(Stanmore) Grupphögkvarter Sektorkontroll Spärr- ballonger Observationscenter Observations- platser Flygbaser Tyskt bombflyg Luftvärn Sektorkontroll Sektorkontroll
Uppgifterna från lägre nivåer samlades i en central ledning varifrån informationen sedan fördelades ner i organisationen. Till var och en efter hans behov. I sektorskontrollen gavs startorder till flygplanen som även kunde få info i luften.
Radarstation
Grupphögkvarter Luftvärn
Observationsplats
Radarstationer Sammanställningsrum
En med föregående exempel samtida tillämpning som bidrog till att de stra- tegiskt viktiga försörjningslinjerna till Europa kunde hållas öppna var att man förstod den militära nyttan av att införa ny teknik – radar – på spanings- och bombflygplan vilka därigenom erhöll en förmåga att kunna lokalisera bl.a. ubå- tar i ytlägen trots dålig sikt och mörker. Före 1943 hann en tysk ubåt i genom- snitt sänka drygt 20 allierade fartyg innan de allierade kunde sänka den, medan motsvarande siffra från och med 1943 decimerades till färre än 2. Orsakerna till detta var säkerligen flera, bl.a. att de allierade samlade och i någon mån skyddade fartygen genom konvojer. Huvudorsaken anses dock vara införandet av högupplösande radar på spanings- och attackflygplan. Detta medförde att de dåtida ubåtarna, vilka mer korrekt borde ha kallats dykbåtar, ej längre kunde nyttja mörker och dålig sikt i tidigare omfattning för att i ytläge ladda sina bat- terier, varför den taktiska fördelen med ett dolt uppträdande i undervattensläge avsevärt reducerades.
Teknikens påverkan finns alltså på stridsteknisk, taktisk/operativ som stra- tegisk nivå. Påverkan är mest tydlig och mätbar på lägre nivåer, t.ex. när ett eller flera tekniska system av motståndaren sätts ur spel genom störning, vilse- ledande information etc. och man genom att använda sig av en kombination av teknisk och taktisk kompetens genomför erforderlig taktikanpassning. Med god kunskap om verktygen, d.v.s. allt från vapen och plattformar till informa- tions- och ledningssystem samt principer för att bedriva strid på olika nivåer kan den väpnade striden föras framgångsrikt på alla nivåer. Teknikens påverkan ökar dock på strategisk nivå och är då ofta knuten till väsentliga teknologiska utvecklingssteg.
Så har t.ex. utveckling av handeldvapen sin primära hemvist inom den stridstekniska domänen medan tillförandet av luftoberoende maskineri på kon- ventionella ubåtar hör hemma såväl på den operativa som på den strategiska domänen. Aggressiva IT-system torde kunna rymmas inom alla domäner, möj- ligen med undantag för den stridstekniska.
Vetenskapliga studier kan endast genomföras om studieobjektet uppvisar lagbundenheter. Ofta är det svårt att finna sådana, eftersom man för att lyckas måste studera objektet utifrån en eller flera specifika aspekter och därtill med ”rätt” upplösning. Teknikpåverkan skulle kunna karakteriseras av att ha ett unikt läge inom ett antal domäner av den väpnade striden, såsom den stridstek- niska, den taktiska, den operativa och den strategiska. En grundläggande fråga för militärtekniken är därför att finna sådana lagbundenheter och knyta dem till rätta domäner av den väpnade striden. Detta ger grunden för den andra militärtekniska teorin: Ett tekniskt system kan beskrivas genom dess läge inom en eller flera domäner av den väpnade striden.
Den andra militärtekniska teorin:
Ett tekniskt system kan beskrivas genom dess läge inom en eller flera domäner av den väpnade striden.
Figur 11. Förenklad bild som illustrerar att ett tekniskt system kan beskrivas inom flera av stridens domäner men enbart ha ett läge avseende inverkan på officersprofessionen liksom teknisk nivå.
Samhällets utveckling och förändring kan tydliggöras av informationstek- nologins utveckling och alltmer ökande betydelse. Militärt kan effekten av IT-områdets snabba utveckling illustreras av ammunitionsutvecklingen från ostyrda bomber via styrda robotar till så kallade smarta vapen vilka själva har förmåga att identifiera och styra mot ett utpekat mål. Om man studerar an- talet vapeninsatser som över tiden erfordrats för att uppnå ett givet mål, t.ex. oskadliggöra en bro, slå ut en befäst kommandocentral etc. så kan man något förenklat illustrera inverkan av denna, huvudsakligen, civila teknikutveckling. Flera sådana studier finns i tillgänglig litteratur och i öppna källor. Sådana jäm- förelser blir dock av uppenbara skäl inte särskilt noggranna, då exakta uppgifter om vapentyp och antal som nyttjas i varje enskilt fall ej är allmänt tillgängliga, men den bild som växer fram genom att sammanställa uppgifter i öppna källor indikerar dock ett samband mellan vapnens teknologiska nivå och antal som erfordras. Ju mer avancerade vapen, desto färre erfordras för en given uppgift. Därmed inte sagt att den totala insatsen blir billigare eller ens effektivare, då avancerade vapensystem ofta ställer höga systemmässiga krav och inte alltid är
Radar Kul- spruta Kärn- vapen Kontroll av teknik export Teknisk
nivå officersprofessionenInverkan på
lika robusta som låg-teknologiska vapen. Betydelsen av teknisk förståelse hos ansvariga officerare skall heller inte negligeras, liksom att frågan är mer kompli- cerad än vad som redogjorts för, bl.a. har ju skydd och motverkan i allmänhet förändrats över tiden.
Figur 12. Den civila IT-utvecklingen återspeglas i en ökande vapenteknisk precision.
En annan effekt av samhällets teknologiska utveckling är överflödet av in- formation och snabbheten med vilken sådan information kan spridas. Detta är inte odelat positivt utan officeren måste kunna extrahera kunskap ur in- formationen. Om informationen inte analyseras och inordnas i en robust in- formationsstruktur, utgör informationsflödet en belastning vid militär besluts- fattning. Systemanalys, verifiering, validering och ackreditering är härvid några tillämpbara verktyg. En nära samverkan med den civila delen av samhället för kvalificerad kunskapsuppbyggnad inom dessa områden kombinerad med en kritisk lyhördhet inför ny teknik och tekniksprång kan bidra till att skapa framgång för morgondagens officerskår. Ur detta resonemang kan vi härleda den tredje militärtekniska teorin; Teknikens inverkan på officersprofessionen följer
samhällets utveckling och förändring.
Enstaka 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Tiotal Hundratals Tusentals Ostyrda vapen