Urval och val av respondenter

5. Praktisk metod

Under detta kapitel ämnar vi ge läsaren en förståelse för hur vi praktiskt har genomfört vår studie. Vi redogör för vårt val av forskningsstrategi och urval av respondenter samt

förklarar hur intervjuerna gått till och hur informationen har bearbetats och hanterats. 5.1 Forskningsstrategi

Som nämnt i den teoretiska metoden har vi i denna studie valt en kvalitativ forskningsstrategi. Utifrån problemformuleringen, “vilken eventuell potential och

möjligheter finns med en implementering av RFID i ett mindre klädföretags

logistikprocesser och hur kan RFID implementeras på bästa sätt?“ anser vi att en djup

förståelse är nödvändig, vilket är lättare att få genom en kvalitativ undersökning då intresset snarare riktas mot de intervjuade personerna än att spegla forskarens intressen (Bryman, 2011, s. 413).

Hur vi som forskare går till väga för att få denna djupa förståelse kan variera, men Bryman (2011, s. 412-413) menar att intervjuer är den vanligaste metoden och att de två vanligaste formerna av intervjuer är ostrukturerade intervjuer eller semistrukturerade intervjuer. Skillnaden mellan dem är som namnet visar, hur strukturerade intervjuerna egentligen är. Den typ som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Innan intervjuerna

genomfördes hade vi förberett en guide bestående av frågor som intervjuobjekten fick svara på, men dem hade även chans att tala fritt kring ämnet och göra viktiga tillägg. Om

intressant information kom upp hade även vi chans att ställa följdfrågor för att få ytterligare förståelse. Om vi istället hade valt ostrukturerade intervjuer hade vi enbart utgått från en lista av olika ämnen och ställt enstaka frågor som intervjupersonen fritt skulle prata kring och associera runt. Intervjun skulle således mer likna ett vanligt samtal. Anledningen till vårt val var för att kunna säkerställa tillräckligt med relevant information för att besvara problemformuleringen. Bryman (2011, s. 416) anser även att semistrukturerade intervjuer är mer passande om forskarna redan har tydligt fokus och inte enbart är ute efter att utforska ett ämne, vilket vi hade i och med vår problemformulering.

5.2 Urval och val av respondenter

Inom kvalitativa forskningsstudier är icke-sannolikhetsurval den främsta metoden och används ofta för att studera en eller flera utvalda personer inom en organisation (Bryman & Bell, 2013, s. 204). Det innebär att slumpen inte styr urvalet utan forskare gör ett medvetet val, som vi har gjort i denna studie, i syfte att lära sig så mycket som möjligt. Alla har därför inte möjlighet att ingå i urvalet, vilket innebär att det inte går att beräkna någon sannolikhet för chansen att en enskild person ska inkluderas. Till skillnad från

sannolikhetsurval där generaliseringar ofta är syftet, så garanterar inte

51

95) Detta ser vi inte som något negativt eftersom generaliseringar inte har varit det huvudsakliga målet med studien. Istället har vi utgått från en kvalitativ forskningsmetod samt en hermeneutisk kunskapssyn som syftar till att vara tolkande i sin art. Att vi har valt respondenter med omfattande kunskap om det som ska studeras ser vi därför som en fördel för vår kvalitativa forskningsstudie.

Kriteriet för urvalet har från vår sida varit att respondenterna ska ha tillräckligt med

information om MQs verksamhet för att kunna besvara hur en eventuell implementering av RFID skulle påverka både personal och arbetsprocesser. Således har det varit viktigt att eventuella respondenter är någorlunda insatta i RFID teknik och vad det kan medföra. Ett annat kriterium från vår sida har varit att hitta respondenter från olika delar i supply chain för att få en så bred förståelse som möjligt. Utifrån dessa kriterier har vi sedan i samråd med MQ valt ut intervjupersoner som både MQ och vi själva ansåg hade möjlighet att besvara våra frågor. Merriam (1994, s.61) förklara detta som ett målinriktat urval, då vi genom våra forskningsfrågor valt ut respondenter som ska ge oss den kunskap vi behöver. Detta blir speciellt aktuellt i vår studie där personer från olika nivåer i organisationen har valts ut, något Bryman (2011, s. 350) förklarar som relevant inom kvalitativ forskning. Exempelvis har vi valt intervjupersoner både från huvudkontoret, lagret och i MQ-butik för att kunna analysera hela kedjan i syfte att besvara vår problemformulering. Anledningen till att vi valt att intervjua personer från olika områden är för att få en så övergripande och noggrann beskrivning som möjligt över MQs verksamhet. Eftersom RFID är okänt för många har vi medvetet valt personer med ledarroller inom varje målgrupp för att samla in den kunskap vi behöver. Enligt vår mening kan dessa intervjupersoner bäst svara på frågor som både berör verksamheten och hur en eventuell implementering av RFID skulle påverka både personal och arbetsprocesser. De valda respondenterna har även haft mest kunskap gällande RFID vilket varit viktigt i denna studie. Ifall tidsramen för studien hade varit större hade det även varit intressant att intervjua personal ”på golvet” för att få ytterligare kunskap och förståelse, men eftersom vi tillsammans med MQ ansåg att anställa är för dåligt insatta i hur hela verksamheten fungerar samt i RFID-teknik var det mer passande i och med den begränsade tidsramen, att intervjua personer med ledarroller inom supply chain.

Bryman (2011, s. 366) förklarar också att flexibilitet i urvalet är en fördel inom den kvalitativa forskningen, vilket innebär att kompletterande intervjuer kan göras i efterhand och fokus i intervjufrågorna kan ändras för att nå en bättre förståelse. I samråd med MQ kom vi fram till att ytterligare två intervjuer med tre olika representanter skulle göras för att besvara hur implementeringen av RFID praktiskt skulle genomföras. För att få en djupare förståelse kring detta valde vi att intervjua RFID-konsulter i två omgångar, dels för att respondenterna representerar olika företag och erbjuder således olika RFID-tjänster, men också för att kunna ställa kompletterande frågor som uppkommit under studiens arbetsgång vid det andra intervjutillfället. I ett tidigt skede (intervju 1) intervjuades en RFID- konsult för att ge oss kunskap och information om vilka trender som var aktuella på marknaden. Närmare slutskedet av studien (intervju 6) intervjuades två RFID-konsulter under ett och samma tillfälle där mer djupgående och kompletterande frågor ställdes. Med andra ord intervjuade vi två respondenter, två konsulter, samtidigt. Detta gjordes eftersom

respondenterna tillsammans erbjöd en RFID-tjänst samt befann sig vid samma tidpunkt i Göteborg och vi ville hinna med att intervjua båda två innan deras hemresa. Eftersom vi

52

ville få ut olika typer av information utifrån intervjuerna valde vi således att ställa olika typer av frågor till konsulterna. Valet att intervjua dessa tre konsulter togs även i samråd med MQ och beslutet grundade sig i att MQ ansåg att dessa personer var de som har tillräckligt med kunskap för att besvara frågorna.

Eftersom konsulterna från båda intervjuerna representerar företag som kan vara intresserade av att sälja RFID-teknik till MQ är vi medveten om att det har konsekvenser för deras trovärdighet. Att vi har haft tillgång till deras kunskap ser vi dock som en fördel då RFID inom klädbranschen är ett så pass outforskat ämne i dagsläget. Detta är något vi har varit medveten om när vi gjort våra val och har därför valt att intervjua respondenter från olika RFID-företag, vilket förklarar varför vi har genomfört två olika intervjuer med konsulter. Eftersom vi gjort en fallstudie på MQ har vi inte haft helt fria tyglar vid urvalet utan det har skett i samband med företaget, vilket vi har nämnt ovan. Det innebär att vi har haft en del restriktioner i vårt val av respondenter och det är en av anledningarna till ett målinriktat urval enligt Bryman (2011, s. 433). Det betyder också att vi tack vare MQ har haft tillgång till intervjupersoner med en djupare kunskap inom ämnesområdet vilket vi ser som en fördel med vår forskningsstudie.

Ett annat vanligt problem som kan uppkomma är att från början avgöra hur många

intervjupersoner som kommer att behövas för studien. Bryman (2011, s. 436) förklarar att ju större bredd en kvalitativ studie har, desto fler jämförelser och intervjuer är nödvändiga. Eftersom en implementering av RFID berör omfattande delar i en verksamhet fick vi under processens gång tänka om gällande antalet respondenter och intervjuer och vilka vi ville intervjua. Från början hade vi tänkt ha sju intervjuer däribland en person från ett av MQs externa varumärken, men efter att ha genomfört vissa intervjuer började vi tänka om gällande deras inblandning i studien. Vi ansåg tillsammans med vår handledare på MQ att det enbart vore onödigt att involvera dem så tidigt i processen, eftersom MQ var

tveksamma på vilka reaktioner som skulle uppkomma kring en eventuell implementering av RFID. Till följd av detta slutade vi på sex intervjuer med sju olika respondenter, där två RFID-konsulter intervjuades under ett och samma tillfälle.

Intervjuerna pågick i olika lång tid, allt ifrån trettio minuter till över fem timmar.

Anledningen till den stora tidsskillnaden är för att vi ansåg att vissa respondenter besitter mer kunskap gällande verksamheten och därför ville vi ställa fler frågor till dem. Efter den grundläggande datainsamlingen har vi även fått möjlighet att ställa följdfrågor eller

ytterligare frågor till respondenterna i de fall tveksamheter eller funderingar uppstått i ett senare skede i studien. För att få chans till det var vi noggranna med att med att fråga respondenterna om det var möjligt att höra av sig vid ytterligare frågor. Exempelvis har intervjun med logistikchefen och den andra intervjun med RFID-konsulterna varit mer omfattande då de besitter kunskap som har varit betydande för studien samt att många kompletterande frågor har ställts i slutskedet.

Kostnadsaspekten har också varit betydande för vilket urval vi har gjort. Johansson Lindfors (1993, s.97) förklarar att det kan vara onödigt kostsamt att använda ett

sannolikhetsurval i många situationer. I vårt fall stämde detta. Även om MQ har butiker och samarbetspartner över hela Sverige, samt i andra delar i världen ansåg vi det inte vara hållbart eller nödvändigt att kosta på oss resor till olika städer. Istället har vi tillämpat ett