RFID Basics

Enligt Roberts (2006, s. 3) finns taggarna att tillgå i olika varianter, storlekar och former. Det minsta alternativet är tunt som ett papper, cirka 0.4 mm lång och 0.4 mm bred. Taggar som används till märkning av boskap är så litet att det kan placeras i huden på ett djur eller i passeringskort och är cirka 10x1mm bred. För märkning av exempelvis containrar finns mer robusta och större taggar på cirka 120x100x50mm (Roberts, 2006, s. 3). Alternativen för RFID utrustning kan delas in i två breda kategorier, med eller utan batteri (Yan et al., 2008, s. 6). Inom dessa två kategorier finns det enligt författarna fyra olika taggar ett företag kan välja mellan: (1) passiva, (2) aktiva, (3) semiaktiva och (4) semipassiva. Eftersom de vanligaste kategorierna är

34

passiva och aktiva taggar har vi valt att enbart fokusera på dem, då semipassiva och semiaktiva är en blandning av de två kategorierna och används i mindre utsträckning.

4.3.1 Passiva taggar- utan batteri

Passiva taggar är den vanligaste och billigaste varianten, exempelvis använder stora aktörer som Metro, Wal-Mart och DoD sådana taggar för att spåra sina varor och kontrollera lagernivåer (Yan et al., 2008, s. 6). Författarna förklarar vidare att taggen inte har ett eget batteri utan får sin energi från en RFID-integrerad strömkälla. Passiva taggar har därför obegränsad livstid i förhållande till energi men kan däremot skadas och gå sönder. Taggen har ett unikt ID-nummer där information lagras och kan

identifieras med hjälp av radiovågor (Yan et al., 2008, s. 6). Passiva taggar har även ett inbyggt minne som kan skrivas om flera gånger och är litet nog för att passa in en vanlig prislapp (Roberts, 2006, s. 3). Eftersom varje tagg kan bli läst flera gånger anser Roberts (2006, s. 3) att det är nödvändigt att ha ett unikt ID-nummer på varje tagg för att undvika att ett objekt blir läst flera gånger. Många fördelar kan hämtas med denna typ av tagg, exempelvis kan återförsäljare använda information för att felsöka när produkter blivit sålda och måste återkallas (Yan et al., 2008, s. 7).

4.3.2 Aktiva taggar- med batteri

Aktiva taggar är näst vanligast efter passiva, dem är dyrare och har en mer avancerad funktion (Roberts, 2006, s. 3). Författaren förklarar att taggarna har ett eget batteri och är fysiskt större vilket tillåter dem att kommunicera över ett större avstånd och i miljöer med mycket brus. Exempelvis är metall ett störningsmoment för passiva taggar vilket gör att aktiva taggar används till sändningar av containrar (Yan et al., 2008, s. 7). En annan fördel enligt författarna är att aktiva taggar har en egen strömkälla och kan därför fungera som en sensor för att övervaka transporter av känsliga varor.

Tabell 1. Sammanfattning över passiva och aktiva taggar och dess kännetecken. Information hämtad från Roberts (2006, s. 3)

Kännetecken Passiva taggar

(utan batteri)

Billigast, enklast och vanligast

Inbyggt minne som kan skrivas om flera gånger Litet nog för att passa in i en vanlig prislapp Identifiering med hjälp av radiovågor Unikt ID -nummer

Får energi från en strömgenerator Kan lätt skadas och gå sönder

Aktiva taggar (med batteri)

Dyrare och mer avancerad Har eget batteri

Fysiskt större

Används för att kommunicera över större avstånd, till exempel i en behållare vid en port

35

4.3.3 Frekvenser

Till skillnad från ljusvågor kan radiovågor tränga igenom de flesta material, papper, trä, plast, läder och tyger (Brown, 2009, s. 5). Författaren menar att vanliga streckkoder inte klarar av detta utan måste ha en läsare som manuellt läser av streckkoden. RFID däremot scannas automatiskt och behöver inte vara direkt synlig för läsaren (Brown, 2009, s. 5). Trots att RFID kan tränga igenom många olika material finns det vissa material där problem uppstår. Radiovågorna kan både absorbera vatten, natrium, grafit samt reflektera metall, vilket kan bli ett problem om eventuella användningsområden innehåller något av dessa material (Brown, 2009, s. 5).

Ett viktigt steg i processen är därför att välja en frekvens och läsavstånd på RFID- systemet som passar bäst in i verksamheten. Beroende på användning finns det tre nivåer av frekvenser, låg frekvens, hög frekvens och ultrahög frekvens (Brown, 2007, s. 7-9). Varje frekvens har enligt författaren en unik och motsvarande radiovåg, exempelvis svarar en högre frekvens mot en kortare radiovåg. Längre radiovågor kan gå runt hinder som korta radiovågor inte klarar av, men kräver samtidigt mer energi. Om korta radiovågor är ostörda kan dem sträcka sig över signifikanta avstånd till ett lågt energiförbrukande (Brown, 2007, s. 7-9). Författaren förklarar att frekvensen av en radiovåg sänds ut med hjälp av en antenn som kan vidta olika längder och storlekar. Längden på antennen begränsar räckvidden på frekvenserna, medan storleken avgör förhållandet till radiovågen (Brown, 2007, s. 7-9).

Kostnaden för varje tagg och frekvens varierar och har olika restriktioner för

våglängden (Brown, 2007, s. 12). Vilka frekvenser/avstånd som är tillåtna kan enligt författaren variera från land till land beroende på vilka regleringar som införts. Den världsomfattande organisationen för RFID, EPC Global har endast tillämpat

gemensamma standarder för UHF-system, där varje region (Europa, USA, Far East) har olika tilldelningar (Brown, 2007, s. 12). Detta medför vissa komplikationer för företag som vill installera RFID i deras globala verksamheter eller supply chains. Valet av system blir mer komplicerat och företag måste noga överväga karaktären, kostnaden och restriktioner som kan påverka verksamhetsprocesserna i olika länder (Brown, 2007, s. 7-9).

Eftersom ultrahöga frekvens-taggar är billigast och har blivit en standardvariant för supply chains enligt Brown (2009, s. 5) har vi valt att diskutera det alternativet ytterligare, då studien fokuserar på detaljhandeln som kräver höga kvantiteter och därmed låga kostnader för taggning.

4.3.4 Ultra Hög Frekvens(UHF-system)

Som tabell 2 visar använder ultrahögfrekventa system en frekvensräckvidd på 860-930 MHz och kommunicera med radiovågor på cirka 33 centimeter. UHF-system erbjuder både passiva och aktiva taggar, samt att taggarna kan lagra upp till 8000 tecken (Brown, 2007, s. 11). För passiva taggar sträcker sig läsavståndet mellan tre till fem meter. Vid längre avstånd, exempelvis transporter, är aktiva taggar mer effektivt med

36

ett läsavstånd på cirka hundra meter (Roberts, 2006, s. 4). UHF taggar är idag överlägset billigast att producera och är efterfrågade av många återförsäljare och

vanliga användningsområden är inom supply chains, exempelvis för märkning av pallar och lådor (Brown, 2007, s. 11).

Låg Frekvens Hög frekvens Ultrahög

frekvens Frekvens 9-135 KHz 13.553- 15.567 MHz 860- 930 MHz Kommunicerar med radiovågor på:

2300 meter 22 meter 33 centimeter

Användnings- områden - Passerkort - Biljetter - Boskapsmärkning Märkning av flygbagage och böcker Inom SC för märkning av pallar och lådor Nackdelar D, Hög tillverkningskostnad Svårt att genomtränga material

- Högre styckpris jmf med LF

Fördelar - Idealiskt i smutsiga miljöer Ej känsligt för

störande miljöer ^{Billigast att} producera

Tabell 2. Sammanfattning över frekvenser och dess fördelar respektive nackdelar. Information hämtad från Brown (2007, s. 7)