Näringspolitik, forskning och innovation

31 Skr. 2017/18:238 stoppades dock den uppdateringen av direktivet av ett fåtal medlemsstater

som inte kunde acceptera förslaget. Kommissionen drog därför 2015 till-baka sitt förslag. Regeringen har uppmärksammat behovet av kommis-sionen lägger fram ett nytt förslag till ändringar av direktivet. Energi-skattedirektivet och EU:s riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för perioden 2014–2020 är två regelverk på EU-nivå som har stor betydelse för utformningen av de svenska energi- och koldioxidskatterna.

Dessa regelverk och övriga tillämpliga EU-regelverk på energi- och miljö-området ger uttryck för och påverkar kommissionens ställningstaganden om skatter och statsstöd för energiprodukter. Nu gällande EU-regler be-gränsar Sveriges möjligheter att utforma ekonomiska styrmedel för att främja biodrivmedel. Den pågående översynen av EU:s förnybartdirektiv är central när det gäller att påverka EU:s syn på svensk biodrivmedels-politik.

Regeringen anser att de aktuella EU-regelverken bör ge medlemsstater-na större handlingsutrymme när det gäller utformningen av kostmedlemsstater-nadseffek- kostnadseffek-tiva styrmedel för att minska utsläppen i den icke-handlande sektorn.

Regeringen bedriver också ett långsiktigt påverkansarbete för att globalt främja prissättning av växthusgasutsläpp genom exempelvis aktiv med-verkan i Carbon Pricing Leadership Coalition och i FN:s skattekommitté.

Regeringen verkar samtidigt för att globalt fasa ut subventioner till fossila bränslen (se även avsnitt 7.1 och 7.4).

Regeringen driver på för att skärpa EU ETS i de pågående förhand-lingarna om utformningen av EU ETS under perioden 2021–2030 (se avsnitt 7.2).

4.2.3 Näringspolitik, forskning och innovation

Regeringens bedömning: Minskade utsläpp av växthusgaser är en för-utsättning för framtida svensk konkurrenskraft. Sveriges ambition att vara ett föregångsland i klimatomställningen bör därför vara vägledan-de för närings- och innovationspolitiken. Det finns potential att i större utsträckning nyttja befintliga företagsstöd för att stödja näringslivets klimatomställning, och regeringen har därför givit Vinnova i uppdrag att redogöra för hur myndighetens stöd till forskning och utveckling samt innovation bidrar till minskad klimatpåverkan, samt hur myndig-hetens framtida insatser fortsatt bidrar till minskad klimatpåverkan.

Samspelet mellan offentliga och privata aktörer är viktigt för att åstad-komma teknikskiften och en strukturomvandling som leder till att kli-matmålen nås, och regeringen har därför tagit initiativ till flera sats-ningar för att öka samverkan mellan stat och näringsliv och till att stärka företagens konkurrenskraft och omställningsförmåga.

Miljömålsberedningens bedömning och förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Bergforsk, Stockholms kommun, Svemin, Tillväxt-verket och Vinnova tillstyrker beredningens bedömning att samspelet mellan offentliga och privata aktörer är viktigt för att åstadkomma teknik-skiften och en strukturomvandling som leder i riktning mot det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp senast år 2045.

Skr. 2017/18:238

32

Energigas Sverige, LRF, Länsstyrelsen i Stockholm län, Region Skåne och RISE tillstyrker beredningens förslag om att Sveriges ambition att vara ett föregångsland i klimatomställningen bör vara ett övergripande mål för närings- och innovationspolitiken. Statens energimyndighet, RISE, Veten-skapsrådet och Återvinningsindustrierna tillstyrker förslaget att ge Vinnova i uppdrag att utreda hur en större andel av innovationsstödet till företag kan riktas mot klimatrelevanta innovationer. Svenskt Näringsliv anser däremot att man genom att göra klimatmålet till ett övergripande mål för närings- och innovationspolitiken skulle riskera att missa andra sam-hällsutmaningar som vi också står inför. Tillväxtverket anser att förslaget är problematisk och inte rätt väg att gå för att ge den klimatinriktning som beredningen föreslår. Myndigheten menar att hållbar tillväxt redan är integrerat som övergripande mål för flertalet myndigheter i det innova-tions- och näringspolitiska arbetet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar Miljömålsbe-redningens bedömning att huvudinriktningen i svensk näringspolitik bör vara att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. En ekonomi i balans och goda förutsättningar för befintliga och nya företag är avgörande. Att lyckas kombinera minskade utsläpp av växthusgaser och annan miljöpå-verkan med bibehållen konkurrenskraft och jobbskapande är centralt.

Sverige kan genom ökad utvinning av råvaror, export av förnybar energi samt klimateffektiva produkter och tjänster bidra till att världen globalt minskar växthusgasutsläppen.

För att nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 behöver alla relevanta politikområden bidra till klimatomställningen och näringspolitiken har här en central roll. Stat och kommun har en viktig roll i närings- och innova-tionspolitiken och särskilt vid omfattande teknikskiften. Här finns många möjligheter till synergier med regeringens pågående innovations- och till-växtinitiativ såsom t.ex. regeringens samverkansprogram, nyindustrialise-ringsstrategin Smart industri, exportstrategin, upphandlingsstrategin samt digitaliseringsstrategin.

Det befintliga offentliga stödet kan i högre utsträckning riktas mot tillämpningar med god potential att minska utsläppen. Regeringen har gett Vinnova i uppdrag att redogöra för hur myndighetens stöd till forskning och utveckling samt innovation bidrar till minskad klimatpåverkan, samt hur myndighetens framtida insatser fortsatt bidrar till minskad klimatpåver-kan. Uppdraget redovisades den 13 september 2017 (dnr N2017/05704/IFK).

Regeringen delar Miljömålsberedningens syn om att nära samarbete och samspel mellan offentliga och privata aktörer är viktigt för att åstadkomma teknikskiften och nödvändig strukturomvandling. För att möta samhällsut-maningarna behövs breda strategiska satsningar på innovation och sam-verkan med näringsliv och civilsamhälle, där forskning kan knytas när-mare till innovation, jobbskapande och ökad svensk konkurrenskraft. Kli-matutmaningen är global. Det är därför viktigt att lösningar med låga ut-släpp sprids, såväl nationellt som internationellt. Det som går att kommer-sialisera har även större sannolikhet att attrahera investeringar vilket skyndar på omställningen. Ett exempel på hur att hållbara lösningar visas upp, är Smart City Sweden, en export- och investeringsplattform för svensk miljö- och klimatteknik som bedrivs på uppdrag av regeringen.

33 Skr. 2017/18:238 Regeringen har inrättat det Nationella innovationsrådet som ska

ut-veckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrens-kraft. Innovationsrådet har en rådgivande funktion och tillför nya perspek-tiv på frågor av betydelse för innovationspolitikens hela område, både på kort och lång sikt. Statsministern är ordförande i Innovationsrådet som be-står av fem ministrar och tio rådgivande ledamöter från näringslivet och forskarvärlden. Innovationsrådet fokuserar på tre områden som innebär stora framtidsutmaningar – digitalisering, miljö- och klimat samt life science. Rådet diskuterar också andra områden av generell betydelse för innovationsklimat och konkurrenskraft.

Ett bidrag från Nationella innovationsrådets arbete är de fem strategiska samverkansprogram som lanserades den 1 juni 2016. Programmen är Nästa generations resor och transporter, Smarta städer, Cirkulär och bio-baserad ekonomi, Life science samt Uppkopplad industri och nya material.

Inom varje samverkansprogram prioriteras ett urval av innovationsinsatser för respektive område. Insatserna samfinansieras av olika aktörer i sam-hället, t.ex. näringsliv, kommuner, regioner, universitet och högskolor, institut och övriga myndigheter. De strategiska innovationsområdena, som är en insats som pågått sedan 2012 och som har förstärkts med ytterligare medel i propositionen om forskning, högre utbildning och innovation (prop. 2016/17:50 Kunskap för samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft), är ett centralt verktyg för att förverkliga rege-ringens samverkansprogram. I samma proposition har regeringen pekat ut klimatutmaningen som en av de centrala samhällsutmaningarna, och ett tioårigt nationellt forskningsprogram för klimatrelaterad forskning avise-rades liksom ett tioårigt nationellt forskningsprogram för hållbart sam-hällsbyggande. Regeringen har även lämnat en proposition om forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2016/17:66). Propositionen anger rikt-linjer för de fortsatta insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet och hur de kan bidra till att uppnå uppställda energi- och klimatmål.

I januari 2016 presenterade regeringen Smart industri – en nyindustria-liseringsstrategi för Sverige. Strategin ska bidra till att stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Den har fyra fokusområden som regeringen har identifierat som avgörande för industrins omställ-ningskraft. Dessa är Industri 4.0, Hållbar produktion, Kunskapslyft in-dustri och Testbädd Sverige. I juni 2016 presenterades den första hand-lingsplanen och i december 2017 presenterades en andra uppdaterad och utökad handlingsplan. Handlingsplanen ska bl.a. bidra till att stimulera ut-veckling, spridning och användning av den digitala teknik som har högst potential att leda industrins omvandling, tillvarata potentialen i nya digi-tala och andra tekniker för omställningen mot en fossilfri och cirkulär ekonomi, och utveckla nya eller förbättra existerande tekniker, varor och tjänster med avseende på kraftigt minskade utsläpp. Regeringen har även inrättat Industriklivet för att stödja utvecklingen av morgondagens klimat-smarta lösningar (se avsnitt 4.3).

Flera bilaterala innovationssamarbeten har initierats. Statsminister Löfven och Frankrikes president Macron undertecknade i november 2017 ett samarbetsavtal om grön innovation. Avtalet utgår från de omfattande globala utmaningarna kopplade till klimat och digitalisering och tar upp

Skr. 2017/18:238

34

samarbete mellan länderna inom fyra områden: Gröna lösningar för trans-porter, förnybar energi och smarta städer, Grön finansiering för en klimat-resilient ekonomi, digitalisering, smart industri och start-ups samt hälsa och livsvetenskaper.