Du nämnde några men har du fler exempel på normbrytande reklam du har gjort? 29:

I: Svårt, det är nog tyvärr inte så mycket som man skulle önska. Ingenting som är riktigt så bra normbrytande. Det bästa är just den på arabiska. Det som är synd där är att inte det har tagits vidare ännu mer, att inte kunden kanske ville, det var inte syftet med reklamen men man skulle egentligen önska att man kunde spinna vidare på det och göra nästa reklam på finska som är det stora minoritetsspråket i Östergötland till exempel. Eller att våga se andra ställen att publicera på. F: Som vart då?

30:28

I: Exempelvis i arabiska forum och tidningar. Varför är det inte det som dyker upp i våra huvuden? Det är väl där vi borde nå ut med budskapen också, så att man inte bara väljer de klassiska. Även när vi gör reklam för CNEMA, är vi då uteslutande om vi inte också försöker komma in på några andra språks forum?

F: Ger ni det som förslag till dem? 31:07

I: Nej, inte så mycket som vi borde. Vi försöker nog framförallt få det jämställt med manligt, kvinnligt och olika kulturer från olika länder i bilderna. Som när vi skulle ha en reklam för

HOLMEN, då såg vi till att det skulle vara en som har ett spanskt eller sydeuropeiskt utseende med på bilden. Så att man just når bredden. Nej det är nästan så att man får dåligt samvete när du ställer de här frågorna för att man känner att man borde bli mycket bättre på det, alltför ofta tror jag man tar den lite enklare vägen.

F: Varför? 32:13

I: För man vill få en nöjd kund. Återigen kanske man bromsar sig själv i sina egna förutfattade meningar om att kunden inte vågar. Ofta är det inte, jag har aldrig egentligen fått en brief från kunden som säger att man vill sticka utanför. Det är alltid vi som försöker göra det. Då gäller det att vara lagom mycket utanför för att de ändå ska känna att vi lyssnat på det de efterfrågade. F: Hur mycket normbrytande reklam upplever du att det finns?

32:58

I: Väldigt lite. Ytterst, ytterst lite. Och gör det det så är det lite grann som den skitdåliga reklamen från Halebop där det är yber, man förstår att killarna inte skulle ha svarat så här om det varit på riktigt, de känns inte äkta.

F: Så det är mer …

I: Återigen kanske mer stereotypt för vad man tror att en sån reklam skulle se ut och vara. Nej men jättelite, alldeles för lite. Jag tror att man själv inte heller ser det, jag var exempelvis på en filmfestival på CNEMA som handlade om extrem klättring. Så hade organisationen valt ut åtta kortfilmer som de visade. Det var inte en enda kvinna i huvudrollen på någon av de filmerna, det var bara killar. När jag väl tänkte på det satt jag bara och blev arg över att det inte var en tjej i den här filmen heller. När jag sa det till min man så hade han inte ens reflekterat över det. Vi är så invanda att vi inte ser eller tänker på det.

F: Det tänker jag på nu under exjobbet, nu när jag tänker på det så ser jag det överallt.

I: Mm, och då är det från tandkräm till och överallt, extremt. Vad det gäller reklam som riktar sig till yngre, framförallt till tjejer så blir jag beklämd, så det gör ont i magen. Jag vill inte att mina döttrar ska tro att det är så man ska vara. Då vill jag hem och predika att vi får inte tänka så eller tro att det är så det funkar.

F: Gör ni någon marknadsföring som riktas mot unga? 35:40

I: Nä, ja alltså, nej. Inga barn men det kan vara unga i tjugoårsåldern ibland. Däremot skulle jag aldrig få för mig att då ha sexistiska tjejer och påklädda män. Där skulle jag sätta stopp och aldrig gå med på att göra. Där har vi tagit ställning till sådana saker på samma sätt som vi har sagt att vi aldrig skulle göra reklam för vapen eller saker som relaterar till vapen. Vi har Saab som en jättestor potentiell kund för många byråer här i regionen och alla underleverantörer till Saab. Men jag skulle aldrig göra det och stå för det för jag vet att det i sin tur genererar något som inte jag kan stå bakom. Jag såg en reklam nu på stortavlan för att få olika TV-kanaler. Då stod det ett barn i sexårsåldern med ett stativ där det satt en tavla med symboler för alla kanaler på den. Hon pekade på den och log. Så stod det någon text om ”därför väljer jag”, Då kände jag arrrgh, som att barnet skulle, det tycker jag är hemskt. Jag som förälder blir tvärtom. Där tycker jag att de har tagit steget för långt och gått över en gräns jag inte tycker är okej. Tänker man efter är det på allting, det är bara att försöka hitta neutrala kläder till sina barn, det är i princip hopplöst.

F: Har du sett taxiföretagsannonsen?

I: Ja! Den blir man ju också upprörd över. Eller vad var det som gick ut för inte så längesen, jo det var [företagsnamn] fast uppe i Söndermanland. Det riktade sig till företagare och hur enkelt det var

att ha banken hos dem. De har valt en man och en kvinna. Mannen är välklädd, skjorta, står bredbent, armarna i kors. Så säger rubriken ”självklart väljer jag” bla bla bla ”för det är tryckt för mig”. Kvinnan står lite åt sidan med kort kjol, urringad tröja och en fånig, hysterisk rosett i

huvudet. Rubriken var som att hon inte förstod. Den fick också hur många delningar som helst att det här vill vi inte gå med på. Ändå, även om det är så många som tycker det är fel så finns det överallt, hela tiden, så alla de här som är nästan på gränsen ser man inte tillslut. Man orkar inte med. Det är skitintressant. Själv får man den när man känner att man ska träffa kund. Borde jag ha kostym och pärlhalsband och lite mer VD-aktig frisyr när jag ska träffa dem för att vara mer proper, eller får jag vara bara jag, som jag är?

F: Hur känner du då? 40:48

I: Där är det nog tyvärr så att jag i alla fall de första mötena försöker anpassa mig lite grann. Jag kan aldrig bli någon stiff för jag är inte det. Då kan man känna att man inte uppfyller normen av hur man bör se ut som en företagsledare.

F: Har du något mer att tillägga?

Bilaga 5: Transkribering Eva