Nackdelar och stödmaterial

Lärare D upplever att det inte finns några nackdelar med hur hon arbetar med formativ bedömning. De andra lärarna upplever olika sorters nackdelar och hinder. Lärare A upplever att lärarens olika delaktighet kan bli avgörande för hur bra den formativa bedömningen blir.

Är man hela tiden på eleverna att ständigt utvecklas och ständigt bedöma eleverna kan det bidra till prestationsångest. (Lärare A)

Läraren upplever att för mycket kontinuerlig återkoppling kan leda till prestationsångest för eleven och att allt eleverna gör bidrar till någon form av bedömning. Hon säger att arbetslaget därför har försökt att avdramatisera bedömningen på ett sätt där eleverna inte känner sig iakttagna och observerade hela tiden.

38

Lärare B upplever att en nackdel med den formativa bedömningen är att eleverna kanske inte förstår kommentarerna och att de hellre vill ha betyg och poäng oavsett om återkoppling så som kommentar hade gynnat dem i längdenen. Hon ser med andra ord en viss problematik i att eleverna inte tar åt sig feedbacken. Utöver det anser hon att det är svårt att konkretisera värdeorden i kunskapskraven.

För många kommentarer och oklara kommentarer kan istället hämma eleven i det fortsatta lärandet. Det ständiga konkretiserandet av lärandemålen och dess olika tolkningar ställer till det för lärarna. Är konkretiseringarna och tolkningarna otydliga blir det också svårt för eleverna att förstå var eleverna ska hamna i sitt lärande. Lärare C upplever att tidsaspekten är en nackdel med den formativa bedömningen och att eleverna från årskurs 6 ska tilldelas betyg.

Nackdelen är att man inte har tid att processa det lika mycket som man hade velat. Tidsaspekten och kraven att det ska vara betyg i 6an gör att det blir subjektivt och ett summativt betyg. (Lärare C)

Lärarna upplever alltså problematiken på olika vis där de nämner för mycket kontinuerlig återkoppling kan leda till prestationsångest, att konkretisering och tolkningar av lärandemål, och att tidsaspekten är till nackdel då eleverna ska tilldelas betyg i årskurs 6. Vad gäller skolverkets stödmaterial över formativ bedömning säger samtliga lärare att ingen har tagit del av materialet. Lärare A säger att skolan har uppmärksammat formativ bedömning via ett skollyft och att hon eventuellt då har kommit i kontakt med stödmaterialet. Lärare B säger att olika trender uppmärksammas i skolans värld vid olika tillfällen och att lärare intresserar sig för olika saker. Skolverkets stödmaterial är inget hon känner till och inget hon varit i kontakt med tidigare. Lärare C problematiserar inte bara skolverkets stödmaterial om formativ bedömning utan även andra stödmaterial som ska finnas till hjälp för verksamma lärare.

Det är lika rörigt skrivet som allt annat som dem har skrivit. Jag bara längtar till den dagen att dom gör om kunskapskraven så det blir begripligt. (Lärare C)

Lärare D säger att hon inte tagit del av stödmaterialet men uttrycker att skolverket borde införa gemensamma regler som borde förekomma på samtliga skolor.

Vi skulle haft samma system där man dokumenterar, man skulle ha haft samma lov och samma studiedagar. Såhär blir det så flummigt. (Lärare D)

39

Läraren poängterar att mer gemensamma riktlinjer borde införas på skolorna vilket kan medföra en mer likvärdig utbildning där skolorna bland annat använder sig av samma redskap vid dokumentationer. Resultatet som presenterats ovan visar att de intervjuade lärarna både definierar begreppet formativ bedömning olika men också använder den formativa bedömningens arbetsmetoder på olika vis. Det här pekar på att samtliga lärare har sin egen tolkning av begreppet.

Samtliga lärare har använt sig av olika arbetsmetoder där konkretisering av lärandemål, bedömningsmatriser, lärandematriser och återkoppling varit de mest förekommande, dock i varierande grad. Återkopplingen är viktig enligt lärarna och den ser olika ut där återkopplingen kan förekomma i kommentarer eller betyg. Skriver läraren kommentarer ska det vara korta och koncisa kommentarer som ska vara framåtsyftande så eleven kan ta med sig dessa till nästa arbete. En konkretisering av lärandemålen visar vägen för eleven menar lärarna. Det är viktigt att referera tillbaka till syftet och målet med undervisningen så eleverna förstår vad samt hur arbetet ska se ut när det är klart. Konkretiseringen görs i början av arbetet men också under arbetets gång just för att synliggöra elevernas väg. Bedömningsmatriser används, dock inte av alla lärare. Lärarna som använder sig av bedömningsmatriserna anser att elevernas arbete synliggörs då eleverna ser och får veta hur progressionen ser ut. Matrisen ska på ett lättöverskådligt sätt visa hur kunskapskraven, undervisningen och bedömningen samspelar. Matriserna kan ibland vara svårare att utforma beroende på vilket ämne de ska konstrueras i samt om matrisen ska vara generell eller uppgiftsspecifik. Lärarna som inte använder sig av matriserna ser matriserna problematiska i bemärkelsen att de är svårtolkade, både för lärarna och eleverna.

Av de intervjuade lärarna hade ingen aktivt tagit del av skolverkets stödmaterial. Skolverket har samlat många olika stödmaterial i syfte att utveckla redan befintlig undervisning samt verksamhet. Stödmaterialet vilar på vetenskaplig grund, precis som undervisningen ska göra. Det här stödmaterialet har som syfte att hjälpa lärarna i den formativa bedömningen som görs i klassrummet. Olika fokusområden benämns i stödmaterialet för att stärka verksamma lärares kunskap om formativ bedömning. Något problematiskt och som samtliga lärare belyser är att det är genom skollyft som olika trender uppmärksammas. Det är sedan av lärarnas eget intresse som en vidare kunskapssökning inom ämnet görs.

40