mottagarna gör med medierna snarare än vad medierna gör med sina mottagare.
Man insåg att medierna inte hade det stora, direkta inflytande på sina mottagare som man tidigare trott. Utifrån detta gick det att göra tolkningen att det är människors individuella, psykologiska behov som ligger till grund för vilka medier mottagarna väljer att ta del av och hur de tar del av mediernas information. Gripsrud menar vidare att en stor inspirationskälla till uses and gratificationsmodellen var socialpsykologen Maslow och då specifikt hans utarbetade behovshierarki. Denna behovshierarki utgår från att människor har vissa grundläggande behov, såsom mat och sömn som de behöver få tillfredsställda innan vidare behov som social kontakt eller trygghet. Vidare beskriver Gripsrud att det forskats kring vilket av människans behov som
tillfredsställdes genom användning av medier. Slutsatserna av dessa studier visade att orsakerna till människors val av medier och medieinnehåll låg i människors behov av information, social identitet och självbekräftelse. Zhao, Grasmuck och Martin (2008) skriver att uses and gratificationsmodellen kan ses som att en användare genom medier kan uppfylla behovet av att stöpa sin egen identitet. Människor kan genom sociala medier dela med sig av, för denne, behovsuppfyllande information i form av text eller bild till andra.
McQuail (2010) beskriver genom uses and gratificationsmodellen användaren som aktiv i sina val av medier och menar att användningen och val av olika medier kan knytas till olika typer av behov. Människan kan genom informationssökning och uppbyggandet av personlig identitet genom medier skaffa sig personliga värderingar och attityder och även tillfredsställa behovet av grupptillhörighet. Det huvudsakliga syftet med uses and gratificationsmodellen är enligt McQuail att ta reda på varför medier används och vad dessa sedan används till genom att användaren ses som aktiv i sina val av medier. Detta för att på bästa sätt kunna tillfredsställa det egna behovet av information, såsom
polisens samhällsinformation. Dessutom undersöks vilken effekt användningen av medierna har på mottagaren genom att se till vad denne har för uppfattningar kring hur värdefullt mediets innehåll är.
3.3 Attityder och påverkan
Attityder är ett av de vanligast förekommande och mest kända begreppen inom socialpsykologin och omfattar de värderingar och känslor som en människa har gentemot något. En människas attityd eller attityder mot det egna jaget (i dessa fall kallat självkänsla), andra människor, händelser, situationer och saker, eller i detta fall polisen som myndighet, kan variera. Känslan eller känslorna som medborgarna har för myndigheter kan antingen vara negativ, neutral eller positiv men den kan också variera i intensitet, alltså vara svag eller stark. (Ekehammar 2005). Människor utvecklar attityder därför att det underlättar interaktionen med omgivningen, attityder hjälper oss att organisera och förenkla våra erfarenheter av något. På så sätt kan vi enklare och mer effektivt hantera den eller det som vi har attityder mot. Många attityder uppstår hos oss genom en direkt kontakt med attitydobjektet, på så sätt har vi alltså genom erfarenhet fått en positiv eller negativ bild av exempelvis polisen. (Ekehammar 2005).
Enligt Ekehammar (2005) går det att påverka och ändra en människas positiva eller negativa bild av något bland annat genom budskapets innehåll. Den effekt ett budskap har påverkas bland annat av källans trovärdighet och om trovärdigheten för källan är hög eller inte kan variera beroende på flera orsaker. Trovärdigheten hos polisen kan alltså bli högre om kommunikatören har makt eller kunskap men den kan också
påverkas av om den som är avsändare har en viss popularitet och är omtyckt av de som är mottagare. Avsändarens verbala och sociala skicklighet är också av stor betydelse när det kommer till trovärdigheten hos honom eller henne. (Ekehammar 2005).
Larsson (2008) menar att kärnan i all kommunikation är själva innebörden av det som kommuniceras, även om både karaktären och strukturen på mediet numera är av allt
större vikt. De vanligaste sätten att se på budskap inom vetenskapen är som formella eller informella och i dessa fall finns det enligt Larsson fyra typer av budskap vilka är formella, informella, personliga och subformella. Vilka budskap som är de formella är relativt lätt att förstå, det är de som myndigheten och medarbetarna uttrycker i enlighet med bestämda roller och uppgifter. Informella budskap är de som uttrycks utanför den formella kommunikationens ramar, personliga budskap är när de som arbetar inom myndigheten uttrycker sig som individer i stället för som tjänstemän. Oftast är budskap i den offentliga sektorn mer omfattande och mångsidiga än kommersiella budskap, vilka snarare behöver vara mer lockande. Det offentliga budskapet behöver också ha en högre nivå av saklighet samt täcka både stora frågor och flera olika intressen. Att välja rätt budskap är fortfarande essentiellt för de som vill intressera och locka mottagarna att läsa och ta emot informationen men fokus på en dialog mellan avsändare och mottagare blir allt viktigare. (Larsson 2008).
Larsson (2008) beskriver åtta olika principer, exempelvis nyttobudskap,
informationsbudskap och etikbudskap, som är framgångsrika att använda för budskap inom den sociala och offentliga sektorn men skriver också att ingen utav dessa principer utesluter att budskapen presenteras ur vinklar som är mer vanliga inom
marknadskommunikation, till exempel med känslor eller humor.
Palm och Bjellert beskriver i En trygg polis i ett otryggt samhälle – nyhetsmediernas bild av polisen och polisarbetet (2012) att en individs personliga relation till polisen har två olika påverkansfaktorer. Dels den bild individen fått genom att själv se till polisens arbete genom personlig kontakt och dels den bild som byggts upp genom att andra berättar om polisens arbete. Av dessa två är berättandet den dominerande faktorn till en individs bild av polisen som organisation.
3.4 Myndigheter och internet
FN kom år 2008 ut med rapporten UN e-Government Survey 2008. From eGovernment to Connected Governance, där de menar att medborgarna som följt med väl i den digitala utvecklingen har börjat kräva att tjänster ska finnas tillgängliga online tjugofyra timmar om dygnet och dessutom ska dessa tjänster kunna användas med enkelhet och ta kort tid att arbeta sig igenom. OECD (2005) menar i Public Sector Modernisation: The Way Forward att allmänheten i dagens samhälle är välinformerade och har
förväntningar på att informationen de får från myndigheter ska vara av hög kvalitet samtidigt som den ska levereras till medborgarna snabbt. Dessutom menar OECD (2005) att allmänheten ställer krav på att myndigheterna i sina processer där beslut ska fattas, ska ta hänsyn till medborgarnas kunskapsnivå och åsikter.
Idag används e-tjänster, alltså tjänster som utförs elektroniskt, på många offentliga förvaltningar och i och med detta menar Kraft och Strandberg (2007) att en webbplats inte längre bara ska agera som en spegel av verksamheten. Webbplatsen har istället kommit att utgöra en stor del av själva verksamheten, för det är när innehållet på webbsidan blir användaranpassat som sidan verkligen tjänar både medborgaren och myndigheten. Vidare anser de att myndigheter ska kommunicera med befolkningen i stället för att enbart informera och att detta ska ske på befolkningens villkor med total tillgänglighet, den ska både vara sökbar och anpassad efter olika målgruppers olika behov. Curtis et al. (2010) beskriver en studie där resultatet visar att sociala medier kan fungera som en framgångsrik metod för icke vinstdrivande organisationers externa kommunikation. För att bli framgångsrik i kommunikationen på sociala medier menar de att avsändaren bör vara påhittig och dra nytta av de verktyg som finns att tillgå på sociala medier för att på ett så effektivt sätt som möjligt nå sin målgrupp. Sociala medier öppnar upp för större möjligheter för den som utövar public relations till att interagera med mottagare när denna typ av teknologi och kommunikationskanal är en del av människors vardag.
Carlsson (2010) menar att organisationer som tar tillvara på möjligheterna att synas på sociala medier har mycket att vinna. Samtidigt måste det finnas med i beräkningarna att detta sätt att kommunicera ställer nya krav på både kommunikationen och
organisationens agerande eftersom den kommunikation som sker på ett socialt nätverk kan vara både informerande, relationsskapande och bjuder in till att delta i
konversationer. E-delegationen, en kommitté under Näringsdepartementet menar att myndigheter genom att finnas på sociala medier kan öppna upp till en dialog med privatpersoner och på detta sätt även få allmänheten att få större och snabbare tillgång till myndigheternas information. Dock menar Carlsson (2010) att det finns forskare som beskriver sociala medier som platser där gränser mellan offentligt och privat,
kommersiellt och ideellt samt socialt och digitalt suddas ut. Enligt Lovejoy och Saxton (2012) är att sprida informationsinlägg en bra bas för att kunna skapa och bygga upp en dialog på samt att visa att organisation faktiskt existerar på det sociala nätverket. Om dessa informationsinlägg signalerar att myndigheter bjuder in till en dialog skapar det ett engagemang hos medborgarna.
3.5 Webb 2.0 och sociala nätverk
Grundtanken med webb 2.0 är att internet har gått ifrån att bara vara en källa till information till att vara en plats där användarna är med och bidrar till innehållet via exempelvis bloggar, kommentarer eller kundrecensioner, detta brukar även kallas att innehållet är användargenererat. webb 2.0 har inneburit en helt ny dimension av internet och utan webb 2.0 och de sociala nätverken hade vanliga internetanvändare inte varit delaktiga på det sätt som de är idag och de hade inte heller haft samma möjlighet att själva vara producenter och skapa innehållet för internet. (Blank & Reisdorf 2012). Men med webb 2.0 har organisationer och myndigheter fått en stor utmaning som de måste hantera. Ständigt blir de ifrågasatta hur de på bästa sätt ska kunna nå ut till
medborgarna, kunna delta i konversationer som rör den egna verksamheten och försöka få igång nya samtal med sina intressenter. Om exempelvis polisen lyckas med dessa utmaningar har de en enorm tillgång att dra nytta av som innefattar att kunna ta del av
olika nätverk och själva nätverka, samtidigt som det går att lyssna, delta och mäta i en omfattning som tidigare inte varit möjligt. (Thorstenson 2006).
Ur medborgarnas perspektiv består webb 2.0 av två huvudsakliga beståndsdelar. För det första så tar webb 2.0 fördel av effekten av nätverk, alltså idén om att något blir mer värdefullt ju fler personer som är inblandade. Här är e-posten ett bra exempel. Om du är den enda personen med en e-post så blir den inte särskilt värdefull, men ju fler som har en e-postadress desto större chans att du kan skicka ett meddelande till den personen som du vill nå och därmed skapas ett värde för din e-post. Den andra beståndsdelen är de plattformar, som exempelvis Facebook, Youtube och Twitter, vilka erbjuder lättillgängliga och trovärdiga platser för användarna att göra vad de vill och där det mesta av innehållet är just användargenererat. Dessa två beståndsdelar kombinerat skapar nytt innehåll och en mängd nya former av användarengagemang, kommunikation och informationsinsamlande. (Blank & Reisdorf 2012).
3.6 Myndigheters transparens
Meredith (2012) menar att sociala medier är ett område med potential för myndigheter och företag att nå stor genomslagskraft. Gehl (2011) trycker på att vikten av att vårda sitt varumärke väl idag är en nödvändighet för att nå ut till publiken och detta är något som sociala medier öppnat upp och ökat möjligheterna för. Varumärkesbyggande innebär att tydligt visa vem avsändaren är och vad denne gör. Genom att vara transparent i sin externa kommunikation menar Gehl visar att organisationen är uppriktig samt går att lita på och Falkheimer och Heide (2007) menar att om en organisation arbetar med att stärka sitt varumärke genom strategisk kommunikation leder det till en mer positiv inställning från omvärlden.
Sociala medier och envägskommunikation är en kombination som inte går bra ihop enligt Carlsson (2009). Sociala medier ska istället verka som relationsbyggande genom dialog och kan dessutom användas till varumärkesbyggande. Vidare diskuterar Carlsson
uteblivna kommentarer hos en organisations Facebook-sida. Hon menar att
organisationer vars uppdateringar på sina Facebook-sidor inte får många kommentarer och där det inte förekommer mycket dialog mellan organisationen och dess publik inte behöver se avsaknaden av kommentarer som något negativt. Hon menar att avsaknaden av dialog i själva verket kan vara ett resultat av att organisationens uppdateringar ses som ointressanta och utan starka åsikter. Detta behöver inte innebära att organisationen saknar publik, publiken kan istället verka som passiva åskådare. För att skapa och upprätthålla en bra dialog med sin publik bör organisationen gå in för att skapa ett innehåll som både fångar publikens intresse och engagerar dem. Använder en
myndighet sina konton på sociala medier på rätt sätt kan det leda till publicitet i olika medier, stärkta relationer med omvärlden och bättre kontakt med sin publik. Genom att polisen finns tillgänglig på sociala medier skapas en direktkontakt med omvärlden tack vare att de har sin egen publiceringskanal. Detta innebär att den externa
kommunikationen inte längre är begränsad till traditionella medier. En fördel med att kommunicera digitalt genom direktkontakt med allmänheten menar Carlsson är ett tillfälle till att skapa dialog, besvara frågor och nå ut med information på ett snabbt sätt.
Waters et al. (2009) har studerat hur icke vinstdrivande organisationer använder Facebook. De har sett hur organisationer går till väga för att skapa relationer till sina besökare genom att undersöka hur dessa interagerar och använder sig utav det sociala nätverket. Att enbart finnas på Facebook ökar inte medvetenheten om organisationen hos Facebook-användare, det handlar istället om att noga planera hur man vill nå ut till sina besökare. Forskarna kom fram till att just dessa organisationers Facebook-sidor är både öppna och transparenta i sin kommunikation men fann samtidigt att de inte använde nätverket till sin fulla potential, utan ansåg att de behövde arbeta mer med hur de skulle informera och engagera besökarna på sidan. Vidare beskriver de att när en organisation får en ökad besöksstatistik får de inte glömma bort hur viktigt det är att fortsätta arbeta med utvecklingen av kommunikationen så att den inte avstannar.
(Waters et al. 2009).
Det finns en mängd olika kommunikationsstrategier som kan vara användbara när det kommer till relationsbyggande via sociala nätverk men enligt Waters et al. (2009) är det särskilt tre strategier som i studier återkommande har visat effekt. Den första involverar offentliggöranden eller utlämnanden. Särskilt efter kriser så efterfrågar publiken mer transparens och öppenhet från organisationer och myndigheter, detta inkluderar även att dessa organisationer erbjuder en detaljerad beskrivning av dem själva och dess historia, att de lägger ut en extern länk till sin egen hemsida och så vidare. Den andra strategin, som särskilt Taylor, Kent och White (2001) betonar är att exempelvis Facebook-sidor ska vara av nytta och användbara för intressenterna och enligt Crespo (2007) handlar användbarheten när det kommer till organisationers sidor och medverkande i sociala nätverk ofta om vilken typ av information det är som delas där. Carrera et al. (2008) menar att det är vanligt att organisationer använder sitt nyhetsflöde för att dela externa länkar till hemsidor, svara på frågor, publicera videos, bilder eller ljud från
organisationen och deras supporters eller posta tillkännagivande (Waters et al. 2009).
Men för att maximera kan det också vara bra att använda sin sida för att sammanfatta kampanjer och skicka ut pressmeddelanden (Waters et al. 2009). Slutligen skriver de att det handlar om att interagera med mottagarna för att på så sätt kunna skapa och
upprätthålla en relation med dem online.
Inom organisationer kan sociala medier användas för att bygga relationer genom både intern och extern öppen dialog (DiStaso, McCorkindale & Wright 2011). Enligt Rawlins (2009) är en transparent kommunikationsstrategi ett av de bästa sätten att skapa ett förtroende hos omgivningen och sociala medier är ett bra verktyg för organisationer som vill skapa en högre transparens i sin externa kommunikation (DiStaso & Sevick Bortree 2012).
3.7 Sammanfattning
I takt med att användandet av sociala nätverk har ökat och kommunikationen har gått från att vara sändarorienterad till att handla om att kommunicera på mottagarnas villkor
har kraven på myndigheters transparens ökat. Medborgare kräver mer information samtidigt som de vill ha information av en högre kvalitet och snabbare tillgång till den.
Genom att skapa och upprätthålla en dialog mellan myndighet, medborgare och övriga samhället så skapas även relationer mellan dessa olika delar. Enligt uses and
gratificationsmodellen är det mottagaren som väljer vilken information den vill ta till sig för att tillgodose sina behov, vid fullständig information är det alltså mottagaren som styr över kommunikation. Därför är det viktigt, som myndighet och sändare, att vara medveten om de olika sätt som ett budskap kan tolkas och hur ett budskap formuleras kan påverka förtroendet och den trovärdighet som mottagarna har för avsändaren, i det här fallet polisen. Sociala medier har visat sig vara ett bra verktyg för organisationer att nå fram med sin externa kommunikation. Genom kommunikation på sociala nätverk ställs nya krav på avsändaren att vara både informerande och bjuda in till dialog för att skapa engagemang hos mottagarna, dock bör man vara medveten om att
kommunikation på sociala nätverk kan bidra till att gränser mellan offentligt och privat suddas ut. Trots att kraven på organisationers kommunikation ständigt ökar i takt med att användandet av sociala nätverk som exempelvis Facebook ökar så visar ändå
forskning och tidigare studier att alltfler organisationer ser positivt på dessa plattformar som kommunikationskanaler och tror att de har förbättrat kommunikationen mellan dem och mottagarna.
4. Resultatredovisning
1. Gillar du Facebook-sidan "Polisen i Alvesta/Växjö"?
Frekvens Procent
Ja 64 100 %
Nej 0 0 %
Total 64 100 %
Tabell 4.1 Statistik över andelen respondenter som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta
2. Kön
Frekvens Procent
Kvinna 43 67,2 %
Man 21 32,8 %
Total 64 100 %
Tabell 4.2 Könsfördelningen bland respondenterna
3. Vilket år är du född?
Frekvens Procent
1994-1991 (18-22 år) 8 12,5%
1990-1976 (23-37 år) 35 54,7%
1975-1961 (38-52 år) 16 25,0%
1960-1946 (53-67 år) 5 7,8 %
Total 64 100 %
Tabell 4.3 Åldersfördelning bland respondenterna
Av de 64 personerna som deltog i enkätundersökningen var 43 (67,2 %) kvinnor och 21 (32,8 %) män, samtliga angav att de Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta. Av de 64 personer som svarat på enkäten är 5 stycken i åldrarna 53-67, detta är den minst
representerade åldersgruppen och utgör 7,8 % av respondenterna. 8 stycken, alltså 12,5
%, av respondenterna är i åldrarna 18-22. 16 (25 %) av svarspersonerna är i åldrarna 38- 52. De resterande 35 (54,7 %) som svarat på enkäten är i åldrarna 23-37 och dessa utgör alltså mer än hälften av de som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta.
4. Vilket län bor du i?
Frekvens Procent
Kronoberg 26 40,6 %
Kalmar 14 21,9 %
Stockholm 6 9,4 %
Jönköping 3 4,7 %
Östergötland 3 4,7 %
Halland 3 4,7 %
Skåne 2 3,1 %
Uppsala 2 3,1 %
Västerbotten 2 3,1 %
Gävleborg 1 1,6 %
Värmland 1 1,6 %
Västra Götaland 1 1,6 %
Total 64 100 %
Tabell 4.4 Statistik över vilket län respondenterna är bosatta i
26 respondenter angav att de bor i Kronobergs län. Dessa motsvarar 40,6 % av de som svarat vilket är den störst representerade gruppen. Näst flest bor i Kalmar län, denna grupp motsvarar 14 stycken, alltså 21,9 %, av de som svarade på enkäten. 6 (9,4 %) respondenter har svarat att de bor i Stockholm län. 3 (4,7 %) har svarat att de bor i Jönköpings län, lika många av respondenterna har uppgett att de bor i Östergötlands och Hallands län. 2 (3,1 %) respondenter vardera har uppgett att de bor i Skåne, Uppsala och
Västerbottens län. I Gävleborgs, Värmlands och Västra Götalands län har 1 (1,6 %) person vardera uppgett att de bor.
5. Har du läst något inlägg från Facebook-sidan
"Polisen i Växjö/Alvesta" under de senaste två veckorna?
Frekvens Procent
Ja 57 89,1 %
Nej 7 10,9 %
Total 64 100 %
Tabell 4.5 Statistik över om respondenterna har läst ett inlägg från Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två veckorna
57 (89,1 %) av respondenterna uppger att de har läst något inlägg från Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två veckorna. På samma fråga svarar
resterande 7 (10,9 %) av de som svarat Nej.
6. Har du någon gång kommenterat och/eller Gillat något inlägg på Facebook-sidan ”Polisen i Växjö/Alvesta”? Frekvens Procent
Både kommenterat och Gillat 17 26,6 % Endast Gillat 31 48,4 % Endast kommenterat 0 0,0 % Nej, varken eller 16 25,0 %
Total 64 100 %
Tabell 4.6 Statistik över hur många av respondenterna som någon gång har kommenterat och/eller Gillat ett inlägg på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta
På frågan om respondenterna någon gång Gillat eller kommenterat Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta fanns fyra alternativ. Det överlägset största svarsalternativet, Endast Gillat, fylldes i av 31 personer, alltså 48,4 % av de 64 som svarat.
Svarsalternativet Både kommenterat och Gillat har fått 17 svar (26,6 %) och Nej, varken eller har fått 16 svar och har därmed en svarsprocent på 25 %. Ingen (0 %) av våra 64 respondenter valde svarsalternativet Endast kommenterat
7. Har du kommenterat och/eller Gillat något inlägg på Facebook- sidan "Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två veckorna?
Frekvens Procent Både kommenterat & Gillat 5 7,8 % Endast Gillat 29 45,3 % Endast kommenterat 0 0,0 % Nej, varken eller 30 46,9 %
Total 64 100 %
Tabell 4.7 Statistik över hur många av respondenterna som har kommenterat och/eller Gillat ett inlägg på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två
veckorna
På frågan om respondenterna har kommenterat och/eller Gillat något inlägg på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två veckorna så svarar 29 (45,3 %) av respondenterna att de endast har Gillat inlägg. 30, alltså 46,9 %, av de som svarat på enkäten anger att de varken Gillat eller kommenterat något inlägg på
Facebook-sidan under de senaste två veckorna. Utav de 64 personer som svarat på enkäten är det 5 (7,8 %) stycken som uppger att de både har kommentera och Gillat något inlägg. Ingen (0 %) av respondenterna har endast kommenterat något inlägg under de senaste två veckorna.
8. Varför gillar du Facebook-sidan "Polisen i Växjö/Alvesta"? Procent Frekvens (av 64 personer)
För att få information om polisens arbete 47 73.4%
För att få allmän information 40 62.5%
För att få information om aktuella händelser och nyheter 37 57.8%
För att kunna ge tips 3 4.7%
För att kunna anmäla om brott 1 1.6%
För att få information om pågående brottsvåg 21 32.8%
För att få information om alkohol, narkotika och brott 15 23.4%
För att få information om brottsförebyggande arbete i min närhet 18 28.1%
För att få information om hur man skyddar sig mot brott 11 17.2%
För att kunna ställa frågor till polisen 11 17.2%
För att få viktig information/samhällsinformation i samband med kriser 26 40.6%
Vet ej 3 4.7%
Övrigt 18 28.1%
Total 251
Tabell 4.8 Fördelning över varför respondenterna Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta
På frågan Varför Gillar du Facebook-sidan ”Polisen i Växjö/Alvesta”? fick
respondenterna välja fritt hur många av alternativen de ville svara på. 47 (73,4 %) av de 64 svarande angav att de Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta för att få information om polisens arbete. Alternativet som fick näst flest svar, 40 stycken, var För att få allmän information och innebär att 62,5 % av de 64 svarande kryssat i detta alternativ. 37 personer (57,8 %) valde För att få information om aktuella händelser och nyheter. 26 personer (40,6 %) vill få viktig information/samhällsinformation i samband med kriser.
21 (32,8 %) har kryssat i För att få information om pågående brottsvåg. 18 personer (28,1 %) har kryssat för påståendet om att få information om brottsförebyggande arbete
i sin närhet och samma siffror gäller för Övrigt. 15 personer (23,4 %) har valt För att få information om alkohol, narkotika och brott. 11 personer, alltså 17,2 % Gillar sidan bland annat för att de vill kunna ställa frågor till polisen och samma siffror gäller för För att få information om hur man skyddar sig mot brott. 3 personer, vilket motsvarar 4,7 % av de 64 svarande anger att de inte vet varför de Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta och 3 personer (4,7 %) har även kryssat i För att kunna ge tips. En av de 64 respondenterna har svarat att den Gillar sidan för att kunna anmäla om brott.
På ”Övrigt” svarade en större del utav respondenterna att polismannen Scott var en av orsakerna till att de Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta. Scott står som avsändare på flera utav de inlägg som publiceras på sidan och är en av två poliser som uppdaterar sidan med mer personliga texter och erfarenheter av arbetet som polis inom regionen Kronoberg3. För alla svar under ”Övrigt” se Bilaga 4.
9. Anser du att Polisen i Växjö och Alvesta bör finnas på Facebook?
Frekvens Procent
Ja 58 90,6 %
Nej 0 0,0 %
Ingen åsikt 6 9,4 %
Total 64 100 %
Tabell 4.9 Statistik över om respondenterna anser att polisen i Växjö och Alvesta bör finnas på Facebook
6 (9,4 %) svarar att de inte har någon åsikt kring huruvida Polisen i Växjö och Alvesta bör finnas på Facebook. 90,6 %, alltså 58 stycken, svarar Ja på samma fråga. Ingen svarar Nej.
3 Lina Isaksson Funke informationsansvarig med inriktning mot sociala medier på polisen i Kalmar län, personligt möte den 26 april 2013
