• No results found

Ett företag och dess relationer med andra företag är inte på något vis slutet utan befinner sig i  ett  större  sammanhang.  Där  olika  företags  direkta  och  indirekta  kontakter  kan  vara  av  stor  betydelse  för  alla  inblandade.  Företag  befinner  sig  i  nätverk  oavsett  om  det  är  direkt  uttryckt  eller  inte.  De  individuella  relationerna  företaget  har  påverkar  i  sin  tur  de  övriga  relationerna  företagen har.113 

”Short‐term  relationships  in  business  markets  is  achieved  by  managing  current  relationships.  Future  success  is  built  by  developing  relationships  and  attempting  to  change  the  company’s  position in the wider network.”114 

Det kortsiktiga perspektivet handlar om att köpa till ett så bra pris som möjligt och sälja till ett  så bra pris som möjligt, men långsiktig effektivitet påverkas i större grad av företagets samlade  kunder  och  leverantörer.  Den  övergripande  strategiska  planeringen  kan  dock  förändra  hur  företagets  nätverk  ser  ut.  På  marknader  med  ett  fåtal  företag  tenderar  relationerna  att  bli  tajtare mellan företagen.115Att lyckas med att samla ihop och vårda sina relationer är minst lika  viktigt för företagen som deras tekniska kunnande. Mycket fokus ligger på huruvida företaget är  konkurrenskraftig  eller  inte,  vilka  företag  de  har  att  tävla  emot  i  det  strategiska  utvecklingsarbetet. Minst lika viktigt är dock att i detta arbete se möjligheter företaget kan nå  genom andra företag och de företag man faktiskt måste jobba med för att lyckas. Ett företags  relationer blir ofta komplexa då det är många individer inblandade.116  

Nätverksmodellen  belyser  hur  företag  inte  är  isolerade  utan  befinner  sig  i  ett  beroendeförhållande  med  dess  omgivning  men  där  företagen  är  flytande.  Nätverken  är  inte  fasta utan kan ändra form allt efter som, företag kan när som helst bryta med gamla kontakter  och ersätta dessa med nya. Det som krävs för att vara en del av nätverket är att företaget har  de  resurser  som  efterfrågas.  I  nätverken  knyts  företagen  samman  på  en  mängd  olika  plan,  exempelvis  på  ett  socialt,  teknologiskt  eller  legalt  plan.  Ett  företag  kan  vara  beroende  av  ett  annat  företags  tekniska  kunskap  och  det  företaget  är  i  sin  tur  beroende  av  kunder.  I  vilken  utsträckning företaget sedan får tillgång till de resurser företaget i sin tur är beroende av beror  på dess position i nätverket.117   3.3.3 Relationsprocessen  Relationsskapande mellan företag genomgås ett antal faser, därmed behöver det inte vara sagt  att alla relationer klarar eller ämnar genomgå alla faser, vissa når inte längre än till första fasen.   Fas 1: Introduktion. I den första fasen, innan relationen inleds bör företaget ställa sig ett antal  frågor. Företagen bör fråga sig vad de båda kan få ut av en affärsrelation och hur mycket de är  villiga  att  investera  i  denna.  I  vilken  utsträckning  företaget  är  villigt  att  anpassa  sig  och  vad  företagen kan lära av varandra och situationen i sig. Slutligen måste de fråga sig om det finns ett  förtroende  företagen  emellan  eller  om  goda  möjligheter  finns  att  bygga  upp  ett  ömsesidigt 

       113  Ford (1998)  114  Ford (1998) s.269  115  Ford (1998)  116  Ibid.  117  Ibid. 

Kapitel 3 Referensram 

förtroende.  I  denna  fas  försöker  företag  hitta  gemensam  mark  utan  att  för  den  sakens  skull  förbinda sig till något.118 

Fas  2:  Utforskning.  Under  denna  andra  fas  har  företaget  inte  ännu  bundit  sig  till  något  utan  istället investera tid för att på så vis minska de avstånd som finns företagen emellan. Företagen  börjar  diskutera  potentiella  avtal  och  det  är  under  denna  fas  där  företag  införskaffar  sig  som  mest  lärdom.  Företagen  måste  i  detta  steg  göra  tydligt  för  varandra  att  de  har  ett  genuint  intresse för att kunna gå in i nästa fas som är utvecklingsfasen.119  

Fas 3: Utveckling. Detta steg präglas av förtroendeskapande genom investeringar och informell  anpassning.  Större  kvantiteter  överförs  mellan  företagen  och  avtal  rörande  större  kapital  och  investeringar  utvecklas.  Osäkerheterna  som  funnits  mellan  företagen  bleknar  och  förtroende  dem  emellan  byggs  upp.  Trots  att  företagen  har  nått  detta  steg  kan  processen  avbrytas  och  återgå  till  första  steget  eller  helt  avslutas.  Det  uppkommer  faktorer  som  bidrar  till  att  utvecklingen i stället för att gå framåt mot det slutliga steget istället avstannar eller åtminstone  saktar ned.120  

Fas  4:  Stabilitet.  När  en  företagsrelation  har  nått  det  sista steget  är relationen  av  rutinmässig  karaktär  och  präglas  av  institutionalism.  Det  är  i  denna  fas  där  företagen  vinner  som  mest  fördelar på relationen med varandra, då förståelse finns och rutiner för hur olika transaktioner  och  dylikt  fastställts.  Vissa  problem  kan  dock  uppstå  i  denna  fas,  speciellt  i  samarbeten  som  präglas  av  låga  kostnader  och  lågt  ledningsdeltagande.  Dessa  ifrågasätts  inte  i  någon  vidare  utsträckning och detta kan leda till att företagens utveckling stannar av, det vill säga båda eller  ett av företagen slutar dra nytta av relationen. Företagen tar inte hänsyn till kundernas behov  vilket  kan  leda  till  ökade  kostnader  och  minskad  effektivitet.  Detta  kan  leda  till  att  företaget  också senare får problem även i andra relationer.121 

Genom att analysera dessa fyra steg kan de viktigaste styrningsuppgifterna kan utmärkas. Det  är företagens vilja, behov och möjlighet att lära om den andra organisationen och dess situation  som styr vilken typ av relation företagen kommer att inleda. Genom lärande kan föreget minska  osäkerheter  och  lära  sig  att  hantera  de  osäkerheter  som  finns  men  ej  kan  undvikas.  De  investeringar som företaget gör, görs ofta omedvetet och är svåra att ekonomiskt redogöra för  men det är dessa som utvecklar relationen. Dessa investeringar kan exempelvis utgöras av små  förändringar i produktionen så produkterna bättre anpassas till den nya kunden behov.122                    118  Ford (1998)  119  Ibid.  120  Ibid.  121  Ibid.  122  Ibid. 

Kapitel 3 Referensram 

 

3.3.4 Dynamisk utbytesmodell 

Related documents