Nuvarande styrmedel för lägre utsläpp

Skr. 2017/18:238

24

stimuleras, som presenterades i betänkandet Att främja gröna obligationer (SOU 2017:115) som överlämnades den 10 januari 2018.

4.1 Nuvarande styrmedel för lägre utsläpp

Sektorsövergripande styrmedel

Energi- och koldioxidskatterna har en särställning i termer av påverkan på utsläppsutvecklingen i Sverige sedan tidigt 1990-tal. Energi- och kol-dioxidbeskattningen är fortfarande av grundläggande betydelse för ut-släppen från exempelvis transporter, fjärrvärmeproduktion och industrin utanför EU ETS. Eftersom teknikutvecklingen på lång sikt är okänd är ge-nerella prissignaler som styr bort från utsläpp ett effektivt sätt att påverka företagens och hushållens investeringar. För industrin inom EU ETS utgör priset på utsläppsrätter den huvudsakliga styrsignalen för dessa utsläpp.

Även flyg som startar och landar inom EES ingår i EU ETS.

Ett annat styrmedel med effekt i flera sektorer är investeringsstödet Klimatklivet genom vilket kommuner, företag och organisationer får stöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan, exempelvis satsningar på biogas eller laddningsstationer för elfordon. Hittills har närmare 1 600 åtgärder beviljats stöd via Klimatklivet. Åtgärderna beräknas ge 850 000 ton kol-dioxidekvivalenter i minskade utsläpp varje år. Regeringen har vid flera tillfällen förstärkt och förlängt Klimatklivet för att möjliggöra fler klimat-smarta investeringar. Totalt uppgår Klimatklivet till 1 700 miljoner kronor år 2018. För 2019, 2020 och perioden 2021–2023 beräknas Klimatklivet uppgå till 2 000 miljoner kronor, 3 000 miljoner kronor respektive 2 300 miljoner kronor per år.

Miljökrav vid offentlig upphandling bedöms ha resulterat i minskningar, bland annat genom att ha bidragit till ökad andel utsläpps-snåla bilar och bussar i fordonsparken. Kommunala, regionala och natio-nella åtgärder för informationsspridning, samverkan och samhällsplane-ring har också haft betydelse för att begränsa växthusgasutsläppen.

Regeringens insatser för att få finansmarknaden att investera mer håll-bart har underlättat omställning i flera sektorer. Från och med 1 januari 2018 är det krav i lag på att svenska fondbolag och AIF-förvaltare ska tillhandahålla hållbarhetsinformation, däribland klimataspekter. Hållbar-het är ett nytt tillsynsområde för Finansinspektionen, som betraktar klimat- och hållbarhetsfrågor som en naturlig utveckling av sitt uppdrag att främja finansiell stabilitet, gott konsumentskydd och väl fungerande marknader.

Industri

Industrisektorns utsläpp omfattas i stor utsträckning av EU ETS och priset på utsläppsrätter utgör den huvudsakliga styrsignalen för dessa utsläpp.

Styrningen för denna del av industrin har varit relativt svag under senare år på grund av lågt pris på utsläppsrätter. Industrin som står utanför EU ETS har små utsläpp, och utvecklingen av dessa styrs huvudsakligen av energi- och koldioxidskatterna. Koldioxidskatten för uppvärmnings-bränslen inom denna sektor har successivt höjts genom en utfasning av de skattenedsättningar som tidigare gällt.

25 Skr. 2017/18:238 El- och fjärrvärmeproduktion

Styrmedel har bidragit till att produktionen av fjärrvärme har kunnat öka samtidigt som utsläppen från sektorn har minskat En anledning är att energiskatt och koldioxidskatt tas ut för fossila bränslen, men inte för av-fall eller fasta biobränslen eftersom dessa inte är skattepliktiga enligt EU-rätten. Förnybar el stöds även av exempelvis elcertifikatsystemet och stöd för solel och vindkraft. Merparten av utsläppen från el- och värmeproduk-tion kommer från anläggningar som ingår i EU ETS och som därmed på-verkas av prissignalen där. För viss värmeproduktion inom EU ETS tas det ut en koldioxidskatt.

Avfall

Ett flertal styrmedel finns för att minska utsläppen från avfallssektorn.

Dessa inkluderar förordningen om deponering av avfall, som förbjuder deponi av brännbart och organiskt avfall; skatten på avfall; producent-ansvar och kommunal avfallsplanering. Bidrag för att samla in metangas som genereras i avfallsdeponier i kombination med befrielse från energi- och koldioxidskatt för biogas har också bidragit till minskat metanläckage från avfallsdeponering. Ett annat resultat av deponeringsförordningen är att ett stort antal deponier har stängts, vilket har lett till ökade transport-kostnader för avfall som ska till deponi. Detta i kombination med den successivt höjda skatten för deponering har i sin tur lett till ökad omfatt-ning av materialåtervinomfatt-ning och ett minskat transportarbete, som i sin tur har lett till lägre utsläpp av växthusgaser.

Bostäder och lokaler

Energiskatt och koldioxidskatt anses vara de styrmedel som bidragit mest till utfasningen av fossila bränslen inom sektorn. Även ökade oljepriser och bättre tillgång till alternativa uppvärmningsalternativ har påverkat ut-vecklingen. Åtgärder för att öka energieffektiviteten, t.ex. energikrav, har också bidragit till den minskande utsläppstrenden.

Jordbruket

Generellt verkande styrmedel, som energiskatt och koldioxidskatt på fossila bränslen, bidrar till minskning av jordbrukssektorns utsläpp. Kol-dioxidskattebefrielsen för fossila uppvärmningsbränslen i sektorn har fasats ut. Det finns vidare styrmedel som påverkar jordbrukssektorns ut-släpp, men som ofta har andra primära eller kompletterande syften än att minska växthusgasutsläppen. Dessa styrmedel är likväl betydelsefulla för att bidra till utsläppsminskningar. För att minska metanavgången från stallgödsel och bidra till mer förnybar energi finns investeringsstöd i lands-bygdsprogrammet och stöd för att röta stallgödsel och annat vegetabiliskt substrat till biogas (metanreduceringsersättning). Regeringen har både för-stärkt och förlängt metanreduceringsersättningen.

Ett antal styrmedel för att begränsa övergödning från kväveläckage till yt- och grundvatten bidrar till minskade lustgasutsläpp, bland annat EU:s nitratdirektiv och de nationella miljökrav som utifrån direktivet ställs på lagring och spridning av gödsel. Dessutom bidrar miljöersättningar och rådgivningssatsningen Greppa Näringen i landsbygdsprogrammet. Inom

Skr. 2017/18:238

26

Greppa Näringen sker även rådgivning som direkt fokuserar på att minska företagens utsläpp av växthusgaser samt effektivisering av energiförbruk-ning. I landsbygdsprogrammet finns dessutom stöd för restaurering av våt-marker, som kan bidra till minskad avgång av koldioxid från organogena jordar.

Vidare har regeringen infört en särskild satsning för att i större utsträck-ning återställa och anlägga våtmarker i syfte att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden, öka tillskottet till grund-vattnet och bidra till biologisk mångfald samt minska övergödningen.

Satsningen uppgår till 200 miljoner kronor per år under perioden 2018–

2020 och riktas till landets kommuner.

Skogen

Det finns inga styrmedel med primärt syfte att minska växthusgasutsläpp eller öka upptaget av koldioxid i skog eller skogsmark. Gällande lagstift-ning påverkar dock indirekt utvecklingen av upptag eller utsläpp av kol-dioxid på olika sätt, främst genom bestämmelser om skogsskötsel i skogs-vårdslagen, bestämmelser om markavvattning i miljöbalken samt områ-desskydd och naturvårdsavtal.

Den skogspolitik som beslutades av riksdagen 1993 kännetecknas av två jämställda mål: ett miljömål och ett produktionsmål. De jämställda målen sammanfattas i skogsvårdslagens portalparagraf: Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.

Miljöbalkens bestämmelser gäller parallellt med skogsvårdslagen. I miljöbalken finns bl.a. bestämmelser om markavvattning samt skydd för områden och arter.

Produktanvändning och fluorerade växthusgaser

Utsläppen av fluorerade växthusgaser regleras primärt av förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser. En omarbetad version av förord-ningen trädde i kraft den 1 januari 2015 och förväntas leda till att utsläppen minskar betydligt inom sektorn till 2030. I oktober 2016 kom världens länder överens om att inkludera växthusgasen HFC i Montrealprotokollet.

Sverige blev det tjugonde landet att ratificera det så kallade Kigalitillägget den 5 oktober 2017 vilket därmed träder i kraft den 1 januari 2019. Över-enskommelsen innebär en reglering av HFC som omfattar en stegvis nedfasningsplan av produktion och användning av HFC.

27 Skr. 2017/18:238