4 Nationella åtgärder för att nå klimatmålen
4.7 Skogen
55 Skr. 2017/18:238 myndigheten i uppdrag att, efter samråd med Naturvårdsverket,
samman-ställa och redovisa pågående åtgärder, initiativ och styrmedel, som bidrar till att minska jordbrukets klimatpåverkan. Uppdraget redovisades till re-geringen den 30 november 2017. Jordbruksverket drar slutsatsen att jord-brukets utsläpp idag är svåra att styra och mäta. Det finns inga åtgärder som både kan ge stora utsläppsminskningar och som kan tillämpas redan imorgon. Det krävs därför ett strategiskt och långsiktigt samarbete mellan berörda aktörer. Vidare föreslår myndigheten att en handlingsplan för jord-brukssektorn tas fram i dialog mellan myndigheter, bransch och aktörer inom forskning och kunskapsskapande, och att denna handlingsplan blir en formell del av det klimatpolitiska ramverket.
Sverige är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik Förgrönings-stödet i pelare I i EU:s jordbrukspolitik bidrar inte på ett effektivt sätt till jordbrukets klimatomställning eller till en god miljöuppfyllelse. Inom ramen för miljö- och landsbygdsinsatserna under pelare II finns bättre för-utsättningar för riktade och situationsanpassade klimatåtgärder. Utveck-lingen på EU-nivå bör därför gå mot ett relativt ökat fokus från pelare I till pelare II samtidigt som en högre andel av medlen inom pelare II reserveras för miljö- och klimatåtgärder. Det bör också skapas utökade möjligheter att lämna resultat- och värdebaserade ersättningar till företagen som bas-eras på åtgärders miljönytta i stället för kostnad, exempelvis ersättning kopplad till åstadkommen minskning av växthusgasutsläppen. Sverige ligger i framkant när det gäller produktion av biodrivmedel från jordbruket med hög klimatprestanda men nuvarande EU-regelverk hämmar utveck-lingen. Fortsatta insatser behövs för att ytterligare tillvarata jordbrukets, och även vattenbrukets, möjligheter i klimatarbetet (se även avsnitt 7.2).
4.7 Skogen
Regeringens bedömning: De två jämställda målen för skogen, ett miljömål och ett produktionsmål, ligger fast.
Biobaserade bränslen och biobaserade material som ersätter material producerat av fossila råvaror har ett mycket stort värde för samhället i en klimatomställning. Regeringen anser att Sverige har mycket goda förutsättningar för att förena ett aktivt skogsbruk med höga miljökrav samtidigt som en betydande kolsänka kan upprätthållas.
Regeringen anser att berörda myndigheter bör få i uppdrag att genom-föra en strategisk planering för arbetet med att minska avgången av växthusgaser från jord- och skogsbrukets organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.
Ett ökat kolupptag, och minskade utsläpp, kan bidra till negativa nettoutsläpp på lång sikt och vara en kompletterande åtgärd för att bidra till att etappmålen i det klimatpolitiska ramverket nås.
Miljömålsberedningens bedömning överensstämmer i allt väsentligt med regeringens.
Remissinstanserna: KSLA och Svebio tillstyrker beredningens förslag i sin helhet. LRF och Länsstyrelsen i Skåne län delar beredningens bedöm-ning att skogsvårdslagstiftbedöm-ningen och skogspolitikens inriktbedöm-ning med
Skr. 2017/18:238
56
jämbördiga mål ska ligga fast. Göteborgs universitet, KSLA, Skogsstyrel-sen samt Länsstyrelserna i Jönköpings, Skåne och Västra Götalands län tillstyrker beredningens förslag att ge Skogsstyrelsen och Jordbruksverket i uppdrag att göra en strategisk planering av arbetet med att minska av-gången av växthusgaser från organogena jordar i skogen och jordbruket samt öka kolinlagringen i åker och betesmark. Skogsstyrelsen anser att arbetet även bör ta hänsyn till klimatnyttan av de produkter som idag pro-duceras på dessa marker.
Naturskyddsföreningen vänder sig emot Miljömålsberedningens resone-mang om att skogens kolsänkor kan anses balansera eller kompensera antropogena utsläpp. Utsläpp och sänkor måste hållas isär menar man.
IVA argumenterar att potentialen för ökat uttag från skogen i form av grot och skogsrester är stor. Dock begränsas denna potential av höga transport- och logistikkostnader. Förslaget om kilometerskatt skulle inver-ka negativt på möjligheten att ta tillvara på skogsrester och grot. Läns-styrelsen i Värmlands län, Skydda Skogen och Världsnaturfonden WWF ifrågasätter om ett ökat uttag av biomassa ur skogen går att förena med ett uppfyllande av miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Greenpeace anser att jordbruket och skogsbruket bör ha egna sektorsbudgetar som baseras på ändrade produktions- och konsumtions-mönster samt separata mål för ökad inlagring av kol. Lunds universitet betonar att Sverige behöver öka de skyddade arealerna i skogen för att leva upp till Aichi-målen.
Skogsstyrelsen betonar att beroende på hur stora områden som undantas från produktion, påverkas även nivån för vad som kan avverkas inom en hållbar nivå. Skogsstyrelsen vill även komplettera beredningens skriv-ningar om konflikter i skogen, att det även i finns avgörande synergier.
T.ex. bidrar avsättningar till att uppfylla miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv såväl som till Sveriges betydande kolsänka. LRF påpekar att för att uppmuntra och förverkliga ett aktivt jord- och skogsbruk så krävs det ett tydligt handslag mellan stat och näringsliv i en gemensam nationell bioekonomistrategi, samt kraftfulla satsningar på forskning och innovation inom skogsområdet.
Skälen för regeringens bedömning: Den skogspolitik som beslutades av riksdagen 1993 kännetecknas av två jämställda mål – ett miljömål och ett produktionsmål. De jämställda målen sammanfattas i skogsvårdslagens portalparagraf: Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.
Målbanan till 2045 samt etappmålen för 2030 bedöms kräva att substi-tutionen av fossila bränslen med produkter baserade på biomassa ökar. Ut-vecklingen mot en mer biobaserad ekonomi måste ske på ett sätt som inte äventyrar övriga miljökvalitetsmål.
Växande skogar binder in stora mängder koldioxid från atmosfären. När skogsekosystemet blir gammalt minskar inlagringen. Uttaget av trädbio-massa från skogen har under lång tid ökat i Sverige. Samtidigt har den totala skogstillväxten ökat i ungefär samma takt vilket sammantaget inne-burit att nettoupptaget i skogen varit relativt konstant. Regeringen bedö-mer att kunskapen behöver öka vad gäller klimatförändringarnas effekter på skogens tillväxt och skogsekosystemens resiliens.
57 Skr. 2017/18:238 Regeringen menar att det finns utrymme för vissa åtgärder som bättre
föryngring, växtförädling, röjning, gallring, minskade skador, som kan öka produktionen med små eller inga negativa miljöeffekter. I de fall det går att identifiera synergieffekter mellan åtgärder som höjer produktionen i skogen och samtidigt är gynnsamma för biologisk mångfald bör dessa sär-skilt främjas. Regeringen anser att Sverige har mycket goda förutsättningar för att förena ett aktivt skogsbruk med höga miljökrav samtidigt som en betydande sänka kan upprätthållas. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom for-mellt skydd eller frivilliga avsättningar samt att miljöhänsynen i skogs-bruket ska öka.
Regeringen bedömer att ett aktivt, hållbart skogsbruk bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. levande skogar ska nås. Hur insatser som långsiktigt ökar inlagring av kol kan genomföras samtidigt som skogsproduktionen bidrar till substitution av fossila bränslen och fossilintensiva material behöver studeras mer ingående. Utdikad organo-gen skogsmark utgör en betydande källa till växthusgasutsläpp och mer kunskap behövs om nettoeffekter och kostnader för att minska dessa utsläpp. Regeringen anser att Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk bör få i uppdrag att efter samråd med Naturvårdsverket genomföra en strategisk planering för arbetet med att minska avgången av växthusgaser från jord- och skogsbrukets organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.
Åtgärder i skogen som ökar kolinlagringen eller minskar utsläppen kan vara aktuella som kompletterande åtgärder för att nå etappmålen i det klimatpolitiska ramverket. Det finns ett behov av ökad kunskap om hur och i vilken omfattning skogen kan bidra som kompletterande åtgärd och till nettonegativa utsläpp (se även avsnitt 6 om kompletterande åtgärder).
Framtida ytterligare utsläppsminskningar, inklusive i inrikes transporter, bedöms förutsätta en ökad användning av hållbart producerad bioenergi från skogsbruket (se avsnitt 5.2 Hållbara bränslen och elektrifiering). Detta kan minska den framtida potentialen att bokföra ökat nettoupptag och således utnyttja en ökning av kolsänkan som kompletterande åtgärd.
Skr. 2017/18:238
58