Nackdelar med RFID

då möjligheterna att tidsbespara är begränsade för en klädbutik i Kafhof storlek (Thiessie et al., 2009, s. 604).

4.6 Nackdelar med RFID

Trots att RFID lovar många fördelar finns några specifika nackdelar och utmaningar som företag möter innan de kan dra full nytta av tekniken (Yan et al., 2008, s. 83). Eftersom vi i studien vill undersöka eventuell potential och vilka möjligheter som kan framkomma genom RFID anser vi det vara viktigt att även redogöra för svårigheter och problem med tekniken, eftersom de enligt oss har inverkan på hur potentialen blir. För att underlätta läsandet har vi valt att gruppera in dessa nackdelar eller svårigheter i underrubrikerna, kostnader och svårigheter att mäta “nyttan”, brister med tekniken

och problem med integrering och förändringsprocesser och integritetskränkning och säkerhet.

4.6.1 Kostnader och svårigheter att mäta “nyttan”

Den främsta nackdelen som många forskare påpekat är den höga investeringskostnaden för inköp av utrustning (Visich et al., 2009, s. 1291). Kostnaderna innefattar både inköp av taggar samt kostnader relaterade till mjukvara och infrastruktur. Styckpriset för taggarna är fortfarande kostsamma och är fyra gånger dyrare än traditionella

streckkoder (Azevedo & Carvalho, 2012, s. 147). Detta förklarar författarna vara ett problem i dagsläget för många företag, speciellt företag av mindre storlek som redan idag arbetar hårt för att minska på kostnader. Kostnaden för utrustning är därför något som branschens leverantörer jobbar med att sänka för att få fler intresserade av

tekniken (Yan et al., 2008, s. 44). Med andra ord är investeringskostnaden en första barriär som företag måste klarar av för att en implementering ens ska komma på tal. Extra kostsamt blir det för företag som vill implementera tekniken i hela supply chain eftersom ett större antal taggar krävs, då taggar inte enbart behöver köpas in till enskilda funktioner inom det egna företaget utan till alla inblandade delar (Hinkka et al., 2010, s. 2).

För att fördelarna med tekniken ska bli så stora som möjligt är det mest optimala att försöka “tagga” varorna så tidigt i supply chain som möjligt, gärna redan i

tillverkningsprocessen (Azevedo & Carvalho, 2012, s. 136). Om taggen fästs tidigt i processen blir synligheten och delning av information möjlig tidigare, vilket innebär att fler inblandade parter kan nyttja informationen än om taggen fästs i butik eller

liknande. Att få tillverkare eller leverantörer att förstå nyttan av tidig taggning är dock ett problem enligt Azevedo & Carvalho (2012, s. 136) då fördelarna av RFID blir mer tydliga senare i supply chain, speciellt för återförsäljare. Detta innebär att tillverkare och leverantörer snarare ser tekniken som en kostnad istället för möjlighet eftersom det i många fall är dem som får stå för inköpskostnaden (Zelbst et al., 2012, s. 343). På grund av den höga kostnaden väljer vissa tillverkningsföretag eller leverantörer, trots påtryckningar från återförsäljare, att enbart implementera den mest nödvändiga

45

kunna bli (Visich et al., 2009, s. 1304). En svårighet som företag måste lösa är således hur de ska lyckas övertala aktörer uppströms i supply chain att investeringen av RFID är nödvändig när dem inte kan dra nytta av fördelarna i samma utsträckning.

Grundläggande för att lyckas sälja in idén är att alla aktörer dels är medvetna om vilka fördelar och förbättringar som är möjliga samt att det finns gemensamma drivkrafter i hela supply chain (Hellström et al., 2011, s. 515-518).

Implementering av ny teknik kräver ofta en långsiktig orientering innan positiva

resultat börjar synas, men en del aktieägare förväntar sig snabba och kortsiktiga resultat vilket ibland kan vara svårt att uppnå (Churchman, 2001, s. 218-219). Inte nog med att det kan ta tid innan företag kan börja räkna hem investeringen, det är även svårt att få ett korrekt mått på vilket värde i rena pengar RFID kan bidra med, då det exempelvis är svårt att genom ROI utvärdera om en investering är lönsam eller inte (Tajima, 2007, s. 263). Anledningen till detta är enligt författaren att det är svårt att avgöra vilka fördelar som genereras av RFID-tekniken och vad som kommer ifrån andra delar. På så vis uppstår ett gap mellan det kända eller riktiga värdet av tekniken och dess potential (Tajima, 2007, s. 263).

4.6.2 Brister med tekniken och problem med integrering och förändringsprocesser

Trots att kostnaden utgör en stor nackdel är det i många fall integreringen med nuvarande processer och teknik och change management som är den största

utmaningen (Azevedo & Carvalho, 2012, s. 147). Omformulering av arbetsprocesser är inte alltid välkommet bland anställda i företagen, trots att det är nödvändigt för att dra nytta av teknikens fulla potential. För att en implementering av RFID ska bli lyckad läggs därför stor vikt vid ledares förmåga att hantera förändring och vända det till något positivt, vilket även måste förmedlas vidare till anställda (Coetsee, 1999, s. 204). Annars finns risken att anställda börjar motsäga sig den nya tekniken och på så vis blir inte nyttan av RFID lika påtaglig (Momoh & Shehab, 2010, s. 546). För en lyckosam spridning av RFID ska vara möjlig är god administration, teknisk support samt tester och bra uppföljning viktiga delar i förändringsarbetet (Yan et al., 2008, s. 87).

Eftersom RFID är en relativt ny teknik gäller det att den kan integreras med företags redan existerande processer och tekniklösningar (Azevedo & Carvalho, 2012, s.147). Att lyckas med det är dock inte lätt enligt författarna eftersom tekniken i en del företag är av äldre modell och kan därför inte stödja en integrering av en nyare mer

övergripande teknik. Innan en implementering av RFID är möjlig kan därför en

utveckling eller utbyte av existerande teknik vara nödvändig för företagen, vilket är en stor och kostsam förändring som kan stöta på motstånd från flera håll, inte minst anställda och ägare (Azevedo & Carvalho, 2012, s.147).

Enligt Yan et al., (2008, s. 86) är en av svårigheterna för existerande affärssystemet att klara av att växa i takt med den prestanda som RFID-data kräver. Företag måste utveckla verktyg som klarar av att hantera den ökade insamlingen av information som tillkommer genom RFID gentemot streckkoder. Typen av information som RFID

46

samlar in är av specifik karaktär med stora volymer av bullrig, detaljerad information i realtid som kräver speciell anpassning (Yan et al., 2008, s. 83). Nyttan av ökad

information menar författarna går förlorad om företagen inte har kunskap eller verktyg för att hantera informationen. I fallstudien på Kafhoefs butik synliggjordes det att RFID inte alltid leder till tydliga resultat utan att det krävs tid för att tolka och dra slutsatser kring data (Thiessie et al., 2009, s. 604). Även problem kring kodning kan uppstå på grund av att leverantörer traditionellt sätt använder en gemensam streckkod för tillgängliga storlekar, medan RFID ska koda ett specifikt ID-nummer för varje plagg. Denna skillnad är något som kan påverka kvalitén i datainsamlingen, men som forskare menar är något som kan överkommas med rätt verktyg (Thiessie et al., 2009, s. 604). Eftersom en implementering påverkar och innefattar flera aktörer i kedjan ska märkta varor distribueras mellan företag och länder där olika typer av RFID hårdvara och standarder mest troligt används (Yan et al., 2008, s. 86). Viktigt är därför att RFID-systemet kan utformas på ett sätt som stöttar och filtrerar informationsdelning mellan företagen, vilket kräver säkra lösningar. Företagen måste hitta en balans mellan vilken information som ska delas för att förbättra samarbetet samt vilken information som bör stanna inom företaget för att skydda egna intressen (Yan et al., 2008, s. 86).

En del nackdelar går även att relatera till tekniken i sig, exempelvis att det finns risk för att materialet och omgivningen för en taggad vara kan påverka läs

och-skrivningsförmågan negativt (Yan et al., 2008, s. 44). Det har visat sig att beroende på vart taggen är placerad i exempelvis ett rum kan ha betydelse för tillförlitligheten i den insamlade datan. Exempelvis om en UHF-tagg är omgiven av vätska eller metall kan radiovågorna bli blockerade och orsaka svårigheter för datainsamlingen (Yan et al., 2008, s. 44).

4.6.3 Integritetskränkning och säkerhet

Ett annat problemområde med RFID är frågan gällande integritetskränkande för kunder, säkerhet och miljöpåverkan (Visich et al., 2009, s. 1291). På grund av teknikens avancerade funktioner (Yan et al., 2008, s. 83) och med vetskapen om att individer tolkar integritet på olika sätt har det uppkommit en del misstänksamhet mot RFID (Brown, 2007, s. 400). Inom detaljhandeln har kunder visat en oro för direkt marknadsföring och att butiker ska kunna känna igen samt spåra kundens

shoppingmönster (Brown, 2007, s. 400). Det finns en uppfattning om att integritet kan skilja mellan olika länder och till följd av det har integritetslagar inom EU upprättas för att skydda den enskilda konsumenten. Författaren förklarar att återförsäljare enligt lag måste informera kunden om att RFID finns i butiken samt syftet med tekniken. Även hur de ska samla in och använda informationen samt hur taggarna kan monteras bort måste redogöras för kunden (Brown, 2007, s. 400). I och med att tekniken har utvecklats har ytterligare åtgärder vidtagits för att skydda integriteten, exempelvis väcker RFID kopplat till betalkort en viss oro. Som beskrivits tidigare finns flera säkerhetskontroller som kan implementeras för att säkerställa pålitligheten med RFID. Många av applikationerna utgör inget direkt hot mot den personliga integriteten samt